Biologiprov 21 december-04
1. Ge olika exempel på hur växter sprider frukter och frön.
De sprider sig med vinden, vattnet , med djur och självspridning.
2. Ge exempel på hur fröväxter kan föröka sig utan frön.
Genom könlöst pollenering.
3. a) Hur övervintrar ettåriga växter?
De övervintrar som ett frö.
b)Hur övervintrar tvååriga växter?
Som en rot
Varför ser man sällan morotsplantor som blommar ?
För första levnadsåret finns det bara stor blad som fångar in
solenergi
och bildar mycket näring, så blommor kommer inte för
än det andra
levnadsåret. Det är under det första året som de
innehåller mest näring.
5.a) Ge exempel på fleråriga växter.
Exempel på fleråriga växter är Vårlökar, träd, buskar, örter och maskros.
b) Hur övervintrar dessa fleråriga växter?
Vissa övervintrar som en rot nere i marken, t.ex maskrosen.
Men vissa fäller också alla sina frostkänsliga blad för att minska
vattenavunstningen, alltså ett skydd mot uttorkning.
6. Ge exempel på ankenfröiga växter.
Barrträd, gran, tall m.fl.
7. Beskriv hur fröamnena sitter placerade hos en granblomma.
Fröämnena sitter på fjäll (som bildar en kotte). Efter ett år har kotten blivit
hård och fjällen har blivit brun.
8. Boken beskriver tre olika grupper av ormbunksväxter. Vilka är
de tre
grupperna?
De oliak frupperna är Lummerväxter, Fräkenväxter och Ormbunksväxter.
9. Beskriv likheten mellan ormbunksväxter och fröväxter.
Båda är anpassade för ett liv på land.
10. Redogör stensötans livscykel.
På baksidan av ormbunkens blad, sporgömmen, så bildas gula blåsor. Sen
när sporen är mogen spricker den och sprider sporer mot marken. Sen när
sporen har vuxit till en förgrodd, På den
bildas äggceller och hanceller.
Hancellernas spermier simmar
tilläggcellerna i regndroppar eller i dagg.
Efter befruktningen växer en ny planta upp.
11. Nämn någon skillnad mellan mossor och ormbunksväxter.
Mossor har inga rötter, vilket orbunsksväxter har.
12.a) Var finns könscellerna hos björnmossans planta?
Björncellernas knceller finns i sportkapseln.
b) Hur kommer björnmossans spermier till äggcellerna så att
kan ske?
Genom vatten, som ex. dagg eller regndroppar…
befruktning
c) Var bildas björnmossans sporer?
Dem växer upp ur ett skaft.
13. Hur har människan utnyttjat vitmossans vattenlagrande
förmåga?
Förr i tiden använde man vitmossan till blöjor och sårförband.
14. Vilket samband finns det mellan vitmossa och torv?
När vitmossan dör förvandlas den till torv.
15. Nämn några skillnader mellan alger och mossor.
Mossor lever på land, och alger lever i vatten. Alger är bålväxtar.
16. Vilken av de tre alggrupperna (grönalger, rödalger, brunalger)
växa djupast ner under vattenytan?
Rödalgerna lever växer djupast.
17. Vad är plankton?
Plankton är ett gemensamt namn på alla växter och djur som
vattenströmmar utan att själva bestämma sin rörelseriktning.
kan
driver med
18. På vilket sätt är växtplankton för t.ex gäddor i en insjö?
Växtplankton är viktigt för t.ex gäddorna för att fiskar äter
djurplankton
och djurplankton äter i sin tup växtplankton, så det
är där ifrån fisken får sin
mat.
19. Ibland räknas svampar till en egen grupp, skild från båda
djur.
a) Nämn en skillnad mellan svampar och ”vanliga” växter.
Svampar har ingen klorofyll.
växter och
b) Nämn en skillnad mellan svampar och djur.
Svampar slår rot i marken, det gör inte djur.
20. Förklara ordet myckel.
Myckel är som ett nätverk av många hyfer. Ungefär som rötter i
marken.
21. I läroboken beskrivs tre olika sätt för svampar att få näring. Beskriv de
tre oliak sätten.
1 Stöld från andra organismer
Hyfer kan skaffa näring genom att ta det fråna andra levande varelser. Då
säger man att svampen är en paracit. En paracit är lever på en annan
organismser som tar skada av angreppet.
1 Kombinerat renhållningsrbete
Om en svamp växer/lever i en lövhög eller en stubbe t.ex. så tar svampen
näring från döda djur och växter.
1 Samarbete med gröna växter
Genom att sprida ut sina hyfer i marken så tar de kontackt med andra växters
rötter, t.ex. träd och växter.
Huferna fungerar som en förlängd rot som hjälper träden att växa snabbare
och bättre.Svamparna får i utbyte energirikt socker i utbyte.
22. Förklara ordet saprofyt.
Saprofyt kan vara ett annat ord för nedbrytare.
23. Förklara ordet mykorrhiza.
Det är som ett sammarbete mellan svampars hyfer och (ex.) träds rötter.
24. Hur kan man se skillnad på en champnjon och en flugsvamp?
Skillanden mellan en champinjon och en vit flugsvamp är att undersidan av
hatten har olika nyanser.
Flugsvampen har en vit undersida medans champinjonen har en mer
rosa-brun aktig färg.
25. vad används jäst-svampen till?`
Jöäst används till att ha i bakningen, jästen gör så att brödet jäser och blir
”luftigt”. Jäst används också till vin, sprit och att jäsa öl.
26. Jästsvampar får energi genom att omvandla socker till två andra ämnen.
Vilka är de båda ämnena?
Sockret omvandlas till koldioxifd och alkohol.
27. Hur kan man undvika att mögelsvampar sprider sig i våra bostäder?
Vi kan undvika mögelsvampar genom att ha bra ventilation och förvara vår
mat i kylen.
28. Ge exempel på mögelsvampar som människan har nytta av.
Penselmögel, är en mögelsvamp som räddar liv, det är frånd den svampen
som Penicilin kommer från ursprunligen. Mögel-ost kan människan också ha
nytta av, genom att äta..
29. I en lav ingår både svamphyfer och encelliga alger
a) Vilken fördel har svampar av att ammarbeta med aleger på detta sätt?
Svampar tar itne emot något klorofyll som alger gör så då utnyttjar de
algerna genom att de fångar in solenergi.
b) Vilken nytta har algerna av att leva tillsammans med svampar?
I utbyte för energirika solenergin så får algcellerna vatten och andra viktiga
ämnen av svampen.
30. Förklara ordet symbios.
I en lav har algen och svampen ömsesidigt nytta avv varandra. Ett sådant
sammarbeta kallas symbios.
31. Man brukar tala om tre grupper lavar, nämligen skorplav, bladlav och
busklavar.
a) Beskriv utseendet hos dessa grupper.
1 Skorplaven växer bland stenar och trädstammar ich bildar tunna
”skorpor” på underlager och kan likna spilld målarfärg. Det är svårt att
lossa på laven utan att underlaget ska skadas.
2
Bladlaven växer platt mot underlaget men har uppstickande flikar.
Flikarnas över- och under sidor är olikfärgade. Blåslav, som främst växer
på träd , är en av Sveriges vanligaste lavar.
3 Busklaven förgrenar sig från underlaget. De växer upprätt som renlav
eller hänger som ex. skägglav.
32. Ge exempel på vad vi människor kan använda lavar till.
Renlav kan användas för dekoration, t.ex i advents-staken.
Familjerna, Biologiprovet 21 december 2004
Korgblommiga - Maskros, prästkrage, tussilago
Rosväxter - Hallon, päron, körsbär, nypon, hjortron, äpplen
Flockblommiga - Morot, persilja, dill och hundkex
Gräs - Timotej vass, majs, och vete
Ärtväxter - Ärtor, rödklöver och kärringtand
Korsblommiga - Vitkål, rödkål, peniongört och raps
T.ex.
Lavar
1 Skorplav
Kartlav
1 Bladlav
Blåslav
1 Busklav
Ren lav och Skägglav
Blåslaven lever på pinnar, grenar och träd.
Blåslaven är en av Sveriges vanligasta lav.
Svampar
1 Det finns Svampar i hemmet, som ex jästsvampar, hussvamp
och mögelsvampar.
2 Pencelmögel räddar liv. Pencel mögel Penicillin
3 Svampar, varken djur eller växter !
Bild på hyfer som bildar myckel.
Som ett nätverk.
Tänk på att om du är ute och plockar svamp och du är osäker på
en svmp sort, chansa aldrig!! Den kan vara giftig. Och alla
svampar som finns i naturen finns inte i alla böcker, som sagt
chansa aldrig.
Alger
Rödalger växer djupast i vattnet, ca 15 meters djup.
Grönalger är den alg sällan växer djupare än 5 m. Brunalger
växer ungefär 10 m under vatten ytan.
Varför de olika algerna lever på olika djup är för att solljuset
”filtreras” kan man säga. Grönalgerna är den alg som växer
närmast ytan för den behöver mer solljus, och har svårare än
rödalgen att ta åt sig ljuset, så då är det enklast att grönalgerna
endast lever på ca 5 meters djup.
Brun och rödalger är flercelliga och växer främst i havet.
