Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på
den internationella arenan
Studie över handeln med
livsmedelsindustriprodukter 1995–2005
– en kortversion
De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt,
samtidigt som världsmarknadspriserna har gått tillbaka.
EU som helhet har tappat marknadsandelar i handeln med tredje
land och minskat sitt exportnetto, vilket tyder på en försämrad
konkurrenskraft.
Sverige har haft en mycket god handelsutveckling och har lyckats
öka sina marknadsandelar i världshandeln.
Sverige i den globala utvecklingen
Livsmedelsindustrin är en av Sveriges största industrigrenar och har därför stor betydelse för
landets ekonomi och råvaruproduktion. Sektorns konkurrenskraft är något som är av stor vikt
för många, i synnerhet i en värld där graden av internationalisering bara ökar. En fördjupad
kunskap om livsmedelsindustrins förutsättningar på den internationella arenan kan underlätta
för myndigheter, organisationer och andra typer av aktörer att bidra till en konkurrenskraftig
näring.
Före Sveriges medlemskap i EU 1995 omfattades Sveriges handel med livsmedelsindustriprodukter av vissa förmåner gentemot den europeiska marknaden, bl.a. genom EESavtalet och bilaterala avtal. Trots detta fick svenska företag genom EU-inträdet ökad tillgång
till den inre marknaden i och med att gränsskyddet mellan EU och Sverige då helt togs bort.
Detta ställde företagen inför både nya hot och nya möjligheter och bidrog till att
utrikeshandeln ökade. Jordbruksverket har i en rapport analyserat handeln med
livsmedelsindustriprodukter på global, europeisk och svensk nivå mellan åren 1995 och 2005.
Rapporten återspeglar alltså den utveckling som skedde före de kraftiga prisökningarna 20062007. Eftersom antalet produkter är väldigt många har dessa grupperats och analysen utförts
på en mer övergripande nivå.
Livsmedelsindustriprodukter
Med begreppet avses livsmedel som produceras av
livsmedelsindustrin. Livsmedel som produceras av exempelvis jordbruket ingår därmed inte (levande djur, färsk
frukt, spannmål, etc.). Produkter som inte människor kan äta
omfattas inte heller av begreppet livsmedelsindustriprodukter, exempelvis tobak och djurfoder. Definitionen
skiljer sig något från de definitioner som flertalet andra
organisationer och myndigheter tidigare har använt sig av.
Exempel på
livsmedelsindustriprodukter:
Styckat kött och köttprodukter
Fryst fisk och fiskprodukter
Mjölk och ost
Mjöl och malt
Soppor och såser
Frysta och beredda grönsaker
Konfektyr och kakor
Läsk, vin och sprit
De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter växte…
Världens handel med livsmedelsindustriprodukter växte mellan 1995 och 2005. Handeln
ökade med ca 60 procent i nominellt värde (USD) och ca 30 procent i volym (kg). Man
handlade också allt mer med s.k. högvärdiga produktgrupper, dvs. sådana som har ett högt
pris per kilo. Detta kan inte alltid likställas med en hög förädlingsgrad eftersom även
produktgrupper som exempelvis kött, fisk och kaffe definieras som ”högvärdiga”.
2
Beredda kräftdjur mm
Margarin
Kokosolja, mm
Såser
Bröd, kex, kakor
Livsmedelsberedningar
Frukt, bär, frysta
Griskött
Fiskfiléer mm
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
Procentuell volymökning 1995-2005
Figur 1. Exempel på produktgrupper som i världshandeln har haft en stark tillväxt
Källa: Egen bearbetning av statistik från COMTRADE
Den globala handeln ökade alltså mellan 1995 och 2005,
men på grund av den globala inflationen var handelns
värdeökning uttryckt i reala termer enbart en procent. Detta
är något som sällan förs fram i ex. media. Dessutom, att
påstå att handeln med livsmedelsindustriprodukter hade en
mycket starkare tillväxt än vad handeln med icke
livsmedelsindustriprodukter hade, är en sanning med
modifikation. Rent värdemässigt växte de något starkare,
men inte volymmässigt.
Nominell värdeutveckling
Den utveckling som har skett i löpande penningvärde. Motsats till
real värdeutveckling.
Real värdeutveckling
”Verklig utveckling”, dvs. den utveckling som har skett oberoende
av inflationen.
…men världsmarknadspriserna sjönk mellan 1995 och 2005
På senare tid har situationen på världsmarknaden ändrats ganska radikalt och
världsmarknadspriserna har skjutit i höjden. Under den period som har analyserats i rapporten
sjönk däremot världsmarknadspriserna på livsmedelsindustriprodukter trots en relativt hög
allmän inflation. Utvecklingen drevs sannolikt av en ökning av det globala utbudet i relation
till efterfrågan. Prisfallet var dock inte stort utan hamnade på ca tre procent i nominella
termer. Uttryckt i reala termer innebar detta dock en relativt stor prisnedgång. Det nominella
genomsnittspriset för världshandelns 20 största produktgrupper ökade däremot, vilket ger
signaler om en ökad efterfrågan på dessa varor. Som exempel kan nämnas nötkött, fisk och
ris.
EU:s internationella ställning försvagades
EU är en av de största aktörerna på världsmarknaden, men
den mesta handeln sker ändå på den gemensamma inre
marknaden. 1995 var ca 60 procent av den totala exporten
från EU-15-länderna ”intern”. Priserna på den inre marknaden är generellt sett högre än på världsmarknaden, vilket
avspeglar sig i att värdeinnehållet (värdet per kilo exporterad
produkt uttryckt som USD/kg) är högre inom EU än i resten
av världen. Men det högre styckvärdet beror också på att EU
handlar relativt mer med ”högvärdiga” produkter.
3
EU-15
Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland,
Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal,
Spanien, Storbritannien,
Sverige, Tyskland och
Österrike.
Handeln mellan EU-15-länderna utvecklades under perioden positivt, både på aggregerad nivå
och på produktnivå. Handelsvärdet ökade med 82 procent i nominella termer och volymen
med 106 procent. Jämfört med den globala handeln finns något fler högförädlade varor
representerade bland de produktgrupper som gick riktigt bra.
EU vinner på hemmaplan men förlorar på bortaplan
Om EU:s interna handel var positiv hade handeln med tredje land snarare en motsatt
utveckling. EU tappade marknadsandelar, exportnettot minskade och värdeinnehållet ökade
mer för importen än exporten, vilket tyder på en försvagad konkurrenskraft. Exporttillväxten
för flera produktgrupper uppvisar negativa siffror och det är både låg- och högförädlade
produkter som är berörda. Det är tydligt att EU inte förmår att dra fördel av de växande
globala marknaderna så som andra regioner har gjort, exempelvis Latinamerika och Asien.
Choklad mm
Mjölk, grädde, koncentrerad
Frukt- och bärsaft
Ost och ostmassa
Glassvaror
Färskt nötkött
Kött, slaktbiprodukter, mm
Mjölk, grädde, ej konc
Fårkött
Fryst nötkött
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Procentuell volymminskning 1995-2005
Figur 2. Exempel på produktgrupper som i EU:s handel med tredje land har haft en negativ exporttillväxt
Källa: Egen bearbetning av statistik från COMTRADE
Sveriges livsmedelsindustriföretag tog del av den globala
expansionen
Sveriges handel med livsmedelsindustriprodukter, vilken karakteriseras av ett högt värdeinnehåll, växte efter EU-inträdet starkt. De svenska företagen ökade sina marknadsandelar i
världshandeln och exporten växte starkare än importen. Sverige ökade sin export för de allra
flesta produktgrupper, med undantag för bl.a. fryst nötkött och smör. Under den aktuella
tioårsperioden ökade också värdeinnehållet för exporten samtidigt som det minskade för
importen.
Inte bara sprit och fisk som säljer utomlands
Sveriges export var både 1995 och 2005 relativt starkt beroende av ett mindre antal
produktgrupper, exempelvis sprit, choklad, margarin, fisk samt bröd, kex och kakor.
Utvecklingen ser ändå positiv ut. Det var många produktgrupper som procentuellt sett växte
starkt, både sådana som var handelsmässigt små och sådana som var handelsmässigt stora.
4
Mjölk och grädde
Vin
Växtsaft, förtj.medel
Olivolja
Ris
Malt
Socker
Fryst fisk
Konc. mjölk/grädde
Beredda kräftdjur, mm
Palmolja
Maltdrycker
Ost och ostmassa
Fiskfiléer, mm
Frukt- och bärsaft
Såser
Bröd, kex och kakor
Får- och getkött
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Procentuell volymökning 1995-2005
Figur 3. Exempel på produktgrupper som i Sveriges export har haft en stark tillväxt
Källa: Egen bearbetning av statistik från COMTRADE
För världens 20 handelsmässigt största produktgrupper ökade exempelvis Sveriges handel ca
fem gånger starkare än både den globala och den europeiska handeln och det var alltså inte
bara sprit och fisk som stod för tillväxten. Även produktgrupper som maltdrycker, samt fruktoch bärsaft, hade en god tillväxt.
500
400
300
200
100
0
.s
EU
e
in r
ad
rkn
ma
ex
:s
EU
rt
po
p
im
:s
EU
rt
ort
po
xp
m
e
i
s
s
ge
ge
e ri
eri
Sv
Sv
ort
Genomsnittlig värdeökning (i procent)
Figur 4. Nominella värdeökningar för världens 20 handelsmässigt största produktgrupper på global,
europeisk och svensk nivå
Källa: Egen bearbetning av statistik från COMTRADE
Vid jämförelser med EU:s utrikeshandeln är det dock lätt att låta sig luras av Sveriges relativt
starka siffror. Handeln med andra EU-länder är nämligen inkluderad i Sveriges
handelsstatistik, medan EU:s svaga utveckling i huvudsak hänför sig till handeln med tredje
land. Det har dock gjorts andra studier som visar att Sverige, även i jämförelse med
exempelvis Tyskland, Danmark och Finland, har en god tillväxt. Man får inte heller glömma
bort att Sveriges utrikeshandel 1995 var relativt liten (ca 10 procent av produktionsvärdet).
Detta gör också att tillväxten blir kraftig när handeln ökar.
5
Framtida utveckling
Den framtida handeln med livsmedelsindustriprodukter kommer med all säkerhet att fortsätta
att öka. Med en förhöjd levnadsstandard i många länder kan efterfrågan på förädlade varor
komma att stiga. Når man en överenskommelse inom WTO om ett nytt jordbruksavtal
kommer även detta med stor sannolikhet att få positiva effekter för mer förädlade
jordbruksvaror. Samtidigt kommer det att innebära att livsmedelsindustrin ställs inför en ökad
konkurrens, inte minst från tillväxtekonomierna i Asien och Latinamerika.
Investeringar i forskning och utveckling är avgörande för Sveriges framtida handel
Sverige hade under perioden 1995-2005 en mycket god utveckling. Hur näringen lyckas under
nästkommande tioårsperiod kommer att vara beroende av hur väl man lyckas förvalta och
utveckla sina komparativa fördelar. Man kommer att ställas inför många utmaningar, som
exempelvis tillgången på råvaror och arbetskraft och kostnaden för desamma, möjligheten att
utnyttja skalfördelar i produktionen, osv. För Sverige, som idag är en kunskapsregion i ett
globalt perspektiv, är investeringar i forskning och utveckling avgörande för möjligheten att
uppnå en positiv och stabil utveckling framöver. Ett kritiskt moment i detta sammanhang är
också företagens förmåga att framgångsrikt nå ut med sina produkter till den slutliga
konsumenten.
Mer och fördjupad fakta
Detta är en kortversion av Jordbruksverkets rapport ”Förädlade livsmedel på den
internationella arenan” (2008:2). I huvudrapporten finns fördjupade beskrivningar och
analyser av handeln med livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005. Rapporten går
att beställa eller ladda ned som pdf på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se.
6