Fast Protetik
Svetsning, Lödning, Vidhäftning och Cementering
Termin 6
Kurs 11
Fast protetik
Svetsning/lödning en kort repetition
Behandlingsmetoder för bättre
vidhäftning mellan olika material
Konstruktionens och preparationens
behandling inför non adhesiv och
adhesiv cementering.
Svetsning och Lödning
Hur skiljer dessa metoder sig åt?
Svetsning/ Welding
Sammanfogning genom sammansmältning av metallerna i
fogen eller
genom applicering av svetstråd (en tråd av samma
legering/metall men renare).
Svetsning/ Welding
SPECIELLT ATT BEAKTA VID LASERSVETS
• Till skillnad mot lödning, där lodets smälttemp. ligger lite under
verkstyckenas smälttemp, är den erforderliga laserenergin vid
svetsning beroende av legeringens smälttemperatur (samma för
svetstråd o verkstycke).
• Den energi som lasern fordrar för smältning beror på
förlusten av reflektion och absorption av laserljuset och
materialets värmeledningsförmåga.
Svetsning/ Welding
Olika parametrar ställs in beroende på
vilket material som skall svetsas.
- Pulsspänning (volt)
- Pulslängd/varaktighet i metallen, (ms)
- Pulsfrekvens/hur snabbt den skjuter (Hz)
- Focus (mm)
Svetsning/ Welding
Punktsvetsning för fixering inför
lödning, ingen lödmodell nödvändig
Svetsning/ Welding
Bron gungar, analysera vickningen och
såga eventuellt, skjut därefter några
skott.
Viktigt med rätt inställda parametrar.
Svetsning/ Welding
Ex på fasning inför sammanfogning för att få mer
material i fogen, påbyggnad med tråd.
Lödning/ Soldering/ Brazing
Sammanfogning av två metaller med en metall som har
lägre smältpunkt än själva lödobjektet ”LOD”.
Soldering/ Brazing
Lödning
Soldering/Mjuklödning
Mjuklod eller snällod temp lägre än 4000
Brazing/Hårdlödning (även Soldering används i viss litteratur)
Hårdlod/slaglod temp högre än 4000
Vid en bra lödning mellan två kronor
Skall kapilärkrafterna få arbeta, dvs
att lodet sugs in i spaltan
Krävs ett smalt parallellt
mellanrum/spalta mellan
verkstyckena
Kapilärkrafter
Kapillärkrafter verkar vid lödning med
en smal spalta mellan verkstyckena!
Vatten i glas är ett exempel på en ämneskombination
med hög kapillärkraft. I ett glas med vatten syns det
tydligt där vätskeytan alltid står något högre intill
glasväggen. Ju smalare glas eller rör desto större
kontaktyta mellan vattnet och rörväggen i förhållande
till snittytan. Vid tillräckligt smalt rör kommer ytan
förflyttas uppåt på grund av adhesionen, och vätskan
följa efter på grund av kohesionen.
Kvicksilver i glas är ett exempel på en
ämneskombination med sämre kapillärkraft. Man kan
se hur kvicksilverytan buktas nedåt i till exempel en
kvicksilverbarometer. Detta beror på att
adhesionskraften mellan kvicksilvret och glaset är för
låg i förhållande till de interna kohesionskrafterna.
Lödningens kvalité och hållfasthet
En lödnings hållfasthet och kvalité
varierar mycket, vilket inte kan
undvikas även om lödningen utförs enl.
alla konstens regler.
Orsaker:
Ofullständig utfyllnad av spaltan
Krymplunkrar
Dålig diffusion
Bristfällig vätning p.g.a. rest av oxid eller flussmedel
Skrodning
Lödning
Detta innebär att ett mellanlägg av samma legering
som använts till bron placeras i gapet med 0,2 mm
frirum på båda sidor.
0,5
0,2mm
0,2mm
0,9mm
Spalta över 0,5mm måste skrodas.
Antiflussmedel/Antiflux
Lödning
Förhindrar lodet att flyta på behandlade partier.
Exempel:
• Grafit
• Krita
• Häxan
Flussmedel/Flux
Lödning
Löser oxider, hindrar syre ( Reducerande)
Väter metallytan
Innehåller:
• Boraxglas 55%
• Borsyra 35%
• Silica 10%
Förvärmning 3000C
Viktiga temperaturområden
• Mk-leg, guld
1 1500C – 1 2000C
• Mk-leg, Co-Cr
1 300°C – 1 350°C
• ”Före”-lod, guld
1 0300C – 1 0600C
• ”Före”-lod Co-Cr
1 1000C – 1 1500C
• Porslinets
bränntemp
ca: 9200C
• Korrekturmassan
under porslinets
bränntemp
ca: 1000C
• ”Efter”-lod, guld
7500C, 8200C, 8500C
• ”Efter”–lod, Co-Cr
8800C
Lödning
Lödning/ Soldering/ Brazing
Exempel på
god diffusion
Lödning i ugn – ej vanligt för Co-Cr
Lödytans behandling inför lödning
Lödytor: Spalt 0.05mm – 0,2 mm
Planparallella ytor
Sidenmatt struktur
Fixering
Lödning
Se till att brodelarna är i rätt läge.
Tillslut spalten med gjutvax.
Fixera med klibbvax eller duralay
och baka in en stum skena eller
borr.
Förberedelse inför lödmodell
Täck alla cervikala
porslinsytor med gjutvax,
för att undvika kontakt med
inbäddningsmassan – så att
porslinet ej missfärgas av lödmassan.
Lödmassa och lödmodell
För Guld
Lödmassa för co-cr anpassad
för rätt utvidgningskoefficient
Kolla för det Co-Cr-fabrikat du
valt.
Fyll kronorna noga med lödmassa.
Gör en ca 1 cm tjock modell.
Luta kronorna något facialt.
Utforma ett urtag/hylla i lödmassan för lodet. Lodet måste placeras
i spaltan om co-cr ska efterlödas.
Runda lödsockelns kanter.
Rengöring och förberedelser
inför lödning
När massan stelnat spolas
arbetet rent från vax.
Pensla lödytorna med bensin
Flussning/förtorkning
Minoxyd
flux
Lödning
Applicera Minoxyd flux
i spaltan (om Begos
Wirobond lod för co-cr)
Förtorka arbetet i
15 min i 400o C
Lod och applicering
Lödning
880° C (om Co-Cr) lod användes i
detta fall.
Förarbeta lodet till ”komet form”
så att det lätt kan appliceras
Doppa slaglodet i flussmedel
Placera med kontakt på båda
sidor om spalten samt se till att
tråden ligger i urtaget/hyllan.
Temperatur för ugnslödning
Arbetstemperatur:
Lodets smälttemperatur plus 500C eller mer.
Se alltid fabrikantens anvisningar
Temp för Solibond Co-Cr med porslinet GC
Initial.
Förvärmning 6500C 1 min
Vaccum
1 min
Bränning ca 9000C 2 min
En lyckad lödning
Nu återstår oftast en korrekturbränning runt det
separerade området facialt.
Behandlingsmetoder för bättre
bindning/vidhäftning mellan olika
material och inför cementering
Olika behandlingsmetoder mellan
olika material
Underkonstruktion – ytkonstruktion
Vid olika typer av cementering
Vidhäftning/Bindning - olika
metoder vid olika tillfällen.
Bindning mellan underkonstruktion – ytkonstruktion
1. Keram - metall
2. Ytkeram - oxidkeramkärnan
3. (Compositfasader – metall)
Vid Cementering
4.
Vid Cementering med adhesiv teknik av:
Compositkonstruktioner
Keramikkonstruktioner
Metallkonstruktioner
Oxidkeramer
5.
Vid Cementering non adhesivt
Metall och oxidkeramer
Behandlingsmetoder - vidhäftning av
ytkonstruktioner till underkonstruktioner
Alt. 1 Ytkeram – metall
Vem gör?
Blästring
Tandteknikern
Alt. 2 Ytkeram – oxidkeram
– ingen blästring
Vidhäftning av ytkonstruktion till
underkonstruktion
(Alt. 1, Compositfasader - metall )
Vem gör?
Blästring
Tandteknikern
Silikatisering Tandteknikern
Silanisering
Tandteknikern
Cementering- non adhesiv
Förbehandling
Behandling - tandteknisk konstruktion innan
cementering
1.
2.
Blästring – aluminiumoxid
Rengöring konstruktionens inneryta
Metall
Oxidkeram (ej blästring?)
Behandling -Tand/Preparation innan
cementering
1.
2.
Rengöring
Cementering
Silikatisering o silanisering
Används till vissa material för
bättre bindning
Silikatisering
är en slags kemisk blästring, kallas
tribokemisk, är både kemisk process och mekanisk.
Silanisering
silikatiserad yta.
är ett slags lim som apliceras på
Etsning o silanisering
Behandling av preparation och vissa
tandtekniska konstruktioner innan
cementering för bättre bindning.
Vid etsning påföres fluorvätegel som
fräter på ytan så att kratrar bildas på
ytan.
Silan påföres på etsad yta (en slags lim)
Cementering - adhesiv
Förbehandling
2 olika förbehandlingsmetoder utifrån vilket material:
Metod I:
Blästring
Etsning
Silanisering
Metod II:
Blästring
Silikatisering
Silanisering
Förbehandling av Tand-Preparation
Etsning
Dentinbondning
Silikatkeram
Komposit
Metall
Hybridkeram
Komposit
Oxidkeram
Vem gör förbehandling? Vid adhesiv cementering
Tandteknisk konstr.
Blästring ( Mekaniskt)
Silikatisering (Tribokemisk
Vem gör?
Tandteknisk konstr.
Tandteknikern
Tandteknikern
blästring)
Silanisering (Lim)
Preparation
Etsning (Fluorvätegel)
Dentinbondning
Tandläkaren
Preparation
Tandläkaren
Tandläkaren
Blästring - mekaniskt
Vidhäftning
Blästring åstadkommer:
• en viss avverkning av ytan
• bortrensning av hårt sittande föroreningar
• den ger också en uppruggning av ytan
(ytförstoring). Som möjliggör en förbättrad
mekanisk förankring av ytskiktet i underlaget.
Källa: Dentala helkeramer, P.Milleding et al sid 56
Blästring -mekaniskt
Vidhäftning
- Metallytan inför porslinuppläggning
- Ytor som skall fogas samman enl fab rekomendation
-(Metallytan inför fasaduppläggning med
komposit)
Material:
Aluminiumoxid, 50µm – 110µm –150 µm - 250 µm
Glas 50 µm
Tryck: enl. fab. anvisning. (2-3 bar vanligast).
Källa: Dentala helkeramer, P.Milleding et al. sid 56
Silikatiseringssystem (innan silanisering)
En slags kemisk blästring
Vidhäftning
Ytbehandling av tandtekniska konstruktioner:
• Silicoater Classic/Silicoater MD/Siloc-metoden
• Rocatec-metoden
• CoJet-System (för klinisk tillämpning t.ex
reparation, samma idé som rocatec-metoden)
Silanisering efter etsning el. silikatisering
(som ett lim)
Vidhäftning
Silanisering används för att komplettera den
mikromekaniska bindningen av metall, keram eller
komposit till metakrylatbaserade material.
Minskar även risken för spaltbildning och infiltration
av saliv.
Genom silaniseringen görs ytan mer bindningsbenägen till
polymeren, dvs. cementet.
Källa: Silanisering av protetiska konstruktioner KDM
Ytbehandling av tandteknisk konstruktion
vid olika silikatiseringsmetoder
Vidhäftning
Silikatisering vid composit, metall och
oxidkeramer
Metod
Mekaniskt/Kemiskt: (Silicoater
Rocatec
CoJet
Materialval
Compositfasader)
Keramer
Metaller
Compositer
Oxidkeramer
-Även för kliniskt
bruk, reparation
-Keramer, metaller,
compositer
Silanisering av keram
Vidhäftning
Silanisering av keram sker genom applicering av
silanmaterial som används vid Rocatec/CoJet
behandling.
Förbättrar retentionen mellan ytkeram och
kompositcement genom en kemisk bindning av både
kovalent och vätebindningskaraktär.
Silanisering tillför inte någon kemisk bindning till
keramer av tätsintradaluminiumoxid eller
zirkoniumdioxid pga frånvaro av kieslgrupper.
Källa: Silanisering av protetiska konstruktioner KDM
Silikatisering och Silanisering enl
Rocatec-metoden
Vidhäftning
Rocatec® Retentionsblästring
Till composit-, metall-, porslin- och akrylytor
Rocatec-metoden (en tribokemisk applikation)
- ytan blästras först med kiselinkapslade
korundpatriklar och därefter med kiselsyremodifierad aluminiumoxid.
Rocatec® användning:
ndning
•
•
•
•
Vidhäftning
Placeras intill ett utsug.
Kopplas till tryckluft, med lufttryck på 2,8 Bar.
Rengör ytan med Rocatec® PRE.
Blästra ytan med Rocatec® PLUS tills ytan blir mattsvart.
- Avståndet ska vara 1cm från ytan.
- 90º vinkel mot ytan.
- Blästringstid, 13 sekunder
• Applicera ESPE-SIL, låt torka i 5min.
Gäller för:
• Keramer
• Metaller
• Composit
• Oxidkeramer
Rocatec® Systemet:
Vidhäftning
Bläster, Rocatector
• Rocatec® PRE (110µm Al2O3)
Rengöring
• Rocatec® PLUS (110µm Al2O3 + SiO2) Steg 1
• Rocatec® SOFT (30µm Al2O3 + SiO2)
• ESPE-SIL (silanvätska) Steg 2
Rocatec® Tribokemiska effekten steg 1.
Vidhäftning
Rocatec® Plus partikel
med SiO2 lager
Lufttryck på 2,8 Bar
Metall
Porslin
Composit
Akryl
Rocatec® Tribokemiska effekten steg 2.
Vidhäftning
Lufttryck på 2,8 Bar
Rocatec® Plus partikel
träffar ytan och
friktionsvärme uppstår
* * 1200ºC
* **
* **
* **
* ***
**
Rocatec® Tribokemiska effekten steg 3.
Vidhäftning
2.
Silanet apliceras
efter Rocatecbehandlingn
1.
SiO2 har
bränts fast
ca 15µm
in i ytan
Studier av metallsilanisering (KDM)
In vitro studier har visat
- att Rocatec metoden ger en högre bidningsstyrka till
oädla metaller och titan.
- att Silicoater metoderna visade något högre
bindningsvärden till ädelmetall.
Det saknas dock vetenskapliga belägg för att någon
metod är att föredra framför de andra. Dock visar
många studier att bindningsstyrkan ökar mellan metall
och metyakrylatbaserade material om ytan först
blästras med Al2 03
Källa: Silanisering av protetiska konstruktioner KDM
Studier av keramsilanisering
In vitro studier visar
- att bindningsstyrkan till silaniserade keramytor är
signifikant högre än till osilaniserade ytor, dock är
den mikromekansika retentionen viktig för ett
lyckande.
Noteras bör att det visat sig svårt att få bra
bindning mellan frakturerad keram och komposit
med hjälp av silan i den direkta
behandlingssituationen.
Källa: Silanisering av protetiska konstruktioner KDM
Permanent cementering
Cementering
Vid permanent cementering är valet av cement
en av flera faktorer som kan påverka
konstruktionens funktionstid.
Handhavandet och själva genomförandet av
cementeringen anses ha stor påverkan på
slutresultatet.
Cementeringsteknik
• Non adhesiv
• Adhesiv
Non adhesiv teknik
Cementering
Non adhesiv teknik
Cementering
Med non adhesiv förankring avser traditionell
mekanisk förankring.
• Zinkfosfatcement
- anses vara ett förstahandsval i normalfallet
• Glasjonomercement
- likvärdigt zinkfostatcement men mer teknikkänsligt
Non adhesiv teknik
Användningsområde.
- Metallkonstruktioner
- Konstruktioner med innerhätta av
aluminiumoxid och zirkoniumdioxid
Cementering
Konstruktionens behandling inför
Non adhesiv cementering
Blästring med aluminiumoxid
• Metallkonstruktioner
• Aluminiumförstärkta konstruktioner
• Zirkoniumförstärkta konstruktioner
Tvättning/rengöring av inneryta
Om konstruktionen utlämnats temporärt
måste ytan noga rengöras exempelvis
med kloroform och sprit eller tubilicid
Cementering
Tandens förbehandling inför
Non adhesiv cementering.
Cementering
Preparationens rengöres med:
- 3% väteperoxid
- 70% etylalkohol
- Tubilicid
• Retentionen av rekonstruktionsmaterial till oetsad
emalj är dålig eftersom en organisk pellikel täcker
emaljens yta och minskar dess ytreaktivitet.
• Bearbetad emalj och dentin efterlämnar slipdebris
som minskar ytans ytreaktivitet och därmed också
bindningen.
Adhesiv teknik
Cementering
Adhesiv teknik – kemisk bindning
Cementering
Adhesiv förankring tillför den restaurerade tanden en
sammanhållande kraft. (tanden förstärks)
I det adhesiva begreppet ingår tre huvudkomponenter.
Tanden – Bindefogen - Konstruktionsmaterialet
Ljus- eller dualhärdande komposit/resincement
i kombination med av tillverkaren rekommenderad
behandling
Adhesiv teknik
Cementering
Användningsområde
- Keramiska etsbara konstruktioner (fältspatsporslin mfl)
- Kan även användas till helkeramer med innerhättor av
aluminiumoxid och zirkoniumdioxid
- Metallkonstruktioner
Konstruktionens behandling inför
Adhesiv cementering
• Blästring
Cementering
Silikatkeramer
Metaller
Oxidkeramer
Hybridkeramer
Kompositer
• Etsning
• Silanisering
• Blästring
• Silikatisering
• Silanisering
Blästring
Tandteknisk konstruktion
Aluminiumoxid
Se alltid fabrikantens anvisningar.
Etsning
Tandteknisk konstruktion, silikatkeramer
Etsningsmedel för
keramik:
Flourvätegel 5-10%, 1-2
min, åstadkommer en
morfologiskt kraterliknade
yta på ca 2 µm
Etsning används till:
Fältspatsporslin och
Gjut och presskeramer
Etsning
Biter inte på:
Metall
Kompositer
Aluminiumförstäkta keramer
Zirkoniumförstärkta keramer
Tandteknisk konstruktion
Blästring Rocatec/CoJet
Tandteknisk konstruktion
Blästring av metall, keram eller komposit vid användning
av adhesiv teknik cementering. enl Rocatec/CoJet systemet
Ytan beläggs med CoJet-sand
(aluminiumoxidpartiklar på
50µ täckta med
siliciumdioxid) i 15 sek
Metoden används där man önskar en förbättrad adhesion
av en restaurering, som t ex vid:
- Recementeringar då en guldkrona lossnat.
- Då retentionsytan är mindre vid stor destruktion eller
ringa plats vid t ex låg kronhöjd.
Silanisering av keramer
Tandteknisk konstr.
För att förbättra bindningen till kompositcement.
Men tillför inte någon kemisk bindning till keramer av
tätsintradaluminiumoxid eller zirkoniumdioxid, p.g.a frånvaro
av kieslgrupper).
Silanisering av kompositer
Tandteknisk konstr.
Används till polymeriserad
komposit (inlägg,kronor)
Samt i samband med
Rocatec/CoJet tekniken
Silanisering av innerytan kan ha en positiv
bindningseffekt på kompositer med hög
fillerhalt
Inlägg. P-Milleding
Silanisering av metall Tandteknisk konstruktion
Förbehandling av metall före cementering enl CoJet
systemet vid användning av adhesiv teknik.
Silanisera med
ESPE-Sil låt torka
i 30 sek
Tandens förbehandling inför
Adhesiv cementering
Preparationen
Retentionen av rekonstruktionsmaterial till
oetsad emalj är dålig eftersom en organisk
pellikel täcker emaljens yta och minskar dess
ytreaktivitet. Bearbetad emalj och dentin
efterlämnar slipdebris som minskar ytans
ytreaktivitet och därmed också bindningen.
Tandens förbehandling inför
Adhesiv cementering
• Etsning
• Dentinbonding
Preparationen
Etsning av tandytan
Preparationen
Tandens emaljyta etsas
med 37% fosforsyra
under 15-30 sek,
därefter spolas ytan ren
och blästras torr.
Utförs då Adhesiv cementering rekommenderas.
Dentinbondnig
Preparationen
Primer – torka
Adhesiv – jämnfördelning
Blanda cement
Sätt dit konstruktionen
Ljushärda
Utförs då Adhesiv cementering rekommenderas.
Studie av bindningen till
hybridkeram
Resutlat av långtidsförvaring i en isoton
saltlösning vid 370C inkl termoväxling mellan
5-550C (M. Kern& V.van Thompson, 1994;1995)
Behandling
Bindningsstyrka
till hybridkeram
Sandblästring
0 MPa
Sandblästring + silan
3 MPa
Silicoating
12 ± 2 MPa
Rocatec
46 ± 4 MPa
Källa: Dentala helkeramer, P.Milleding et al
Studie av bindningen
till zirkoniumdioxidkeram:
Bindningsstyrkan i MPa efter 3 dagar utan
termoväxling och 150 dagar med termoväxling
( M. Kern & S.M. Wegner, 1998)
Behandling
3 dgr, utan
termoväxling
150 dgr med
termoväxling
Sandblästring
14 ± 3 MPa
0 ± 0 MPa
Sandblästring + silan 14 ± 2 MPa
0 ± 0 MPa
Rocatec
13 ± 1 MPa
24 ± 5 MPa
Källa: Dentala helkeramer, P.Milleding et al
Ett bidrag
