Bakgrunden till Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för

Datum:
2016-04-18
Bakgrunden till Upphandlingsmyndighetens
hållbarhetskriterier för livsmedel och
måltidstjänster
Hållbarhetskriterier för livsmedel finns för ett flertal produktområden med
syfte att erbjuda köparen hållbarare livsmedelsprodukter och premiera de
producenter som har efterfrågad prestanda, dvs. uppfyller de krav köparen
har på odlings- och uppfödningsmetoder oavsett produktionsland.
De första hållbarhetskriterierna för livsmedel publicerades år 2006 på
Miljöstyrningsrådet och de uppdateras vart tredje år. Idag är bedömningen
att fasta översynsintervall bör ersättas med aktiv förvaltning då mycket
händer på den globaliserade livsmedelsmarknaden. Detta innebär att
kriterier ses över när det behövs för att kriterierna ska tolkas på samma sätt
oavsett vilken köpare eller säljare som läser kriteriet. Målsättningen, då som
nu, är att enbart ändra kriterier så de fungerar ändamålsenligt och skapar
förutsättningar för konkurrens på mer lika villkor för marknadens aktörer.
Upphandlande organisationer, t.ex. kommuner och landsting, har möjlighet
att matcha sin organisatoriska och politiska upphandlingsambition med det
utbud som finns på marknaden. Kriterier finns därför på flera nivåer - bas,
avancerat och spjutspets – och även som teknisk specifikation,
tilldelningskriterier och särskilda kontraktsvillkor. Dessa nivåer baseras på
sortimentstillgång, marknadstillgång och hur enkelt kriteriet kan verifieras.
Det finns producenter, både i Sverige och utomlands, som uppfyller
hållbarhetskriteriernas prestanda och de kan då belönas vid upphandling.
Att ställa ett fåtal kriterier vid upphandling gör skillnad och
sänder viktiga signaler till leverantörer som behöver tid att
anpassa sig. Detta underlättas av dialog i den offentliga affären.
Upphandlingsmyndigheten
Adress: Box 45140, SE-104 30 Stockholm | Besöksadress: Torsgatan 13, Stockholm
Telefon: 08-586 21 700 | E-post: [email protected] | upphandlingsmyndigheten.se
1 [2]
Datum:
2016-04-18
Köparens skyldighet är att göra en behovs- och marknadsanalys, säkerställa
att inkommet anbud överensstämmer mot förfrågningsunderlaget (om det
inte finns anledning att misstro uppgifterna) samt följa upp produkternas
prestanda under hela avtalsperioden.
Oavsett om det gäller inköp i egen regi, (dvs. livsmedel som tillagas i egna
kök) eller måltidstjänster (som tillägas i externa kök och levereras färdiga via
leverantör) bör kraven i upphandlingen vara desamma då upphandlingen
ska grundas på politiska styrdokument och verksamhetens förutsättningar.
Säljarens skyldighet är att lägga produkter på anbudet som motsvarar
köparens krav och leverera detta under hela avtalsperioden. Uppföljningen
är givetvis central och det är lätt att glömma hur långt vi kommit med
livsmedelsuppföljning på artikelnivå. Det ställer särskilda krav på både
köpare och säljare av livsmedel - men även att vi delar information och
kunskap inom livsmedelsområdet.
Följande hållbarhetskriterier finns:
Kriterier inom miljöskydd, djurskydd och sociala krav
 Ekologiska kriterier
(Baskrav: EU-ekologiskt. Avancerat krav: motsvarande KRAV-ekologiskt)
 Köttprodukter
o Nötkött, Griskött, Lammkött, Naturbeteskött
 Kyckling och kalkon
 Mjölkprodukter
 Ägg
o Inredd bur, Frigående system
Kriterier inom miljöskydd:

Fisk och skaldjur
o Vildfångad fisk
o Vattenbruk, dvs. odlad fisk och skaldjur
Kriterier inom miljöskydd och sociala krav:





Frukt och grönt
Spannmålsprodukter och socker
Kaffe, te och kakao
Dryckes- och varuautomater (livsmedel)
Förslag på nu undergrupp: Fetter – palmolja, rapsolja, olivolja
Upphandlingsmyndighetens ambition är att bidra till bättre affärer genom
att sprida information om hållbarhetskriterierna, upphandlingslagstiftning,
belysande exempel och relevant marknadsinformation.
2 [2]