Hårprov i körkortsärenden

SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22
november 2013
Klinisk forskning på
Beroendekliniken i Linköping
Kerstin Käll
MD, överläkare
Beroendekliniken
Universitetssjukhuset
Linköping
Hårprov i körkortsärenden
Kerstin Käll, Beroendekliniken
Robert Kronstrand, RMV
Ingrid Nyström, RMV
Körkortsintyg





Efter:
Drograttfylleri
Andra narkotikabrott
Transportstyrelsen kräver in läkarintyg
om tillförlitlighet.
Drogfriheten skall styrkas med
urinprover
Körkortsintyg





Praxis tidigare: 2 urinprover med minst
tre månaders intervall.
Det brukar inkrävas minst tre intyg
under en period av 1,5 år
Fler intyg om positiva prover dyker upp
Alla kollas även för alkoholmarkörer
I intyget ska också bedömas om
beroende eller missbruk föreligger
Hårprovsstudien





Kan hårprov ersätta urinproverna?
Används redan i andra länder: Tyskland,
Italien, Frankrike
Provtagningen okomplicerad, mindre
kränkande
Svårare att manipulera
Mer heltäckande tidsmässigt
Frågeställningar




Ger hårprov mer information är
urinprov?
Missas något drogintag som skulle
fångas i urinprovet?
Hur är acceptansen bland patienterna?
Andra praktiska problem?
Metod



Under ett år ombads alla som önskade
körkortsintyg att förutom urinprov även
lämna hårprov vid det avslutande
läkarbesöket.
Håret skulle då vara minst 3 cm i nacken vid
detta tillfälle.
Den som ej kunde tänka sig lämna hårprov
hänvisades till annan mottagning för sitt
intyg.
Så här går det till: 3 sådana tussar tas från nacken
Om hår



Huvudhåret växer med ungefär 1 cm i
månaden
Genom sekvensanalys kan man få en
”drogkalender”
Drogmolekylerna binder sig till
melaninet – ju mera grått hår desto
svårare att spåra
Analysmetoder


Hårprov: LC-Ms-MS för 20 analyter inom
opiater, opioider, amfetaminer, kokain
och bensodiazepiner. För cannabis
används GC-MS. Verifikation på
segment med Gc-MS eller LC-MS-MS
Urinprov: immunokemisk screening och
verifikation med GC-MS eller LC-MS
Resultat



99 hårprover från 84 patienter samlades
in.
Dessa jämfördes med vardera två
urinprover som togs med i medeltal 61
dagars mellanrum.
73 hårprover visade samma negativa
resultat som urinproverna
Resultat



Av positiva resultat visade
Två identiska resultat (en kodein och en
tramadol).
I urinproven fanns ingen illegal
narkotika medan hårproven påvisade
cannabis, amfetamin och kokain vid
totalt sju tillfällen.
Resultat



Narkotikaklassade läkemedel:
Tramadol: 13 i hår 1 i urin
(screeningmetod saknas för urin)
Bensodiazepiner: 6 i urin ingen i hår
(oxazepam & alprazolam analyseras ej i
hår, nordazepam hittades under cut off)
Erfarenheter och slutsatser



Hårprovet fångar mer illegal narkotika
men missar en del narkotikaklassade
läkemedel. Tröskelvärden kan behöva
justeras.
Acceptansen god, men vissa unga män
irriteras över att tvingas låta håret växa
ut.
Troligen preventiv effekt –
upptäcktsrisken uppfattas som större
D-amfetamins effekt på körförmåga
före och efter sömndeprivation
Per Woxler, Robert Kronstrand RMV, Hjälmdahl m.fl TFI





18 st friska försökspersoner i
körsimulator
Doser: 0, 10 och 40 mg d-amf. Före och
efter sömndeprivation
Dubbelblind, placebo
Samarbetsprojekt med
Trafikforskningsinstitutet och Rättskem.
Publicerad i Psychopharmacology online
maj 2012
Resultat


Viss positiv effekt på en körvariabel på
10 mg. Ingen förbättring av den högre
dosen.
Sömnigheten pga sömndeprivationen
påverkades ej av amfetamin oavsett
dos.
Pågående, ej slutförda projekt
Beroendekliniken
Linköping
Bensodiazepiner
sjuksköterskan Ingrid Olsson, psykolog Tomas Trygg



Undersökning av kognitiva, exekutiva,
personlighetsmässiga och sociala
effekter av långvarigt bruk/missbruk av
bensodiazepinpreparat.
Före, under och efter utsättning
Antal inkluderade hittills: 5
Kartläggning av effekter av
samtalsbehandling
MD, socialsekr. Kjell Johansson





Instrument: AUDIT, DUDIT + enkät,
journalgenomgång
Uppföljning efter 6 och 12 månader
Inkluderade patienter: 72 st
Aktivt avböjt: 10 st
Sammanställning beräknas vara klar
innan sommaren 2014
Utredning och behandling av personer med
ADHD och samsjuklighet Beroende/missbruk
psykolog Tomas Trygg, dr Per Woxler - RMV





Öppen randomiserad, ej
placebokontrollerad
Inkluderade: 52 patienter 2002-2009
Frågeställningar (bl.a.):
1. Kan man genom omfattande NP
utredning finna objektiva mått för ADHD
2. Hitta objektiva mått för dosoptimering