Datum:
2016-04-18
Bidra till att förbättra Upphandlingsmyndighetens
hållbarhetskriterier och kopplingen till sortiment
Upphandlingsmyndighetens nuvarande hållbarhetskriterier publicerades år
2014. Nu är det hög tid att aktivt förvalta, dvs. uppdatera, kriterierna för att
de ska fungera så bra som möjligt för både köpare och säljare. Målet är att
så få kriterier som möjligt ska förändras. Dina synpunkter är viktiga!
Du har möjlighet att kommentera alla produktgrupper eller enstaka
produktgrupper. Kriterierna återupprepas därför i relevanta dokument.
Det finns även gemensamma frågeställningar som omfattar flera, eller alla
produktgrupper, vilka med fördel kan besvaras först. Börja gärna med att
läsa ”Instruktion för att kommentera hållbarhetskriterierna”.
Hur besvara Kriterieöversyn livsmedel 2016?
Svara senast: den 22 juni 2016
Svara till: [email protected]
Använd: Svarsblankett Kriterieöversyn livsmedel 2016
Publicering: oktober 2016 i Kriterie-wizard www.upphandlingsmyndigheten.se
Vad händer sedan?
Inkomna synpunkter bearbetas internt och stäms av med befintliga
expertgrupper för olika produktområden. Återkoppling sker bara till
svarande organisationer om det finns ytterligare frågor. Intern
kvalitetssäkring sker enligt kriterieprocessens riktlinjer innan publicering.
Följande information kommer läggas ut på hemsidan vid publicering:
Kriterier som är oförändrade.
Kriterier som uppdaterats.
Kriterier och produktområden som fått utökad ”Information till
upphandlaren”, nya upplysningar om sortiment, dvs. antal artiklar
som uppfyller ett visst kriterium, och marknadstillgång på råvara.
Uppdaterad leverantörsförsäkran.
Upphandlingsmyndigheten
Adress: Box 45140, SE-104 30 Stockholm | Besöksadress: Torsgatan 13, Stockholm
Telefon: 08-586 21 700 | E-post: [email protected] | upphandlingsmyndigheten.se
1 [3]
Datum:
2016-04-18
Bakgrund till hållbarhetskriterierna
Hållbarhetskriterier för livsmedel finns för ett flertal produktområden med
syfte att erbjuda köparen hållbarare livsmedelsprodukter och premiera de
producenter som har efterfrågad prestanda, dvs. uppfyller de krav köparen
har på odlings- och uppfödningsmetoder oavsett produktionsland.
De första hållbarhetskriterierna för livsmedel publicerades år 2006 på
Miljöstyrningsrådet och de uppdateras vart tredje år. Idag är bedömningen
att fasta översynsintervall bör ersättas med aktiv förvaltning då mycket
händer på den globaliserade livsmedelsmarknaden. Detta innebär att
kriterier ses över när det behövs för att kriterierna ska tolkas på samma sätt
oavsett vilken köpare eller säljare som läser kriteriet. Målsättningen, då som
nu, är att enbart ändra kriterier så de fungerar ändamålsenligt och skapar
förutsättningar för konkurrens på mer lika villkor för marknadens aktörer.
Upphandlande organisationer, t.ex. kommuner och landsting, har möjlighet
att matcha sin organisatoriska och politiska upphandlingsambition med det
utbud som finns på marknaden. Kriterier finns därför på flera nivåer - bas,
avancerat och spjutspets – och även som teknisk specifikation,
tilldelningskriterier och särskilda kontraktsvillkor. Dessa nivåer baseras på
sortimentstillgång, marknadstillgång och hur enkelt kriteriet kan verifieras.
Det finns producenter, både i Sverige och utomlands, som uppfyller
hållbarhetskriteriernas prestanda och de kan då belönas vid upphandling.
Att ställa ett fåtal kriterier vid upphandling gör skillnad och
sänder viktiga signaler till leverantörer som behöver tid att
anpassa sig. Detta underlättas av dialog i den offentliga affären.
Köparens skyldighet är att göra en behovs- och marknadsanalys, säkerställa
att inkommet anbud överensstämmer mot förfrågningsunderlaget (om det
inte finns anledning att misstro uppgifterna) samt följa upp produkternas
prestanda under hela avtalsperioden.
Säljarens skyldighet är att lägga produkter på anbudet som motsvarar
köparens krav och leverera detta under hela avtalsperioden. Uppföljningen
är givetvis central och det är lätt att glömma hur långt vi kommit med
livsmedelsuppföljning på artikelnivå. Det ställer särskilda krav på både
köpare och säljare av livsmedel - men även att vi delar information och
kunskap inom livsmedelsområdet. Hur kan det göras effektivare?
2 [3]
Datum:
2016-04-18
Följande hållbarhetskriterier finns:
Kriterier inom miljöskydd, djurskydd och sociala krav
Ekologiska kriterier
(Baskrav: EU-ekologiskt. Avancerat krav: motsvarande KRAV-ekologiskt)
Kött
o Nötkött
o Griskött
o Lammkött
o Naturbeteskött
Kyckling och kalkon
Mjölk
Ägg
o Inredd bur
o Frigående system
Kriterier inom miljöskydd
Fisk och skaldjur
o Vildfångad fisk
o Odlad fisk (Vattenbruk)
Kriterier inom miljöskydd och sociala krav
Frukt och grönt
Spannmålsprodukter och socker
Kaffe, te och kakao
Dryckes- och varuautomater (livsmedel)
Förslag på nu undergrupp: Fetter – palmolja, rapsolja, olivolja
Kriterier inom många områden
Måltidstjänster och catering. Passar kriterier eller vägledning?
Köks- och serveringsutrustning. Inom regeringsuppdraget Giftfri
förskola publicerades kriterier för området förra året.
Upphandlingsmyndighetens ambition är att bidra till bättre affärer
genom att sprida information om hållbarhetskriterierna,
upphandlingslagstiftning, belysande exempel och relevant
marknadsinformation.
Vill du läsa de dokument och bilagor som hör till varje produktgrupp finns
de i kriterie-wizarden på Upphandlingsmyndighetens hemsida:
http://www.upphandlingsmyndigheten.se/
Om du vill ha all Wizard-information för samtliga produktgrupper (386 sidor)
maila till: [email protected]
3 [3]
