The neutrophil-lymphocyte ratio in non-septic
emergency patients
Master thesis in medicine
Valdemar Landgren
Supervisor: Gunnar Jacobsson
Institute of Biomedicine Sahlgrenska Academy
Programme in Medicine
Göteborg 2014
1
POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING
Akutmottagningarna i Sverige tar emot ca 1,8 miljoner patienter per år. Väl där får man ofta vänta
på att träffa en läkare. För de flesta är det inte farligt alls, men för vissa patienter kan det vara rent
av livsfarligt. Därför undrar personalen på akuten inte främst vem som haft längst väntetid, utan
vem av alla som är sjukast och vem som behöver omedelbar behandling. Vid ankomst till akuten
får man därför snabbt träffa en sköterska som ställer frågor och mäter puls, andningsfrekvens mm
och tar prover. Man forskar ständigt efter nya blodprover som kan hjälpa till att hitta patienter
med svåra sjukdomar så tidigt som möjligt i förloppet. En sådan svår sjukdom är blodförgiftning,
som innebär att man är infekterad med bakterier i blodbanan.
På senare år har man i forskning återupptäckt ett gammalt prov, N/L-kvoten. Det innebär att man
räknar kvoten mellan två grupper vita blodkroppar i blodet, neutrofiler och lymfocyter. Vid
blodförgiftning ökar mängden neutrofiler kraftigt för att bekämpa bakterierna, samtidigt som
lymfocyterna dör. N/L-kvoten har i studier visats vara bättre än de prover man tar idag för att
hitta patienter med blodförgiftning. Det är ett billigt prov som ofta tas på akuten redan fast man
har hittills inte fäst vikt vid kvoten. Vad N/L-kvoten är hos patienter på akuten som inte har
blodförgiftning är dock dåligt känt. Man har bara undersökt den hos patienter med cancer och
hjärtsjukdomar för kunna att ge prognos. I denna uppsats undersöktes vad N/L-kvoten är hos
akutpatienter som i efterhand visar sig ha en diagnos som inte är en infektion, samt om ålder och
kön påverkar kvoten. Blodprover från labbet parades i efterhand samman med patientens diagnos
efter vårdtillfället.
Resultatet visade ingen skillnad mellan könen. Hos patienter med ospecifik bröstsmärta som
skickats hem, var N/L-kvoten jämförbar med normalvärdet hos friska och något högre ju äldre
patienten var. Den var dock tydligt under de nivåer som tyder på allvarlig infektion. Hos patienter
med olika hjärt-kärlsjukdomar var N/L-kvoten i genomsnitt högre än hos friska, men många hade
ett normalt prov. Sammanfattningsvis ger uppsatsen stöd för att N/L-kvoten kan skilja ospecifik
bröstsmärta från allvarlig infektion. Vid hjärt-kärlsjukdomar verkar N/L-kvoten inte kunna skilja
friska från sjuka. Mer forskning om vad N/L-kvoten är vid andra akuta tillstånd behövs. Man
behöver då också på ett bättre sätt med hjälp av t ex medicinförskrivning kontrollera om
patienterna faktiskt hade en infektion eller inte, något som inte kunde göras i det här arbetet.
5
