Ungdomar och riskbruk
Ewa Kindstrand
Informationssekreterare
Beroendekliniken
Linköping
013-20 68 99
[email protected]
PRIMÄRPREVENTION
SEKUNDÄRPREVENTION
Skola
Elever
Föräldrar
Personal
Kliniken
Ungdomsresurs, Socialkontoret
Polis, elevvårdspersonal
BuP
Informationssekreterare
SAMORDNING
UTBILDNING
Drogsamordnare, politiker,
tjänstemän, behandlingshem
organisationer, ungdomsnätverk
Socialtjänst
Kommun
Landsting
Privata näringslivet
Drogdefinition enligt WHO
Beroendeframkallande
Berusande
Giftigt
Lägesbeskrivning Beroendekliniken
ungdomar 2011 narkotika
U-provskontroll erbjuds 2ggr/v hela året.
Möjlighet till misstankebaserad test på avd. 34 kvällar, nätter
samt helger.
122 unika individer
80% pojkar, 20% flickor
60% mellan 14-18 år.
24% invandrarbakrund
16% kommit enstaka tillfälle (misstankebaserad test)
Lägesbeskrivning alkohol TNE
Upp till 17 år senaste 3 åren 40-50 ungdomar/år.
Åldersgruppen 18-25 år ca. 200 personer/år. En stor grupp av
dessa är 18 år. Ökning när det gäller flickor.
Per Woxler 2009-09-09
Beroendekliniken
US Linköping
Lustcentrum
Mesolimbiska dopamin systemet
Situation 1
Situation 2
Obehag
Belöning/L
ust
GBL
HPA-Axeln
Ecstasy
Minne 1
GHB
Sötsaker
Alkohol
+
- (+)
+
(+)
Serotonin -
Minne 2
Glutamat
opiater
Opiat- +
rec.
Heroin
Kodein
?
Metadon
Cannabis
Minskad
olust-relief
+
+
Endorfiner
Enkefaliner
Hippocampus
+
+
+ GABA Ventrala
tegmentum
Bensodiazepiner
Diazepam
Oxazepam
Buprenorfin
Nicotin
+
+
Morfin
NMDArec
Nicotin
rec
+
+
+
+
+
Dopamin
N. Accumbens
Nitrazepam
+
+
Hippocampus
Cerebellum
Basala gangl.
Thalamus
Centralstim
Alprazopam
etc.
Amfetamin
Kokain etc
CB1
Sedation, Lugn
Frontalcortex
Lust/belöning-reward
Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Individnivå
Familjenivå
Kamratnivå
Skolnivå
Närsamhället
”Samhället/lagar/regler”
Lathund till föräldrar och andra
vuxna
När det gäller förekomst av narkotika hos
ungdomar
Har Du märkt några förändringar i beteendet?
Har skolan signalerat?
Skolk
Förändrat beteende
Skolarbetet försämras
Ekonomi (har det försvunnit
Förändrat umgänge
pengar hemma?)
Förändrad dygnsrytm
Stölder / kriminalitet
Nedstämdhet /
sömnstörningar
Vilka ungdomar ligger i riskzonen?
Som röker
Som dricker alkohol till berusning regelbundet
Som inte trivs i skolan
Som inte har särskilda fritidsintressen
Som är utan framtidshopp och planer
Som tillbringar väldigt lite tid med föräldrar /
andra vuxna
Som är upproriska och aggressiva
Som är positivt inställda till olika normbrytande
beteenden
Socialmedicinsk klassifikation.
Terapeutiskt missbruk – medvetet iatrogent, oavsiktligt iatrogent,
självetablerat
Epidemiskt missbruk – ungdomar, psykosocial smitta
Endemiskt missbruk – uppstår till följd av ett socialt mer eller mindre
accepterat bruk
Ovanligt med definition som missbrukare i de lägre tonåren
Stora brister i forskningen om vilken vård som fungerar bäst
EXPERIMENTSFAS 13-16 ÅR
Öppenvårdsinsats
Ungdomen tillsammans med familjen ger långsiktiga
effekter
Övrigt
Engagerad vuxen
Fokusera skolsituationen
Ta med föräldrarna
Träna social kompetens
Ledarnas personliga egenskaper viktiga
ADAPTIONSFAS 16 – 19 ÅR
Präglas av nya vänner, nya kunskaper och kompetenser
Utsatt läge, som nykomling finns risk att bli lurad.
Ur vårdsynpunkt en viktig fas.
Den unge står och väger mellan olika världar
Lättillgänglig vård, ej befästa eller förstärka en narkoman identitet.
Fokusera brett – se till hela livssituationen
MISSBRUKSFASEN 19 – 25 ÅR
Behandling bör präglas av massiv påverkan, hög struktur,
tydlighet och kvalitet.
Räkna med behandlingstid längre än tre månader
– ofta slutenvårdsbehandling
ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis)
– screeninginstrument
Kartläggning av 9 livsområden
Fysisk hälsa
Skolgång
Sysselsättning/arbete
Fritid och familjeförhållande
Psykisk hälsa
Kriminalitet
Alkohol och narkotika
Tre skattningsområden för varje område
Patientens skattning av sitt problem,
Patientens skattning av sitt behandlingsbehov samt
intervjuarens skattning av den unges behandlingsbehov.
Används även som utvärderingsinstrument med uppföljningsintervju ett år
efter avslutad behandling.
VILKA ÄR ANVÄNDARNA?
AVVIKARNA - Oftast pojkar. Erfaren grupp med tidig debut. Använder samtliga
preparat. Gillar kickar. Ibland diagnos ADHD (svåra i öppenvård) SPICE, mefedron,
4-MEC,fenazepam
PSYKISK OHÄLSA – oftast flickor med låg självkänsla som umgås med äldre
(missbrukar-) killar. Använder företrädesvis amfetamin, bensodiazepiner och
cannabis. SPICE, 4-MEC, butylon, mefedron, metedron
PARTYDROGARNA - ungdomskulturella faktorer. Ju vanligare en substans är i
samhället desto fler kommer att pröva. Ganska vanliga ungdomar. Majoriteten
aktualiseras via polisen. Använder amfetamin, cannabis, kokain. Mefedron, 4-MEC,
efedrin
DE KULTURELLA – har en ideologisk övertygelse, ofta yttre attribut, musikstil,
hip-hopare, ”sparyar” handlar om LIVSSTIL. Använder företrädesvis cannabis,
spice, ibland hallucinogener 4-OH-MET, psilocybin, kratom, krypton. Drivande i
legaliseringsdebatten, verbala, ofta motståndare till syntetiska droger och alkohol
(initialt).
DE KRIMINELLA – kriminaliteten primär
5 HUVUDGRUPPER
CANNABIS - VÄXT
CENTRALSTIMULERANDE – AMFETAMIN (SYNTETISK) KOKAIN
VÄXT
LÄKEMEDEL - BENSODIAZEPINER, TRAMADOL, OXYCONTÍN
BUPRENORFIN
OPIATER - (MORFIN, HEROIN) VÄXT
HALLUCINOGENER (SYNTETISKA & ”NATURLIGA”)
Cannabis – hasch och marijuana
Hasch, är kådan som avsöndras från växten
cannabis sativas blomma, pressas till ”kakor” som
är alltifrån ljust bruna till svarta i färgen, säljs ofta i
små bitar inlindade i folie
Marijuana, är de torkade växtdelarna från plantan,
liknar torkat gräs eller örtkryddor, har karakteristisk
doft
Båda beredningarna röks, oftast utblandat med tobak
Cannabis – hasch och marijuana
EFFEKT
Doseffekt varar som regel 2-3 timmar
Vidgade pupiller med blodsprängda ögon
Förhöjd pulsfrekvens
Illamående, kräkningar
Omotiverad lyckokänsla och skrattanfall
som kan övergå i ångest, panikkänsla och
paranoida föreställningar
Cannabis – hasch och marijuana
ABSTINENSSYMTOM
Störd nattsömn
Koncentrationssvårigheter
Svettningar, frossa och
illamående
Skakningar, muskelkramp
Diarré och magkramper
Syntetiska + växtbaserade
Centralstimulerande + hallucinogen effekt (mefedron, butylon 4MEC)
Spice
Syntetiska tryptaminer (4-HO MET)
Växtdrog med syntetisk tillsats (Krypton)
RUTINER VID DROGANALYSER
Urinanalyser på ungdomar (upp till 20 år) skall ske på måndagar och fredagar kl 13.00
– 15.00 på S:t Larsmottagningen.
Undantag från detta kan ske efter läkarordination.
RUTINER VID PROVTAGNING
- Alla patienter måste identifieras
- Alla prover skall tas övervakat
- Uppläggning av journal sker på samtliga patienter, vilket patienten informeras om
- Provtagning förutsätter patientens medverkan. Ett nej antecknas i journalen
- Tecken på drogpåverkan observeras och antecknas i journalen
Kan detta inte uppfyllas kan proverna inte användas!
Den som tar urinprovet tar ställning till vilka analyser som skall tas och hur ofta – vid oklarheter
konsulteras läkare, i första hand behandlande läkare om sådan finns.
I första hand används urinstickor vid diagnostik eller uppföljning av provtagning
Vid intygsärenden eller oklara fall skickas som tidigare urinprovet till Rättskemiska
avdelningen, Rättsmedicinalverket för verifikationsanalys
Ansvarig läkare för provtagningsverksamheten är Överläkare Kerstin Käll,
010 – 103 53 97
Ansvarig för provtagningen är Ewa Kindstrand, 013 – 20 68 99
Ungdomsmissbruk - sammanfattning
Ett sammansatt
problem
Politiskt
Socialt
Medicinskt
Individnivå
Samhällsnivå
Samverkan krävs mellan många parter
Polis
Socialtjänst
Skola
Fritidsgårdar
Föräldrar
Föreningslivet
Primärvården
Fältare
Psykiatrin
Beroendesjukvården
Domstolar
Kriminalvården
Referenslista
Knut Sundell docent i psykologi IMS
Bengt Svensson professor i socialt arbete Malmö Högskola
Per Woxler chefsöverläkare Beroendekliniken US
