Gaser

Gaser........................................................................................................................................... 2
Tillverkning och testning av syrgas .............................................................................................. 2
Tillverkning och testning av vätgas .............................................................................................. 4
Tillverkning och testning av egenskaper hos koldioxid .................................................................. 6
Tillverka och identifiera vätesulfid.............................................................................................. 11
Tillverka och identifiera svaveldioxid.......................................................................................... 14
Svaveldioxid och miljöpåverkan ................................................................................................ 18
Tillverkning av ammoniak ......................................................................................................... 20
Tillverkning av kvävedioxid ....................................................................................................... 22
Tillverkning och testning av klorgas ........................................................................................... 24
Gaser
Tillverkning och testning av syrgas
Teori:. Hur kan man testa att en gas är syrgas? Vad är reagens för syrgas? Måste man ha en
katalysator? Hur fungerar en den
Material: 10%-ig väteperoxid, H2O2 lösning, knivsudd mangandioxid, MnO2, liten
etanolbrännare, reaktionskärl, spruta, tändstickor och ev. tandpetare.
Risker vid experimentet: Väteperoxid sönderdelas lätt och är korrosivt. Vid spill skölj
omedelbart händer och i ögon med mycket vatten. Använd glasögon. Etanol är brännbart.
Plastdetaljer kan smälta och ta eld. Använd skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning.
En riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande: Montera utrustningen enlig bild.
Reaktionskärl med avledningsrör: Tag en bägare/burk med passande gummilock. Gör ett hål
genom locket och trä ett litet glasrör igenom hålet. Montera en kort silikonslang på glasröret.
Sätt ett kort glasrör på silikonslang. Detta extra glasrör är till för att en låga inte ska komma
för nära sprutan med väteperoxid eller smälta slangen.
Glödande
1. Placera en spatelspets mangandioxid
tändsticka
i botten på burken. Sätt på locket med
eller
glasröret.
tandpetare
3
2. Fyll en spruta med 1 cm 10%-ig
väteperoxidlösning.
3. Stick ner sprutan i gummilocket
4. Tänd tandstickan och låt den brinna
ett litet tag och blås ut.
5. Droppa ner väteperoxidlösningen över
mangandioxiden.
Se vad som händer i reaktionskärlet
10%-igH2O2
Lite MnO2
6. Håll den glödande tandstickan vid
glasrörets mynning på reaktionskärlet.
7. Diska laborationsuppsättningen
Resultat: Skriv ner dina iakttagelser. Svara på följande frågor.
1. Vilken gas bildas när väteperoxid sönderdelas?
2. Vilka egenskaper har denna gas?
3. Skriv en balanserad formel när väteperoxid sönderdelas och vatten och en gas bildas
4. Varför står det ”Rökning är förbjuden” på skyltar på de stora tankar där väteperoxid
förvaras?
5. Vad har mangandioxid för funktion
Till Läraren:
Riskbedömningsunderlag:
väteperoxid (H2O2) Frätande oxiderande R 22, 41, 37/38 och S (1/2), 17, 26, 28, 36/37/39, 45
Väteperoxid utspädd Hälsoskadligt R 22, 41 och S (1/2), 17, 26, 28, 36/37/39, 45
Mangandioxid (MnO2) Hälsoskadligt R 20/22 och S (2), 25
Etanol Mycket brandfarligt R 11 och S (2) 7, 16.
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Resultat: Den släckta tändstickan börjar brinna i syrgasen. Det krävs lite ”timing” för att
tandstickan ska glöda och sen utsättas för tillräckligt mycket syrgas.
Kemikalie/lösning
Till 20 cm3 10%ig H2O2
Spädning
5,8 cm3 35 % H2O2
14,2 cm3 H2O
Ca 2g MnO2
Annan information
nygjord
brunsten
1. Vilken gas bildas när väteperoxid sönderdelas? Syrgas
2. Vilka egenskaper har denna gas? Kan tända en glödande sticka
3. Skriv en balanserad formel när väteperoxid sönderdelas och vatten och en gas bildas
2H2O2(aq) → O2(g) + 2H2O(l)
4. Varför står det ”Rökning är förbjuden” på skyltar på de stora tankar där väteperoxid förvaras?
Därför att väteperoxid kan sönderdelas och bilda syrgas. Om en glödande cigarett finns i
närheten kan det bli en explosion.
5. Vad har mangandioxid för funktion? Katalysator
Centralt innehåll
Åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Separations-och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner
med koppling till kemi.
Kemi 1
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för
organiska och oorganiska ämnen
Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner
Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
Tillverkning och testning av vätgas
Teori: När syra reagerar med en oädel metall (zink) bildas vätgas och ett salt. Gasen samlas
upp under vatten och testas.
Material: 5,5 mol/dm3 saltsyra; HCl(aq). zinkpulver; Zn(s), reaktionskärl med spruta och
avledningsrör, bägare/glas och 2 små provrör för uppsamling av gas, tändstickor.
Risker vid experimentet: Saltsyra är frätande, zink och etanol är brännbart. Använd skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning. En fullständig riskbedömning ges av undervisande
lärare.
Utförande:
Bägare fyll
med vatten
Spruta med 1
cm3 5,5 M HCl
Slang
Provrör med
vatten för
uppsamling
av gas
Kork
Lite zinkpulver
Montera
utrustningen enlig
bild. Tag en bägare/burk med passande gummilock. Gör ett hål genom locket och trä ett litet
glasrör igenom hålet. Montera på en silikonslang på röret och sätt på ett böjt glasrör. Se fig.
Silikonslangen ska vara tillräckligt lång och nå ner i bägaren för uppsamling av vätgasen.
1.
Fyll på bägaren och de två små provrören med vatten. Låt rören ligga vattenfyllda i
bägaren. (Ta fram två korkar som passar till provrören).
2.
Sätt två knivsuddar zinkpulver i botten på reaktionskärlet. Montera ihop kärlet.
3.
Fyll en spruta med 2 cm3 saltsyra.
4.
Tillsätt droppvis hälften av saltsyra över zinkpulvret.
5.
Registrera vad som händer. Låt tillräckligt många bubblor passera så att luften går ur
reaktionskärlet och att det bara är vätgas som strömmar ut.
6.
Tillsätt droppvis resten av saltsyran och samla upp den bildade gasen i de två små
provrören. Lyft inte upp rören över vattnet ännu! (Sätt på korkarna till provrören).
7.
Stoppa tummen för det ena provrörets mynning och täpp effektivt över öppningen.
8.
Tänd en tändsticka. Nu ska du tända på gasen. Men först ska du rikta provröret bort från
kamrater. För provrörets öppning mot tändstickan.
9.
Efter reaktionen, titta i provröret om du ser att det har bildats kondens av vatten!
Resultat: Skriv ner dina iakttagelser och svara på följande frågor:
1.
Vilken gas bildas när zink reagerar med saltsyran?
2.
Skriv reaktionen med ord och med kemiska formler. Vilket salt bildas?
3.
Vad händer när gasen utsätts för eld (tändstickan)?
4.
Vad har den tända tändstickan för funktion?
5.
Skriv reaktionsformeln för knallgasreaktionen.
Till Läraren:
Riskbedömningsunderlag:
saltsyra HCl (konc) Frätande R 34, 37 och S (1/2), 26, 45
saltsyra Frätande R 36/37/38 och S(1/2), 26, 45
zinkpulver Zn Miljöfarligt mycket brandfarligt R 50, 53 och S (2), 43, 46, 60, 61
vätgas Extremt brandfarligt R 12 och S (2), 9, 16, 33
zinkklorid Miljöfarligt Frätande R 34, 22, 50, 53 och S (1/2), 26, 36/37/39, 45, 60, 61
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Resultat: Det bildas vätgas av zink saltsyra. Vätgasen reagerar med syre (luft).och
knallgasblandning bildas.
Kemikalie/lösning
Spädning
40 cm3 5,5 moldm3 HCl
18,0 cm3 12M HCl (konc)
22,0 cm3 H2O
10 g Zn
Annan information
Pulver
Svar på frågor:
1. Vilken gas bildas när zink reagerar med saltsyran? Vätgas
2. Skriv reaktionen med ord och med kemiska formler. Vilket salt bildas?
Zn(s) + 2HCl(aq) → H2(g) + ZnCl2(aq) Zinkklorid
3. Vad händer när gasen utsätts för eld (tändstickan)? Det blir en liten smäll
4. Vad har tändstickan för funktion? En brinnande tändsticka är en katalysator för reaktionen
5. Skriv reaktionsformeln för knallgasreaktionen. 2H2(g) + O2(g) → 2H2O(l) + energi
Extrauppgift:
Tillsätt en liten spatelspets med vattenfritt kopparsulfat till provröret efter knallgasreaktionen
för att påvisa att det har bildats vatten. Kopparsulfaten blir mörkare blå (kristallvatten)
CuSO4 (ljusblå) + 5H2O → CuSO4.5H2O (mörkblå)
Centralt innehåll
Åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Separations-och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner
med koppling till kemi.
Kemi 1
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för
organiska och oorganiska ämnen
Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner
Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor
Tillverkning och testning av egenskaper hos koldioxid
Denna laboration består av 4 steg:
1-2 Tillverkning av koldioxid på två sätt.
3. Hur löser sig koldioxid i vatten (respiration)
4. Effekten vid förbränning (miljölaboration)
Del 1 Tillverkning av koldioxid genom sönderdelning av ett karbonat
Teori: Alla karbonater är instabila mot syror och sönderfaller till koldioxid och en återstod.
Material: 5,5 mol/dm3 saltsyra; HCl, kalciumkarbonat; CaCO3(s), kalkvatten, Ca(OH)2(aq),
reaktionskärl, spruta, bägare, tändstickor,.
Risker vid experimentet: Saltsyra är frätande Kalciumkarbonat och kalkvatten är basiska
ämnen och frätande. Använd tändstickor med omdöme. Använd skyddsglasögon och
personlig skyddsutrustning. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande: Reaktionskärl med avledningsrör: Tag en bägare/burk på 10-20 cm3 med
passande gummilock. Gör ett hål genom locket och trä ett litet glasrör igenom hålet. Montera
på en lång silikonslang (ca 10-15 cm) på glasröret och sätt på ett glasrör i änden av
silikonslangen. Silikonslangen ska vara tillräckligt lång för att kunna ledas ner i en annan
bägare.
1.
Fyll en liten bägare med ca 5- 10 cm3 nygjord kalkvatten med eller utan lock.
2.
Placera en liten mängd (spatelspets på 0,2-0,5 cm3) kalciumkarbonat i botten på
reaktionskärlet. Sätt på locket och sätt silikonslangen ner i bägaren med kalkvatten.
3.
Fyll en spruta med 2,0 cm3 saltsyra. Stick ner sprutan genom locket.
4.
Tillsätt droppvis saltsyran till reaktionskärlet
5.
Registrera vad som händer.
6.
Diska laborationsuppsättningen
Resultat: Skriv ner dina iakttagelser och svara
på följande frågor.
1.
Skriv reaktionsformlerna för kalcium-
2.
karbonatets sönderdelning till koldioxid
Kalcium
Vad händer i kalkvattnet?
karbonat
Skriv reaktionsformlerna för den reaktionen
3.
4.
3
1 cm
5,5 M
HCl
Cq 0,4g
CaCO3
Spruta med saltsyra
S
i
Silikonslang l
i
k
Bägare med kalkvatten,
o
Ca(OH)2
n
s
l
a
n
Del 2 Produktion av koldioxid under respirationen
Teori: Vid andning eller respirationen bildas koldioxid och vatten.
Material: Sugrör, pipett (gärna stort), 2 st E-kolvar, nygjort kalkvatten Ca(OH)2(aq)
Utförande:
1.
Häll upp kalkvatten i två E-kolvar. Tillsätt indikator. Blås sakta utandningsluft genom
kalkvattnet i den ena E-kolven. Tryck luft med en pipett genom den anda E-kolven.
2.
Se resultatet i kalkvattnet och se likheter med föregående experiment. Skriv
reaktionsformlerna för reaktionen.
3.
Diska laborationsuppsättningen
Del 3 Lös koldioxid i vatten
Teori: Vissa gaser kan lösa sig i vatten medan andra löser sig inte. Föreningar med polära
kovalent bindning löser sig bättre än föreningar med opolär kovalent bindning. Dipoler löser
sig bättre än icke dipoler. Kan koldioxid lösas i vatten? Vilka bindningar har koldioxid? Hur
ändras pH av koldioxid i en vattenlösning?
Material: 5,5 mol/dm3 saltsyra; HCl, kalciumkarbonat; CaCO3(s), reaktionskärl
universalindikator, spruta, bägare,
tändstickor.
Spruta
Utförande: Reaktionskärl med
Slang och glasrör
avledningsrör: Tag en bägare/burk med
2 cm3 5,5
passande gummilock. Gör ett hål genom
M HCl
locket och trä ett litet glasrör igenom
Vatten
hålet. Montera på en lång silikonslang
CaCO3(s)
(ca 10-15 cm) på röret och sätt på ett
glasrör. Silikonslangen ska vara
tillräckligt lång för att kunna ledas ner i
en annan bägare.
1.
Lägg 2-3 spatelspetsar med
kalciumkarbonat i reaktionskärlet och
sätt på locket
2.
Tillsätt en droppe universalindikator i en bägare med vatten
3.
Led ner silikonslangen i bägaren
4.
Fyll sprutan med 2 cm3 saltsyra
5.
Droppa försiktigt ned saltsyran på kalciumkarbonatet i reaktionskärlet
6.
Registrera vad som händer.
7.
Diska laborationsuppsättningen
Resultat: Skriv ner dina iakttagelser Svara på följande frågor
1.
Vilken färg har indikatorn från början? Vad säger det om pH-värdet i avjoniserat vatten?
2.
Vilken färg får indikatorn vid försöket? Vad säger det om pH-värdet i lösningen nu?
3.
Koldioxid har lösts upp i vattnet och orsakat pH-förändringen. Skriv reaktionsformeln
för reaktionen
4.
Under tryck har mycket koldioxid lösts i vatten till t.ex. läskedryck. Kan du förklara
varför små gasbubblor syns i en nyöppnad läskedrycksflaska.
Del 4 Effekten av koldioxid vid förbränning
Teori: Kan man ha nytta av koldioxids speciella egenskaper vid en eldsvåda?
Material: 5,5 mol/dm3 saltsyra, HCl(aq), kalciumkarbonat;CaCO3(s), spruta, tändstickor,
reaktionskärl enl. ovan, liten bägare, universalindikator
Utförande: Reaktionskärl med avledningsrör: Tag en bägare/burk med passande gummilock.
Gör ett hål genom locket och trä ett litet glasrör igenom hålet.
1.
Tag 2-3 spatelspetsar kalciumkarbonat i reaktionskärlet och sätt på korken.
2.
Fyll en spruta med 2 cm3 saltsyra och droppa försiktigt ner
saltsyran over kalciumkarbonaten.
Spruta
3.
Låt det bubbla ett tag så att luften i reaktionskärlet
trycks ut.
4.
Tänd en tändsticka och håll den över glasröret från
reaktionskärlet.
5.
Notera vad som händer?
6.
Diska laborationsuppsättningen
5,5 M HCl
Resultat: Registrera och skriv ner vad som händer. Svara på
följande frågor
1.
Vad händer när du sätter en tändsticka vid en
utströmmande gasen?
2.
CaCO3
Har du någon förklaring till detta?
3.
Vilken gas, syre eller koldioxid har högst densitet? Förklara hur en kolsyrebrandsläckare
fungerar.
Till Läraren:
Riskbedömningsunderlag:
HCl konc. Frätande R 34, 37 och S (1/2), 26, 45,
kalciumkarbonat; CaCO3(s) ej märkespliktig,
kalkvatten, Ca(OH)2(aq) Frätande R 34 och S (1/2) 22 25 26 36/37/39 45
universalindikator ej märkespliktig.
kalciumklorid Irriterande R 36 och S (2), 22, 24 samt 46
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Alla fyra laborationerna rekommenderas att göra samtidigt. Kemikalieförbrukningen är
beräknad för alla fyra laborationer
Resultat: Vid reaktionen mellan kalciumkarbonat och saltsyra bildas det ett skum och
koldioxid strömmar ut.
Kemikalier/lösningar
Spädning
Annan information
400cm3 5,5 mol/dm3 HCl
180 cm3 12M HCl (konc)
220 cm3 H2O
Fungerar bra med 4mol/dm3
Ca 20g CaCO3
Pulveriserad
500 cm3 kalkvatten
Tag ca 20 g CaCl2 till 450 cm3
och droppa NaOH tills svag
fällning syns
Universalindikator
Nygjord fungerar bäst!
BTB fungerar men resultatet
blir tydligare med
universalindikatorn
Del 1 Tillverkning av koldioxid genom sönderdelning av ett karbonat
1. Skriv reaktionsformlerna för kalciumkarbonatets sönderdelning till koldioxid
CaCO3(s) + 2HCl(aq) → CO2(g) + CaCl2(aq) + H2O(l)
2. Vad händer i kalkvattnet?
Det blir en utfällning och det bildas ett svårlösligt salt, kalciumkarbonat
3. Skriv reaktionsformlerna för den reaktionen
CO2(g) + Ca(OH)2(aq) → CaCO3(s) + H2O
Del 2 Produktion av koldioxid under respirationen
Utandningsluft består av koldioxid och vatten enl. respirationen
C6H12O6 + 6O2(g) →6CO2(g) + 6H2O(g)
CO2(g) + Ca(OH)2(aq) → CaCO3(s) + H2O
Del 3 Lös koldioxid i vatten
Resultat: Koldioxid är en sur oxid. Den bildar en sur lösning i vatten.
1. Vilken färg har indikatorn från början? Vad säger det om pH-värdet?
Grön färg som indikerar på att vatten är neutralt
2. Vilken färg får indikatorn vid försöket? Vad säger det om pH-värdet?
Gul/orange som indikerar på att lösningen har blivit sur
3. Koldioxid har lösts upp i vattnet och orsakat pH-förändringen. Skriv reaktionsformeln för
reaktionen.
CO2(g) + H2O → H2CO3(aq) → H+ + HCO34. I läskedrycker har under tryck mycket koldioxid lösts i vattnet. Kan du förklara varför små
gasbubblor syns i en nyöppnad läskedrycksflaska.
När en flaska med läskedryck öppnas så sjunker trycket i flaskan. Koldioxiden försvinner från
lösningen i form av gas
Del 4 Effekten av koldioxid vid förbränning
Resultat: Det bildas koldioxid. Koldioxid kan användas till brandsläckning
1. Vad händer när du sätter en tändsticka vid en utströmmande gasen?
Tändstickan släcks
2. Har du någon förklaring till detta?
Koldioxiden kan inte underhålla förbränningen
3. Vilken gas, syre eller koldioxid har högst densitet? Förklara hur en kolsyrebrandsläckare
fungerar.
Koldioxid (molvikt 44) har högre densitet än syrgas( molvikt 32). Branden släcks genom
kvävning. Det krävs syre för förbränning. Syret hindras att nå det som brinner genom att
koldioxiden tränger undan syret.
Centralt innehåll
Åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Separations-och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med
koppling till kemi.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.
Kemi 1
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska
och oorganiska ämnen
Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner
Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
Kemi 2
Reaktionshastighet, till exempel katalysatorers och koncentrationers inverkan på hur fort kemiska reaktioner sker.
Tillverka och identifiera vätesulfid
Teori: Vätesulfid är en gas som luktar ”ruttna ägg”. Vätesulfid ger mycket typiska färger med
olika metalljoner. Du ska tillverka små mängder av vätesulfid från järnsulfid. Vätesulfiden får
sedan oxidera med ett oxidationsmedel till rent svavel. Du ska även testa några metalljoners
reaktion med vätesulfid.
Material: 5,5 M Saltsyra, HCl, 11 M Saltsyra (konc), järnsulfid, FeS, universalindikator, fasta
salter av kopparnitrat, Cu(NO3)2, zinknitrat, Zn(NO3)2, blynitrat, Pb(NO3)2, kaliumdikromat,
K2Cr2O7, vatten, reaktionskärl med avledningsrör, silikonslang, liten bägare, mikrotiterplatta, 3
pipetter, 3 små spatlar.
Risker vid experimentet: Saltsyra är frätande. Tungmetallsalterna är giftiga. Nitrater är
oxiderande. Bildad gas är giftig. Kaliumdikromat är giftig och oxiderande Använd
skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning. En fullständig riskbedömning ges av
undervisande lärare.
Utförande:
1. Fyll en liten bägare med 3/4 med vatten.
2. Fyll reaktionskärlet med 5 droppar vatten och en droppe universalindikator. Notera färgen.
3. Tillsätt en spatel järnsulfid i reaktionskärlet. Sätt på ett lock. Locket ska ha ett avledande
glasrör och en silikonslang. Slangen ska vara tillräckligt lång så att den går ner i bägaren.
4. Fyll en spruta med 1 cm3 5,5 M saltsyra. Stick ner spetsen i reaktionskärlets lock.
5. Tillsätt långsamt saltsyran i reaktionskärlet. Vad händer? Se till att bildad gas går under
vattenytan i bägaren.
6. Efter 3 minuter tag upp några droppar från bägaren till brunn (A1) i mikroliterplatten.
Tillsätt en droppe universalindikator. Vilket pH har lösningen fått?
7. Tillsätt ca 5 droppar av lösningen i bägaren till nya 4 brunnar (A2, A3, A4 och A5). Tillsätt
5 droppar vatten i 4 andra brunnar. (referenser B2, B3, B4 och B5)
8. I A2 och B2.tillsätts 2 droppar 11 M saltsyra. och några korn kaliumdikromat.
9. I A3 och B3 .tillsätts några korn kopparnitrat
10. I A4 och B4 tillsätts några korn blynitrat
11. I A5 och B5 tillsätts några korn zinknitrat. Det kan behövas lite mera zinknitrat för att
förändringen ska bli tydlig.
Silikonslang
Spruta med HCl
Reaktionskärl för analys
Vatten
FeS
Svara på följande frågor:
1.
Vad händer i reaktionskärlet?
2.
Luktar det från bägaren? Vad kan lukten komma ifrån?
3.
Skriv reaktionsformeln för bildandet av gasen som luktar?
4.
Vad finns det för bevis att något har hänt i A1?
5.
Vilken färg har A2 och B2?
6.
Balansera följande redoxreaktionsformel.
H2S +
HCl
+ Cr2O72- →
CrCl3 +
S + Cl-
7.
Vilken färg har A3 och B3? Skriv en reaktionsformel.
8.
Vilken färg har A4 och B4? Skriv en reaktionsformel.
9.
Vilken färg har A5 och B5? Skriv en reaktionsformel.
+
H2O
Till Läraren:
Riskbedömningsunderlag:
Saltsyra (HCl) konc Frätande R 34, 37 och S (1/2), 26, 45
järnsulfid (FeS), Miljöfarligt R 31, 50 och S 60 61
universalindikator ej märkespliktig
kopparnitrat (Cu(NO3)2 Hälsofarligt, miljöfarligt oxiderande R8 22 50 53 och S 2, 46
zinknitrat (Zn(NO3)2 Oxiderande Hälsoskadligt R 8, 22 och S (2) 20 46
blynitrat Pb(NO3)2 Giftigt miljöfarligt R 61 62 .20/22 33 50 53 och S 53 45 60 61
kaliumdikromat K2Cr2O7 Mycket giftigt, miljöfarligt oxiderande R 8, 45, 46, 60, 61, .26, 25,
34, 21, 42/43, 48/23, 50, 53 och S 53, 45, 60, 61 y.
Vätesulfid (H2S) Mycket Giftigt miljöfarligt extremt brandfarligt R 12 26, 50, S (1/2) 9 16 36
38 45 61
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Svar på frågor:
1. Vad händer i reaktionskärlet? Det bubblar en gas genom vattnet
2. Luktar det från bägaren? vad kan lukten komma ifrån? Det luktar ruttna ägg av bildad
vätesulfid
3. Skriv reaktionsformeln för bildandet av gasen som luktar?
FeS(s) + HCl → H2S(g) + FeCl2(aq)
4. Vad finns det för bevis att något har hänt i A1?
5. Vilken färg har A2 och B2?
A2 är grön och har en svag gul eller vit fällning och B2 är orange.
6. Balansera följande redoxreaktionsformel.
3H2S + 8HCl + Cr2O72- → 2CrCl3 + 3S + 2Cl- + 7H2O
7. Vilken färg har A3 och B3? Skriv en reaktionsformel.
A3 är svart och har en svart fällning H2S + Cu(NO3)2 → CuS(s) + 2HNO3
B3 är blå
8. Vilken färg har A4 och B4? Skriv en reaktionsformel.
A4 är svart lösning och svart fällning H2S + Pb(NO3)2→ PbS(s) + 2HNO3
B4 är färglös
9. Vilken färg har A5 och B5? Skriv en reaktionsformel.
A5 vit lösning och vit fällning H2S + Zn(NO3)2→ ZnS(s) + 2HNO3
B5 är färglös
Centralt innehåll
Åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Separations-och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner
med koppling till kemi.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.
Kemi 1
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för
organiska och oorganiska ämnen
Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Kemi 2
Reaktionshastighet, till exempel katalysatorers och koncentrationers inverkan på hur fort kemiska reaktioner
sker.
Tillverka och identifiera svaveldioxid
Teori: Hur påverkar svaveldioxid miljön? Du ska tillverka lite svaveldioxid och se dess
egenskaper.
Material: 5,5 mol/dm3 saltsyra, HCl, natriumsulfit, Na2SO3, kaliumdikromat, K2Cr2O7,
1 mol/dm3 svavelsyra, H2SO4 , vatten. reaktionskärl med avledningsrör, silikonslang, två små
bägare, mikrotiterplatta, 2 pipetter, 2 små spatlar, pH-papper, tandstickor.
Risker vid experimentet: Syror är frätande. Kaliumdikromat är giftig, miljöfarligt och
oxiderande, svaveldioxid är giftigt och natriumsulfit är irriterande Använd skyddsglasögon
och personlig skyddsutrustning. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande:
1. Fyll en liten bägare (Bägare 1) med 3/4 med vatten.
2. Tillsätt 2 spatelspetsar natriumsulfit i reaktionskärlet
3. Koppla ihop kärlen med en silikonslang eller låt slangen gå ner i bägare 1.
4. Fyll sprutan med 1 cm3 saltsyra och tryck ner sprutan genom proppen enl fig.
5. Droppa långsamt ner syran i reaktionskärlet och skaka försiktigt på reaktionskärlet. (Tips
Om man inte skakar så kan man få baksug från bägaren).
6. Vänta en till två minuter efter att du har tillsatt all saltsyran, Fortsätt skaka!
7. Koppla bort reaktionskärlet. Testa vattenlösningen i bägare 1 med pH-papper.
8. Fyll en ny bägare (bägare 2)
med vatten
9. Tillsätt 1-2 droppar svavelsyra
i båda bägarna (bägare 1 och 2)
10. Tillsätt en spatelspets
kaliumdikromat i både bägare.
Blanda med en tandticka.
Silikonslang
Spruta med HCl
Vatten
Bägare 1
Natriumsulfit
Reaktionskärl
Svara på följande frågor:
1. Vad händer i reaktionskärlet?
Vad heter gasen? Vad luktar
gasen?
2. Skriv formeln för reaktionen
mellan saltsyra och
natriumsulfit och bildandet av gas.
3. Vilken färg har indikatorpappret? Vilket pH har vattnet?
4. Förklara färgskillnaden mellan bägarna 1 och 2.
5. Blir svaveldioxid oxiderat eller reducerat av kaliumdikromat i sur lösning?
Till Läraren:
Svar på frågor:
1. Vad händer i reaktionskärlet? Vad heter gasen? Vad luktar gasen?
Det bildas en gas. Gasen heter svaveldioxid.
2. Skriv formeln för reaktionen mellan saltsyra och natriumsulfit och bildandet av gas.
HCl(aq) + Na2SO3(S) → SO2(g) + 2NaCl(aq) + H2O
3. Vilken färg har indikatorpappret? Vilket pH har vattnet?
pH_papperet visar sur reaktion. SO2(g) + H2O → H2SO3(aq) Svavelsyrlighet.
4. Förklara färgskillnaden mellan bägarna 1 och 2.
Bägare 1 är orange av Cr(VI)-joner och bägare 2 är grön av Cr(III)-joner
5. Blir svaveldioxid oxiderat eller reducerat av kaliumdikromat i sur lösning?
Svaveldioxiden oxideras av kaliumdikromat i sur lösning.
H2SO4(aq) + K2Cr2O7 + 3SO2(g) →Cr2(SO4)3(aq) + H2O + K2SO4(aq)
orange
grönt
Riskbedömningsunderlag:
saltsyra (HCl), konc. Frätande R 34, 37 och S (1/2), 26, 45
saltsyra (HCl), 5M Frätande R 36/37/38 och S(1/2), 26, 45,
natriumsulfit (Na2SO3), Irriterade R 22, 36/37/38 och S (2), 24/25, 46
kaliumdikromat (K2Cr2O7), Mycket giftigt, miljöfarligt och oxiderande R 8, 45, 46, 60, 61,
.26, 25, 34, 21, 42/43, 48/23, 50, 53 och S 53, 45, 60, 61 y.
svavelsyra H2SO4 konc Frätande R 34, 37, 14 och S (1/2,) 26, 45, 30.
svavelsyra H2SO4 1M Frätande R 36/38 och S (1/2), 26, 45, 30
svaveldioxid SO2 Giftigt R 23, 34 och S (1/2) 9 26 36/37/39 45
kromsulfat Cr2(SO4)2 Miljöfarligt R 50 och S 29, 61
Kaliumsulfat K2SO4 Hälsoskadligt R 22 och S (2), 20, 46
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Centralt innehåll
åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia
i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.
Kemi 1
Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för
organiska och oorganiska ämnen.
Reaktioner och förändringar
Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
Fällningsreaktioner.
Reaktion mellan svaveldioxid och vätesulfid
Teori: Svaveldioxid och vätesulfid är miljöfarliga gaser. Vad händer om du blandar gaserna?
Material: 5,5 mol/dm3saltsyra, HCl, natriumsulfid, Na2SO3, järnsulfid, FeS, vatten.
Reaktionskärl med lock och avledningsrör, spruta.
Risker vid experimentet: Syror är frätande, vätesulfid och svaveldioxid är giftigt och
miljöfarligt. Använd skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning.
En riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande: Tillverka svaveldioxid.
1. Fyll en liten bägare med 3/4 med vatten. Se fig 1.
2. Tillsätt två spatelspetsar natriumsulfit i reaktionskärlet
3. Koppla ihop kärlen med en silikonslang eller låt slangen gå ner i bägare 1.
4. Fyll sprutan med 1 cm3 saltsyra och tryck ner sprutan genom proppen enl fig.
5. Droppa långsamt ner syran i reaktionskärlet och skaka försiktigt på reaktionskärlet.
(Tips Om man inte skakar så kan man få baksug från bägaren).
6. Vänta en till två minuter efter att du har tillsatt all saltsyran, Fortsätt skaka!
7. Spara bägaren med svaveldioxid. Gör rent reaktionskärlet.
Silikonslang
Spruta med HCl
Vatten
Na2SO3
Vatten
Fig
1: Tillverkning av svaveldioxid
Spruta
med
HCl
Silikonslang
Vatten
FeS
Fig 2: Tillverkning av vätesulfid
Tillverka vätesulfid
1. Tillsätt två spatlar järnsulfid i reaktionskärlet. Sätt på ett lock och för ner slangen i
bägaren med svaveldioxid.
2. Fyll sprutan med 1cm3 5,5 M saltsyra. Stick ner spetsen i reaktionskärlets lock.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Tillsätt långsamt saltsyran i reaktionskärlet. Vad händer!
Svara på följande frågor:
Vad observerar du i bägaren när de två gaserna möts i vattenlösningen?
Vad tror du händer? Vilken substans har bildats i bägaren?
Oxideras eller reduceras svavlet i svaveldioxiden?
Oxideras eller reduceras svavlet i vätesulfiden?
Skriv en formel som beskriver reaktionen mellan svaveldioxid och vätesulfid
Till Läraren: När man blandar svaveldioxid och svavelväte bildas ganska ofarligt svavel.
Svar på frågorna:
1. Vad observerar du i bägaren när de två gaserna möts i vattenlösningen?
Den klara lösningen blir mjölkvit
2. Vad tror du händer? Vilken substans har bildats i bägaren?
Svavel fälls ut
3. Oxideras eller reduceras svavlet i svaveldioxiden?
Svavlet går från –IV till O alltså en oxidation
4. Oxideras eller reduceras svavlet i vätesulfiden?
Svavlet går från +II till 0 alltså en reduktion
5. Skriv en formel som beskriver reaktionen mellan svaveldioxid och vätesulfid.
SO2 + H2S → 3S + 2H2O
Riskbedömningsunderlag:
saltsyra (HCl), konc. Frätande R 34, 37 och S (1/2), 26, 45
saltsyra (HCl), 5M Frätande R 36/37/38 och S(1/2), 26, 45,
natriumsulfit (Na2SO3), Irriterade R 22, 36/37/38 och S (2), 24/25, 46
järnsulfid, FeS Miljöfarligt R 31, 50 och S 60 61
svaveldioxid SO2 Giftigt R 23, 34 och S (1/2) 9 26 36/37/39 45
Svavelväte H2S Mycket giftigt, miljöfarligt och extremt brandfarligt R 12 26, 50 och S (1/2) 9
16 36 38 45 61
Svavel S Irriterande R 38 och S (2), 46
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Centralt innehåll
åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia
i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.
Kemi 1
Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för
organiska och oorganiska ämnen.
Reaktioner och förändringar
Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
Fällningsreaktioner.
Svaveldioxid och miljöpåverkan
Teori: Du ska studera hur svaveldioxid sprids och vilken effekt den har på mark och vatten.
Svaveldioxid bildas när svavel förbränns. Svavel finns i olja och orenad olja innehåller alltså
svavel.
1) studera spridningen – emissionen
2) ev. studera effekten av en skorsten
3) studera spridningen med en absorberande substans
Material: 5,5 M Saltsyra, HCl, natriumsulfit, Na2SO3, kalciumoxid, CaO, kranvatten (svagt
basiskt vatten) universalindikator, mikrotiterplatta med 24 eller 96 brunnar, tillhörande lock,
pipetter.
Risker vid experimentet: Saltsyra är frätande. Bildad gas är giftig. Använd skyddsglasögon
och personlig skyddsutrustning. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande: Del 1
1. Tillsätt universalindikator till kranvatten. Fyll alla brunnarna med vatten. Vattnet ska visa
svagt basisk färg. Tillsätt annars en droppe natriumhydroxid.
2. Sug ut lite av vattnet i de brunnar som finns i mitten av plattan. I dessa tillsätts små spatlar
med natriumsulfit
3. Tillsätt en droppe 5,5 M saltsyra i dessa brunnar.
4. Sätt på lockat och observera vad som händer.
5. Läs av efter 2 min, 5 min och efter ca 10 minuter.
Del 2: Gör om försöket men montera på en ”skorsten”
på de brunnar som har natriumsulfit och saltsyra. Det
kan vara en avskuren plastpipett.
Del 3: Tillsätt basiskt kalciumoxid i brunnarna som har
endast kranvatten
Normalt brukar man leda gasen svaveldioxid genom
kalciumoxid innan den går ut genom skorstenen.
Besvara följande frågor:
1. Vilken färg har vattnet innan försöket?
2. Vad händer med färgen i brunnarna? Förklara med en formel
3. Sker färgförändringen uniformt? Hur sker förändringen i djupled?
4. Ge en förklaring till ditt svar i 3.
5. Skulle färgförändringen vara annorlunda om mer natriumsulfit tillsätts?
6. Del 2: Vilken effekt har en skorsten? Förklara
7. Del 3: Vilken effekt har kalciumoxiden.
8. Förklara med en kemisk formel?
9. Normalt brukar man leda gasen svaveldioxid genom kalciumoxid innan den går ut genom
skorstenen. Förklara fördelarna!
Till läraren:
Detta är en miljölabb. Det bildas svaveldioxid
Na2SO3 + 2HCl → SO2(g) + H2O + 2NaCl
Svaveldioxid är en sur oxid. Nedfall av svavel leder till försurning av mark och vatten.
Svavel finns i svavelhaltiga bränslen som kol och eldningsolja samt till batteri- och
papperstillverkning. Sulfater används i huvudsak vid gödningsmedelstillverkning. Svavel
ingår också i vissa rengöringsmedel, svampbekämpningsmedel, insektsgifter, liksom i krut och
tändstickor.
Riskbedömningsunderlag:
saltsyra (HCl) 5,5 M Frätande R 36/37/38 och S(1/2), 26, 45,
natriumnsulfit (Na2SO3) Frätande R 36/37/38 och S(1/2), 26, 45,
kalciumoxid (CaO) Frätande R 34 och S (1/2), 26, (39), 36/37, 45
svaveldioxid Giftigt R 23, 34 och S (1/2) 9 26 36/37/39 45
universalindikator ej märkespliktigt
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Svar på frågorna:
1. Vilken färg har vattnet innan försöket? Färgen är grön eller blå som indikerar på basiskt
2. Vad händer med färgen i brunnarna? Förklara med en formel
Färgen förändras från grön till röd . SO2 + H2O → H2 SO3
3. Sker färgförändringen uniformt? Hur sker förändringen i djupled?
Nej, brunnar nära utsläppet blir röda först och ytan blir rödare än i botten på brunnarna.
4. Ge en förklaring till ditt svar i 3.Spridningseffekter.
Brunnar närmast källan blir mest påverkade
5. Skulle färgförändringen vara annorlunda om mer natriumsulfit tillsätts?
Troligen, då mera svaveldioxid kan bildas
6. Del 2: Vilken effekt har en skorsten? Förklara
De närmaste brunnarna blev inte lika påverkade
7. Del 3: Vilken effekt har kalciumoxiden.
Kalciumoxiden neutraliserar svaveldioxiden
8. Förklara med en kemisk formel?
CaO + SO2 → CaSO3 Basisk oxid + sur oxid ger ett salt.
9. Normalt brukar man leda gasen svaveldioxid genom kalciumoxid innan den går ut genom
skorstenen. Förklara fördelarna! Det är bättre att ta bort svavedioxiden nära källan. Saltet
kan avlägsnas Flera förklaringar
Centralt innehåll
åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia
i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.
Kemi 1
Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för
organiska och oorganiska ämnen.
Reaktioner och förändringar
Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
Tillverkning av ammoniak
Teori: Du ska tillverka ammoniak och identifiera gasen genom att lukta.
Material : Ammoniumklorid; NH4Cl,
kalciumhydroxid, Ca(OH)2, universalindikator,
2 st reaktionskärl, 2 glasrör, silikonslang, varm vatten
och kärl.
Silikonslang
Risker vid experimentet: Använd skyddsglasögon
och personlig skyddsutrustning. En fullständig
riskbedömning ges av undervisande lärare.
Propp mot
övertryck
Blandning av
ammoniumklorid och
kalciumhydroxid
Utförande:
Vatten
och
indikator
1. Fyll ett reaktionskärl med vatten och tillsätt en
droppe universalindikator. Förbered
ihopkoppling med andra kärlet
2. Fyll det andra reaktionskärlet med en halv
spatel ammoniumklorid och lika mycket
kalciumhydroxid. Blanda väl. Sätt på korkar
enligt figuren.
3. Sätt reaktionskärl med kemikalierna i varmt
vattenbad.
Svara på frågorna:
4. Vänta ca 1-2 minuter. Tag av korkarna och
lukta försiktigt på innehållet.
1. Vilken färg har universalindikatorn i vattnet innan ihopkoppling? Vad säger det om pHvärdet på vattnet?
2. Vad har hänt med blandningen ammoniumklorid och kalciumhydroxid?
3. Beskriv lukten!
4. Vad har hänt med färgen på universalindikatorn? Vad säger det om pH-värdet på vattnet
nu?
5. Vad finns det för bevis att en gas har bildats i reaktionen mellan ammoniumklorid och
kalciumhydroxid (även om det inte ser ut att ha hänt något)?
6. Vad drar du för slutsats med hjälp av universalindikatorn att gasen har för egenskaper?
Till läraren:
Ammoniumklorid Hälsoskadligt R 22 36 och S (2), 22
Kalciumhydroxid Frätande R 34 och S (1/2) 22 25 26 36/37/39 45
Ammoniak svag lösning Varning Ej märkespliktigt S (1/2) 26 36/37/39 45 61
Kalciumklorid Irriterande R 36 och S (2), 22, 24 samt 46
Riskbedömningsunderlag:
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Svar på frågorna:
1. Vilken färg har universalindikatorn i vattnet innan ihopkoppling? Vad säger det om pHvärdet på vattnet?
Färgen på universalindikatorn är grön och visar på att vatten är neutralt
2. Vad har hänt med blandningen ammoniumklorid och kalciumhydroxid?
Det ser inte ut som om något har hänt
3. Beskriv lukten!
Det sticker i näsan och luktar ammoniak
4. Vad har hänt med färgen på universalindikatorn? Vad säger det om pH-värdet på vattnet
nu?
Färgen på universalindikatorn har blivit blå till lila och indikerar på att lösningen har
blivit basisk
5. Vad finns det för bevis att en gas har bildats i reaktionen mellan ammoniumklorid och
kalciumhydroxid (även om det inte ser ut att ha hänt något)?
Det har bubblat en gas ner i vattnet vid värmningen av reaktionskärlet och indikatorn har
ändrat färg
6. Vad drar du för slutsats med hjälp av universalindikatorn att gasen har för egenskaper?
Gasen är löslig i vatten och bildar en basisk lösning av det neutrala vattnet. Gasen luktar
karaktäristiskt
Centralt innehåll
åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia
i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kemi 1
Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för
organiska och oorganiska ämnen.
Reaktioner och förändringar
Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan
Tillverkning av kvävedioxid
Teori: Du ska tillverka kvävedioxid från salpetersyra. Kvävedioxid är en växthusgas. För att
minska denna växthusgas sätter man in en katalysator i bilarna. Fundera på varifrån kommer
kvävet som bildar kväveoxid i bilarna ifrån?
Del 1: Tillverkning av kvävedioxid
Del 2: Temperaturens påverkan på kvävedioxiden och bildandet av dikvävetetraoxid
Materiel: Koppartråd, Cu(s), 6 M salpetersyra, HNO3, universalindikator, vatten,
2 reaktionskärl, en spruta, silikonslang, glasrör, pipetter, varmvatten- och kallvattenbad.
Risker vid experimentet: Salpetersyra är frätande, bildad kväveoxid är giftigt. Använd
skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning. En fullständig riskbedömning ges av
undervisande lärare.
Utförande: Del 1
1. Fyll ett kärl med vatten och en
droppe universalindikator
Spruta
2. Stoppa ner koppartråden i det andra
kärlet
3. Sätt på lock och kopplingen enl. fig.
Slang
med
koppling
4. Fyll en spruta med 1 ml 6 M HNO3 Injicera
syran långsamt (under 2 min)
och registrera vad som händer.
Vatten
med
5. Undersök reaktionskärlen
indikator
Del 2
1 ml 6 M HNO3
Koppartråd
6. Sug upp gasen över vattnet i en plastpipett genom att först trycka ut luften.
7. Vik pipetten så att gasen inte kommer ut. Tejpa eller förslut på annat sätt
8. Doppa ner pipettens kula i varmvatten i ca 30 sek
9. Doppa ner pipettens kula i kallvatten i ca 30 sek. Vad händer?
Svara på följande frågor:
1. Vilken färg hade vatten innan reaktionen och vad säger det om vattnet?
2. Vad händer in kärlet med koppartråden?
3. Vilken färg har gasen som bildas och vilken färg har universalindikatorn?
4. Vad heter gasen? Vilka egenskaper har den?
5. Vad heter det salt som bildas i kärlet med koppar och salpetersyra? Se balanserad formel!
8HNO3 + 3Cu + O2 →3Cu(NO3)2 + 2NO2 + 4H2O
6. Vilken färg har pipettens kula i varm respektive kallt vatten?
7. Se reaktionsformeln. Vilken gas är färglös och vilken är brun? 2NO2 ↔ N2O4
Till läraren:
Riskbedömningsunderlag:
Salpetersyra Frätande oxiderande R 35, 8 och S (1/2), 23, 26, 36, 45
Koppar Hälsoskadligt miljöfarligt R 20, 50, 53 och S (2), 24/25, 46
Kvävedioxid Mycket giftigt R 26,34 och S (1/2) 9 26 28 36/37/39 45
Dikvävetetraoxid Mycket giftigt R 26,34 och S (1/2) 9 26 28 36/37/39 45
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Bilkatalysatorn Nitrösa gaser , samlingsbenämningen NOx, bildas när kvävgas (80% av
luften) har reagerat med luftens syre (02) under förbränningen. De nitrösa gaserna är giftighet
skadliga för människa och miljö. I avgaserna finns även kolväten (HC är
samlingsbenämningen) som kan vara mycket olika ämnen t.ex aromater och bildas i olika hög
grad beroende på körförhållanden, motortyp och bränslemängd. Dessa ämnen är i olika grad
giftiga och kan dessutom vara cancerframkallande. Katalysatorn omvandlar CO och HC till
koldioxid och vattenånga samt NOx till N2
Resultat: Kvävedioxid står i jämvikt med luftfuktigheten;
De två syrorna som bildas, salpetersyra och salpetersyrlighet. Dessutom står NO2 i jämvikt
med sin dimer (dikvävetetraoxid).
I miljöstudier nämns ofta kväveoxider, NOx, vilket är en blandning av kvävedioxid, NO2, och
kväveoxid, NO.
Svar på frågorna:
1. Vilken färg hade vatten innan reaktionen och vad säger det om vattnet?
Färgen på universalindikatorn är grön som indikerar på att vattnet är neutralt
2. Vad händer in kärlet med koppartråden? Koppartråden löses upp
3. Vilken färg har gasen som bildas och vilken färg har universalindikatorn?
gasen som bildas är brun
4. Vad heter gasen? Vilka egenskaper har den?
Gasen heter kvävedioxid och är lite lösning i vatten. Indikatorn visar på sur lösning
5. Vad heter det salt som bildas i kärlet med koppar och salpetersyra? Se balanserad formel!
8HNO3 + 3Cu + O2 →3Cu(NO3)2 + 2NO2 + 4H2O Kopparnitrat som är grön
6.
Vilken färg har pipettens kula i varm respektive kallt vatten? 2NO2 ↔ N2O4
I kallt vatten är gasen brun och i varmt vatten är den färglös. Om man tillför värme så bildas
alltså dikvävetetraoxid.
Centralt innehåll
åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia
i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kemi 1
Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
Kemi 2
Faktorer som påverkar jämviktslägen och jämviktskonstanter.
Beräkningar på och resonemang om jämviktssystem i olika miljöer, till exempel jämviktssystem i världshaven, i
människokroppen och inom industriella processer.
Tillverkning och testning av klorgas
Teori: Du ska tillverka och titta på en egenskap hos klorgas
Materiel: ca 5 M saltsyra, HCl, kaliumpermanganat, KMnO4, lackmuspapper, två
reaktionskärl med anslutningar, en spruta, filtpenna.
Risker vid experimentet: Saltsyra är frätande, bildad klorgas är giftigt. Använd
skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning.
En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande:
Spruta med
1. Tillsätt en spatelspets kaliumpermanganat
till ett reaktionskärl och lite vatten till
det andra.
2. Testa vattnet med ett lackmuspapper
3. Montera ihop enligt figur
4. Fyll sprutan med 2 cm3 saltsyra
5. Tillsätt saltsyran droppvis och försiktigt
ner i reaktionskärlet under 7-8 minuter.
Registrera reaktionen.
5 ml
5M
HCl
Silikonslang
Öppning för övertryck
KMnO4
6. Öppna reaktionskärlet med vatten och
testa med ett lackmuspapper.
Vatten
7. Skriv ditt namn på ett litet papper med en filtpenna.
Stoppa ner pappret i kärlet.
Svara på följande frågor:
1. Vilken färg hade lackmuspappret av vattnet i reaktionskärlet innan försöket?
2. Vad händer när du tillsätter saltsyra till kaliumpermanganaten?
3. Vad ser du händer i vattnet efter att saltsyran tillsats?
4. Kan du känna någon lukta som kommer ut ur övertyckshålet?
5. Vilken färg får det andra lackmuspappret?
6. Vad hände med färgen som du skrev ditt namn med?
7. Vad är det för slags reaktion du har gjort?
8. Kan du beskriva vilken funktion saltsyran har?
9. Kan du beskriva vilken funktion kaliumpermanganaten har?
Till läraren:
Riskbedömningsunderlag:
Kaliumpermanganat Hälsoskadligt, miljöfarligt oxiderande R 8, 22, 50, 53 och S (2), 60, 61
Saltsyra Frätande R 36/37/38 och S(1/2), 26, 45,
Klorgas Giftigt miljöfarligt R 23, 36/37/38, 50 och S (1/2), 9, 45, 61
Manganoxid Hälsoskadligt R 20/22 och S (2), 25
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
Resultat: Det bildas klorgas enl. formeln
2KMnO4 + 8HCl → 3Cl2 + 2MnO2 + 2KCl + 4H2O
Klorgas är en gulgrön gas med en mycket stark lukt. Klorgasen bleker lackmuspapper och de
flesta filtpennor.
Klor används vid tillverkning av kalciumhypoklorit (Ca(ClO)2) och natriumhypoklorit,
(NaClO = klorin).som används till klorering av simbassänger. Det har också använts som
blekmedel av papper och kemiskt vapen.
Svar på frågorna:
1. Vilken färg hade lackmuspappret av vattnet i reaktionskärlet innan försöket?
Blått lackmus förblir blått och lika för rött papper:
2. Vad händer när du tillsätter saltsyra till kaliumpermanganaten? Det bubblar mycket
3. Vad ser du händer i vattnet efter att saltsyran tillsats?
Den bildade gasen går över till vattenkärlet
4. Kan du känna någon lukta som kommer ut ur övertyckshålet?
Det luktar ”badhus”, en stickande lukt:
5. Vilken färg får det andra lackmuspappret? Lackmuspappret bleks
6. Vad hände med färgen som du skrev ditt namn med? Texten blektes också
7. Vad är det för slags reaktion du har gjort?
En redoxreaktion, både en reduktion- och en oxidationsreaktion.
8. Kan du beskriva vilken funktion saltsyran har?
Kloriden har oxiderats dvs. gett ifrån sig elektroner 2Cl-→ Cl2 + 2e9. Kan du beskriva vilken funktion kaliumpermanganaten har?
Kaliumpermanganat har reducerats dvs. tagit upp elektroner.
Kaliumpermanganat är ett kraftigt oxidationsmedel
Centralt innehåll
åk 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia
i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kemi 1
Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
Kemi 2
Faktorer som påverkar jämviktslägen och jämviktskonstanter.
Beräkningar på och resonemang om jämviktssystem i olika miljöer, till exempel jämviktssystem i världshaven, i
människokroppen och inom industriella processer.