Bilaga 9
Sidan 1 av 18
Åtgärdsförslag vid särskilt boende vid MNA-SF 0-11 poäng
Nutritionsrelaterade problem ska utredas och handläggas i enlighet med vetenskap och
beprövad erfarenhet ur ett hälso- sjukvårdsperspektiv. Vid sjukdomsrelaterad undernäring är
den mat som erbjuds en del av medicinsk behandling. Därför ställs kvalitetskrav på den kost
som serveras inom vård- och omsorg. När frågan om mat och näring övergår i medicinsk
behandling är det viktigt att denna vilar på vetenskaplig grund och följer nationella
styrdokument. Nutritionsbehandling skiljer sig från läkemedelsbehandling bland annat genom
att olika individer accepterar och följer behandlingen i varierande utsträckning. Tänk på att
alltid utgå ifrån individens problem, behov och önskemål.
Nutritionsbehandling innebär bl.a. att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose
vårdtagarens behov på ett optimalt sätt. Nutritionsbehandling kan vara både förebyggande, till
exempel för att undvika felnäring, undernäring, eller terapeutisk, vid konstaterad risk för
undernäring eller diagnostiserad undernäring som i denna rutin.
Behandling inkluderar, enskilt eller i kombinationer:
• grundkost (SNR, A- eller E-kost)
• specialkost (enligt diagnos, läkarordination t.ex. glutenfri-, låglaktos-, dialyskost)
• anpassad kost (enligt diagnos, läkar- logopedordination t.ex. annan konsistens)
• speciallivsmedel (enligt diagnos)
• kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd
• artificiell nutrition (enteral- eller parenteral tillförsel, enligt diagnos, läkarordination)
• rådgivning beträffande ätande och ätbeteende (enligt diagnos)
• äthjälpmedel, hjälp att äta/matning
• hjälp med sittställning etc.
Grunden för behandlingen är att äta vanlig mat för att få i sig energi och näring. En komplett
måltid består av varmrätt med passande tillbehör, kokta grönsaker och/eller sallad, bröd,
smörgåsfett, passande dryck, eventuellt kaffe/te på maten, gärna en dessert. De tre
mellanmålen utöver huvudmåltiderna är viktiga för att vårdtagaren ska kunna täcka sitt
energi- och näringsbehov. De bidrar även till att behålla aptiten. För många personer som
utvecklar undernäring räcker det inte med att bara anpassa maten. Då blir istället kosttillägg,
t.ex. näringsdryck och berikningspreparat, viktiga komplement till E-kost, kompletta måltider
och mellanmålen.
Insatta åtgärder ska alltid dokumenteras och följas upp, bestäm datum för uppföljning så
glöms de inte bort. Förslag på åtgärder som kan vara lämpliga vid olika problem som vanligen
orsakar undervikt eller undernäring finns nedan. Åtgärdsförslagen är inte presenterade i någon
inbördes rangordning och samma kan förekomma vid olika problem, se förslag enligt de
områden som uppdagades vid ”Utredningen av bakomliggande orsaker...” (Bilaga 8). Flera
åtgärder kan behövas samtidigt och några kompletterar varandra beroende på vad som orsakar
problemet, se dem som förslag, även om de har evidens passar de inte alltid alla vårdtagare.
Dessa generella åtgärder täcker givetvis inte alla omvårdnads- eller nutritionsproblem som
kan förekomma. Ta hjälp av andra kompetenser. Nutritionsrelaterade problem ska utredas och
handläggas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Sök professionell hjälp vid
övrig nutritionsproblematik eller om ytterligare hjälp med utredning och åtgärder behövs.
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 2 av 18
Måltidsordning, ojämn fördelning av måltider:
Äter få måltider <6
Se över måltidsordning, sprid ut måltiderna över dygnet - kommer måltiderna för tätt? Se
”Kostprogram gällande särskilda boenden för äldre i Östersunds kommun” Bilaga 11.
Individuell måltidsordning
Skapa gemenskap/enskildhet vid måltiden, om så önskas
Andra bordsgrannar
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Sätt ut/byt läkemedel som ger minskad aptit, ger illamående, muntorrhet, eller
förstoppning (i samråd med ordinerande läkare)
Motverka illamående, se Vårdhandboken
Tillgodose vätskebehov (generellt 30ml/kg/dygn), se Vårdhandboken
Åtgärder som främjar en god munhälsa/tandstatus, se Vårdhandboken
Aptitretare (något litet som är salt eller syrligt: sillbit, några centiliter syrlig dryck )
Fysisk aktivitet (efter förmåga)
E-kost, observera vikten av energitäta mellanmål vid E-kost, samt livsmedelsval, servera
inte light-/lättprodukter, ev. extra berikning med energi- och protein produkter vid frukost och
mellanmål. OBS! Se alltid till att det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter
berikning!
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Kosttillägg (utöver mellanmålen, för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen äter mycket små portioner, tackat nej till mellanmål eller
av andra skäl avstår)
Regelbundna mat- och toalettvanor
Konsistensanpassad mat vid nedsatt ork eller sväljproblematik (kontakta läkare för remiss
till logoped) se även Bilaga 12
Har lång nattfasta >11 timmar:
Individuell måltidsordning, sprid ut måltiderna under dygnet, se Bilaga 11
Extra måltider till exempel: förfrukost, senare kvällsfika om möjligt, passande nattmål
Ökat behov av energi, näring och/eller vätska:
Har inflammation, stora sår, vandrar, pågående viktnedgång eller risk för, långvarigt
försämrat intag av föda, ökat andningsarbete
Mat och vätskeregistrering
Förkorta nattfastan
Se över portionsstorlek, se kostpärm eller kontakta kök för upplysning om portionsstorlek.
Äts mindre än en portion A-kost, bör byte till E-kost ske. Viktigt för att veta även vid
kostregistrering för att kunna ange hel-, 3/4dels, halv- eller 1/4dels portion
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 3 av 18
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
komplettera ev. med berikning, se nedan. Undvik lätt-/lightprodukter
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Förstärkt frukost, berikning av gröt (gärna kokt på mjölk) t.ex. 1 msk rapsolja/portion,
extra smörgåsfett 70 %, dubbla skivor pålägg. Ägg och sill ger extra protein
Energirika tillbehör (sylt, gelé, sås, oljedressing, majonnäs)
Förstärkta energitäta mellanmål > 250 kalorier
Extra måltider/mellanmål (utöver de sex ordinarie måltiderna, om personen äter små
portioner, till exempel: förfrukost, nattmål eller en sängfösare/hutt/smoothie)
Energirik dryck (t.ex. mjölk, öl, juice, svagdricka) servera inte light- och lättdrycker
Tillgodose vätskebehov (generellt 30ml/kg/dygn), se Vårdhandboken
Dessert både vid lunch och middag
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Måltidsassistans
Har ihållande diarré
Extra vätska, se Vårdhandboken
Stoppande livsmedel – osötad blåbärssoppa, te, kokt ris, risgrynsgröt, mat baserad på
vetemjöl: pannkaka, vitt bröd, kex, skorpor, pasta, mannagrynsgröt (OBS! Undvik stora
mängder mjölk om besvären är långvariga eftersom tarmen kan ha svårt att bryta ned
mjölksockret, vanligt vid cytostatika- eller strålbehandling.)
Svårigheter att äta och dricka:
Har svårt att sitta bra vid matbordet
Anpassad sittställning (stabil understödsyta, 90° vinklar i höfter och knän om möjligt, stöd
för fötterna, kontakta AT/SG)
Byte av stol, bord. Extra fotpall, dynor, stödkuddar
Måltidsassistans
Har svårt att se maten på tallriken eller dryck
Synundersökning, synhjälpmedel
Anpassad bländfri belysning >500 lux
Duka tydligt med färgkontraster, ljus och skugga
Lägg upp maten enligt klockan (kom överens med personen hur hon/han vill ha det om
kött ska ligga klockan sex, grönsakerna klockan elva och potatis kanske på klockan tre?)
Duka med kontraster ljust/mörkt där maten är det som framträder allra tydligast
Koppar och muggar som är vita inuti gör att kaffe eller te syns tydligare
Ljus tallrik till mörk mat och mörk tallrik till ljus
Ljus tallrik syns bättre på färgad eller mörk bordstablett
Glas som är färgade eller med färgad kant är lättare att se än helt genomskinliga
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 4 av 18
Vet inte vad som är lagom mängd mat/dryck eller känner ej igen maten (demens)
Referensportion, se kostpärm eller kontakta kök för upplysning om portionsstorlek. Äts
mindre än en portion A-kost, bör byte till E-kost ske.
Hjälp med portionering, påfyllning
Pedagogisk måltid/spegling. En personal sitter med vid bordet och visar (genom att själv
ta mat, breda bröd, hälla dryck, hantera bestick, äta osv.) hur en måltid går till, hur en portion
ser ut. Vårdtagaren behöver då inte genera sig med att fråga.
Har svårt att föra mat till munnen/motoriska problem/handikapp, hantera maten på
tallriken/glas/breda smörgås/hälla upp dryck/ta mat/skära
Anpassning av äthjälpmedel (kontakta AT), t.ex. tallrik med förhöjd kant, antiglidmatta
eller bestick med tjocka skaft, greppvänliga glas med plats för näsan
Anpassa sittställning, bord, stol, fotpall, dynor och kuddar (kontakta AT/SG)
Träning i att äta och dricka, ätstödjande åtgärder
Sitta mitt för tallriken
Måltidsassistans
Matning (allra störst risk för undernäring är vid matning, överväg E-kost och berikning för
att förebygga undernäring, se de tre rutorna närmast nedanför)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna, se
berikning nedan, servera inte lätt- eller lightprodukter
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Konsistensanpassa mat och dryck (kontakta ev. logoped, dokumentera och följ snarast upp
om den nya konsistensen går lättare att äta), se Bilaga 12. Tänk på att även frukost, tillbehör,
mellanmål och ev. dryck ska konsistensanpassas om maten är det!
Har svårt att tugga
Kontroll av tänder, proteser och munhälsa, eller annan utredning
Munhygien, se Vårdhandboken, munvårdskort
Tugg- och sväljningsteknik (remiss till logoped)
Konsistensanpassa mat och dryck (kontakta ev. logoped, dokumentera och följ upp redan
vid bytet om den nya konsistensen går lättare att äta) Tänk på att även frukost, tillbehör,
mellanmål och ev. dryck ska konsistensanpassas om maten är det. Se bilaga 12.
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
komplettera med berikning, se nedan. Servera inte lätt- eller lightprodukter
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Näringsdryck (för att nå upp till närings- och energibehov när måltiderna inte räcker till)
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 5 av 18
Har svårt att svälja
Kontakta läkare (för ev. remiss till röntgen, logoped och/eller annan utredning)
Sväljningsteknik (kontakta logoped)
Anpassad sittställning för bättre sväljteknik (kontakta logoped/AT/SG)
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Munhygien, se Vårdhandboken, munvårdskort
Salivstimulerande medel (om viss salivproduktion finns kvar), saliversättning
Salivstimulerande livsmedel (salt eller syrligt före maten kan stimulera)
Extra sås, fuktiga och gärna salta eller syrliga tillbehör
Fukta munnen – små sippar ofta under måltiden, med dryck som passar till maten
Konsistensanpassa mat och dryck (kontakta logoped och kök för exakt konsistens för just
denna individ enligt logopedens anvisningar). Tänk på att även frukost, tillbehör, mellanmål
och ev. dryck ska konsistensanpassas om maten är det. Dokumentera och följ upp den nya
konsistensen vid första måltiden går lättare att svälja – risk för aspiration! Undvik att blanda
olika konsistenser samtidigt som: mjölk/cornflakes, nyponsoppa/biskvier, soppa med kött och
grönsaker. Det kan vara väldigt svårt att äta olika konsistenser i samma tugga vid
sväljproblematik, se Konsistensguide Bilaga12.
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
komplettera ev. med berikning, se nedan
Berikning med energi och protein, (där så passar i frukost, mellanmål, dessert, dryck och
tillbehör), undvik lätt- eller lightprodukter. Berikning med energi- och proteinpulver,
proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel (där så passar i frukost, mellanmål, dessert,
kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut
efter berikning!
Extra måltider (utöver de sex ordinarie måltiderna, om personen äter små portioner, till
exempel: förfrukost, nattmål eller en sängfösare/hutt) Tänk på att även mellanmål och dryck
ska konsistensanpassas om mat och dryck är det!
Näringsdryck (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie måltider inte
räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Muntorrhet
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Se över vätskeintaget/vätskebehovet under dygnet (generellt 30ml/kg/dygn)
Öka mängden vätska via maten (mera sås, soppor, kräm, gröt), doppa smörgås etc. i dryck
Lite olja, en smörklick, sås eller dressing på maten kan underlätta ätandet
Syrliga livsmedel (vinäger i dressing, syrlig dryck, lingonsylt)
Salivstimulerande livsmedel (salt eller syrligt före maten kan stimulera t.ex. sill, kaviar)
Saliversättning, sugtabletter, munspray
Dryck före maten och mellan måltider
Har svårt att hålla kvar mat/dryck i munnen
Kontakta läkare för utredning och eventuell annan näringstillförsel till exempel sond
Remiss till logoped (för eventuell träning av munnen eller annan ordination)
Plockar/spottar ut matbitar
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 6 av 18
Munhygien, se Vårdhandboken, munvårdskort
Kontroll av tänder, proteser och munhåla, se Vårdhandboken
Se om det alltid är samma sorts mat som lämnas? Dokumentera för att underlätta utredning
och ordination
Konsistensanpassa mat och dryck (kontakta logoped och kök för exakt konsistens för just
denna individ enligt logopedens anvisningar). Tänk på att även frukost, tillbehör, mellanmål
och ev. dryck ska konsistensanpassas om maten är det. Dokumentera och följ upp den nya
konsistensen vid första måltiden går lättare att svälja – risk för aspiration! Undvik att blanda
flera olika konsistenser samtidigt ifall det verkar vara det som förorsakar problemen t.ex.:
mjölk/cornflakes, nyponsoppa/biskvier, soppa med kött och grönsaker. Det kan vara väldigt
svårt att äta olika konsistenser i samma tugga vid sväljproblematik, se Konsistensguide
Bilaga12.
Logopedkonsultation för bättre tugg- och sväljningsteknik
Anpassad sittställning för bättre sväljteknik (kontakta logoped/AT/SG)
Hostar/harklar före/under/efter sväljning
Kontakta läkare för remiss till logoped
Anpassa sittställning för bättre sväljteknik (kontakta logoped/AT/SG)
Konsistensanpassa mat och dryck (kontakta logoped och kök för exakt konsistens för just
denna individ enligt logopedens anvisningar). Tänk på att även frukost, tillbehör, mellanmål
och ev. dryck ska konsistensanpassas om maten är det. Dokumentera och följ upp den nya
konsistensen vid första måltiden går lättare att svälja – risk för aspiration! Undvik att blanda
flera olika konsistenser samtidigt ifall det verkar vara det som förorsakar problemen t.ex.:
mjölk/cornflakes, nyponsoppa/biskvier, soppa med kött och grönsaker. Det kan vara väldigt
svårt att äta olika konsistenser i samma tugga vid sväljproblematik, se Konsistensguide
Bilaga12.
Logopedkonsultation för bättre sväljningsteknik
Enskild måltid, men alltid tillsammans med personal – risk för kvävning!
Har rosslig/gurglig röst efter sväljning
Kontakta läkare snarast Obs! Stor risk för aspiration! Remiss till röntgen, logoped, annan
aktuell utredning
Konsistensanpassa mat och dryck (kontakta logoped och kök för exakt konsistens för just
denna individ enligt logopedens anvisningar). Tänk på att även frukost, tillbehör, mellanmål
och ev. dryck ska konsistensanpassas om maten är det! Dokumentera och följ upp den nya
konsistensen vid första måltiden går lättare att svälja – risk för aspiration! Undvik att blanda
olika konsistenser samtidigt som t.ex.: mjölk/cornflakes, nyponsoppa/biskvier, soppa med
kött och grönsaker. Det kan vara väldigt svårt att äta olika konsistenser i samma tugga vid
sväljproblematik, se Konsistensguide Bilaga 12.
Sväljningsteknik (logopedkonsultation)
Anpassa sittställning för bättre sväljningsteknik (kontakta logoped/AT/SG)
Har svårt att orka genomföra en måltid
Vila före och efter måltid (eventuell gångträning till matsal genomförs vid annat tillfälle,
aldrig i samband med måltider)
Måltidsassistans
Matning
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 7 av 18
Konsistensanpassad mat och dryck tills krafterna kommit tillbaka igen, se Bilaga 12
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
komplettera ev. med berikning, se nedan. Servera inte lätt- eller lightprodukter
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Kosttillägg (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie måltider inte räcker
till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Sondmatning helt eller delvis, tills krafterna återvänt (läkarordination, ej demenssjukdom)
Anpassad sittställning (kontakta AT/SG)
Äter långsamt/tar lång tid att bli matad
Undersökning av munhåla och tänder, proteser (lösa tänder, sår, blåsor, svampinfektion,
bristande munhygien, glapp i protes, halsinfektion, annat?)
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Anpassad sittställning
Sväljningsteknik (kontakta läkare för remiss/konsultation hos logoped)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
servera inte lätt- eller lightprodukter
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Kosttillägg (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie måltider inte räcker
till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Salivstimulerande medel/saliversättning vid muntorrhet
Anpassning av äthjälpmedel (kontakta AT), t.ex. tallrik med förhöjd kant, antiglidmatta
eller bestick med tjocka skaft, greppvänliga glas, vid behov kontakta arbetsterapeut
Konsistensanpassa mat och dryck (kontakta ev. logoped). Tänk på att även frukost,
tillbehör, mellanmål och ev. dryck ska konsistensanpassas om maten är det! Se
Konsistensguide Bilaga 12.
Enskild måltid avsätt tid med personal
Måltidsassistans eller matning när orken tar slut
Vill inte bli matad
Måltidsordning (kommer måltiderna för tätt?)
Serveras alltid samma frukost och mellanmål, dryck och tillbehör?
Följ upp eventuella kostordinationer som innebär uteslutande av många livsmedel
(kontakta dietist och/eller den som ordinerat aktuell kost)
Undersökning av munhåla och tänder, proteser (lösa tänder, sår, blåsor, svampinfektion,
bristande munhygien, glapp i protes, halsinfektion, annat?)
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 8 av 18
Personlig hygien innan måltid, hjälp med toalettbesök, mun- och handhygien
Visa att även du som personal, som ska mata och hantera livsmedel, tvättar händerna
innan måltiden, rök inte innan du hjälper någon att äta, tänk på att dofter kan sitta kvar i hår
och klädsel
Avsätt gott om tid för alla måltider
Fråga hur vårdtagaren vill ha det (om det är möjligt), finns levnadsbeskrivning? Bads
bordsbön innan måltid?
Berätta om måltiden (tala både vilken sorts fisk, sås och tillbehör, dryck som serveras)
Har mat och dryck rätt temperatur, är den för het/sur/söt/salt etc. Smakar den något för
vårdtagaren? Kanske behövs extra sås, fett, kryddor m.m. Är maten trevligt upplagd?
Se över både din och vårdtagarens sittställning (finns rädsla för felsväljning, finns stöd för
fötter, sitter du på fel sida, i maktposition, står du upp eller verkar stressad?)
Stämmer personkemin med den som matar? Skulle det bli skillnad om en annan person
hjälpte till? Byt till annan personal som kan hjälpa vårdtagaren att äta, dokumentera gärna
vilka som brukar accepteras bäst av vårdtagaren
Se över måltidsmiljö (är det vackert dukat även för den som behöver hjälp att äta eller en
helt tom bordsskiva, stämmer dukningen utifrån klasstillhörighet eller blir den fel, är
matplatsen eller haklappen smutsig, spartansk miljö, störande ljud, för tyst, doft, spring, oro,
bländar belysningen eller är den otillräcklig eller otryggt på annat sätt?)
Hur presenteras måltiden och maten, ser det aptitligt ut; hur vill personen ha sin mat?
Rör inte ihop all mat till en oaptitlig massa, se bild i Konsistensguide Bilaga 12.
Passar dryck och tillbehör till maträtten?
Värm på maten när den kallnar, såvida det inte gör att ätandet upphör
Lämna inte vårdtagaren för att hjälpa andra under måltiden det kan avbryta ätandet
Försök bjud mat med olika konsistens och smak vid olika tuggor, det är lätt att tröttna på
en viss smak och konsistens, variera så gott det går, fungerar bröd, kan det doppas i dryck?
Använd små bestick för att undvika att tuggorna blir för stora, använd sked eller liten
matningsgaffel i tålig plast, prova vad som passar för den här personen
Var uppmärksam på att personen hinner tugga och svälja innan nästa tugga serveras
Erbjud mat som lätt glider av skeden eller gaffeln utan att behöva skrapa av den från
besticket mot gommen eller övre tandraden
Vid bitreflex, undvik vidröra tandkött i under- eller överkäke, undvik beröra tänder
Stör servett eller haklapp?
Vill personen hellre äta enskilt inne hos sig utan att någon ser på?
Konsistensanpassa mat och dryck, se Bilaga 12, (konsultera logoped)
Följ upp och anteckna vilken mat som går bra att äta, finns gemensam nämnare?
Finns favoritmat? Det kan ha ändrats över tid och behöver uppdateras
Vissa vårdtagare kan inte äta utan tillåtelse, behöver ett ”Varsågod Anna!”
Har svårt att koncentrera sig vid måltiden
Enskild måltid med personal (stäng av diskmaskin, telefonsignaler, teve, radio – lugnande
musik kan ha effekt - dokumentera vad som gäller för just denna vårdtagare, undvik spring
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 9 av 18
vid matplatsen och onödigt prat, duka i förväg utan alltför störande moment som konstigt
mönstrade dukar, sätt på möbeltassar, inred med mycket textil som dämpar slamrande ljud,
undvik allt som distraherar och stressar, var själv så lugn och trygg det går)
Duka med kontraster ljust/mörkt där maten är det som framträder allra tydligast
Måltidsassistans
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna
Extra måltider utöver de ordinarie sex måltiderna om vårdtagaren äter mycket små
portioner, servera t.ex. förfrukost, nattmål eller sängfösare/hutt/smoothie
Röda livsmedel/tillbehör (sylt, gelé, saft, frukt och bär, rödbetor, ketchup, kräm, etc.)
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om individen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Anpassad sittställning
Individuell måltidsordning
Glömmer bort sig i ätprocessen
Enskild måltid tillsammans med personal (stäng av teve, radio, undvik spring vid
matplatsen och onödigt prat, duka i förväg)
Individuell måltidsordning
Duka med kontraster ljust/mörkt där maten är det som framträder allra tydligast
Måltidsassistans, uppmaning om att äta, ”Varsågod Anna!”
Röda livsmedel (till exempel sylt, gelé, saft, frukt och bär, rödbetor, ketchup, kräm…)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Extra måltider utöver de ordinarie sex måltiderna om vårdtagaren äter mycket små
portioner, servera t.ex. förfrukost, nattmål eller sängfösare/hutt/smoothie
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Har svårt att äta för det gör ont
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Kontroll av tänder, munhåla och proteser
Munhygien, se Vårdhandboken, munvårdskort, ev. träning i munvård/assistens
Smärtstillande åtgärder
Konsistensanpassad mat och dryck (mjuk mat)
Sväljningsteknik (logoped remiss)
Salivstimulerande salta eller syrliga livsmedel: sill, apelsinjuice, syrligdryck, inlagd gurka,
rödbetor, lingonsylt, syrliga bär, bärkräm. OBS! Undvik syrliga smaker och klara kosttillägg
t.ex. Fortimel Juicy, till personer med såriga slemhinnor
Salivstimulerande medel/saliversättning
Extra måltider utöver de ordinarie sex måltiderna om vårdtagaren äter mycket små
portioner, servera t.ex. förfrukost, nattmål eller sängfösare/hutt/smoothie
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 10 av 18
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
undvik light-/lättprodukter, ev. extra berikning
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Har matrester kvar i munnen efter måltid
Munhygien, se Vårdhandboken, munvårdskort, ev. träning i munvård/assistens
Kontroll av tänder, proteser, kinder
Konsistensanpassad mat och dryck (konsultera logoped)
Sväljningsteknik, kontakta läkare för remiss till logoped
Anpassa sittställning (kontakta AT/SG)
Nedsatt matlust:
Mår illa
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång (se eventuella
biverkningar)
Motverka illamående (behandla orsaken; förstoppning m.m.)
Vädra ut matos/dofter
Hjälp vårdtagaren att få tvätta händer och ansikte innan måltid
Visa att även du som personal, som ska mata och hantera livsmedel, tvättar händerna
innan måltiden, rök inte innan du hjälper någon att äta, tänk på att dofter kan sitta kvar i hår
och klädsel
Individuell måltidsordning
Inled måltiden - eller lite innan, med salta, torra livsmedel (till exempel salta kex,
osötadskorpa)
Servera små portioner i lugnt tempo
Vila efter måltid (för att minska risken för sura uppstötningar bör vårdtagaren få vila
halvsittandes efter måltiden)
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Dryck mellan måltiderna, lite i sänder och ofta
Klara drycker (svag saft eller mineralvatten)
Kall mat istället för varm (kall mat har vanligen svagare doft)
Kokt mat istället för stekta maträtter
Undvik gasbildande livsmedel (bönor, ärtor, kål, lök, kolsyrade drycker, äpple, plommon)
Önskekost
Regelbundna mat- och toalettvanor, förebygg förstoppning
Lösande livsmedel (vid trög mage, konserverad frukt, kaffe, juice, söta drycker, messmör,
mesost)
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 11 av 18
Fiberrika livsmedel och extra vätska för att undvika förstoppning - Pajalagröt, Molinogröt,
frukt, bär, rotfrukter, baljväxter, katrinplommon
Undantag: personer med tarmfickor ska inte ges fröer och grövre kostfiber. Personer med
cancer ges inte fiberrik mat mot förstoppning då många har svårt att dricka den mängd vätska
som krävs
Laxantia/bulkmedel, extra vätska, se Vårdhandboken
Energirik mat om det fungerar. Ibland kan illamående förvärras av fet mat, då fett i större
mängd gör så att magsäcken tömmer sig långsammare.
Näringsdryck eller annat kosttillägg
Rörelse (fysisk aktivitet efter förmåga)
Mag-tarmproblem
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Regelbundna mat- och toalettvanor, förebygg förstoppning
Tillgodose vätskebehov (generellt 30ml/kg/dygn), se Vårdhandboken
Rörelse (fysisk aktivitet efter förmåga)
Stoppande livsmedel – osötad blåbärssoppa, te, kokt ris, risgrynsgröt, mat baserad på
vetemjöl: pannkaka, vitt bröd, kex, skorpor, pasta, mannagrynsgröt
OBS! Undvik stora mängder mjölk om besvären är långvariga eftersom tarmen kan ha svårt
att bryta ned mjölksockret, vanligt vid cytostatika eller strålbehandling
Undvik gasbildande livsmedel (bönor, ärtor, kål, lök, kolsyrade drycker, äpple, plommon)
Fiberrika livsmedel och extra vätska för att undvika förstoppning - Pajalagröt, Molinogröt,
frukt, bär, rotfrukter, baljväxter, katrinplommon.
Undantag: personer med tarmfickor ska inte ges fröer och grövre kostfiber. Personer med
cancer ges inte fiberrik mat mot förstoppning då många har svårt att dricka den mängd vätska
som krävs)
Lösande livsmedel (vid trög mage - konserverad frukt, kaffe, juice, söta drycker, messmör,
mesost)
Laxantia/bulkmedel, extra vätska, se Vårdhandboken
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Individuell måltidsordning
Enskild måltid (med personal)
Verkar/ är ointresserad av mat/av att äta/dricka
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Se över måltidsordning, sprid ut måltiderna över dygnet
- kommer måltiderna för tätt?
Omväxlande tillbehör, dryck, frukost, pålägg, dessert
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 12 av 18
Omväxlande dukning, porslin, glas, färgkontraster, servetter, ombonad miljö
Följ upp eventuell konsistensanpassning för rätt ordination (kontakta logoped)
Följ upp eventuella kostordinationer som innebär uteslutande av många livsmedel
(kontakta dietist och/eller den som ordinerat aktuell kost)
Presentera maten tilltalande på tallrik/i karotter, med tydliga färgkontraster, rör inte ihop
eller mixa matens komponenter till en färglös smet, se bilder i Bilaga 12.
Röda livsmedel (till exempel sylt, gelé, saft, frukt och bär, rödbetor, ketchup, kräm…)
Aptitretande tillbehör, dryck, dessert, godsaker, festliga arrangemang
Fråga om maten smakar något? Förstärk ev. smaksättningen med socker, salt, fett och
kryddor. Erbjud livsmedel med umamismak (till exempel kryddan Aromat, ost, kött, skinka,
ansjovis, sardin eller makrill i tomatpuré, tomat, soja, öl, buljong)
Regelbundna mat- och toalettvanor
Laxantia/bulkmedel, extra vätska (vid förstoppning) se Vårdhandboken
Lösande livsmedel (vid trög mage, konserverad frukt, kaffe, juice, söta drycker, messmör,
mesost)
Önskekost, dessert, godis (vad kan personen inte motstå?)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
servera inte light- eller lättprodukter
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Individuell måltidsordning
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Kulturell/etnisk kost
Levnadsberättelse (vilka matvanor/dukning/yrke/socialstatus har personen haft? Finns
något som gör att personen inte känner igen sig i nuvarande situation?)
Skäms över bordsskick/sina svårigheter/problem
Enskild måltid (med personal, om inte annat önskas, lämna aldrig personer med
sväljsvårigheter ensamma under måltid)
Konsistensanpassad mat och dryck (remiss till logoped)
Äthjälpmedel (kontakta AT)
Anpassad sittställning (kontakta SG)
Träning i att äta och dricka, ätstödjande åtgärder
Måltidsassistans
Matning
Sväljningsteknik (remiss till logoped)
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 13 av 18
Tror att hon/han redan ätit
Se över måltidsordning (kommer måltiderna för tätt?) se Bilaga 11
Se över nattfasta (max 11 timmar)
Individuell måltidsordning
Rörelse, aktiviteter (fysisk aktivitet efter förmåga och meningsfull tillvaro – psykiska
stimuli efter intresse, se personens levnadsbeskrivning)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
servera inte lätt/lightprodukter
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Känner sällan/aldrig hunger
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Regelbundna mat- och toalettvanor
Se över måltidsordning (kommer måltiderna för tätt?) se Bilaga 11
Se över nattfasta (max 11 timmar)
Rörelse, aktiviteter (fysisk aktivitet efter förmåga och meningsfull tillvaro – psykiska
stimuli efter intresse, se personens levnadsbeskrivning)
Motiverande samtal efter problematik, t.ex. ”Även om du inte känner smak/törst/hunger/
har kroppen samma behov av mat och dryck som tidigare för att fungera”, ”Genom att ta
första tuggan kan aptiten lockas fram; försök med en tugga i vart fall så kanske ätandet
kommer igång”, ”Äter man för lite en period kan man tappa aptiten, den kan tränas upp
igen.”, ”Man blir på bra humör, pigg och glad av att äta. Man bevarar kroppens funktioner
och kan klara sig själv bättre!”, ”Man blir inte lika yr om man äter.”, ”Medicinen fungerar
bättre om du äter”, ”Mat är ofta den bästa medicinen.”
Omväxlande tillbehör, dryck, frukost, pålägg, dessert
Omväxlande dukning, porslin, glas, färgkontraster, servetter, ombonad miljö
Följ upp eventuell konsistensanpassning för rätt ordination (kontakta logoped)
Följ upp eventuella kostordinationer som innebär uteslutande av många livsmedel
(kontakta dietist och/eller den som ordinerat aktuell kost)
Presentera maten tilltalande på tallrik/i karotter, med tydliga färgkontraster. Rör inte ihop
eller mixa matens komponenter till en färglös smet, se Konsistensguide Bilaga 12.
Röda livsmedel (till exempel sylt, gelé, saft, frukt och bär, rödbetor, ketchup, kräm…)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
servera inte lätt- eller lightprodukter
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 14 av 18
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Individuell måltidsordning
Lösande livsmedel ( vid trög mage - konserverad frukt, kaffe, juice, söta drycker,
messmör, mesost)
Fiberrika livsmedel och extra vätska för att undvika förstoppning - Pajalagröt, Molinogröt,
frukt, bär, rotfrukter, baljväxter, katrinplommon.
Undantag: personer med tarmfickor ska inte ges fröer och grövre kostfiber. Personer med
cancer ges inte fiberrik mat mot förstoppning då många har svårt att dricka den mängd vätska
som krävs
Laxantia/bulkmedel, extra vätska, se Vårdhandboken
Aptitretare (något litet som är salt eller syrligt: sillbit, några centiliter syrlig dryck )
Önskekost (vad kan personen inte motstå?)
Tycker inte att någon mat smakar bra
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Motverka illamående, se Vårdhandboken
Munhygien, se Vårdhandboken, munvårdskort, ev. träning i munvård/assistens
Följ upp eventuella kostordinationer som innebär uteslutande av många livsmedel
(kontakta dietist och/eller den som ordinerat aktuell kost)
Omväxlande tillbehör, dryck, frukost, pålägg, dessert - serveras samma varje dag?
Uppdatera favoriträtter, har de förändrats? Vilken mat kan inte motstås? Dokumentera
Extra vätska (fukta munnen innan och under måltid, ingen mat smakar i en torr mun)
Extra sås ( 1½-2dl rekommenderas vid muntorrhet)
Salivstimulerande medel/saliversättning
Social aktivitet (efter förmåga)
Rörelse (fysisk aktivitet efter förmåga)
Regelbundna mat- och toalettvanor
Fråga om maten smakar något? Förstärk ev. smaksättningen med socker, salt, fett och
kryddor. Erbjud livsmedel med umamismak (till exempel kryddan Aromat, ost, kött, skinka,
ansjovis, sardin eller makrill i tomatpuré, tomat, soja, öl, buljong)
Aptitretare (något litet som är salt eller syrligt: sillbit, några centiliter syrlig dryck )
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna,
servera inte light-/lättprodukter
Extra måltider utöver de ordinarie sex måltiderna om vårdtagaren äter mycket små
portioner, servera t.ex. förfrukost, nattmål eller sängfösare/hutt/smoothie
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Lösande livsmedel (vid trög mage - konserverad frukt, kaffe, juice, söta drycker, messmör,
mesost)
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 15 av 18
Laxantia/bulkmedel, extra vätska, se Vårdhandboken
Individuell måltidsordning
Fiberrika livsmedel och extra vätska för att undvika förstoppning - Pajalagröt, Molinogröt,
frukt, bär, rotfrukter, baljväxter, katrinplommon.
Undantag: personer med tarmfickor ska inte ges fröer och grövre kostfiber. Personer med
cancer ges inte fiberrik mat mot förstoppning då många har svårt att dricka den mängd vätska
som krävs
Motiverande samtal efter problematik, t.ex. ”Även om du inte känner smak/törst/hunger/
har kroppen samma behov av mat och dryck som tidigare för att fungera”, ”Genom att ta
första tuggan kan aptiten lockas fram; försök med en tugga i vart fall så kanske ätandet
kommer igång”, ”Äter man för lite en period kan man tappa aptiten, den kan tränas upp
igen.”, ”Man blir på bra humör, pigg och glad av att äta. Man bevarar kroppens funktioner
och kan klara sig själv bättre!”, ”Man blir inte lika yr om man äter.”, ”Medicinen fungerar
bättre om du äter”, ”Mat är ofta den bästa medicinen.”
Önskekost, dessert, godis (vad kan personen inte motstå?)
Blir mätt fort
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Måltidsordning (kommer måltiderna för tätt?)
Dricka större delen av vätskan mellan måltiderna (generellt behov 30ml/kg/dygn)
Flera små rätter (förrätt, huvudrätt, efterrätt, olika konsistenser, smaker, temperatur,
utseende – dvs. variation under måltiden)
Se frukt och grönt som tillbehör (börja med kött, sås och potatis)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna
Berikning med energi- och proteinpulver, proteinsmör, eller vanliga energirika livsmedel
(där så passar i frukost, mellanmål, dessert, kaffe/dryck och tillbehör) OBS! Se alltid till att
det fortfarande smakar bra och ser aptitligt ut efter berikning!
Extra måltider utöver de ordinarie sex måltiderna om vårdtagaren äter mycket små
portioner, servera t.ex. förfrukost, nattmål eller sängfösare/hutt/smoothie
Näringsdryck mellan måltider och ordinarie mellanmål
Individuell måltidsordning
Rörelse (fysisk aktivitet och psykisk stimuli)
Regelbundna mat- och toalettvanor
Lösande livsmedel (vid trög mage - konserverad frukt, kaffe, juice, söta drycker, messmör,
mesost)
Fiberrika livsmedel och extra vätska för att undvika förstoppning - Pajalagröt, Molinogröt,
frukt, bär, rotfrukter, baljväxter, katrinplommon.
Undantag: personer med tarmfickor ska inte ges fröer och grövre kostfiber. Personer med
cancer ges inte fiberrik mat mot förstoppning då många har svårt att dricka den mängd vätska
som krävs
Laxantia/bulkmedel, extra vätska, se Vårdhandboken,
Önskekost
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 16 av 18
Är rädd för att sätta i halsen
Sväljningsteknik (kontakta läkare för remiss till logoped)
Individuell måltidsordning (OBS! Med personal – risk för kvävning)
Lugn måltidsmiljö
Anpassad sittställning för bättre sväljteknik (kontakta logoped/AT/SG)
Äthjälpmedel (kontakta AT, logoped)
Konsistensanpassad mat och dryck (kontakta läkare för remiss till)
E-kost, extra viktigt att servera minst tre energitäta mellanmål utöver huvudmåltiderna
Extra måltider för att nå upp till energibehovet (utöver de sex ordinarie måltiderna, om
personen äter små portioner, till exempel: förfrukost, nattmål, en sängfösare/hutt/smoothie)
Kosttillägg utöver mellanmålen (för att nå upp till närings- och energibehov när ordinarie
måltider inte räcker till, om personen tackat nej till mellanmål eller av andra skäl avstår)
Vill bara äta mat med ”mjuk” konsistens
Munhygien, se Vårdhandboken, munvårdskort, ev. träning i munvård/assistens
Kontroll av tänder, proteser och munhåla
Konsistensanpassad mat och dryck, se bilaga 12
Sväljningsteknik (kontakta läkare för remiss till logoped)
Anpassad sittställning (kontakta AT)
Ser inte att det finns mat kvar på tallriken
Synhjälpmedel/utredning av eventuell bakomliggande sjukdom
Tillräcklig belysning för vårdtagaren
Duka med kontraster ljust/mörkt där maten är det som framträder allra tydligast
Kontrast i dukning
Anpassad dukning/servering/uppläggning
Vrid på tallriken, ställ den ev. längre in på bordet
Måltidsassistans
Störd blås- eller tarmfunktion:
Har ihållande diarré
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Extra vätska, se Vårdhandboken
Stoppande livsmedel – osötad blåbärssoppa, te, kokt ris, risgrynsgröt, mat baserad på
vetemjöl: pannkaka, vitt bröd, kex, skorpor, pasta, mannagrynsgröt
OBS! Undvik stora mängder mjölk om besvären är långvariga eftersom tarmen kan ha svårt
att bryta ned mjölksockret, vanligt vid cytostatika eller strålbehandling.
Förstoppning
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Tillgodose vätskebehov (generellt 30ml/kg/dygn), se Vårdhandboken
Förebygg förstoppning
Regelbundna mat- och toalettvanor
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 17 av 18
Rörelse (fysisk aktivitet efter förmåga)
Lösande livsmedel (vid trög mage - konserverad frukt, kaffe, juice, söta drycker, messmör,
mesost)
Fiberrika livsmedel och extra vätska för att undvika förstoppning - Pajalagröt, Molinogröt,
frukt, bär, rotfrukter, baljväxter, katrinplommon.
Undantag: personer med tarmfickor ska inte ges fröer och grövre kostfiber. Personer med
cancer ges inte fiberrik mat mot förstoppning då många har svårt att dricka den mängd vätska
som krävs
Laxantia/bulkmedel, extra vätska, se Vårdhandboken
Gasbesvär/Magsmärta
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Tillgodose vätskebehov (generellt 30ml/kg/dygn), se Vårdhandboken
Förebygg förstoppning
Rörelse (fysisk aktivitet efter förmåga)
Undvik gasbildande livsmedel (bönor, ärtor, kål, lök, kolsyrade drycker, äpple, plommon)
Lösande livsmedel (vid trög mage - konserverad frukt, kaffe, juice, söta drycker, messmör,
mesost)
Laxantia/bulkmedel, extra vätska, se Vårdhandboken
Regelbundna mat- och toalettvanor
Andra fysiska faktorer:
Dålig tandstatus/munhälsa
Munhygien, se Vårdhandboken, munvårdskort, ev. träning i munvård/assistens
Kontakt med tandvård, enligt rutin
Nedsatt förmåga känna doft och smak, nedsatt syn, hörsel, känsel
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Omväxlande tillbehör, dryck, frukost, pålägg, dessert
Förstärk de övriga, friska sinnena (duka vackert och kontrastrikt omväxlande, presentera
maten vackert och tilltalande och variera tillbehör vid samtliga måltider i den mån det går)
Åtgärda ev. spring och buller, otillräcklig belysning, läsglasögon kan behövas
Tillgång till kryddor, krydda extra, tillsätt ev. mera fett, socker för att förstärka smaker
Presentera maten skriftligt vid köket och muntligt vid bordet, berätta om alla komponenter
som sås, tillbehör osv.
Låt personen delta vid dukning/tillagning om möjligt (vid nedsatt hörsel eller känsel)
Bakgrundsmusik kan vara uppskattat, fråga om det passar, skapa lugn och ro(vid nedsatt
hörsel) dokumentera gärna vad som fungerar
Tillräcklig belysning för vårdtagaren, synhjälpmedel
Kostrestriktioner
Konsultera dietist för att undvika att specialkosten blir för strikt (stor risk för brist på
viktiga näringsämnen och att personen utvecklar matleda i onödan). Bra information finns på
livsmedelsverkets hemsida www.slv.se se vänsterspalten på startsidan, välj ”risker med mat”/
”allergi och överkänslighet”/ välj sedan aktuellt livsmedelsgrupp
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
Bilaga 9
Sidan 18 av 18
Tar fler än tre läkemedel
Översyn av läkemedelslista enligt rutin för läkemedelsgenomgång
Psykosociala faktorer:
Kulturella, etniska faktorer
Extra stöd, handledning, uppmärksamhet under måltider för nyinflyttade, viktigt att bli
sedd och bekräftad den första tiden
Etnisk rätt kost, inventera seder och bruk och samtala med köket för lämplig lösning
Stöttande, motiverande samtal
Aktiviteter efter förmåga (fysiskt och/eller psykiskt)
Samtal med personer som talar samma språk, dialekt, liknande intressen
I många kulturer är det vanligt med en kort bön innan måltiden
Vissa vårdtagare kan inte äta utan ett ”Varsågod!”
Många äldre vill be en bön före måltiden, fråga hur vårdtagaren brukat göra tidigare
Måltidsmiljö:
Belysning >500 lux på hela matplatsen, >1500 vid vissa synhandikapp, se ”Bygg ikapp
handikapp, kommentarer till Boverkets Byggregler BBR, 2001”.
Tillräcklig belysning för den enskilde vårdtagaren kan vara >1500, synhjälpmedel
Se över bländning
Brist på kontrast/färgsättning i dukning
Koppar och muggar som är vita inuti gör att kaffe eller te syns tydligare
Ljus tallrik till mörk mat och mörk tallrik till ljus
Ljus tallrik syns bättre på färgad eller mörk bordstablett
Glas som är färgade eller med färgad kant är lättare att se än helt genomskinliga
Har svårt att sitta bra vid matbordet
Ett fyrkantigt bord är ofta bättre än ett runt. Det är lättare hitta var man ska sitta, lättare
orientera sig när man ska resa sig och enklare veta var bordkanten är när man ska ställa ifrån
sig något
Svårt hantera porslin/glas/bestick/smörgås
Rymliga koppar och glas för att undvika spill
Låga stabila glas med tung fot
Halva glaset med vätska, fyll på efterhand
Stora rejäla uppläggningsfat och skålar, så inte maten trillar vid sidan
Tång i salladen är lättare än sked och gaffel
Stora tallrikar med riktig kant
Djup tallrik istället för assiett till efterrätt
Vassa knivar, till exempel grillbestick istället för standard med liten egg
Ugnssäkra formar med korg för att slippa bränna sig
Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och
sjuka i Östersunds kommun
2013-02-01
