Datum: 2016-04-18 Bakgrunden till Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för livsmedel och måltidstjänster Hållbarhetskriterier för livsmedel finns för ett flertal produktområden med syfte att erbjuda köparen hållbarare livsmedelsprodukter och premiera de producenter som har efterfrågad prestanda, dvs. uppfyller de krav köparen har på odlings- och uppfödningsmetoder oavsett produktionsland. De första hållbarhetskriterierna för livsmedel publicerades år 2006 på Miljöstyrningsrådet och de uppdateras vart tredje år. Idag är bedömningen att fasta översynsintervall bör ersättas med aktiv förvaltning då mycket händer på den globaliserade livsmedelsmarknaden. Detta innebär att kriterier ses över när det behövs för att kriterierna ska tolkas på samma sätt oavsett vilken köpare eller säljare som läser kriteriet. Målsättningen, då som nu, är att enbart ändra kriterier så de fungerar ändamålsenligt och skapar förutsättningar för konkurrens på mer lika villkor för marknadens aktörer. Upphandlande organisationer, t.ex. kommuner och landsting, har möjlighet att matcha sin organisatoriska och politiska upphandlingsambition med det utbud som finns på marknaden. Kriterier finns därför på flera nivåer - bas, avancerat och spjutspets – och även som teknisk specifikation, tilldelningskriterier och särskilda kontraktsvillkor. Dessa nivåer baseras på sortimentstillgång, marknadstillgång och hur enkelt kriteriet kan verifieras. Det finns producenter, både i Sverige och utomlands, som uppfyller hållbarhetskriteriernas prestanda och de kan då belönas vid upphandling. Att ställa ett fåtal kriterier vid upphandling gör skillnad och sänder viktiga signaler till leverantörer som behöver tid att anpassa sig. Detta underlättas av dialog i den offentliga affären. Upphandlingsmyndigheten Adress: Box 45140, SE-104 30 Stockholm | Besöksadress: Torsgatan 13, Stockholm Telefon: 08-586 21 700 | E-post: [email protected] | upphandlingsmyndigheten.se 1 [2] Datum: 2016-04-18 Köparens skyldighet är att göra en behovs- och marknadsanalys, säkerställa att inkommet anbud överensstämmer mot förfrågningsunderlaget (om det inte finns anledning att misstro uppgifterna) samt följa upp produkternas prestanda under hela avtalsperioden. Oavsett om det gäller inköp i egen regi, (dvs. livsmedel som tillagas i egna kök) eller måltidstjänster (som tillägas i externa kök och levereras färdiga via leverantör) bör kraven i upphandlingen vara desamma då upphandlingen ska grundas på politiska styrdokument och verksamhetens förutsättningar. Säljarens skyldighet är att lägga produkter på anbudet som motsvarar köparens krav och leverera detta under hela avtalsperioden. Uppföljningen är givetvis central och det är lätt att glömma hur långt vi kommit med livsmedelsuppföljning på artikelnivå. Det ställer särskilda krav på både köpare och säljare av livsmedel - men även att vi delar information och kunskap inom livsmedelsområdet. Följande hållbarhetskriterier finns: Kriterier inom miljöskydd, djurskydd och sociala krav Ekologiska kriterier (Baskrav: EU-ekologiskt. Avancerat krav: motsvarande KRAV-ekologiskt) Köttprodukter o Nötkött, Griskött, Lammkött, Naturbeteskött Kyckling och kalkon Mjölkprodukter Ägg o Inredd bur, Frigående system Kriterier inom miljöskydd: Fisk och skaldjur o Vildfångad fisk o Vattenbruk, dvs. odlad fisk och skaldjur Kriterier inom miljöskydd och sociala krav: Frukt och grönt Spannmålsprodukter och socker Kaffe, te och kakao Dryckes- och varuautomater (livsmedel) Förslag på nu undergrupp: Fetter – palmolja, rapsolja, olivolja Upphandlingsmyndighetens ambition är att bidra till bättre affärer genom att sprida information om hållbarhetskriterierna, upphandlingslagstiftning, belysande exempel och relevant marknadsinformation. 2 [2]