2007:31 HIP
EXAMENSARBETE
Inverkan av köld och vatten
på glimmerhaltiga bergarter
Håkan Arvidsson
Luleå tekniska universitet
Högskoleingenjörsprogrammet
Bergmaterialingenjör 80 poäng
Institutionen för Samhällsbyggnad
Avdelningen för Geoteknologi
2007:31 HIP - ISSN: 1404-5494 - ISRN: LTU-HIP-EX--07/31--SE
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Förord
Den här avhandlingen med tillhörande experiment är Håkan Arvidssons examensarbete på
Bergmaterialingenjörsutbildningen vid Luleå Tekniska Universitet, LTU, 2005-2007.
Detta arbete har finansierats av VTI. Projektet har initierats (i samband med ett
doktorandarbete, Evgeny Novikov och Demitri Kovalchuk) av Karel Miskovsky, Centrum
för bergmaterialforskning, LTU, som även fungerat som handledare och utfört glimmerhaltsbestämningarna. Som handledare på VTI har Karl-Johan Loorents fungerat, han har
varit ett stort stöd.
Som opponenter har Fredrik Bäckström och Madeleine Andersson agerat, kurskamrater på
Bergmaterialingenjörsutbildningen.
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Sammanfattning
Hur ett obundet lager i en vägkropp med höga glimmerhalter och vattenkvoter
påverkas av tjäle diskuteras, och då särskilt inverkan på packningsgrad och
bärighet. Syftet med föreliggande arbete är att bedöma hur bärlager av krossat
berg, med olika glimmerhalter, påverkas av vatten och tjäle.
Det finns svårigheter med att enbart bedöma glimmerhaltens effekt, då även
andra mineralserier och fysiska kvaliteter påverkar ballastmaterialet
egenskaper. Kornform och kornstorleksfördelning är parametrar som inverkar
på hur ett ballastmaterial fungera t.ex. vid packning, dränering och tjäle.
Det har i detta arbete valts ut fyra bergkrossmaterial med varierande
glimmerhalt (tre metagråvackor och en gnejs), och ett referensmaterial med låg
glimmerhalt (granit).
Resultatet ifrån studien visar ett svagt samband mellan våta glimmerrika prover
och ”höga” tjällyftningar. Det som tydligt framkommit är att det efter varje
frys-töcykel uppstår en viss kvarvarande höjning/töjning i materialen. Generellt
förekommer den största volymökningen av provkroppen efter de första
cyklerna, för att sedan avta men inte helt avstanna.
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Abstract
How an unbound application with a high content of mica and water is affected
by frost is under discussion, and in particular the effect on the degree of
compaction and bearing capacity. The purpose of the present work is to study
the effect of frost and water on base layer of crushed rock aggregates with
varying mica content.
There are difficulties in quantifying the unmixed effect of the amount of mica,
as other mineral series and physical qualities influence the aggregate’s
properties. Particle shape and grain size distribution are parameters that will
affect the response of a crushed rock aggregate at compaction, drainage and
frost.
Four crushed rock aggregates have been chosen on the basis of their mica
content (i.e. three meta grey-wackes and one gneiss), and a “low mica content”
granite as a reference material.
The study shows a weak connection between wet mica rich samples and “high”
frost heave. It is clearly demonstrated that after each freeze-thaw cycle there is
a permanent heave of the materials. Generally the largest increase in volume
(heave) of the sample takes place after the initial freeze-thaw cycles, following
a declining additive change in volume.
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Innehåll
Sammanfattning ....................................................................................................................5
Abstract .................................................................................................................................7
Innehåll..................................................................................................................................9
1
2
3
4
5
6
7
8
A
Bakgrund .....................................................................................................................11
Syfte, målsättning........................................................................................................11
Beskrivning av analysmetoder ....................................................................................11
3.1
Glimmerhaltsbestämning ....................................................................................11
3.2
Packning ..............................................................................................................12
3.3
Kornstorleksfördelning .......................................................................................12
3.4
Frysförsök ...........................................................................................................12
3.5
Mätningar ............................................................................................................13
3.6
Efterbehandling ...................................................................................................13
Material .......................................................................................................................14
4.1
Kornstorleksfördelning .......................................................................................15
Resultat........................................................................................................................18
5.1
Packning ..............................................................................................................18
5.2
Frysförsök ...........................................................................................................20
5.3
Resultatanalys .....................................................................................................28
Slutsats ........................................................................................................................33
Diskussion ...................................................................................................................33
Litteratur......................................................................................................................35
8.1
Referenser ...........................................................................................................35
Bilaga; mätresultat .....................................................................................................A1
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Sida 10 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
Sida 11 (30)
2007-09-18
1 Bakgrund
Att glimmer har en negativ inverkan på vägbyggnadsmaterial anses vara vedertaget.
Hur den påverkar och i vilken omfattning är mer osäkert. Hur obundna lager i en
vägkropp med höga glimmerhalter påverkas av tjäle i samband med höga
vattenkvoter finns det behov av att studera noggrannare. Särskilt hur
packningsgraden påverkas och därmed i förlängningen även bärigheten.
2 Syfte, målsättning
Syftet med arbetet är att se hur bärlager av krossat berg med olika glimmerhalter
påverkas av vatten och tjäle.
Glimmerhalten anges som andelen fritt glimmer i ”sandfraktionen” (0,125/0,25 mm;
0,25/0,5 mm och 0,5/1mm).
Det finns svårigheter med att renodlat titta på glimmerhaltens inverkan. Då även
andra mineral påverkar ett materials egenskaper. Kornform och kornstorleksfördelning är också parametrar som inverkar på hur materialet beter sig i olika
situationer. T.ex. vid packning, dränering och tjäle.
Dopning med industriglimmer kan vara ett sätt att hålla andra parametrar
konstanta men det kan vara osäkert om det beter sig på samma sätt som
”naturligt” glimmer i en bergart.
Därför har det i detta arbete valts fyra material med varierande glimmerhalter och
ett referensmaterial med låg glimmerhalt.
3 Beskrivning av analysmetoder
Prover av olika bergarter med olika glimmerhalter packades in i proctorcylinder med
olika vattenkvoter och utsattes för nedfrysning. Indirekt har volymförändringar
registrerats via höjdförändringar.
3.1 Glimmerhaltsbestämning
Glimmerhalten har bestämts genom att respektive analysfraktion av varje material
gjutets in i epoxi som det sedan har gjorts tunnslip av. Tunnslipen har fotograferats
och bilderna har analyserats av geolog med avseende på glimmerhalten.
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
Sida 12 (30)
2007-09-18
3.2 Packning
Proverna blandades med vatten till önskad vattenkvot (t.ex. 5 % eller 7 %) och
packades in i s.k. CBR-cylindrar, proctorcylindrar med diameter ca 150 mm och höjd
ca 180 mm. Vid inpackningen hade cylindrarna en ståldistans i botten så total höjd för
proverna blev ca 116 mm. Proverna packades i princip enligt SS-EN 13286-2,
modifierad proctor, cylinder B, volym 2,12 dm³. Vilket innebär inpackning i 5 lager,
56 slag/lager. Packningsstampen har en diameter på 50 mm, en vikt på ca 4,5 kg och
en fallhöjd på ca 46 cm. Total packningsenergi ca 2,7 MJ/m³. Efter avjämning
monterades en bottenplatta på ytan, provet vändes och ståldistansen togs bort.
Proverna vägdes och våt skrymdensitet kunde bestämmas.
Efter packningen lades en metallplatta (20 mm tjock) på provet, dels för att simulera
viss beläggningstjocklek och dels för att få en slät yta lätt att mäta på.
Proverna har ”konsoliderats” 24 timmar i rumstemperatur innan frysfösöken.
3.3 Kornstorleksfördelning
Kornstorleksfördelningen har utförts för att kontrollera och styra provmaterialen så de
samstämmer så mycket som möjligt. Kornstorleksfördelning genom siktning har
utförts enligt SS-EN 933-1.
3.4 Frysförsök
Proverna har utsatts för frys-töcykler i ett klimatskåp. I det datorkontrollerade
klimatskåpet har samma tempereringsfil använts som för frostbeständighet enligt
EN 1367-1, se Figur 1. Det innebär 10 cykler med en cykel per dygn som går från
+20 °C ned -17,5 °C. Temperaturen i proverna har inte kunnat kontrolleras då bl.a.
tillgängliga temperaturgivare ej tål våldet vid packningen.
25
20
Temperatur, °C
15
10
5
0
-5
0
3
6
9
12
15
18
21
24
-10
-15
-20
Timmar
Figur 1. Temperaturkurva för en dygnscykel. Temperatur i klimatkammaren.
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
Sida 13 (30)
2007-09-18
Två försök har gjorts med manuella frys-töcykler; prover har ställts i frys med -20 °C
och omväxlande i rumstemperatur. Pga. arbetstidens förläggning blev dessa försök
tidsödande, men i gengäld kunde flera mätningar göras under både frys- och töläge.
3.5 Mätningar
Volymändringar har gjorts genom att mäta höjden på provet. Mätningar har gjorts i
stort sett dagligen undantaget helger, tjänsteresor och sjukdom.
Höjdmätningar har gjorts med hjälp av ett djupmått (avläsningsnogrannhet 0,05 mm)
på fyra markerade punkter på metallplattan. Mätningar har gjorts relativt överkant på
provcylindrarna.
Samtidigt som höjdmätningar gjorts har proverna vägts för att kunna kontrollera
dränering, avdunstning eller kondensering. Kondens kan uppstå på kalla prover,
ibland i sådan omfattning att vägningen kan bli störd.
Figur 2. Mätning av provhöjd i packningscylinder, provet står på våg.
3.6 Efterbehandling
Efter packning och frysförsök har vattenkvot bestämts (SS-EN 1097-5) och
kornstorleksfördelning kontrollerats.
Sida 14 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
4 Material
Material som testats är följande:
1. metagråvacka
2. mörk ortognejs
3. glimmerrik metagråvacka (kvartsitisk)
4. metagråvacka
5. granit (Referens)
Glimmerhalter för respektive material och fraktion (0,125-0,25 mm; 0,25-0,5 mm och
0,5-1 mm) anges i Tabell 1 och illustreras i Figur 3.
Tabell 1 Glimmerhalter i procent för respektive material
Mtrl
Bergart
0,063-0,125 0,125-0,25
53
1
metagråvacka
56
59
2
mörk ortognejs
57
3
glimmerrik metagråvacka
24
(kvartsitisk)
4
metagråvacka
40
20
5
granit (Referens)
19
0,25-0,5
46
54
17
0,5-1
40
34
2
29
19
20
7
Anmärkning: Material nr 3 är en bergart som är en glimmerrik metagråvacka
(kvartsitisk) uppskattningsvis 30 vol%. Anledning till låga glimmerhalter i
finfraktionen är att bergarten är finkornig.
70
1 metagråvacka
Glimmerhalt, %
60
50
2 mörk ortognejs
40
3 glimmerrik
metagråvacka
30
4 metagråvacka
20
5 granit (Referens)
10
0
0,063-0,125
0,125-0,25
0,25-0,5
0,5-1
Fraktion, mm
Figur 3. Andelen fritt glimmer för respektive material och ”finfraktion”.
Materialen torkades och kontrollsiktades (SS-EN 993-1) och i de fall kornkurvan ej
var acceptabel delades proverna upp i fraktioner för att proportioneras till att uppfylla
bärlagerkraven i ATB VÄG (deklarerat mtrl 0/32 utlagt på väg). Prov 1 och 2 fick
Sida 15 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
proportioneras om medan 4:an klarade sig just precis (dock nära övre gräns). Prov 3
hamnade klart inne i godkända zonen. Prov 5 levererades som stuffer/stenstycken och
laboratoriekrossades och fraktionssiktades för att sedan sättas ihop med
bärlagerkurva. Se Figur 4
Proverna delades ned/proportionerades till ca 6 kg för inpackning.
4.1 Kornstorleksfördelning
Här redovisas kornstorleksfördelningar gjorda på instampade och frystestade prover
(med inblandad vattenkvot 5-5,5 %), se Figur 4.
0,06
100%
fin
Sand
mellan
0,6
grov
2
fin
Grus
mellan
6
20
grov
60
Material 1
90%
Material 2
80%
Material 3
70%
Passerande mängd
0,2
Material 4
60%
Material 5
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0,063
0,125
0,25
0,5
1
2
4 5,6
Kornstorlek, m m
8
11,2 16
31,5 45
63
90
200
Figur 4. Kornstorleksfördelning för de fem testade bärlagermaterialen. Streckad linje
illustrerar kraven för ”deklarerat bärlager 0/32, utlagt på väg” i ATB VÄG 2005.
Sida 16 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
0,06
100%
fin
0,2
2007-09-18
Sand
mellan
0,6
grov
2
Grus
mellan
6
fin
20
grov
60
90%
80%
Passerande mängd
70%
60%
50%
40%
Material 1
30%
Mtrl 1 Wi=5%
20%
Mtrl 1 Wi=7%
10%
0%
0,063
0,125
0,25
0,5
1
0,075
2
4
5,6
8
11,2 16
31,5 45
63
90
200
Kornstorlek, m m
Figur 5. Kornstorleksfördelning för material 1, före och efter packning och frysförsök.
Wi = inblandad vattenkvot.
Proverna har även siktats efter packning (modifierad proctor) och frysförsök, se
Figur 5 till Figur 9. Man kan i dessa figurer se att nedkrossningen generellt varit
måttlig.
0,06
100%
fin
0,2
Sand
mellan
0,6
grov
2
Grus
mellan
6
fin
20
grov
60
90%
80%
Passerande mängd
70%
60%
50%
40%
Material 2
30%
Mtrl 2 Wi=5%
20%
Mtrl 2 Wi=7%
10%
0%
0,063
0,075
0,125
0,25
0,5
1
2
4
5,6
8
11,2 16
31,5 45
63
90
200
Kornstorlek, m m
Figur 6. Kornstorleksfördelning för material 2, före och efter packning och frysförsök.
Wi = inblandad vattenkvot.
Sida 17 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
0,06
100%
fin
0,2
2007-09-18
Sand
mellan
0,6
grov
2
Grus
mellan
6
fin
20
grov
60
90%
80%
Passerande mängd
70%
60%
50%
40%
Material 3
30%
Mtrl 3 Wi=5%
20%
Mtrl 3 Wi=7%
10%
0%
0,063
0,125
0,25
0,5
1
0,075
2
4
5,6
8
11,2 16
31,5 45
63
90
200
Kornstorlek, m m
Figur 7. Kornstorleksfördelning för material 3, före och efter packning och frysförsök.
Wi = inblandad vattenkvot.
0,06
100%
fin
0,2
Sand
mellan
0,6
grov
2
Grus
mellan
6
fin
20
grov
60
90%
80%
Passerande mängd
70%
60%
50%
40%
Material 4
30%
Mtrl 4 Wi=5%
20%
Mtrl 4 Wi=7%
10%
0%
0,063
0,075
0,125
0,25
0,5
1
2
4
5,6
8
11,2 16
31,5 45
63
90
200
Kornstorlek, m m
Figur 8. Kornstorleksfördelning för material 4, före och efter packning och frysförsök.
Wi = inblandad vattenkvot.
Sida 18 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
0,06
100%
fin
0,2
2007-09-18
Sand
mellan
0,6
grov
2
Grus
mellan
6
fin
20
grov
60
Ex -5 Wi=3,5%
90%
Ex -5 Wi=5,5%
80%
Ex -5 Wi=7,5%
Passerande mängd
70%
Bärlager 0/32 ATBVÄG2004, dekl mtrl på väg
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0,063
0,125
0,25
0,5
1
0,075
2
4
5,6
8
11,2 16
31,5 45
63
90
200
Kornstorlek, m m
Figur 9. Kornstorleksfördelning för material 5, efter packning och frysförsök.
Wi = inblandad vattenkvot.
Normalt ska kornkurvorna efter packning vara finare än före och det finns även en risk
att frysförsöken gjort materialet finare. Det är dock ovanligt att svenska bergarter
uppvisar i någon större omfattning brister i frostbeständighet. (Författarens
erfarenhet.) I de fall de packade proverna är grövre ligger de ändå inom vad som kan
anses som normala variationer (neddelningsvariationer).
5 Resultat
Resultat redovisas från packning vid tillverkning av prover för frysförsök med
vattenkvoter under olika skeden av försöket (5.1). Varje frysförsök redovisas var för
sig(5.2). Slutligen görs ett försök till resultatanalys(5.3).
5.1 Packning
I samband med packning av proverna vägdes proverna för att få fram data för att
beräkna torr skrymdensitet och vattenkvoter under testernas gång (precis efter
packning, före test och efter test). Efter test bestämdes vattenkvot som också
behövdes för beräkning av packningsdata och vattenkvoterna under testets gång. Se
Tabell 2.
Tabell 2 Skrymdensitet och vattenkvoter. (wi = inblandad vattenkvot)
Prov
Försök Torr
Vattenkvot
skrymdensitet
efter packning
Material 1 wi = 3,5 %
1
2,23 Mg/m³
3,3 %
Material 1 wi = 5,5 %
1
2,27 Mg/m³
5,2 %
Vattenkvot
före test
3,3 %
Vattenkvot
efter test
3,1 %
5,2 %
5,1 %
Sida 19 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
Prov
2007-09-18
Material 1 wi = 7,5 %
1
Torr
skrymdensitet
2,32 Mg/m³
Material 1 wi = 5 %
2
2,31 Mg/m³
4,9 %
4,8 %
4,8 %
Material 1 wi = 7 %
3
2,30 Mg/m³
6,5 %
6,3 %
5,3 %
Material 1 wi = 5 %
6
a
2,27 Mg/m³
5,0 %
6,4 %
6,4 %
Material 2 wi = 3,5 %
1
2,28 Mg/m³
3,4 %
3,4 %
3,2 %
Material 2 wi = 5,5 %
1
2,33 Mg/m³
5,4 %
5,4 %
4,9 %
Material 2 wi = 5 %
2
2,38 Mg/m³
5,0 %
4,9 %
4,7 %
Material 2 wi = 7 %
3
2,36 Mg/m³
6,6 %
6,2 %
2,7 %
Material 2 wi = 7,5 %
4
2,39 Mg/m³
6,0 %
5,7 %
2,6 %
a
2,33 Mg/m³
5,0 %
5,2 %
2,8 %
Material 2 wi = 5 %
Försök
6
b
Vattenkvot
efter packning
6,7 %
Vattenkvot
före test
6,7 %
Vattenkvot
efter test
5,9 %
Material 3 wi = 5 %
2
2,15 Mg/m³
4,9 %
4,8 %
4,2 %
Material 3 wi = 7 %
3
2,29 Mg/m³
6,9 %
6,0 %
3,2 %
Material 3 wi = 5,5 %
4
2,30 Mg/m³
5,0 %
4,9 %
4,5 %
Material 3 wi = 7,5 %
5
2,35 Mg/m³
6,2 %
6,0 %
4,0 %
Material 3 wi = 5 %
a
6
2,24 Mg/m³
5,0 %
4,9 %
3,3 %
Material 4 wi = 5 %
2
2,21 Mg/m³
4,7 %
4,6 %
4,5 %
Material 4 wi = 7 %
3
2,30 Mg/m³
6,1 %
5,8 %
3,2 %
Material 4 wi = 5,5 %
4
2,24 Mg/m³
5,4 %
5,4 %
5,1 %
c
8,2 %
c
4,6 %
c
Material 4 wi = 7,5 %
4
2,22 Mg/m³
8,6 %
Material 5 wi = 3,5 %
5
2,14 Mg/m³
3,3 %
3,2 %
3,2 %
Material 5 wi = 5,5 %
5
2,13 Mg/m³
5,2 %
5,2 %
5,1 %
Material 5 wi = 7,5 %
5
2,21 Mg/m³
6,3 %
6,1 %
4,1 %
a
2,13 Mg/m³
5,0 %
6,8 %
6,7 %
Material 5 wi = 5 %
6
a
För försök 6 är ej vattenkvot bestämd, värden är beräknade efter antagen vattenkvot 5% vid packning.
Markant lågt värde
c
Osäkert värde, förändringen dock säker.
b
Använder man resultaten från Tabell 2 och plottar dessa i Figur 10 får man fram s.k.
packningskurvor för varje material. Densiteten 2,15 Mg/m³ för material 3 och
vattenkvotsvärdet 8,6 % för material 4 är osäkra. Fluktuationen i kurvan för material
1 och material 2 är störande men inte ovanliga i praktiken.
Sida 20 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
2,50
2,45
Skrymdensitet, Mg/m³
2,40
2,35
1
2,30
2
2,25
3
2,20
4
5
2,15
2,10
2,05
2,00
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
10,0%
Vattenkvot
Figur 10. Torra skrymdensiteter efter packning av frysprover som funktion av
vattenkvot beräknad för packningstillfället.
Ur Figur 10 kan man få fram packningsdata som referensdensitet (även kallat
maximal torr skrymdensitet) och optimal vattenkvot (den vattenkvot som ger högsta
packningen) bestämd enligt modifierad proctor (SS-EN 13286-2), .
Tabell 3. Packningsdata, värden uttolkade från Figur 10.
Material
Referensdensitet
Optimal vattenkvot
1
2,32 Mg/m³
5,5 %
2
2,38 Mg/m³
5,2 %
3
2,35 Mg/m³
6,0 %
4
2,30 Mg/m³
6,0 %
5
2,20 Mg/m³
6,0 %
5.2 Frysförsök
Proverna packades med önskade vattenkvoter. En del prover särskilt de våta
(vattenkvot mer än ca 5,5 %) kunde inte hålla allt inblandat vatten under och efter
packningen. Vattnet dränerade ut mellan cylindervägg och bottenplatta. Efter packning
fick proverna konsolidera till nästa dag (med något undantag, pga. tidsbrist). Vägning
och höjdmätning gjordes efter packning och före frysförsök. Mätning precis före
frysförsök räknas som nollvärde och ändringar både av höjd och vikt räknas relativt
dessa värden.
Sida 21 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
5.2.1 Frysförsök 1
Under hösten 2005 gjordes ett första försök med att titta på volymökning/packningsreducering. Då valdes att utsätta ett antal prover (5 st.) för frys-töcykler enligt samma
schema som för frostbeständighet enligt SS-EN 1367-1.
De testade varianterna i detta försök är provmaterial 1 med de inblandade
vattenkvoterna: 3,5 %; 5,5 % och 7,5 % samt provmaterial 2 med de inblandade
vattenkvoterna: 3,5 % och 5,5 %.
Efter 10 cykler (10 dygn) ställdes proverna in i frysskåp med -20 °C under 1 dygn och
sedan i rumstemperatur i 1 dygn. Se Figur 11. Den kvarvarande volymökningen efter
frys-töcyklingen var liten jämfört med maximal volymökning under en frysperiod
vilket visade sig efter ett dygn i -20 °C. Trenden på kvarvarande volymökning efter
frysning fortsatte.
Frys-töcyklingen från detta försök blev det första testet i serien.
Maxvärdet 1,8 mm, för Prov 1 W=7,5 %, innebär ca 1,5 % och då är provet fruset
vilket inte innebär någon bärighetsnedsättning. Kvarvarande höjning på 0,7 mm på
samma material men tinat innebär en volymökning på 0,6 % och samma minskning av
packningsgrad (packningsgrad = verklig torrdensitet / referensdensitet)
2,50
2,00
Medelhöjning, mm
10 st. frys-töcykler
1,50
Prov2 5,5%
Prov2 3,5%
Prov1 7,5%
Prov1 5,5%
Prov1 3,5%
1 dygn: -20 °C
1,00
0,50
1 dygn: +20 °C
0,00
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Dygn
Figur 11. Frysförsök i klimatkammare med 10 frys-töcykler (1/dygn). Mätning under
tö-läge utom vid toppen (13 dygn) strax före slutet.
Provernas viktförändring har tolkats som vatten. Viktminskning innebär viss
dränering/uttorkning medan ökning kan bero på kondens (eller till och med frost).
Från försök 1 är den största minskningen för de våta varianterna av material 1 och 2.
Sida 22 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
50,0
Viktförändring, g
0,0
-50,0
Prov 2, W=5.5%
Prov 2, W=3.5%
Prov 1, W=7.5%
Prov 1, W=5.5%
Prov 1, W=3.5%
-100,0
-150,0
-200,0
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Dygn
Figur 12. Diagram för viktminskning under frysförsök 1.
5.2.2 Frysförsök 2 och frysförsök 3
Då den relativt låga volymökningen under frys-töcyklerna kontra den stora under -20
°C-dygnet från försök 1valdes att i försök 2 och 3 använda frysskåpvarianten.
I frysförsök 2 användes inblandad vattenkvot 5 % för provmaterialen 1-4.
En viss förväntan att proverna skulle expandera under flera dygn visade sig inte att
stämma. Volymökning under frysningen skedde relativt snabbt för att sedan hålla sig
konstant under frys-skedet.
Prov 1, W=5 %
Prov 2, W=5 %
2,50
Prov 3, W=5 %
Prov 4, W=5 %
Prov 1 (tinad mätning)
Prov 2 (tinad mätning)
2,00
Prov 3 (tinad mätning)
Prov 4 (tinad mätning)
Medelhöjning, mm
1,50
1,00
0,50
0,00
-0,50
-5
0
5
10
15
20
25
Dygn
Figur 13. Frysförsök 2, i frys, -20 °C, två cykler. Inblandad vattenkvot 5 %.
30
Sida 23 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
I frysförsök 3 användes inblandad vattenkvot 7 % för provmaterialen 1-4.
2,50
Prov 1, W=7 %
Prov 2, W=7 %
Prov 3, W=7 %
Prov 4, W=7 %
2,00
Prov 1 (tinad mätning)
Prov 2 (tinad mätning)
Prov 3 (tinad mätning)
1,50
Medelhöjning, mm
Prov 4 (tinad mätning)
1,00
0,50
0,00
-0,50
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
Dygn
Figur 14. Frysförsök3, i frys, -20 °C, tre cykler. Inblandad vattenkvot 7 %.
I diagrammen ovan (se Figur 13 och Figur 14) ses frysperioderna som toppar/platåer
medan dalarna representerar rumstemperatur. I rumstemperatur har proverna, framför
allt de våta (w = 7 %), tappat i vikt, se Figur 15 och Figur 16. En viktförlust som beror
på dränering och uttorkning. Tappet av vatten kan leda till att proverna krymper.
Den kvarstående deformationen efter frysperioderna har generellt en svagt ökande
tendens (undantaget prov 3 som återgår helt till ursprunglig höjd).
50,0
0,0
Viktförändring, g
-50,0
Prov 1, W=5 %
Prov 2, W=5 %
Prov 3, W=5 %
Prov 4, W=5 %
-100,0
-150,0
-200,0
-5
0
5
10
15
20
Dygn
Figur 15. Diagram för viktminskning under frysförsök 2.
25
30
Sida 24 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
50,0
0,0
Viktförändring, g
-50,0
Prov 1, W=7 %
Prov 2, W=7 %
Prov 3, W=7 %
Prov 4, W=7 %
-100,0
-150,0
-200,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
Dygn
Figur 16 Diagram för viktminskning under frysförsök 3.
5.2.3 Frysförsök 4
I frysförsök 4 har de testade proverna frys-töcyklat i klimatskåp se även kapitel 3.4.
De testade proverna var provmaterial 2 med inblandad vattenkvot 7,5 %, provmaterial
3 med inblandad vattenkvot 5,5 % samt provmaterial 4 med de inblandade
vattenkvoterna 5,5 % och 7,5 %.
Prov 3 utsattes endast för 9 cykler då problem vid packningen gjorde att provet var
klart en dag efter de andra.
Höjdmätningar har gjorts i stort sett dagligen, vid vissa fall fler gånger per dygn så
därför finns även mätpunkter i fruset tillstånd, Figur 17.
2,50
Prov 4, W=5,5 %
Prov 2, W=7,5 %
2,00
Prov 3, W=5,5 %
Prov 4, W=7,5 %
Prov 4, W=5,5 %
Prov 2, W=7,5 %
Prov 3, W=5,5 %
Prov 4, W=7,5 %
Medelhöjning, mm
1,50
Mätning på frysta
1,00
0,50
0,00
-0,50
-2,0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
Dygn
Figur 17. Frysförsök i klimatkammare med 10 frys-töcykler (1/dygn). Mätpunkter
både vid fruset som tinat läge.
Sida 25 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Som man sett i tidigare försök så tappar de våta proverna en hel del vatten, se Figur
18, de får t.o.m. lägre vattenkvot än de torrare, se även Tabell 2.
50,0
0,0
Viktförändring, g
-50,0
Prov 4, W=5,5 %
Prov 2, W=7,5 %
Prov 3, W=5,5 %
Prov 4, W=7,5 %
-100,0
-150,0
-200,0
-2,0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
Dygn
Figur 18. Diagram för viktminskning under frysförsök 4. Den lilla knixen/puckeln
beror på kondens vid frusen vägning.
5.2.4 Frysförsök 5
I frysförsök 5 har de testade proverna frys-töcyklat i klimatskåp se även kapitel 3.4.
De testade proverna var provmaterial 3 med inblandad vattenkvot 7,5 % och
provmaterial 5 med inblandade vattenkvoter: 3,5 %; 5,5 % samt 7,5 %.
Höjdmätningar har gjorts i stort sett dagligen, vid vissa fall fler gånger per dygn så
därför finns även mätpunkter i fruset tillstånd, Figur 19.
Sida 26 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
2,50
Prov 3, Wi=7,5 %
Prov 5, Wi=7,5 %
Prov 5, Wi=5,5 %
Prov 5, Wi=3,5 %
Prov 3 Wi=7,5 (tinad mätning)
2,00
Prov 5 Wi=7,5 (tinad mätning)
Prov 5 Wi=5,5 (tinad mätning)
Prov 5 Wi=3,5 (tinad mätning)
Medelhöjning, mm
Mätning gjord på frusna
1,50
1,00
0,50
0,00
-2,0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
Dygn
Figur 19. Frysförsök i klimatkammare med 10 frys-töcykler (1/dygn). Mätpunkter
både vid fruset som tinat läge. Maxläget för Prov 3 Wi=7,5% är 2,96 mm.
Även i detta försök så tappar de våta proverna en hel del vatten, se Figur 20, de får
t.o.m. lägre vattenkvot än de något torrare.
50,0
0,0
Viktförändring, g
-50,0
Prov 3, Wi=7,5 %
Prov 5, Wi=7,5 %
Prov 5, Wi=5,5 %
Prov 5, Wi=3,5 %
-100,0
-150,0
-200,0
-2,0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
Dygn
Figur 20. Diagram för viktminskning under frysförsök 5. Knixen/puckeln beror på
kondens vid frusen vägning.
5.2.5 Frysförsök 6
Inför frysförsök 6 gjordes försök med att vattenmätta de inpackade provcylindrarna.
Proverna vattenmättades genom att proverna med topplattan nedsänktes i hinkar med
vatten i knappt en vecka. För att underlätta vattenmättning användes perforerade
Sida 27 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
bottenplattor med fiberduk som materialhållande membran. Fiberduken användes för
att inte finmaterial skulle ”tvättas” ur under vattenmättningen.
De provmaterial som valdes ut var 1, 2, 3 och 5 (se kap 4). Samtliga prover packades
in med vattenkvoten 5 %.
Prov 3 var mest permeabel (mest öppen kornkurva) vatten trängde upp genom provet
på några få minuter. Prov 5 behövde ca 1 timma. Prov 1 och prov 2 skyndades på
genom att det även fylldes på vatten ovanifrån.
Mätningar har under tiden i klimatskåp enbart gjorts under den tinade delen av
cykeln. För att få en uppfattning om lyftning under frysning så placerades proverna i
frysskåp (-20 °C) under ett dygn efter klimatskåpet. Se Figur 21.
2,50
Prov 1, Wi=5 %
Prov 2, Wi=5 %
Prov 3, Wi=5 %
Prov 5, Wi=5 %
Prov 1 (tinad mätning)
Prov 2 (tinad mätning)
Prov 3 (tinad mätning)
Prov 5 (tinad mätning)
2,00
Medelhöjning, mm
1,50
Cykel 11, frusen
1,00
Vattenmättning
Start
Slut
0,50
0,00
-0,50
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
Dygn
Figur 21. Frysförsök 6. Tio frys-töcykler i klimatkammare plus en ”manuell” fryscykel i frysskåp.
Viktförändringarna under försöket (Figur 22) relateras till vikten av proverna precis
före frys-töstart. Samtliga prover ökade i vikt under vattenmättning men tappade också
en del under konditioneringsdygnet mellan mättningen och starten av försöket.
Proverna 2 och 3 ökade måttligt men tappade i stort hela ökningen. Under testet
fortsatte de att tappa vikt, ca 100 g. Proverna 1 och 5 ökade mycket i vikt under
vattenmättningen, de tappade lite dygnet före test men höll sig sedan under testet rätt
stabilt.
Sida 28 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
50,0
Vattenmättning
Start
Slut
0,0
Viktförändring, g
-50,0
-100,0
Prov 1, Wi=5 %
Prov 2, Wi=5 %
Prov 3, Wi=5 %
Prov 5, Wi=5 %
-150,0
-200,0
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
Dygn
Figur 22. Viktförändringsdiagram för frysförsök 6 med vattenmättning.
5.3 Resultatanalys
I detta kapitel ska resultaten försöka analyseras med avseende på vilken betydelse
glimmerhalt, vattenkvot eller kombinationen av dem har.
5.3.1 Vattenkvotens betydelse
Rangordnar man varje material för sig (Tabell 4)och tittar på hur inblandad vattenkvot
påverkar den kvarvarande lyftningen efter 10 frys-töcykler kan man konstatera
följande:
Tittar man på material 1, metagråvacka, och material 2, ortognejs, så följer
kvarvarande lyftning efter frys-töcyklerna inblandad vattenkvot. Ju högre vattenkvot
desto högre lyftning.
För material 3, glimmerrik kvartsitisk metagråvacka, är lyftningen omvänd
proportionell mot vattenkvoterna (5,5 % och 7,5 %). Vilket kan bero på att material 3
har den mest öppna kornkurvan och 7,5 %-proverna tappar mest vatten under testet.
För material 4, metagråvacka, är förloppet liknande som för material 3 men med
relativt liten skillnad mellan vattenkvoterna.
Referensmaterialet, material 5, granit, har högst lyftning för 5,5 % vatten inblandat
men med liten skillnad mot 7,5 %, klart lägst lyftning har inblandad vattenkvot 3,5 %.
Sida 29 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
Tabell 4. Resultat där varje material rangordnas för sig.
Material
I
II
III
Lyfter mest
Wi = 7,5 % Wi = 5+Vm Wi = 5,5 %
1
Lyftn.: 0,65 Lyftn.: 0,50 Lyftn.: 0,38
GH: 56-46-40 GH: 56-46-40
Metagrå- GH: 56-46-40
W v: 6,3
W v: 5,1
vacka W v:6,0
P.gr.: 100
P.gr.: 98
P.gr.: 98
Wi = 7,5%
Wi = 5,5 % Wi = 5%(2)
2
Lyftn.: 0,34 Lyftn.:0,31 Lyftn.: 0,15
mörk
GH: 56-54-34
Ortognejs W v: 2,8
3
glimmerrik
P.gr.: 100
Wi = 5,5 %
Lyftn.: 0,44
IV
V
Wi =7%(3)
Lyftn.: 0,19
Wi = 3,5%
Lyftn.:0,10
VI
Lyfter minst
Wi = 5 %(2)
Lyftn.: 0,05
GH: 56-46-40
GH: 56-46-40
GH: 56-46-40
W v: 5,3
P.gr.: 99
Wi = 3,5%
Lyftn.: 0,15
W v: 3,2
P.gr.: 96
Wi =5+Vm
Lyftn.: 0,13
W v: 4,8
P.gr.: 100
Wi = 7%(3)
Lyftn.: 0,06
GH: 56-54-34
GH: 56-54-34
GH: 56-54-34
GH: 56-54-34
GH: 56-54-34
W v: 5,0
P.gr.: 98
W v: 4,8
P.gr.: 100
Wi = 5+Vm
Lyftn.: 0,27
W v: 3,3
P.gr.: 96
Wi = 7,5%
Lyftn.: 0,22
GH: 24-17-2
GH: 24-17-2
W v: 3,2
P.gr.: 95
W v: 4,5
P.gr.: 100
W v: 2,8
P.gr.: 98
Wi =5%(2)
Lyftn.: 0,05
GH: 24-172
W v: 4,4
P.gr.: 91
W v: 2,8
P.gr.: 99
Wi =7%(3)
Lyftn.: 0,00
GH: 24-17-2
W v: 3,2
P.gr.: 97
GH: 24-17-2
Metagrå- W v: 4,5
vacka, P.gr.: 98
kvartsitisk
4
Wi =7%(3)
Lyftn.: 0,44
Metagrå- GH: 40-29-20
vacka W v: 3,3
P.gr.: 100
5
Granit
Wi = 5,5 % Wi = 7,5 %
Lyftn.:0,41 Lyftn.: 0,36
Wi =5%(2)
Lyftn.:0,07
GH: 40-29-20
GH: 40-29-20
GH: 40-29-20
W v: 5,2
P.gr.: 97
Wi = 5,5 %
Lyftn.: 0,33
W v: 4,7
P.gr.: 97
Wi = 7,5 %
Lyftn.: 0,31
GH: 19-19-7
W v: 4,9
P.gr.: 100
W v: 4,7
P.gr.: 96
GH: 19-19-7
Wi = 3,5 %
Lyftn.: 0,20
Wi =5+Vm
Lyftn.: 0,18
GH: 19-19-7
GH: 19-19-7
W v: 5,3
W v: 3,3
W v: 6,9
P.gr.: 97
P.gr.: 97
P.gr.: 97
Förklaring till förkortningar i Tabell 4:
Wi
Inblandad vattenkvot; Vm = vattenmättning; (n) siffra inom parentes anger antal
fryscykler om annat än 10
Lyftn.: Total kvarvarande lyftning efter angivet antal frys-töcykler i mm
GH:
Glimmerhalt, i %, för respektive fraktion 0,125/0,25 mm – 0,25/0,5 – 0,5/1,
se även Tabell 1
W v:
Verklig vattenkvot, i %, efter test, undantaget vattenmättat försök, se även
fotnot Tabell 2
P.gr.: Packningsgrad, i %, förhållandet mellan torra skrymdensiteter från Tabell 2 och
referensdensiteter i Tabell 3.
Vatteninnehållet har en klar påverkan på kvarvarande lyftning men den är inte entydig.
I Figur 23 illustreras sambandet för olika vattenkvoter med slutlig kvarvarande
höjdökning efter 10 frys-töcykler. Ett mått på sambandet är R2-värdet, ju högre värde
desto större samband. Maxvärdet för R2-värdet är 1. Bästa sambandet fås för inblandad
vattenkvot, R2 = 0,29.
Sida 30 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
0,70
W inbl
W efter test
W före test
Linjär (W efter test)
Linjär (W före test)
Kvarvarande deformation, mm
0,60
0,50
R2 = 0,2872
Linjär (W inbl)
R2 = 0,1232
0,40
0,30
0,20
R2 = 0,0782
0,10
0,00
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Vattenkvot, %
Figur 23. Samband mellan kvarvarande deformation och vattenkvot.
5.3.2 Glimmerhaltens/materialens betydelse
Rangordnar man materialen och tittar på hur varje inblandad vattenkvot påverkar den
kvarvarande tjällyftningen (Tabell 5) så ser man att det är svårt att dra någon slutsats
om att något material generellt skulle lyfta mer än något annat.
Jämför man materialen 1 och 2 som har liknande glimmerhalter så lyfter material 1 i
nästan samtliga fall avsevärt mer än material 2.
Sammanfattningsvis av Tabell 5 kan man läsa ut följande rangordning med högsta
lyftningen först
7,5%:
1-4-2-5-3
5,5%:
3-4-1-5-2
3,5%:
5-2-1
Vattenmättat: 1-3-5-2
Material 5 och 2 följer varandra och även 1 och 4 medan 3:ans resultat varierar mer.
Tabell 5. Resultat där proverna rangordnas för varje typ av testförutsättning.
Inblandad
I
II
III
IV
vattenkvot
Lyfter mest
Prov 1
Prov 4
Prov 2
Prov 5
7,5 %,
Lyftn.:0,65
Lyftn.:
0,36
Lyftn.:
0,34
Lyftn.: 0,31
10 cykler
GH: 56-46-40 GH: 40-29-20 GH: 56-54-34 GH: 19-19-7
W v:6,0
W v: 4,7
W v: 2,8
W v: 4,9
P.gr.: 100
P.gr.: 97
P.gr.: 100
P.gr.: 100
V
Lyfter minst
Prov 3
Lyftn.: 0,22
GH: 24-17-2
W v: 4,5
P.gr.: 100
Sida 31 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
Inblandad
vattenkvot
I
Lyfter mest
Prov 3
Lyftn.: 0,44
GH: 24-17-2
W v: 4,5
P.gr.: 98
2007-09-18
II
III
IV
V
Lyfter minst
Prov 2
Lyftn.:0,31
GH: 56-54-34
W v: 5,0
P.gr.: 98
Prov 4
Prov 1
Prov 5
Lyftn.:0,41
Lyftn.: 0,38
Lyftn.: 0,33
GH: 40-29-20 GH: 56-46-40 GH: 19-19-7
W v: 5,2
W v: 5,1
W v: 5,3
P.gr.: 97
P.gr.: 98
P.gr.: 97
Prov 2
Prov 1
Prov 5
3,5 %,
Lyftn.:
0,20
Lyftn.:
0,15
Lyftn.:0,10
10 cykler
GH: 19-19-7
GH: 56-54-34 GH: 56-46-40
W v: 3,3
W v: 3,3
W v: 3,2
P.gr.: 97
P.gr.: 96
P.gr.: 96
Prov 1
Prov 3
Prov 5
Prov 2
5 %,
Lyftn.:
0,50
Lyftn.:
0,27
Lyftn.:
0,18
Lyftn.: 0,13
+Vattenm.
GH: 56-46-40 GH: 24-17-2
GH: 19-19-7
GH: 56-54-34
10 cykler W : 6,3
W
:
3,2
W
:
6,9
W
v
v
v
v: 2,8
P.gr.: 98
P.gr.: 95
P.gr.: 97
P.gr.: 98
Prov 1
Prov 2
Prov 3
Prov 4
7 %,
Lyftn.:
0,19
Lyftn.:
0,06
Lyftn.: 0,00
Lyftn.:
0,44
3 cykler
GH: 56-46-40 GH: 56-54-34 GH: 24-17-2
GH: 40-29-20
W v: 3,3
W v: 5,3
W v: 2,8
W v: 3,2
P.gr.: 100
P.gr.: 99
P.gr.: 99
P.gr.: 97
Prov 2
Prov 4
Prov 1
Prov 3
5 %,
Lyftn.:
0,15
Lyftn.:0,07
Lyftn.:
0,05
Lyftn.: 0,05
2 cykler
GH: 56-54-34 GH: 40-29-20 GH: 56-46-40 GH: 24-17-2
W v: 4,8
W v: 4,7
W v: 4,8
W v: 4,4
P.gr.: 100
P.gr.: 96
P.gr.: 100
P.gr.: 91
Förklaring till förkortningar i Tabell 5:
Lyftn.: Total kvarvarande lyftning efter angivet antal frys-töcykler i mm
GH:
Glimmerhalt, i %, för respektive fraktion 0,125/0,25 mm – 0,25/0,5 – 0,5/1,
se även Tabell 1
W v:
Verklig vattenkvot, i %, efter test, undantaget vattenmättat försök, se även
fotnot Tabell 2
P.gr.: Packningsgrad, i %, förhållandet mellan torra skrymdensiteter från Tabell 2 och
referensdensiteter i Tabell 3.
5,5 %,
10 cykler
Det svårt att dra slutsatsen att material med höga glimmerhalter lyfter mest då alla fem
provmaterialen lyfter mest under något av de olika provningsparametrarna (dock är
inte alla material testade i alla varianter). I Figur 24 syns ett litet samband mellan
kvarvarande höjning och glimmerhalt. R2-värdena är dock låga.
Sida 32 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
0,70
0,5-1
0,25-0,5
0,125-0,25
Linjär (0,25-0,5)
Linjär ( 0,125-0,25)
Kvarvarande deformation, mm
0,60
0,50
R2 = 0,0207
Linjär (0,5-1)
R2 = 0,0709
0,40
0,30
0,20
R2 = 0,0816
0,10
0,00
0
10
20
30
40
50
60
Glimmerhalt, %
Figur 24. Samband mellan kvarvarande deformation och glimmerhalt för varje
fraktion.
5.3.3 Tjällyftning som funktion av glimmerhalt och vatteninnehåll
I ett försök att se hur kombinationen av glimmerhalt och vattenkvot påverkar
resultaten så plottades resultaten (kvarvarande deformation efter 10 frys-töcykler) som
funktion av produkten glimmerhalt (för fraktion 0,125-0,25 mm) och vattenkvot. Se
Figur 25. Det finns endast ett svagt samband som visar att hög glimmerhalt med hög
vattenkvot ger hög kvarvarande deformation (efter 10 frys-töcykler). Sambandet blir
dock bättre än för enbart vattenkvot eller glimmerhalt. Sambandet är högst för
inblandad vattenkvot x glimmerhalten för 0,125-0,25 med R2 = 0,38.
Sida 33 (30)
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
2007-09-18
0,70
GW inbl
GW efter test
GW före test
Linjär (GW efter test)
Linjär (GW före test)
Kvarvarande deformation, mm
0,60
0,50
R2 = 0,1626
Linjär (GW inbl)
R2 = 0,1642
0,40
0,30
R2 = 0,376
0,20
0,10
0,00
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
Glimmerhalt x vattenkvot
Figur 25. Kvarvarande deformation(mm) som funktion av produkten av glimmerhalt
och vattenkvot. GW inbl = Glimmerhalt x inblandad vattenkvot; GW efter test =
Glimmerhalt x vattenkvot efter test (10 cykler) och GW före test = Glimmerhalt x
vattenkvot före test (1 dygn efter packning).
6 Slutsats
I den här studien är svårt att säga att det finns något klart samband mellan våta
glimmerrika prover och höga tjällyftningar. Det kan ändå anas. Den här studien har
inte visat på motsatsen, även om så verkar vara fallet i enstaka fall. Det som
framkommit är att det efter varje frys-töcykel uppstår en viss kvarvarande
höjning/töjning av material. Ofta är den kraftigast efter de första cyklerna för att sedan
avta men har inte i något försök helt avstannat utan i vissa undantagsfall.
7 Diskussion
Den frågeställning som skulle besvaras i detta arbete: hur och i vilken omfattning
glimmerrika bergarter påverkas av vatten och tjäle har inte tillfullo kunnat klargöras.
Man får fundera ifall den valda metoden är lämplig eller om den är i behov av
justering.
Att provningen inte är entydig ser författaren som naturlig, det är endast i undantagsfall som provserier är utan åtminstone något avvikande resultat. Här har resultaten
spridda. Ett klarare samband mellan glimmerhalt och vattenkvot hade varit önskvärt.
Det kan kanske räcka med att öka det statistiska underlager, fler prover alltså.
I det här försöket är inte alla materialparametrar analyserade eller under kontroll. Man
kan tänka sig att man med större noggrannhet styr kornstorleksfördelningen och ser till
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
Sida 34 (30)
2007-09-18
att kornformsparametrar (LT-index och flisighetsindex) inte heller varierar i nämnvärd
omfattning. Det kan vara viktigt att så få parametrar som möjligt förutom glimmerhalt
varierar.
Höjdmätning och därmed även volymändring och ändring av packningsgrad får anses
tillförlitlig med god repeterbarhet och reproducerbarhet. Ingen analys har gjorts men
upprepade mätningar ger samma resultat, och även avläsning av andra personer ger
ingen avvikelse.
Proverna har generellt tappat vikt under försöken och har blivit torrare, vilket kan
bromsa tjällyftningen. Försöken skulle kunna ha utförts i fuktig miljö, det är möjligt i
VTI:s klimatkammare att styra relativ fuktighet. Den funktionen har varit avstäng
under försöken. Risken för kondens och frost ökar naturligtvis i fuktig miljö. I
tjällyftningsförsök enligt VVMB 301 kapitel 5 har på finkorniga material (och även i
något försök med grövre material) tillgången till grundvatten påverkat tjällyftningen
tydligt (Hermansson 2005).
Att göra tjällyftningsförsök enligt VVMB 301 kapitel 5, med kontrollerad tjälnedträngningshastighet, skulle vara ett alternativ. Begränsningarna för det alternativet är
maximal största kornstorlek 22,4 mm, packningen är svår att styra och att det endast
går köra ett prov i taget. Tidsåtgången för ett test (även fryscykel utan tö) är 3-5 dygn.
Där bestämmer man lyfthastigheten (mm/h) under tredje frysdygnet. Någon
kvarstående deformation bestäms normalt inte men är möjlig.
Något som registrerats i vissa fall är lyftningen under frysfasen men den har inte
studerats närmare i detta arbete, mest för att mätningarna inte gjorts konsekvent och
under likartade förutsättningar. Det finns vissa indikationer om att proverna lyfter mest
under de första cyklerna för att sedan avta medan den kvarvarande lyftningen
ackumuleras.
För att kunna studera vad volymökningen/packningsminskningen betyder funktionellt
skulle någon form av belastnings- eller bärighetsförsök kunna göras. Exempel på
sådana försök skulle kunna vara dynamiska treaxialförsök (Arvidsson 2006) eller
CBR-försök (CBR = California Bearing Ratio). Belastningsförsöken skulle då om
möjligt göras både före och efter ett visst antal frys-töcykler, ifall man använder
förstörande belastningstest får försöken göras på parallellprov.
Som avslutning, vilket inte ryms i detta arbete, kommer proverna från frysförsök 6 att
torka i rumstemperatur till konstant vikt. Viktförändringar och eventuell höjdändring
kommer att följas till långt (?) in på hösten 2007.
Det har även beslutats att utanför detta arbete att göra ett försök nr 7 (jämför med
försök nr 6); med ett nytt och glimmerfattigare materiel (material 6) tillsammans med
material 1, 4 och 5, ännu större noggrannhet i kornstorleksfördelning, längre tid för
vattenmättning (14 dygn) och med en modifierad frys-töcykel.
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
Sida 35 (30)
2007-09-18
8 Litteratur
I examensarbetet ”En studie om glimmers kohesiva egenskaper samt förmåga att
absorbera och kvarhålla fukt genom kapillära krafter i jämförelse med finfraktion
ytan glimmer” av Madeleine Andersson och Fredrik Bäckström, Luleå Tekniska
Universitet, Bergmaterialingenjör 80 poäng (ännu ej utgiven, juni 2007), finns ett
utförligt kapitel om glimmer med en mycket bra litteraturgenomgång.
Åke Hermansson har i ”Tjällyftning 2005” som finns på http://www.vv.se/fudresultat/Publikationer_000101_000200/Publikation_000169/VV%202005%20Tj%C
3%A4llyftning.pdf beskrivit tjällytnings försök enligt VVMB 301 på både
moränprover och glimmerhaltiga prover från krossat berg i fraktion 0/22 med
”Fuller-fördelning” i samarbete med Lilian Uthus, Norge
Jonas Ekblad studerar i sin doktorsavhandling (Influence of water on coarse granular
road material properties. KTH, Stockholm, Sweden, 2007) hur olika glimmerhalter
och vatteninnehåll påverkar resilienta, elastiska, egenskaper. Han varierar
glimmerhalten genom att ersätta urspungligt 0-4 mm med olika mängd glimmer i
samma fraktion.
Arm, M. et al. Glimmerhaltens inverkan på ett obundet vägmaterials deformationsegenskaper – Resultat från laboratorieförsök. Statens geotekniska institut, 2004.Varia
535. Omfattande treaxialförsök på bärlager med olika glimmerhalter. En fortsättning
med ytterligare prover har genomförts, rapportering pågår.
Loorents, K-J. et al. Free mica grains in crushed rock aggregates. VTI, 2007. I denna
artikel konstateras att glimmerhalten ökar med minskad kornstorlek.
8.1 Referenser
SS-EN 933-1, Ballast – Geometriska egenskaper – del 1: Bestämning av
kornstorleksfördelning – Siktning, fastställd 1998, Swedish Standards Institute
SS-EN 1097-5, Ballast – Mekaniska och fysikaliska egenskaper – del 5: Bestämning
av fuktkvot genom torkning i ett torkskåp, fastställd 2000, Swedish Standards
Institute
SS-EN 13286-2, Obundna och hydrauliskt bundna vägmaterial – del 2:
Provningsmetod för laboratoriemässig bestämning av referensdensitet och
vatteninnehåll – Proctorinstampning, fastställd 2004, Swedish Standards
Institute
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
Sida 36 (30)
2007-09-18
EN 1367-1, Tests for thermal and weathering properties af aggregates – Part 1:
Determination of resistance of freezing and thawing, 1999, European Committee
for Standardisation, CEN.
ATB VÄG 2005, Vägverket publikation 2005:112,
http://www.vv.se/templates/page3____14328.aspx
VVMB 301, Beräkning av tjällyftning, Vägverket publikation 2001:101,
http://www.vv.se/filer/publikationer/vvmb301.pdf
Hermansson, Åke, -personlig kommunikation 2005-2006
Arvidsson H;”Dynamiska treaxialförsök på VTI –Jämförelse mellan VTImetoder och EN 13286-7, VTI notat 21-2006
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
A
2007-09-18
Bilaga A, sida A1(7)
Bilaga; mätresultat
På följande sidor presenteras mätdata från de arbetsblanketter som använts.
Vattenkvoter har bestämts genom att proverna torkats efter test och ”baklängesräkning” med viktförändringarna har gjorts för att bestämma vattenkvoter vid varje
mättillfälle.
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
A.1
2007-09-18
Bilaga A, sida A2(7)
Frysförsök 1
Frys töförsök Start
Frys-töcykler enligt SS-EN 1367-1
Frys töförsök Slut
Cyl A
Prov 2, W=5.5%
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Rel höjddiff
Vattenkvot
18/11
23/11
12213,8 12210,8
41,45
41,4
40,6
40,55
41
41
41,4
41,05
41,11
41,00
-5
0
3,0
0,0
-0,11
0,00
0,0%
5,5%
5,4%
24/11
12207,2
41,35
40,55
41
41
40,98
1
-3,6
0,02
0,0%
5,3%
25/11
12204,5
41,35
40,5
40,95
40,95
40,94
2
-6,3
0,06
0,1%
5,3%
28/11
12199,1
41,15
40,45
40,85
40,8
40,81
5
-11,7
0,19
0,2%
5,2%
29/11
12196,8
41,15
40,4
40,85
40,8
40,80
6
-14,0
0,20
0,2%
5,1%
30/11
12195,3
41,1
40,4
40,8
40,75
40,76
7
-15,5
0,24
0,2%
5,1%
02/12
12191,4
41,05
40,35
40,75
40,7
40,71
9
-19,4
0,29
0,2%
5,0%
05/12
12189
41,05
40,35
40,65
40,7
40,69
12
-21,8
0,31
0,3%
5,0%
1 dygn -20 1 dygn +20
06/12
07/12
12189,4
12188,8
40,95
41
39,45
40,25
40,15
40,6
40,25
40,65
40,20
40,63
13
14
-21,4
-22,0
0,80
0,38
0,7%
0,3%
5,0%
5,0%
24/11
12096,5
41
41
41,05
41
41,01
1
2,1
0,09
0,1%
3,4%
25/11
12095,7
40,95
41,05
41
40,95
40,99
2
1,3
0,11
0,1%
3,4%
28/11
12093,7
40,95
41
41
40,95
40,98
5
-0,7
0,13
0,1%
3,4%
29/11
12092,6
40,9
41
40,95
40,95
40,95
6
-1,8
0,15
0,1%
3,4%
30/11
12091,8
40,9
41
41
40,9
40,95
7
-2,6
0,15
0,1%
3,3%
02/12
12090,3
40,8
41
41
40,9
40,93
9
-4,1
0,18
0,2%
3,3%
05/12
12089,2
40,9
41
41
40,9
40,95
11,8
-5,2
0,15
0,1%
3,3%
1 dygn -20 1 dygn +20
06/12
07/12
12089,9
12090,6
40,85
40,9
40,95
41
40,9
40,95
40,85
40,9
40,89
40,94
13
14,0
-4,5
-3,8
0,21
0,16
0,2%
0,1%
3,3%
3,3%
24/11
13380,4
40,5
40,3
40,45
40,8
40,51
1
2,2
0,17
0,2%
6,7%
25/11
13372,7
40,5
40,25
40,35
40,8
40,48
2
-5,5
0,21
0,2%
6,6%
28/11
13366
40,55
40
39,85
40,65
40,26
5
-12,2
0,42
0,4%
6,4%
29/11
13357,8
40,5
39,7
39,75
40,75
40,18
6
-20,4
0,51
0,4%
6,3%
30/11
13354,3
40,45
39,65
39,75
40,7
40,14
7
-23,9
0,55
0,5%
6,2%
02/12
13349
40,5
39,45
39,55
40,75
40,06
9
-29,2
0,63
0,5%
6,1%
05/12
13345,2
40,5
39,45
39,5
40,7
40,04
12
-33,0
0,65
0,6%
6,0%
1 dygn -20 1 dygn +20
06/12
07/12
13346,5
13343,5
40,4
40,5
38,45
39,5
37,25
39,25
39,35
40,55
38,86
39,95
13
14
-31,7
-34,7
1,83
0,74
1,6%
0,6%
6,0%
6,0%
24/11
12254,5
40,6
40,75
40,95
40,75
40,76
1
4,3
0,11
0,1%
5,3%
25/11
12253,4
40,5
40,7
40,8
40,65
40,66
2
3,2
0,21
0,2%
5,3%
28/11
12250,6
40,4
40,6
40,75
40,55
40,58
5
0,4
0,30
0,3%
5,2%
29/11
12248,8
40,4
40,6
40,75
40,5
40,56
6
-1,4
0,31
0,3%
5,2%
30/11
12247,9
40,4
40,6
40,75
40,5
40,56
7
-2,3
0,31
0,3%
5,2%
02/12
12246,1
40,3
40,6
40,7
40,5
40,53
9
-4,1
0,35
0,3%
5,1%
05/12
12245,2
40,25
40,6
40,65
40,5
40,50
12
-5,0
0,38
0,3%
5,1%
1 dygn -20 1 dygn +20
06/12
07/12
12246,9
12247,1
40,05
40,3
40,4
40,55
40,6
40,65
40,25
40,5
40,33
40,50
13
14
-3,3
-3,1
0,55
0,38
0,5%
0,3%
5,1%
5,1%
24/11
12068
41
40,95
40,85
40,95
40,94
1
0,0
0,00
0,0%
3,3%
25/11
12067,9
41
40,9
40,8
40,9
40,90
2
-0,1
0,04
0,0%
3,3%
28/11
12066,5
40,95
40,9
40,8
40,85
40,88
5
-1,5
0,06
0,1%
3,3%
29/11
12066
40,95
40,9
40,8
40,8
40,86
6
-2,0
0,08
0,1%
3,3%
30/11
12065,5
40,95
40,9
40,8
40,85
40,88
7
-2,5
0,06
0,1%
3,2%
02/12
12063,7
40,95
40,85
40,75
40,85
40,85
9
-4,3
0,09
0,1%
3,2%
05/12
12062,9
40,95
40,85
40,75
40,8
40,84
12
-5,1
0,10
0,1%
3,2%
1 dygn -20 1 dygn +20
06/12
07/12
12065,1
12064
40,95
40,95
40,8
40,85
40,65
40,75
40,75
40,8
40,79
40,84
13
14
-2,9
-4,0
0,15
0,10
0,1%
0,1%
3,2%
3,2%
Cyl B
Prov 2, W=3.5%
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Rel höjddiff
Vattenkvot
18/11
23/11
12097,5 12094,4
41,1
41,15
41,15
41,1
41,1
41,05
41,05
41,1
41,10
41,10
-5
0
3,1
0,0
0,00
0,00
0,0%
3,5%
3,4%
Cyl C
Prov 1, W=7.5%
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Rel höjddiff
Vattenkvot
23/11
23/11
13382 13378,2
40,7
40,75
40,55
40,6
40,3
40,6
40,8
40,8
40,59
40,69
0
0
3,8
0,0
0,10
0,00
0,0%
6,8%
6,7%
Cyl D
Prov 1, W=5.5%
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Rel höjddiff
Vattenkvot
18/11
23/11
12252,5 12250,2
40,8
40,75
41,1
40,85
41,4
40,95
40,85
40,95
41,04
40,88
-5
0
2,3
0,0
-0,16
0,00
0,0%
5,2%
5,2%
Cyl E
Prov 1, W=3.5%
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Rel höjddiff
Vattenkvot
18/11
12073,3
41,05
41
41
41,05
41,03
-5
5,3
-0,09
3,4%
23/11
12068
41
40,95
40,85
40,95
40,94
0
0,0
0,00
0,0%
3,3%
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
A.2
2007-09-18
Bilaga A, sida A3(7)
Frysförsök 2
Frysförsök Start
Frysning -20°C
Frysförsök Slut
Frysförsök Start
Frysförsök Slut
Frysning -20°C
Cyl A
Prov 1, W=5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
08/02
12167
41,3
40,9
40,6
41,0
40,95
-1
3,0
-0,10
4,9%
09/02
12164
41,2
40,7
40,5
41,0
40,85
0
0,0
0,00
0,0%
4,8%
10/02
12164
40,9
40,6
40,5
40,6
40,65
1
0,0
0,20
0,2%
4,8%
11/02
12164
40,9
40,7
40,5
40,6
40,68
2
0,0
0,18
0,2%
4,8%
12/02
12164
40,9
40,7
40,5
40,6
40,68
3
0,0
0,18
0,2%
4,8%
14/02
12164
40,8
40,7
40,5
40,6
40,65
5
0,0
0,20
0,2%
4,8%
16/02
12164
40,8
40,7
40,5
40,6
40,65
7
0,0
0,20
0,2%
4,8%
26/02
12164
40,8
40,7
40,5
40,6
40,65
17
0,0
0,20
0,2%
4,8%
27/02
12164
41,1
40,8
40,5
40,9
40,83
18
0,0
0,02
0,0%
4,8%
28/02
12162
41,1
40,8
40,5
40,9
40,83
19,0
-2,0
0,02
0,0%
4,8%
01/03
12160
41,1
40,8
40,5
41,0
40,85
20
-4,0
0,00
0,0%
4,7%
02/03
12160
40,8
40,6
40,5
40,7
40,65
21
-4,0
0,20
0,2%
4,7%
05/03
12160
40,8
40,6
40,5
40,7
40,65
24
-4,0
0,20
0,2%
4,7%
07/03
12160
40,8
40,6
40,5
40,7
40,65
26
-4,0
0,20
0,2%
4,7%
08/03
12164
41,1
40,7
40,5
40,9
40,80
27,0
0,0
0,05
0,0%
4,8%
09/02
12388
40,7
40,5
40,7
40,9
40,70
0
0,0
0,00
0,0%
4,9%
10/02
12389
40,4
40,1
39,3
39,7
39,88
1
1,0
0,83
0,7%
4,9%
11/02
12389
40,5
40,1
39,2
39,6
39,85
2
1,0
0,85
0,7%
4,9%
12/02
12389
40,4
40,1
39,2
39,6
39,83
3
1,0
0,88
0,8%
4,9%
14/02
12389
40,4
40,1
39,2
39,6
39,83
5
1,0
0,88
0,8%
4,9%
16/02
12389
40,4
40,1
39,2
39,6
39,83
7
1,0
0,88
0,8%
4,9%
26/02
12388
40,4
40,1
39,2
39,6
39,83
17
0,0
0,88
0,8%
4,9%
27/02
12388
40,6
40,5
40,5
40,7
40,58
18
0,0
0,13
0,1%
4,9%
28/02
12384
40,6
40,5
40,5
40,7
40,58
19
-4,0
0,13
0,1%
4,8%
01/03
12380
40,6
40,5
40,6
40,7
40,60
20
-8,0
0,10
0,1%
4,7%
02/03
12381
40,5
40,1
39,7
40,1
40,10
21
-7,0
0,60
0,5%
4,8%
05/03
12381
40,5
40,1
39,7
40,1
40,10
24
-7,0
0,60
0,5%
4,8%
07/03
12380
40,5
40,1
39,7
40,1
40,10
26
-8,0
0,60
0,5%
4,7%
08/03
12382
40,6
40,4
40,5
40,7
40,55
27
-6,0
0,15
0,1%
4,8%
09/02
11794
40,6
40,8
40,6
40,2
40,55
0
0,0
0,00
0,0%
4,8%
10/02
11794
40,4
40,7
40,3
39,9
40,33
1
0,0
0,23
0,2%
4,8%
11/02
11794
40,4
40,7
40,3
40
40,35
2
0,0
0,20
0,2%
4,8%
12/02
11794
40,4
40,7
40,3
40
40,35
3
0,0
0,20
0,2%
4,8%
14/02
11794
40,4
40,7
40,3
40
40,35
5
0,0
0,20
0,2%
4,8%
16/02
11795
40,4
40,7
40,3
40
40,35
7
1,0
0,20
0,2%
4,8%
26/02
11794
40,4
40,7
40,2
40
40,33
17
0,0
0,22
0,2%
4,8%
27/02
11791
40,6
40,8
40,5
40,2
40,53
18
-3,0
0,02
0,0%
4,7%
28/02
11784
40,6
40,8
40,4
40,2
40,50
19
-10,0
0,05
0,0%
4,6%
01/03
11778
40,6
40,8
40,5
40,2
40,53
20
-16,0
0,02
0,0%
4,4%
02/03
11778
40,4
40,7
40,2
39,9
40,30
21
-16,0
0,25
0,2%
4,4%
05/03
11778
40,4
40,7
40,2
40
40,33
24
-16,0
0,22
0,2%
4,4%
07/03
11778
40,4
40,7
40,2
40
40,33
26
-16,0
0,22
0,2%
4,4%
08/03
11774
40,6
40,8
40,4
40,2
40,50
27
-20,0
0,05
0,0%
4,4%
09/02
12892
40,8
40,9
40,8
40,8
40,83
0
0,0
0,00
0,0%
4,7%
10/02
12893
40,6
40,6
40,6
40,6
40,60
1
1,0
0,22
0,2%
4,7%
11/02
12893
40,6
40,6
40,6
40,6
40,60
2
1,0
0,22
0,2%
4,7%
12/02
12893
40,5
40,6
40,6
40,6
40,58
3
1,0
0,25
0,2%
4,7%
14/02
12893
40,5
40,6
40,6
40,6
40,58
5
1,0
0,25
0,2%
4,7%
16/02
12893
40,5
40,6
40,6
40,6
40,58
7
1,0
0,25
0,2%
4,7%
26/02
12893
40,5
40,6
40,6
40,6
40,58
17
1,0
0,25
0,2%
4,7%
27/02
12892
40,7
40,8
40,8
40,7
40,75
18
0,0
0,07
0,1%
4,7%
28/02
12890
40,7
40,9
40,8
40,7
40,78
19
-2,0
0,05
0,0%
4,7%
01/03
12888
40,8
40,8
40,8
40,7
40,78
20
-4,0
0,05
0,0%
4,6%
02/03
12889
40,6
40,7
40,6
40,5
40,60
21
-3,0
0,22
0,2%
4,6%
05/03
12888
40,6
40,6
40,6
40,6
40,60
24
-4,0
0,22
0,2%
4,6%
07/03
12888
40,6
40,7
40,6
40,6
40,63
26
-4,0
0,20
0,2%
4,6%
08/03
12890
40,7
40,8
40,8
40,7
40,75
27
-2,0
0,07
0,1%
4,7%
Cyl B
Prov 2, W=5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
08/02
12393
40,7
40,5
40,7
40,9
40,70
-1
5,0
0,00
5,0%
Cyl E
Prov 3, W=5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
08/02
11801
40,7
40,8
40,7
40,4
40,65
-1
7,0
-0,10
5,0%
Cyl D
Prov 4, W=5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
08/02
12895
40,8
40,8
40,8
40,8
40,80
-1
3,0
0,02
4,8%
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
A.3
2007-09-18
Frysförsök 3
Frysförsök Start
Frysning -20°C
Cyl A
Prov 1, W=7 %
Packning
Tidpunkt
14/03
Vikt
12243
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
-0,9
Viktdiff
11,1
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
6,5%
Frysförsök Slut
14/03
15/03
12240,5 12231,9
40,9
41,0
40,6
40,8
40,8
40,9
41,1
41,5
40,83
41,04
-0,9
0,0
8,6
0,0
0,21
0,00
0,2%
0,0%
6,5%
6,3%
16/03
12231,8
40,5
40,1
38,4
38,7
39,40
0,8
-0,1
1,64
1,4%
6,3%
16/03
12231,7
40,5
40,1
38,4
38,7
39,41
1,1
-0,2
1,62
1,4%
6,3%
19/03
12232,3
40,5
40,2
38,4
38,7
39,43
3,8
0,4
1,61
1,4%
6,3%
20/03
12231,5
40,5
40,1
38,4
38,7
39,41
5,0
-0,4
1,62
1,4%
6,3%
14/03
12422,6
41,05
41,05
40,75
40,8
40,91
-0,9
14,6
0,03
0,0%
6,5%
15/03
12408
41,1
41,05
40,8
40,8
40,94
0,0
0,0
0,00
0,0%
6,2%
16/03
12406,9
40,2
40,15
37,2
37,2
38,69
0,8
-1,1
2,25
1,9%
6,2%
16/03
12406,9
40,2
40,15
37,15
37,2
38,68
1,1
-1,1
2,26
2,0%
6,2%
19/03
12407,4
40,15
40,1
37,2
37,2
38,66
3,8
-0,6
2,28
2,0%
6,2%
20/03
12406,6
40,25
40,15
37,15
37,2
38,69
5,0
-1,4
2,25
1,9%
6,2%
14/03
15/03
12184,2 12166,9
39,75
39,8
39,15
39,1
39,1
39
39,55
39,6
39,39
39,38
-0,9
0,0
17,3
0,0
-0,01
0,00
0,0%
0,0%
6,4%
6,0%
16/03
12166,3
37,95
36,15
37,5
39,2
37,70
0,8
-0,6
1,68
1,4%
6,0%
16/03
12166,3
37,9
36,15
37,5
39,2
37,69
1,1
-0,6
1,69
1,5%
6,0%
19/03
12166,2
37,95
36,1
37,5
39,25
37,70
3,8
-0,7
1,68
1,4%
6,0%
20/03
12165,5
37,95
36,15
37,5
39,25
37,71
5,0
-1,4
1,66
1,4%
6,0%
14/03
15/03
13166,9 13155,1
40,4
40,4
40,45
40,45
40,75
40,8
40,7
40,7
40,58
40,59
-0,9
0,0
11,8
0,0
0,01
0,00
0,0%
0,0%
6,0%
5,8%
16/03
13155,5
40,05
39,3
37,4
38,25
38,75
0,8
0,4
1,84
1,6%
5,8%
16/03
13154,7
40,05
39,25
37,35
38,25
38,73
1,1
-0,4
1,86
1,6%
5,8%
19/03
13155
40,05
39,25
37,3
38,25
38,71
3,8
-0,1
1,88
1,6%
5,8%
20/03
13154,7
40,05
39,2
37,35
38,25
38,71
5,0
-0,4
1,88
1,6%
5,8%
Cyl B
Prov 2, W=7 %
Frysförsök Start
Frysning -20°C
20/03
12232
40,6
40,2
38,8
39,3
39,69
5,1
0,1
1,35
1,2%
6,3%
Frysförsök Slut
Frysförsök Start
Frysning -20°C
Frysförsök Slut
21/03
12227,1
40,9
40,7
40,8
41,0
40,83
5,8
-4,8
0,21
0,2%
6,2%
22/03
12218,2
41,0
40,8
41,0
41,2
40,96
7,1
-13,7
0,08
0,1%
6,0%
23/03
12215,1
41,0
40,8
41,0
41,2
40,96
7,8
-16,8
0,08
0,1%
6,0%
23/03
12216
40,5
40,1
38,0
38,3
39,19
8,1
-15,9
1,85
1,6%
6,0%
26/03
12214,8
40,5
40,1
38,0
38,3
39,18
10,9
-17,1
1,86
1,6%
5,9%
26/03
12214,7
40,45
40,05
38
38,3
39,20
11,1
-17,2
1,84
1,6%
5,9%
27/03
12215,8
41
40,7
40,45
40,9
40,76
11,9
-16,1
0,27
0,2%
6,0%
28/03
12210,9
41,1
40,7
40,45
40,9
40,79
13,1
-21,0
0,25
0,2%
5,9%
29/03
12211,1
40,15
40,6
38,85
38,85
39,61
14,0
-20,8
1,43
1,2%
5,9%
10/04
12185
41,05
40,75
40,6
41
40,85
26,1
-46,9
0,19
0,2%
5,3%
21/03
12392,7
40,65
40,95
40,6
40,45
40,66
5,8
-15,3
0,28
0,2%
5,9%
22/03
12372,4
40,9
41
40,75
40,6
40,81
7,1
-35,6
0,13
0,1%
5,5%
23/03
12364
40,9
41
40,75
40,65
40,83
7,8
-44,0
0,11
0,1%
5,3%
23/03
12363,5
39,8
39,75
40,25
40,35
40,04
8,1
-44,5
0,90
0,8%
5,3%
26/03
12362,8
39,75
39,75
40,25
40,3
40,01
10,9
-45,2
0,92
0,8%
5,3%
26/03
12363,3
39,8
39,8
40,3
40,35
40,06
11,1
-44,7
0,88
0,8%
5,3%
27/03
12359,4
40,9
41
40,7
40,65
40,81
11,9
-48,6
0,13
0,1%
5,2%
28/03
12344,2
40,9
41
40,75
40,7
40,84
13,1
-63,8
0,10
0,1%
4,9%
29/03
12344,1
40,6
40,8
40,55
40,45
40,60
14,0
-63,9
0,34
0,3%
4,9%
10/04
12238,7
41
41,05
40,75
40,7
40,88
26,1
-169,3
0,06
0,1%
2,8%
20/03
12166,2
39,35
38,7
38,2
38,45
38,68
5,1
-0,7
0,70
0,6%
6,0%
21/03
12155,7
39,7
39,1
38,75
39,35
39,23
5,8
-11,2
0,15
0,1%
5,8%
22/03
12137,6
39,75
39,1
38,75
39,4
39,25
7,1
-29,3
0,13
0,1%
5,4%
23/03
12129,5
39,75
39,2
38,95
39,5
39,35
7,8
-37,4
0,02
0,0%
5,2%
23/03
12128,5
39,55
38,55
38,3
39,3
38,93
8,1
-38,4
0,45
0,4%
5,2%
26/03
12127,8
39,55
38,55
38,25
39,3
38,91
10,9
-39,1
0,46
0,4%
5,2%
26/03
12127,9
39,55
38,6
38,3
39,35
38,95
11,1
-39,0
0,42
0,4%
5,2%
27/03
12124
39,75
39,2
38,9
39,5
39,34
11,9
-42,9
0,04
0,0%
5,1%
28/03
12108,4
39,75
39,25
39
39,5
39,38
13,1
-58,5
0,00
0,0%
4,8%
29/03
12109,2
39,6
38,8
38,45
39,25
39,03
14,0
-57,7
0,35
0,3%
4,8%
10/04
12033,3
39,75
39,25
39
39,5
39,38
26,1
-133,6
0,00
0,0%
3,2%
20/03
13155,2
40
40
39,05
39
39,51
5,1
0,1
1,08
0,9%
5,8%
21/03
13147,2
40,2
40,05
40,05
40,25
40,14
5,8
-7,9
0,45
0,4%
5,6%
22/03
13132,3
40,3
40,1
40,05
40,3
40,19
7,1
-22,8
0,40
0,3%
5,3%
23/03
13125,7
40,25
40,1
40,1
40,3
40,19
7,8
-29,4
0,40
0,3%
5,2%
23/03
13125,3
39,85
39,8
39,05
39,4
39,53
8,1
-29,8
1,06
0,9%
5,2%
26/03
13125,7
39,45
39,8
39,05
39,4
39,43
10,9
-29,4
1,16
1,0%
5,2%
26/03
13125,7
40
39,8
39,1
39,45
39,59
11,1
-29,4
1,00
0,9%
5,2%
27/03
13122,8
40,25
40,1
39,95
40,1
40,10
11,9
-32,3
0,49
0,4%
5,1%
28/03
13111
40,25
40,15
40
40,2
40,15
13,1
-44,1
0,44
0,4%
4,9%
29/03
13111,8
40,05
39,9
39,55
39,8
39,83
14,0
-43,3
0,76
0,7%
4,9%
10/04
13035,4
40,25
40,15
40
40,2
40,15
26,1
-119,7
0,44
0,4%
3,3%
Gungig
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
14/03
12427,8
-
Vattenkvot
6,6%
-0,9
19,8
Cyl E
Prov 3, W=7 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
Bilaga A, sida A4(7)
20/03
12407,4
39,6
40,6
39,2
37,85
39,31
5,1
-0,6
1,63
1,4%
6,2%
Gungig
14/03
12209,3
-0,9
42,4
6,9%
Cyl D
Prov 4, W=7 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
14/03
13168,1
-0,9
13,0
6,1%
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
A.4
2007-09-18
Bilaga A, sida A5(7)
Frysförsök 4
Frys-töförsök Start
Cyl A
Prov 4, W=5,5 %
Packning
Tidpunkt
02/05
Vikt
12052,3
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
-0,8
Viktdiff
2,9
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
5,5%
Fruset
+5 °C
-17,5 °C
02/05
03/05
12052,1 12049,4
41
41
40,9
40,9
40,95
41
41,05
41,1
40,98
41,00
-0,7
0,0
2,7
0,0
0,02
0,00
0,0%
0,0%
5,5%
5,4%
04/05
12049,1
40,9
40,8
40,85
40,9
40,86
1,0
-0,3
0,14
0,1%
5,4%
04/05
12049,5
40,5
40,35
40,45
40,5
40,45
1,3
0,1
0,55
0,5%
5,4%
07/05
12045,9
40,8
40,75
40,7
40,75
40,75
4,0
-3,5
0,25
0,2%
5,3%
08/05
12045,1
40,75
40,7
40,7
40,75
40,73
5,0
-4,3
0,27
0,2%
5,3%
10/05
12042,8
40,7
40,6
40,6
40,65
40,64
7,1
-6,6
0,36
0,3%
5,3%
10/05
12043,3
40,35
40,3
40,25
40,35
40,31
7,5
-6,1
0,69
0,6%
5,3%
11/05
12044,2
40,7
40,6
40,6
40,6
40,63
8,0
-5,2
0,38
0,3%
5,3%
14/05
12041,2
40,6
40,6
40,55
40,6
40,59
11,2
-8,2
0,41
0,4%
5,2%
15/05
12037,6
02/05
03/05
12439,1 12423,5
40,95
40,9
40,85
40,85
40,85
40,85
41,05
41,05
40,93
40,91
-0,7
0,0
15,6
0,0
-0,01
0,00
0,0%
0,0%
6,0%
5,7%
04/05
12412,8
40,85
40,75
40,75
40,8
40,79
1,0
-10,7
0,13
0,1%
5,5%
04/05
12407,8
40,25
40,4
39,8
39,75
40,05
1,3
-15,7
0,86
0,7%
5,4%
07/05
12369,3
40,7
40,7
40,6
40,65
40,66
4,0
-54,2
0,25
0,2%
4,6%
08/05
12351,3
40,75
40,65
40,5
40,6
40,63
5,0
-72,2
0,29
0,2%
4,3%
10/05
12315,3
40,7
40,6
40,5
40,6
40,60
7,1
-108,2
0,31
0,3%
3,6%
10/05
12314,2
40,5
40,45
40,25
40,4
40,40
7,5
-109,3
0,51
0,4%
3,5%
11/05
12303
40,65
40,6
40,5
40,6
40,59
8,0
-120,5
0,32
0,3%
3,3%
14/05
12279,2
40,65
40,6
40,5
40,55
40,58
11,2
-144,3
0,34
0,3%
2,8%
15/05
12267,6
03/05
04/05
12131,6 12128,6
40,7
40,7
40,65
40,65
40,6
40,6
40,6
40,6
40,64
40,64
-0,6
0,0
3,0
0,0
0,00
0,00
0,0%
0,0%
5,0%
4,9%
04/05
12128,6
40,7
40,65
40,6
40,6
40,64
0,0
0,0
0,00
0,0%
4,9%
04/05
12129
40,25
39,5
39,4
40
39,79
0,3
0,4
0,85
0,7%
4,9%
07/05
12124,2
40,35
40,4
40,4
40,35
40,38
3,0
-4,4
0,26
0,2%
4,8%
08/05
12122,1
40,3
40,45
40,4
40,35
40,38
4,0
-6,5
0,26
0,2%
4,8%
10/05
12117,4
40,25
40,3
40,3
40,25
40,28
6,1
-11,2
0,36
0,3%
4,7%
10/05
12117,2
39,9
39,95
39,85
39,8
39,88
6,5
-11,4
0,76
0,7%
4,7%
11/05
12116,7
40,25
40,3
40,3
40,25
40,28
7,1
-11,9
0,36
0,3%
4,7%
14/05
12110
40,15
40,25
40,2
40,2
40,20
10,2
-18,6
0,44
0,4%
4,5%
15/05
12106,1
02/05
03/05
13133,5 13114,5
41
41,05
41,2
41,2
41,05
41,1
41
41,05
41,06
41,10
-0,7
0,0
19,0
0,0
0,04
0,00
0,0%
0,0%
8,6%
8,2%
04/05
13094,1
40,65
40,6
41
40,95
40,80
1,0
-20,4
0,30
0,3%
7,8%
04/05
13090,1
39,65
39,5
40,4
40,6
40,04
1,3
-24,4
1,06
0,9%
7,7%
07/05
13040,6
40,6
40,75
40,95
40,85
40,79
4,0
-73,9
0,31
0,3%
6,7%
08/05
13024,4
40,6
40,8
40,9
40,8
40,78
5,0
-90,1
0,32
0,3%
6,3%
10/05
12987,2
40,7
40,8
40,9
40,8
40,80
7,1
-127,3
0,30
0,3%
5,5%
10/05
12987,6
40,45
40,6
40,7
40,6
40,59
7,5
-126,9
0,51
0,4%
5,6%
11/05
12976,8
40,7
40,75
40,9
40,8
40,79
8,0
-137,7
0,31
0,3%
5,3%
14/05
12947,3
40,6
40,75
40,85
40,75
40,74
11,2
-167,2
0,36
0,3%
4,7%
15/05
12938,4
12,3
-11,8
5,2%
Cyl B
Prov 2, W=7,5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
02/05
12440,9
-0,7
17,4
6,0%
12,3
-155,9
2,6%
Cyl E
Prov 3, W=5,5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
03/05
12131,6
-0,6
3,0
5,0%
11,3
-22,5
4,4%
Cyl D
Prov 4, W=7,5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
02/05
13133,5
-0,7
19,0
8,6%
12,3
-176,1
4,5%
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
A.5
2007-09-18
Bilaga A, sida A6(7)
Frysförsök 5
Frys-töförsök Start
Cyl A
Prov 3, Wi=7,5 %
Packning
Tidpunkt
21/05
22/05
Vikt
12326,9 12316,8
Djup 1
40,5
Djup 2
40,3
Djup 3
40,4
Djup 4
40,6
Medeldjup
40,45
Tid, dygn
-0,8
0,0
Viktdiff
10,1
0,0
Höjddiff
0,00
Höjddiff
0,0%
Vattenkvot
6,2%
6,0%
-17,5
Elavbrott 27/5
22/05
12311,8
39,75
36,6
35,35
38,25
37,49
0,4
-5,0
2,96
2,6%
5,9%
+20
24/05
12290,9
40,5
40,2
39,9
40,3
40,23
2,0
-25,9
0,23
0,2%
5,5%
20
25/05
12282,5
40,5
40,2
40
40,25
40,24
3,0
-34,3
0,21
0,2%
5,3%
-17,5
25/05
12279
40,1
39,5
39,25
39,8
39,66
3,4
-37,8
0,79
0,7%
5,2%
-17,5
28/05
12264
40,1
39,8
39,5
39,85
39,81
6,0
-52,8
0,64
0,5%
4,9%
20
29/05
12267,8
40,5
40,2
40,05
40,25
40,25
7,1
-49,0
0,20
0,2%
5,0%
20,5
30/05
12267,8
40,45
40,2
40
40,25
40,23
8,0
-49,0
0,22
0,2%
5,0%
20,4
31/05
12249,6
40,4
40,2
40
40,25
40,21
9,0
-67,2
0,24
0,2%
4,6%
20
01/06
12243
40,45
40,2
40
40,25
40,23
10,0
-73,8
0,22
0,2%
4,5%
20
04/06
12223,2
40,25
40,1
40
40,25
40,15
13,2
-93,6
0,30
0,3%
4,1%
20
20
20
20
20
kondens kondens torr
torr
torr
05/06
05/06
05/06
05/06
05/06
12221,2
12220 12219,4 12218,6 12217,3
40,35
40,35
40,35
40,35
40,4
40,1
40,1
40,15
40
40
40
40,05
40,05
40,25
40,25
40,25
40,18
40,18
40,18
40,19
40,21
14,0
14,1
14,1
14,2
14,3
-95,6
-96,8
-97,4
-98,2
-99,5
0,27
0,27
0,27
0,26
0,24
0,2%
0,2%
0,2%
0,2%
0,2%
4,1%
4,1%
4,0%
4,0%
4,0%
22/05
12073,8
40
40,45
40,15
39,75
40,09
0,4
-2,9
0,42
0,4%
6,0%
24/05
12062,7
40,3
40,6
40,4
40,2
40,38
2,0
-14,0
0,14
0,1%
5,8%
25/05
12052,7
40,3
40,5
40,45
40,2
40,36
3,0
-24,0
0,15
0,1%
5,6%
25/05
12050
39,95
40,25
40,2
39,85
40,06
3,4
-26,7
0,45
0,4%
5,5%
28/05
12038,7
39,9
40,25
40,15
39,8
40,03
6,0
-38,0
0,49
0,4%
5,3%
29/05
12045,2
40,15
40,4
40,35
40,15
40,26
7,1
-31,5
0,25
0,2%
5,4%
30/05
12035,7
40,25
40,35
40,25
40,05
40,23
8,0
-41,0
0,29
0,2%
5,2%
31/05
12029
40,1
40,4
40,25
40,1
40,21
9,0
-47,7
0,30
0,3%
5,1%
01/06
12022,5
40,1
40,4
40,25
40,05
40,20
10,0
-54,2
0,31
0,3%
4,9%
04/06
11992,5
40,05
40,35
40,25
40
40,16
13,2
-84,2
0,35
0,3%
4,3%
kondens kondens torr
torr
torr
05/06
05/06
05/06
05/06
05/06
11990,1 11988,2 11987,2 11986,2 11984,4
40,15
40,15
40,15
40,15
40,2
40,35
40,4
40,2
40,25
40,25
40,25
40,3
40
40,05
40,18
40,20
40,20
40,20
40,24
14,0
14,1
14,1
14,2
14,3
-86,6
-88,5
-89,5
-90,5
-92,3
0,34
0,31
0,31
0,31
0,27
0,3%
0,3%
0,3%
0,3%
0,2%
4,3%
4,2%
4,2%
4,2%
4,1%
22/05
11757
40,25
40,4
40,65
40,55
40,46
0,0
0,0
0,00
0,0%
5,2%
22/05
11758,2
40
40,25
40,4
40,35
40,25
0,4
1,2
0,21
0,2%
5,2%
24/05
11757,8
40,05
40,2
40,5
40,85
40,40
2,0
0,8
0,06
0,1%
5,2%
25/05
11756,6
40,05
40,25
40,5
40,35
40,29
3,0
-0,4
0,18
0,2%
5,2%
25/05
11756,9
39,9
40,05
40,25
40,15
40,09
3,4
-0,1
0,38
0,3%
5,2%
28/05
11762,3
39,8
39,95
40,2
40,1
40,01
6,0
5,3
0,45
0,4%
5,3%
29/05
11763,1
40
40,15
40,35
40,25
40,19
7,1
6,1
0,28
0,2%
5,3%
30/05
11764,1
40
40,15
40,35
40,25
40,19
8,0
7,1
0,28
0,2%
5,4%
31/05
11762
39,95
40,2
40,35
40,2
40,18
9,0
5,0
0,29
0,2%
5,3%
01/06
11759,5
39,95
40,15
40,3
40,15
40,14
10,0
2,5
0,33
0,3%
5,3%
04/06
11753,1
39,85
40,05
40,15
40,05
40,03
13,2
-3,9
0,44
0,4%
5,1%
kondens njae kondens
torr
torr
torr
05/06
05/06
05/06
05/06
05/06
11752,6 11752,2 11751,9 11751,7 11751,6
39,85
39,9
39,9
39,9
39,9
40
40,05
40,2
40,2
40,2
40,2
40,25
40,05
40
40,03
40,05
40,05
40,05
40,05
14,0
14,1
14,1
14,2
14,3
-4,4
-4,8
-5,1
-5,3
-5,4
0,44
0,41
0,41
0,41
0,41
0,4%
0,4%
0,4%
0,4%
0,4%
5,1%
5,1%
5,1%
5,1%
5,1%
21/05
22/05
12672,8 12671,3
40,7
40,75
40,55
40,65
40,66
-0,7
0,0
1,5
0,0
0,00
0,0%
3,2%
3,2%
22/05
12672,3
40,55
40,55
40,45
40,45
40,50
0,4
1,0
0,16
0,1%
3,2%
24/05
12672
40,65
40,6
40,45
40,55
40,56
2,0
0,7
0,10
0,1%
3,2%
25/05
12670,9
40,65
40,55
40,5
40,55
40,56
3,0
-0,4
0,10
0,1%
3,2%
25/05
12671,4
40,5
40,45
40,4
40,4
40,44
3,4
0,1
0,23
0,2%
3,2%
28/05
12678,5
40,45
40,4
40,3
40,35
40,38
6,0
7,2
0,29
0,2%
3,4%
29/05
12679,4
40,55
40,5
40,45
40,5
40,50
7,1
8,1
0,16
0,1%
3,4%
30/05
12680,2
40,55
40,55
40,45
40,5
40,51
8,0
8,9
0,15
0,1%
3,4%
31/05
12678,8
40,5
40,5
40,4
40,45
40,46
9,0
7,5
0,20
0,2%
3,4%
01/06
12676,4
40,5
40,5
40,4
40,45
40,46
10,0
5,1
0,20
0,2%
3,3%
04/06
12671,8
40,5
40,5
40,4
40,45
40,46
13,2
0,5
0,20
0,2%
3,2%
kondens lite kondenstorr
torr
torr
05/06
05/06
05/06
05/06
05/06
12672 12670,9 12670,8 12670,6 12670,7
40,45
40,45
40,45
40,5
40,5
40,4
40,45
40,5
40,35
40,35
40,35
40,4
40,4
40,4
40,35
40,4
40,40
40,40
40,40
40,43
40,45
14,0
14,1
14,1
14,2
14,3
0,7
-0,4
-0,5
-0,7
-0,6
0,26
0,26
0,26
0,24
0,21
0,2%
0,2%
0,2%
0,2%
0,2%
3,2%
3,2%
3,2%
3,2%
3,2%
Cyl B
Prov 5, Wi=7,5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
21/05
22/05
12084,8 12076,7
40,5
40,6
40,55
40,4
40,51
-0,8
0,0
8,1
0,0
0,00
0,0%
6,3%
6,1%
Cyl E
Prov 5, Wi=5,5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
21/05
11758,6
-0,8
1,6
5,2%
Cyl D
Prov 5, Wi=3,5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
Påverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bergarter.
Håkan Arvidsson
A.6
2007-09-18
Bilaga A, sida A7(7)
Frysförsök 6
Före vattendränkn.
Efter
Cyl A
Prov 1, Wi=5 %
Packning
Tidpunkt
07/06
07/06
Vikt
12302,9 12302,7
Djup 1
40,8
Djup 2
40,65
Djup 3
40,8
Djup 4
40,9
Medeldjup
40,79
Tid, dygn
-6,8
-6,8
Viktdiff
-65,5
-65,7
Höjddiff
-0,07
Höjddiff
-0,1%
Vattenkvot
5,0%
5,0%
13/06
12390,1
40,7
40,65
40,7
40,8
40,71
-0,8
21,7
0,00
0,0%
6,8%
Frys-töförsök Start
14/06
12368,4
40,75
40,55
40,65
40,9
40,71
0,0
0,0
0,00
0,0%
6,4%
15/06
12361,8
40,55
40,45
40,55
40,7
40,56
0,9
-6,6
0,15
0,1%
6,2%
Frys-töförsök Slut
kondens
18/06
12354,6
40,4
40,3
40,45
40,55
40,43
4,0
-13,8
0,29
0,2%
6,1%
20/06
12346,1
40,3
40,25
40,35
40,5
40,35
6,2
-22,3
0,36
0,3%
5,9%
21/06
12350,2
40,3
40,2
40,35
40,45
40,33
7,2
-18,2
0,39
0,3%
6,0%
25/06
12363,8
40,15
40,05
40,25
40,4
40,21
10,9
-4,6
0,50
0,4%
6,3%
Frostig
-20
26/06
12365,5
40,05
39,95
40,1
40,25
40,09
11,9
-2,9
0,63
0,5%
6,3%
+20
27/06
12368,7
40,1
40,05
40,25
40,3
40,18
13,0
0,3
0,54
0,5%
6,4%
27/06
12341,2
40,5
40,4
40,2
40,35
40,36
13,0
-119,1
0,16
0,1%
2,8%
Cyl B
Prov 2, Wi=5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
07/06
07/06
12448,7 12448,2
40,65
40,5
40,4
40,5
40,51
-6,8
-6,8
-11,6
-12,1
0,01
0,0%
5,0%
5,0%
13/06
12496,3
40,7
40,55
40,4
40,6
40,56
-0,8
36,0
-0,04
0,0%
6,0%
14/06
12460,3
40,7
40,5
40,35
40,55
40,53
0,0
0,0
0,00
0,0%
5,2%
15/06
12448,6
40,6
40,5
40,25
40,45
40,45
0,9
-11,7
0,08
0,1%
5,0%
18/06
12389,3
40,55
40,45
40,25
40,35
40,40
4,0
-71,0
0,13
0,1%
3,8%
20/06
12361,9
40,55
40,45
40,25
40,35
40,40
6,2
-98,4
0,13
0,1%
3,2%
21/06
12357,6
40,55
40,45
40,25
40,35
40,40
7,2
-102,7
0,13
0,1%
3,2%
25/06
12338,8
40,55
40,45
40,25
40,35
40,40
10,9
-121,5
0,13
0,1%
2,8%
Kondens
frostig
26/06
12339
40,5
40,4
40,15
40,25
40,33
11,9
-121,3
0,20
0,2%
2,8%
13/06
12222
40,05
40,4
40,2
39,9
40,14
-0,8
23,8
0,04
0,0%
5,4%
14/06
12198,2
40,15
40,45
40,2
39,9
40,18
0,0
0,0
0,00
0,0%
4,9%
15/06
12185,4
39,95
40,35
40,15
39,8
40,06
0,9
-12,8
0,11
0,1%
4,7%
18/06
12151
39,85
40,25
40
39,7
39,95
4,0
-47,2
0,22
0,2%
3,9%
20/06
12123,5
39,8
40,25
39,85
39,65
39,89
6,2
-74,7
0,29
0,2%
3,4%
21/06
12119,7
39,8
40,2
40
39,65
39,91
7,2
-78,5
0,26
0,2%
3,3%
25/06
12116,5
39,8
40,2
40
39,6
39,90
10,9
-81,7
0,27
0,2%
3,2%
26/06
12116,3
39,7
40,15
39,95
39,5
39,83
11,9
-81,9
0,35
0,3%
3,2%
27/06
12118
39,8
40,2
40
39,6
39,90
13,0
-80,2
0,27
0,2%
3,3%
13/06
12031
40,7
40,6
40,5
40,6
40,60
-0,8
19,2
0,00
0,0%
7,2%
14/06
12011,8
40,7
40,6
40,5
40,6
40,60
0,0
0,0
0,00
0,0%
6,8%
15/06
12009,1
40,7
40,55
40,45
40,55
40,56
0,9
-2,7
0,04
0,0%
6,7%
18/06
12002,9
40,55
40,5
40,35
40,5
40,48
4,0
-8,9
0,13
0,1%
6,6%
20/06
12002,8
40,6
40,5
40,35
40,5
40,49
6,2
-9,0
0,11
0,1%
6,6%
21/06
12006,7
40,6
40,45
40,3
40,45
40,45
7,2
-5,1
0,15
0,1%
6,7%
25/06
12014,3
40,55
40,45
40,25
40,45
40,43
10,9
2,5
0,18
0,2%
6,9%
26/06
12014,7
40,45
40,3
40,1
40,25
40,28
11,9
2,9
0,33
0,3%
6,9%
27/06
12006,9
40,5
40,4
40,2
40,4
40,38
13,0
-4,9
0,23
0,2%
6,7%
Cyl E
Prov 3, Wi=5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
07/06
07/06
12201 12200,2
40,2
40,45
40,15
39,85
40,16
-6,8
-6,8
2,8
2,0
0,01
0,0%
5,0%
5,0%
Cyl D
Prov 5, Wi=5 %
Tidpunkt
Vikt
Djup 1
Djup 2
Djup 3
Djup 4
Medeldjup
Tid, dygn
Viktdiff
Höjddiff
Höjddiff
Vattenkvot
07/06
07/06
11930,3 11930,3
40,65
40,55
40,5
40,6
40,58
-6,8
-6,8
-81,5
-81,5
0,03
0,0%
5,0%
5,0%
Vattenkvot ej bestämd efter test. Antages att inblandad vattenkvot är densamma vid packning (5%).
