Vårdbidrag och framtida inkomster

Rapport 2013:18
Vårdbidrag och
framtida inkomster
De långsiktiga ekonomiska
konsekvenserna av att få barn
med särskilda behov
fax 08 58 00 15 90 e-post [email protected] webb www.inspsf.se
Rapport 2013:18
Vårdbidrag och
framtida inkomster
De långsiktiga ekonomiska
konsekvenserna av att få barn
med särskilda behov
En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen
Stockholm 2013
Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen.
Beställningsadress:
Inspektionen för socialförsäkringen
Box 202
101 24 Stockholm
Telefon: 08-58 00 15 00
E-post: [email protected]
Rapporten kan laddas ner från
www.inspsf.se
© Inspektionen för socialförsäkringen
Tryckt av TMG Taberg
Jönköping 2013
Innehåll
Generaldirektörens förord ............................................................................... 5
Sammanfattning .............................................................................................. 7
Summary ......................................................................................................... 9
1 Inledning .................................................................................................. 13
2 Tidigare studier ........................................................................................ 17
3 Vårdbidraget och andra relaterade förmåner ............................................ 21
4 Metod, data och urval ............................................................................... 25
4.1 Metodologiska överväganden ........................................................... 25
4.2 Data ................................................................................................... 28
4.3 Urval ................................................................................................. 29
4.4 Deskriptiv analys .............................................................................. 30
5 Resultat..................................................................................................... 35
5.1 Huvudresultat .................................................................................... 35
5.2 Andra konsekvenser .......................................................................... 43
5.3 Uppdelning av effekten på olika grupper .......................................... 45
5.3.1 Inkomst ................................................................................... 46
5.3.2 Diagnos hos barnet ................................................................. 48
5.4 Känslighetsanalys ............................................................................. 48
6 Avslutande diskussion.............................................................................. 51
Referenser ..................................................................................................... 55
Bilaga A: Matchning ..................................................................................... 57
Bilaga B: Heterogenitetsanalys ..................................................................... 67
Bilaga C: Känslighetsanalys.......................................................................... 73
Generaldirektörens förord
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom
systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och
effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn
avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt.
Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet
fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet.
Vårdbidraget är ett ekonomiskt stöd som är tänkt att kompensera föräldrar som har barn med funktionsnedsättning eller som är långvarigt
sjuka och behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader.
Syftet med bidraget är att föräldern ska kunna ge barnet tillsyn, vård
och stöd i olika former. Ersättningens storlek är inte kopplad till förälderns sjukpenninggrundande inkomst utan beror på barnets behov
av tillsyn och vård och på merkostnader på grund av funktionsnedsättningen. Helt vårdbidrag uppgår år 2013 till drygt 9 000 kronor per
månad före skatt. Bidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande,
men vårdbidrag för merkostnader är inte skattepliktigt.
I föreliggande rapport analyseras hur mammans och pappans sysselsättning och arbetsinkomst, sjukskrivning och ekonomiska situation
i övrigt påverkas när de får ett barn med sådana behov att föräldrarna
får vårdbidrag för barnet. Det visar sig att föräldrarnas arbetsutbud
förändras. För papporna tenderar arbetsutbudet att öka, medan det
för mammorna minskar bestående, vilket får negativa konsekvenser
för livsinkomst och sannolikt även pension. De föräldrar som får barn
med särskilda behov påverkas också på andra sätt; sannolikheten att
skaffa ytterligare barn ökar, men även sannolikheten för separation.
Rapporten har skrivits av Daniel Hallberg. Värdefulla synpunkter
på en tidigare version har lämnats av Johan Vikström, IFAU.
Stockholm i december 2013
Per Molander
5
6
Sammanfattning
Denna studie undersöker hur kvinnor och mäns arbetsutbud, sjukskrivning och ekonomiska situation i övrigt påverkas när de får ett
barn med särskilda behov. I undersökningen identifieras dessa barn
genom att föräldrarna får vårdbidrag för barnet. Vårdbidraget är ett
ekonomiskt stöd till föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning
eller är långvarigt sjuka och behöver särskild tillsyn och vård i minst
sex månader. Antalet mottagare av vårdbidrag har i det närmaste
fördubblats sedan mitten av 1990-talet. År 2012 mottog 46 000 föräldrar vårdbidrag.
Huvudresultaten är att det finns effekter i form av ett ändrat förvärvsmönster för föräldrarna. Jämfört med andra föräldrar är det en lägre
andel mammor som förvärvsarbetar om barnet har särskilda behov,
och efter ett par år är andelen pappor som förvärvsarbetar högre.
I relation till jämförbara föräldrar har mammorna en lägre arbetsinkomst under hela uppföljningsperioden, medan pappors arbetsinkomst är lägre fram till och med det fjärde året för att därefter vara
samma som för jämförbara pappor. För mammor är skillnaderna i
sysselsättningsgrad och arbetsinkomst betydande och bestående under
lång tid. Sjukskrivningsnivån är också högre än bland jämförbara
föräldrar om barnet har särskilda behov. Det är också mer sannolikt
att mammorna blir förtidspensionerade (får sjuk- och aktivitetsersättning). Båda föräldrarna har dessutom i genomsnitt ett större uttag
av tillfällig föräldrapenning för vård av barn om barnet har särskilda
behov.
Gruppen föräldrar som har vårdbidrag för sitt barn avviker genomsnittligt från andra föräldrar redan innan barnet föds genom att de
till exempel har fler barn sedan tidigare, har en lägre utbildningsnivå,
har lägre förvärvsfrekvens, oftare mottar olika typer av sociala stöd
och oftare är sjukskrivna. Analysen tar hänsyn till detta genom en så
7
kallad matchningsansats. I analysen undersöks således den ekonomiska situationen för föräldrar som får barn med särskilda behov
och uppbär vårdbidrag, i relation till andra föräldrar som får barn
vid samma tidpunkt och har liknande egenskaper innan barnet föds.
En analys utifrån föräldraparets tidigare inkomstnivå, innan barnet
föds, visar att mammor förvärvsarbetar mindre till följd av barnets
särskilda behov, men effekten är olika beroende på den tidigare
inkomsten. Vissa inkomstgrupper minskar sin sysselsättningsgrad
mer än andra, främst dem med låg- och mellaninkomst. Höginkomsttagarkvinnor minskar främst sin arbetstid. Den högre sysselsättningsgraden bland pappor med barn med särskilda behov gäller dem med
låg inkomst, medan övriga pappor påverkas genom minskad arbetstid.
Resultaten visar att föräldrarnas inbördes inkomstskillnader spelar
viss roll. En trolig tolkning är att föräldrar som får ett barn med funktionsnedsättning kompenserar för varandras förvärvsarbete för att på
så sätt motverka minskad hushållsinkomst.
Undersökningen visar även att föräldrar som får ett barn med särskilda behov med högre sannolikhet väljer att skaffa ett nytt barn
en kort tid efteråt, men även att risken för separation ökar.
Denna undersökning bekräftar resultat från tidigare studier som visar
att mammor påverkas genom att de minskar sitt arbetsutbud om
barnet har särskilda behov. Det extra vårdbehovet hos barnet har en
större påverkan på föräldrar (främst mammor) med låga inkomster,
vilka vanligtvis också har en svag ställning på arbetsmarknaden.
8
Summary
The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för
socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for
the Swedish social insurance system. The objectives of the agency
are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and
to improve the efficiency of the social insurance system through
system supervision and efficiency analysis and evaluation.
The ISF’s work is mainly conducted on a project basis and is
commissioned by the Government or initiated autonomously by the
agency. This report has been initiated by the agency.
Background
Having a child with a disability or a chronic illness can mean extra
attention from the parents is required, as well as additional expenses.
If the child has special needs due to, for example, a disability this can
affect parents’ future decisions in various ways. It is, for example,
conceivable that employment, earnings, continued fertility, divorce
and own health can be affected.
A child care allowance was introduced in 1964 in order to provide
financial assistance to parents with children with special needs. To
be entitled to a childcare allowance, the child must require special
supervision and care for a period of at least six months. It is also
possible to obtain a childcare allowance if the parents need to incur
large additional expenses due to the child’s disability or illness. The
level of compensation is not linked to previous income, or the loss
of work income, but depends on the child's need for extra care and
the additional expenses required due to the child´s disability or
illness. The compensation is relatively low in comparison with
normal earnings. In 2013, the maximum level of childcare allowance
(excluding the part for additional expenses) is 9,271 Swedish krona
per month before taxes (about 1,040 Euro).
9
Since the mid-1990s, the number of childcare allowance recipients
has almost doubled. In 2012, a total of 46,000 parents, predominantly
women, received the allowance. They nursed nearly 50,000 children
in between 0-19 years of age. It is mainly children with mental and
behavioural disorders and allowances with less than full level of
compensation that accounts for this increase. Between 1996 and 2012
the prevalence of the allowance among children aged 0-15 years of
age increased from about 1.35 per cent to 2.28 per cent.
Objectives
The aim of this study is to examine how parents’ earnings,
employment, absence through sickness and financial situation in
general are affected by a child’s disability or long-term illness. The
analysis is based on families with children for whom the parents are
receiving childcare allowance. In relation to other forms of public
support for children with disabilities, such as personal assistance,
the childcare allowance is numerically the most dominant.
Method and data
The group of parents receiving a childcare allowance is generally
different from other parents before the child is born. For example,
on average this group of parents has children already, has a lower
educational level, has lower employment rates, has a higher take-up
rate of various types of social support and has higher levels of
sickness absence. The analysis takes this into account by means of a
matching approach. This analysis, therefore, examines the economic
situation of parents who have disabled children and claim childcare
allowance, in relation to other parents who had a child at the same
time and who had similar characteristics before the child was born.
The data set for the analysis consists of the longitudinal register
data on the individual level for the period 1993-2012. This includes
detailed information on, among other factors, childcare allowances,
diagnoses, incomes, sick spells, and demographic background.
The children were born between 2001 and 2005 and parents were
followed-up during a period of 7 years.
10
Findings and conclusions
The main results show that the effects of the child’s disability on the
employment of the parents are considerable and persistent. In relation
to other parents, the proportion of mothers who work is lower and,
after a few years, the proportion of fathers who work is higher, if the
child has a disability. The parents have lower earnings on average for
a long time compared to other parents. The fathers’ earnings recover
after some years, compared with other fathers. For mothers the lower
frequency of market work and the lower earnings are substantial and
persistent. The levels of sick leave are higher than comparable parents
if the child has a disability. For mothers there is also an increased
likelihood of receiving disability pension. Temporary parental leave
benefit is higher for both parents if the child has a disability.
Analysis also shows that mothers with a low income in the past,
before the baby was born, reduces their employment rate slightly
more than other mothers, if the child has a disability. Fathers with
a low income are increasing their employment rate more than other
fathers. Fathers with high incomes are not affected if the child is
disabled. The earnings decrease for both parents, regardless of the
individual’s past income, if the child has special needs. Also, the
distribution of paid work between the man and woman is affected by
the relative income of the couple. A plausible interpretation for this is
that parents who have a child with special needs compensate for each
other in order to counteract the effect of the reduced household
income.
The study also shows that parents who have a child with special
needs are more likely to choose to have another child close to giving
birth to the child with special needs, but they are also more likely to
separate.
The study confirms the results of previous studies showing that
mothers are affected by the reduction in their employment rate if the
child has special needs. The extra care required has a greater impact
on parents (mostly mothers) with low incomes, who usually also have
a weak position in the labour market.
11
12
1 Inledning
Att bilda familj och skaffa barn är en av de största händelserna i en
människas liv. När man blir förälder flyttas fokus från främst den
egna personens och en eventuell partners behov och framtidsplaner,
till att gälla behovet för en familj. Om barnet har särskilda behov till
följd av till exempel en funktionsnedsättning kan det påverka föräldrarnas framtida beslut på olika plan. Det är till exempel tänkbart att
arbetsutbud, fortsatt barnafödande, skilsmässofrekvens och sjukskrivning påverkas.
Med tanke på de tänkbara negativa samhällskonsekvenserna är dock
påverkan på föräldrars ekonomiska situation, arbetsutbud och egna
hälsa av att få och vårda ett barn med funktionsnedsättning relativt
lite studerad. Många internationella studier, som i det stora flertalet
avser USA, fokuserar på hur mammors arbetsutbud påverkas av
barnets hälsa (se kapitel 2). Huvudresultatet från dessa studier är att
mammor utför mindre förvärvsarbete om barnet har en funktionsnedsättning. Några studier undersöker inte bara mammorna utan även
papporna.
Syftet med denna studie är att undersöka hur mammans och pappans
sysselsättning och arbetsinkomst (arbetsutbud), sjukskrivning och
ekonomiska situation i övrigt påverkas när de får ett barn med särskilda behov. Undersökningen bygger på att barn med särskilda
behov identifieras genom att föräldrarna får vårdbidrag för barnet.1
I analysen undersöks den ekonomiska situationen för föräldrar som
får barn med särskilda behov och uppbär vårdbidrag, i relation till
1
Vårdbidraget är ett ekonomiskt stöd som är tänkt att kompensera föräldrar som har barn med
funktionsnedsättning eller som är långvarigt sjuka och behöver särskild tillsyn och vård i minst
sex månader. Genomgående i rapporten förkortas detta antingen som att barnet har särskilda
behov eller funktionsnedsättning. Se kapitel 3 för en närmare beskrivning av vårdbidraget.
I relation till andra stödformer för barn med funktionsnedsättning såsom personlig assistans,
är vårdbidraget antalsmässigt den klart dominerande förmånen (se kapitel 3). Däremot täcker
personlig assistans in barn med ett större vårdbehov än vårdbidraget gör (se kapitel 3).
13
andra föräldrar som får barn vid samma tidpunkt och har liknande
egenskaper innan barnet föds. Därvid undersöks exempelvis föräldrarnas individuella arbetsinkomster, sjukskrivningsmönster och
transfereringar från socialförsäkringen. Undersökningen analyserar
den ekonomiska utvecklingen för föräldrar som får vårdbidrag under
en uppföljningsperiod på 7 år efter barnets födelse.2
Genom utformandet av vårdbidraget har staten uttalat att föräldrar till
barn med funktionsnedsättning eller svårt sjuka barn i viss utsträckning ska kompenseras ekonomiskt för att kunna ta hand om sina barn.
Samtidigt är kompensationen inte kopplad till den tidigare inkomsten,
eller till en eventuell förlorad arbetsinkomst, utan beror på barnets
vårdbehov och de merkostnader som kan uppstå för att vårda barnet.
Ersättningen är förhållandevis låg i jämförelse med en normal arbetsinkomst. Ett helt vårdbidrag (utom merkostnadsdelen) uppgår under
år 2013 till 9 271 kronor per månad före skatt. Förmånen kan även
beviljas på tre fjärdedels, halv eller fjärdedelsnivå.
Denna undersökning är motiverad av flera skäl. För det första har
antalet mottagare av vårdbidrag i det närmaste fördubblats sedan
mitten av 1990-talet. År 2012 mottog sammanlagt 46 000 föräldrar
vårdbidrag, till övervägande delen kvinnor, och de vårdade knappt
50 000 barn i åldrarna 0–19 år. Det är främst barn med psykiska
diagnoser och ersättningsnivåer på mindre än full nivå som står för
ökningen. Det finns en tydlig ökning av förekomsten av att ha vårdbidrag bland barn: Åren 1976, 1996, 2003 och 2012 var det 0,63
procent, 1,35 procent, 2,07 procent respektive 2,28 procent av barn
0–15 år gamla som föräldrarna hade vårdbidrag för.3
För det andra finns ingen svensk studie som beskriver hur föräldrarnas ekonomiska situation påverkas av att få ett barn med särskilda
behov.4 Denna undersökning anknyter till tidigare studier som har
funnit att mammor påverkas mest av ett ökat hushållsarbete inklusive
omsorgen för barnen och att fördelning av hushållsarbetet och omsorgen för barnet inte är jämställd (se kapitel 2). Nationella särdrag,
2
Undersökningen avser dem som får vårdbidrag senast 7 år efter att barnet fötts. Det största
nybeviljandet av vårdbidrag sker i 9–11 års ålder (Försäkringskassan, 2012).
3
Riksförsäkringsverket, 2002, och egna beräkningar utifrån officiell statistik; Försäkringskassan, www.fk.se, och Statistiska centralbyrån, scb.se.
4
Riksrevisionen (2011) finner i en beskrivande analys en positiv samvariation mellan sjukpenning och förtidspension hos föräldrarna å den ena sidan och att ha vårdbidrag å den andra
sidan. De finner vidare att föräldrarna ofta tvingas bära huvudansvaret för att samordna samhällets stöd för sitt barn med funktionsnedsättning. Även Försäkringskassan (2013) finner
att det finns en positiv samvariation mellan föräldrarnas sjukskrivning och att föräldrarna har
vårdbidrag för ett barn.
14
såsom tillgång till betald föräldraledighet, billig allmän barnomsorg
och kringliggande stödformer för familjer med barn med funktionsnedsättning, spelar förmodligen roll för hur föräldrarnas arbetsutbud
påverkas när barnen är i behov av föräldrarnas tillsyn och omsorg.
Det är därför intressant att undersöka på vilket sätt föräldrar i Sverige
påverkas av att barnet har en funktionsnedsättning. Genom tillgången
till detaljerade registerdata som täcker in hela befolkningen finns därtill för svensk del goda möjligheter att studera dessa samband på lång
sikt och med stor precision.
För det tredje finns det skäl att undersöka hur olika grupper av föräldrar med olika inkomst påverkas. Föräldrar med höga inkomster
har i genomsnitt högre utbildning, längre arbetsmarknadserfarenhet
och en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det skulle till exempel
tala för att de låter sig påverkas mindre, eftersom de (och samhällsekonomin i stort) har mer att förlora på att de går ner i arbetstid eller
helt lämnar arbetslivet. Tidigare studier (se till exempel ISF, 2012)
har också visat att välutbildade föräldrar (vilka oftast har en högre
inkomst) i genomsnitt är mer jämställda än andra föräldrar – i termer
av föräldrapenningsuttag.
Barnets diagnos och barnets ålder när vårdbidraget beviljas har sannolikt också betydelse för föräldrarnas arbetsutbud, sjukskrivning
och ekonomiska situation i övrigt. Försäkringskassan (2012) visar att
barnens diagnoser för nybeviljade vårdbidrag varierar med barnets
ålder. Bland barn som beviljas vid 0–2 års ålder dominerar medfödda
missbildningar, medan psykiska sjukdomar är överrepresenterade
bland barn som beviljas vårdbidrag vid högre åldrar.5 Eftersom barnets särskilda behov sannolikt varierar med diagnos är det intressant
att särskilja effekterna på arbetsutbud beroende på barnets diagnosgrupp och ålder på barnet när vårdbidraget beviljades.
Resten av rapporten disponeras som följer. I nästa kapitel beskrivs
tidigare studier. I kapitel 3 beskrivs förmånen vårdbidrag närmare.
Kapitel 4 behandlar dataunderlag och analysmetod. I kapitel 5 presenteras resultaten. Kapitel 6 avslutar med en sammanfattning och
diskussion.
5
Dessutom varierar omfattningen på vårdbidraget med diagnos samt med barnets kön (se ISF,
2013).
15
16
2 Tidigare studier
Fokus i många tidigare studier, flertalet från USA, ligger på hur
mammors arbetsutbud påverkas av barnets hälsa. Relativt lite uppmärksamhet ägnas åt papporna. Det varierar också i vilken grad tidigare studier har ambitionen att skatta kausala samband samt vilken
typ av data som analyseras och hur hälsan hos barnet studeras.
Huvudresultatet från dessa studier är att mammor utför mindre förvärvsarbete om barnet har en funktionsnedsättning. Gould (2004)
finner att ensamstående mammor visserligen arbetar men gör det
i större utsträckning på deltid, om barnet har en omsorgskrävande
funktionsnedsättning som kräver mycket av mammans tid. Gifta
mammor är mer benägna att inte arbeta alls eller arbeta färre timmar om barnet har en allvarlig funktionsnedsättning. Corman m.fl.
(2005) finner att barn med en relativt sett sämre hälsa (mätt som
låg födelsevikt) hänger samman med att mammorna med lägre sannolikhet arbetar och arbetar heltid. Corman m.fl. (2005) har även
undersökt papporna och finner att deras arbetstid minskar men att
förvärvsfrekvensen är opåverkad. Porterfield (2002) finner att mammors arbetsutbud minskar när barnen är små, oavsett om barnet har
en funktionsnedsättning eller inte. I samband med att barnet kommer
upp i skolåldern återgår gifta mammor i mindre utsträckning till
arbetsmarknaden än ensamstående mammor, om barnet har en funktionsnedsättning. Breslau m.fl. (1982) och Wehby och Ohsfeldt
(2007) finner att såväl etnicitet som socioekonomisk bakgrund spelar
roll för mammans arbetsutbud om barnet har en funktionsnedsättning.
Lukemeyer m.fl. (2000) fokuserar på familjer med mycket svag ekonomi och finner att det är en betydande ekonomisk börda för dem att
själva ta hand om sina funktionsnedsatta barn, i form av såväl direkta
utgifter på grund av funktionsnedsättningen som sådan (till exempel
för olika hjälpmedel), som uteblivna arbetsinkomster på grund av ett
minskat arbetsutbud.
17
Tidigare studier har bland annat använt olika kriterier för en funktionsnedsättning. Powers (2003) finner att alternativa definitioner
av funktionsnedsättning hos barnet verkar spela mindre roll för det
allmänna resultatet – att mammors arbetsutbud påverkas negativt om
barnet har en funktionsnedsättning. Även Powers (2003) finner att
påverkan på arbetsutbudet till viss del också beror på om mamman
är ensamstående eller inte.
Studier från andra länder än USA fokuserar även de på effekterna
på främst mammor. Zeng-Hua och Zuo (2010) finner att påverkan
på mammors arbetsutbud i Australien beror på hennes civilstånd;
barnets funktionsnedsättning har större betydelse för ensamstående
mammors val att arbeta än det har för gifta mammor. Ogifta mammor verkar ha svårare att ta sig in på arbetsmarknaden men behåller
arbetet i högre utsträckning. Gupta m.fl. (2013) finner att mammor
i urban miljö i Indien arbetar i högre utsträckning om barnet har en
funktionsnedsättning.
Det finns även studier av andra utfall och specifika diagnoser hos
barnet. Primdal m.fl. (2011) studerar specifikt barn med ADHD
(Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i Danmark på mycket
lång sikt. De finner att föräldrarna löper en högre risk att flytta isär
och ha ett lägre arbetsutbud 10 år efter att barnet fötts.
Funktionsnedsättningen kan vara så allvarlig att barnet avlider i unga
år. van den Berg m.fl. (2012) studerar med hjälp av svenska registerdata de långsiktiga ekonomiska och hälsomässiga följderna av att
förlora ett barn. De finner stora konsekvenser i form av minskade
arbetsinkomster flera år efteråt, ökad sannolikhet för sjukhusinläggning och skilsmässa men också för att man skaffar ett nytt barn.
van den Berg m.fl. (2012) fokuserar analysen på föräldrar vars barn
avlider i samband med olyckor snarare än barn med svåra sjukdomar
eller funktionsnedsättningar.6
En annan del av litteraturen undersöker hur föräldrapenning används
och påverkar föräldrarna. För svensk del pekar bland andra Karimi
m.fl. (2012) och Johansson (2010) på att uttaget av föräldrapenning
har blandade långsiktiga effekter på arbetsutbud och arbetsinkomster.
Andra studier, till exempel Duvander och Johansson (2010) och
Eriksson (2005), finner att fördelningen av hushållsarbete, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn inte är
6
Flera studier har undersökt effekten av att förlora ett syskon eller en maka/make, och finner att
hälsan försämras av att förlora en partner, speciellt för män (se sammanställning i van den
Berg m.fl., 2012).
18
jämställd. Angelov m.fl. (2013) finner att kvinnors sjukskrivning –
i relation till sina mäns – ökar kraftigt i samband med att de får barn
och att den ligger kvar på en hög nivå under lång tid därefter. Tolkningen i Angelov m.fl. (2013) är att den högre sjukskrivningen bland
mammor relativt pappor är ett uttryck för att kvinnor tar ett större
ansvar för hushållsarbetet inklusive omsorgen om barnen.
Försäkringskassan (2012) beskriver den ekonomiska situationen i
vuxen ålder (31–39 år) för personer födda 1970–1979 som föräldrarna hade vårdbidrag för. 7 Studien finner att i vuxen ålder har
gruppen sämre inkomster och lägre utbildningsnivå samt använder
olika sociala förmåner i större utsträckning än andra i samma ålder.
7
Studien redovisar enbart medelvärden för respektive grupp utan hänsyn tagen till andra
bakgrundsfaktorer.
19
20
3 Vårdbidraget och andra relaterade
förmåner
Vårdbidraget, som infördes den 1 juli 1964, är ett ekonomiskt stöd
som är tänkt att kompensera föräldrar som har barn med funktionsnedsättning eller som är långvarigt sjuka och behöver särskild tillsyn
och vård i minst sex månader. Syftet med bidraget är bland annat att
föräldern ska kunna ge barnet tillsyn, vård och stöd i olika former så
att barnet kan utvecklas på bästa sätt. Ersättningens storlek är inte
kopplad till förälderns sjukpenninggrundande inkomst, utan beror på
barnets behov av tillsyn och vård och på merkostnader på grund av
funktionsnedsättningen. När det infördes var det en invaliditetsersättning till barn under 16 år. Den 1 januari 1974 skildes vårdbidraget
från invaliditetsersättningen och blev ett fristående bidrag till den förälder som vårdar barnet, i stället för att som tidigare vara ett bidrag
till barnet självt.8 Reglerna om vårdbidraget finns i dag i 22 kap.
socialförsäkringsbalken (SFB). Försäkringskassan handlägger och
beslutar om vårdbidraget.
Innan vårdbidraget infördes fanns inga ersättningar eller förmåner
i socialförsäkringen för föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
Att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med
funktionsnedsättning följde tidens handikappolitik som gick ut på att
personer med funktionsnedsättning skulle integreras i samhället. I
stället för att låta barnet växa upp på institution var tanken att underlätta för föräldern att vårda barnet i hemmet (prop. 1997/98:152, s
130). Därmed skulle barnet ges möjlighet till en god utveckling efter
sin förmåga. Vårdbidraget skulle även ge en viss ersättning för förlorad arbetsinkomst och särskilda kostnader som barnets funktionsnedsättning medförde. Det ställdes dock inte något krav på att föräldern skulle avstå från arbete. När vårdbidraget infördes uppgick det
till 60 procent av basbeloppet (nu upphävda 9 kap. 3 § (1962:381)
8
SFS 1973:473, prop. 1973:47, s. 27.
21
om allmän försäkring, i dess lydelse från den 1 juli 1964), vilket var
samma belopp som den dåvarande invaliditetsersättningen till funktionshindrade över 16 år.
Helt vårdbidrag uppgår till 2,5 prisbasbelopp per år, vilket år 2013
motsvarar 9 271 kronor per månad före skatt. Vårdbidraget kan även
betalas ut som tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Bidraget
är skattepliktigt och pensionsgrundande, men vårdbidrag för merkostnader är inte skattepliktigt.
Vårdbidraget betalas ut till den förälder som ansöker om det eller den
som har den rättsliga vårdnaden om barnet. Två föräldrar kan också
välja att dela på utbetalningen. Om föräldern vårdar flera barn med
funktionsnedsättning grundas rätten till vårdbidrag i vissa fall på det
sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt på de sammanlagda
merkostnaderna (se ISF, 2013, s. 18).
Vårdbidraget för merkostnader är avsett att täcka de merkostnader
som uppstår för barnets funktionsnedsättning. Under vissa förutsättningar kan merkostnadsersättningar betalas ut utöver hel förmån.
Vårdbidrag kan också beviljas om det enbart finns merkostnader.
Av tabell 1 framgår hur många som fick vårdbidrag i december 2012.
Som framgår var det sammanlagt 46 000 föräldrar som tog emot
vårdbidrag, och de vårdade knappt 50 000 barn. En absolut majoritet
(85 procent) av mottagarna är kvinnor. De flesta av mottagarna (68
procent) har en fjärdedels eller ett halvt vårdbidrag.9
Tabell 1.
Antal mottagare av vårdbidrag i december 2012 uppdelat
på ersättningsnivå
Samtliga
¼
½
¾
Helt
Mer än helt
Annan
Enbart kostnadsersättning
Samtliga
Kvinnor
Män
46 492
18 180
13 656
5 091
7 874
932
10
749
39 705
15 629
11 703
4 323
6 642
791
6
611
6 787
2 551
1 953
768
1 232
141
4
138
Källa: Försäkringskassan, www.fk.se.
9
Riksförsäkringsverket (2002) och Försäkringskassan (2012) dokumenterar utvecklingen av
vårdbidraget och beskriver kompositionen av barn som har vårdbidrag.
22
Som noterades har antalet mottagare av vårdbidrag i det närmaste
fördubblats sedan mitten av 1990-talet. Det är främst barn med
psykiska diagnoser och mottagare med ett fjärdedels och ett halvt
vårdbidrag som har stått för ökningen, medan antalet som får helt
vårdbidrag har ökat relativt lite under perioden. Ökningen beror
även delvis på att barn sedan år 2003 har rätt till vårdbidrag till
19 års ålder, i stället för till 16 års ålder som tidigare.10
Barn som har stora och varaktiga funktionshinder och som behöver
hjälp med sina grundläggande behov kan få ersättning för personlig
assistans, antingen genom lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS) eller, om de har större behov av hjälp,
statlig assistansersättning enligt 51 kap. SFB.11 Barn med personlig
assistans eller andra insatser enligt LSS har ofta också vårdbidrag.
Föräldrar till barn som har personlig assistans kan få vårdbidraget
minskat.12 Denna undersökning omfattar inte uppgifter om personlig
assistans eller andra insatser enligt LSS. Omfattningen av personlig
assistans är dock liten i jämförelse med antalet barn som vårdas av
föräldrar som mottar vårdbidrag. I december 2012 var det 3 470
barn 0–19 år som hade personlig assistans (Försäkringskassan,
www.fk.se).
Om ett barn är sjukt och föräldrarna behöver stanna hemma från
sitt arbete för att ta hand om barnet har föräldrarna rätt till tillfällig
föräldrapenning för vård av barn (VAB), normalt till dess att barnet
fyller 12 år.13 VAB är inkomstrelaterad och kopplad till den tid föräldrarna avstår från att arbeta, och kan betalas ut under högst 120
dagar per år. Föräldrar som har vårdbidrag kan inte få VAB för
samma vård- och tillsynsbehov som de redan får vårdbidrag för
(11 kap. 16 § SFB). Detta gäller oavsett vem av föräldrarna
10
Antalet barn upp till 19 år med vårdbidrag ökade från 38 368 till 49 660 mellan år 2003 och
år 2012 (Försäkringskassan, www.fk.se). Antalet barn 0–15 år ökade från 35 373 till 39 150
mellan samma år.
11
I LSS, som är en lag som tillämpas av kommunerna, finns ytterligare rättigheter preciserade,
till exempel ledsagning, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför hemmet och boende
i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför
hemmet. Försäkringskassan beslutar om statlig assistansersättning.
12
Jmf. prop. 2000/01:96, s. 123, vårdbidraget kan reduceras till följd av att barnet beviljats
assistansersättning enligt reglerna i 51 kap. SFB.
13
VAB kan överlåtas till annan försäkrad person som avstår att arbeta för att ta hand om barnet.
Regler kring VAB finns i 11 och 13 kap. SFB.
23
som är mottagare av vårdbidraget. Föräldrar kan ha rätt till VAB om
barnet är 12–16 år gammalt, ifall det behöver mer hjälp än vad som
är vanligt för barn i den åldern. Här avses exempelvis barn med en
långvarig sjukdom, eller barn med en funktionsnedsättning som akut
insjuknar i en annan sjukdom eller vars grundsjukdom förvärras.
Även för barn i 12–16 års ålder gäller regeln att föräldrar som mottar
vårdbidrag inte kan få VAB för samma vård- och tillsynsbehov som
de redan får vårdbidrag för.
24
4 Metod, data och urval
4.1 Metodologiska överväganden
Målet för analysen är att studera hur föräldrar påverkas av att få ett
barn med funktionsnedsättning, när det till exempel gäller inkomst
eller sjukskrivning. I teorin skulle man kunna jämföra denna grupp
föräldrar (fortsättningsvis benämnd ”undersökningsgruppen”) med
genomsnittet för föräldrar i allmänhet för att på så sätt skatta det
kausala sambandet. Det förutsätter dock att undersökningsgruppen
i alla viktiga avseenden har samma egenskaper som andra föräldrar
(fortsättningsvis benämnd ”kontrollgrupp”). Det visar sig dock att
föräldrar som har barn med funktionsnedsättning avviker i genomsnitt
från andra föräldrar på många sätt, till exempel vad gäller inkomst,
antal barn sedan tidigare osv. Därför måste jämförelsen göras med
föräldrar som har liknande förutsättningar i vad som kallas ett matchningsförfarande. Till varje föräldrapar som har fått ett barn med
funktionsnedsättning kopplas då ett föräldrapar som fått barn utan
funktionsnedsättning, men som så långt möjligt har samma förutsättningar i övrigt. 14
Det finns flera skäl att tro att gruppen föräldrar med vårdbidrag för
barn med funktionsnedsättning avviker från andra föräldrar. I denna
studie identifieras funktionsnedsättning hos barnet genom att föräldrarna får vårdbidrag för barnet, vilket kan vara ett skäl att grupperna
är olika. Utformningen av förmånen kan betyda att förmånen är
underutnyttjad bland vissa grupper, av olika anledningar. Exempelvis
kan det vara svårt att diagnostisera vissa typer av funktionsnedsättningar, såsom vissa psykiska sjukdomar. Dessutom kan information
14
Metoden kallas propensity score matching och är mycket vanlig inom arbetsmarknadslitteraturen, se Rosenbaum and Rubin (1983). Matchingen innebär att man utjämnar skillnader
mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp i bland annat familjestorlek, barnets kön och
födelseår, mammans och pappans ålder när barnet föds, utbildningsnivå, arbetsinkomst och
ställning på arbetsmarknaden, etcetera, innan det att barnet föds. För närmare beskrivning av
metoden, se bilaga A.
25
och social miljö spela roll för beslutet att ansöka om vårdbidrag.
Föräldrarna kanske inte inser att barnet har särskilda behov, trots
att de i objektiv mening har rätt till förmånen. Detta gäller kanske
i högre utsträckning nyblivna föräldrar utan erfarenhet från tidigare
barn. Vidare kan erkännande av att barnet har extra behov upplevas
som stigmatiserande eller integritetskränkande för barnet och familjen, så att föräldrarna av den orsaken inte vill ansöka om förmånen.
En ytterligare orsak kan vara att ersättningen enligt vissa familjer
anses vara för låg, i förhållande till den utredning och externa granskning som barnet och föräldrarna behöver genomgå för att få ersättningen.
Det kan även finnas ett överutnyttjande av förmånen, såtillvida
att föräldrar ansöker och beviljas förmånen för barn med relativt
”normala” behov, det vill säga behov som i objektiv mening inte är
extraordinära. Vad som är ”normala” och ”särskilda” behov är en
bedömningsfråga. Delvis styrs bedömningen av normer som kan
variera till exempel över tid, mellan individer och beroende på social
miljö (jmf. ISF, 2013, som visade på skillnader i vårdbidragets
omfattning bland de som har vårdbidrag utifrån bland annat region,
kön och mottagarens socioekonomiska tillhörighet). Föräldrar är
olika, dels i hur lätt eller svårt de finner att det är att ta hand om sitt
barn utan annat stöd, dels i vad de uppfattar vad som är ”normalt”
behov. Därtill råder informationsasymmetri kring vad barnets objektiva behov är, såtillvida att föräldrarna vet mer än handläggaren som
beslutar om förmånen.
För att öka trovärdigheten i effektskattningen av att få ett barn med
funktionsnedsättning (och få vårdbidrag för det) används så kallad
matchning. Genom den metoden utjämnar (balanserar) man alla
observerbara skillnader mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp innan jämförelsen görs. Metoden går till så att man till varje
föräldrapar i undersökningsgruppen försöker hittar en så kallad
matchad kontroll, vilken är så lik föräldraparet i undersökningsgruppen som möjligt utifrån en rad observerbara bakgrundsvariabler.
En jämförelse av utfallet mellan par i undersökningsgruppen och de
matchade kontrollparen mäter den kausala effekten av att barnet har
särskilda behov, under förutsättning att man har kontrollerat för allt
som styr att föräldrarna har fått vårdbidrag för ett barn med funktionsnedsättning och som samtidigt påverkar utfallet. (Se bilaga A
för diskussion kring metod.)
26
Huvudanalysen gäller föräldrar som får vårdbidrag senast när barnet
är 7 år. Den avgränsningen har valts för att uppföljningsperioden ska
vara tillräckligt lång, så att analysen inrymmer förhållandevis många
år efter barnets födsel och analysen därigenom blir mer intressant.
Samtidigt måste urvalet vara tillräckligt stort så att den statistiska
analysen kan göras med tillräcklig precision – med längre uppföljning blir det automatiskt färre födelsekohorter som kan studeras.
Dessutom visar preliminära analyser att gruppen som nybeviljas vårdbidrag när barnet är något äldre avviker från den grupp föräldrar som
nybeviljades bidraget när barnet var litet. En förklaring på det är att
vårdbidrag vanligtvis beviljas för vissa typer av diagnoser i tidig ålder
medan det senare är andra diagnoser, såsom vissa psykiska diagnoser,
som ligger till grund för vårdbidraget (se Försäkringskassan, 2012).
Det är därmed troligt att såväl skälen för att söka vårdbidrag som
konsekvenserna av funktionsnedsättningen är olika.15 Den uppföljningsperiod som valts innebär således att undersökningsgruppen är
relativt heterogen. Avgörande i valet har dock varit att få med även
de diagnoser som står för den huvudsakliga ökningen i vårdbidrag
(det vill säga de psykiska diagnoserna). Som en känslighetsanalys
jämförs betydelsen av olika lång uppföljningsperiod och olika diagnoser.
Undersökningsgruppen identifieras genom att föräldrarna får vårdbidrag. Det går därför inte att ge ett entydigt svar på om det är de
särskilda behoven hos barnet som förklarar de utfall som uppkommer
senare, eller om det är utformningen av förmånen som sådan. Detta
är en brist i undersökningen. Av dessa skäl redovisas resultaten uppdelade på diagnos och på barnets ålder när vårdbidrag beviljades.
Analysen följer utvecklingen redan från barnets födelse eftersom
det kan vara svårt att veta exakt när en funktionsnedsättning infaller
och därmed när eventuella konsekvenser på föräldrarnas ekonomiska
situation uppkommer. Ett alternativ skulle vara att enbart studera
utvecklingen från det att föräldrarna fick vårdbidrag. Då antas att
funktionsnedsättningen uppstod när som föräldrarna beviljades vårdbidraget, men det är troligt att så inte alltid är fallet. Återigen kan det
till exempel röra sig om en diagnos som är svår att fastställa och som
15
Vissa typer av psykiska diagnoser kan vara svåra att fastställa vid en tidig ålder, bland annat
eftersom olika slag av problem blir tydliga i en miljö som kräver mer av barnet, i form av
självbehärskning, planering och koncentration, som är fallet i skolan (jmf. Riksförsäkringsverket, 2002). Det är troligt att till exempel information och social miljö (men även andra
anledningar till under- och överutnyttjande som nämndes ovan) spelar relativt sett större roll
för beslutet att ansöka för dessa typer av diagnoser. Andra diagnoser, såsom medfödda missbildningar, kräver sannolikt mindre av bedömning och utredning för beslutet om förmånen.
27
innebär ett större mått av bedömning och utredning för beslut om
förmånen, vilket kan fördröja ett eventuellt beslut om vårdbidrag.
I en känslighetsanalys undersöks om det finns några effekter redan
innan föräldrarna fick vårdbidraget.
För vissa utfall kan det dessutom vara svårt att fastställa kausalitetsföljden. Om man till exempel ser fler separationer och ökade sjukskrivningar för undersökningsgruppen jämfört med kontrollgruppen,
kan vara svårt att fastställa att detta är oberoende händelser, som
uppkommer separat till följd av att föräldrarna har ett barn med funktionsnedsättning. Det tänkbart att ett ökat sjukpenningutnyttjande
leder till fler separationer, men även det omvända – att en separation
leder till depression och senare till en sjukskrivning. Detta är en allmän reservation i denna typ av studier.
4.2 Data
För analysen används data från Försäkringskassans datalager Store,
där uppgifter om vårdbidrag finns från och med 1994, från Försäkringskassans analysdatabas Midas och från Socialstyrelsen. Datamängderna är totalundersökningar.
I analysen ingår uppgifter om när föräldrarna fick beslut om beviljat
vårdbidrag för barnet, nivå på vårdbidraget och merkostnadsersättningen, samt uppgift om diagnos för barnet. Därutöver ingår följande
variabler i analysen: kontant bruttoarbetsinkomst, om individen
förvärvsarbetar (sysselsättningsstatus), transfereringsinkomster och
antal dagar med sjukpenning samt om individen var arbetssökande
(inskriven hos Arbetsförmedlingen och deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program).16 Därtill finns demografiska uppgifter om individen såsom utbildningsnivå, uppgifter om hemmavarande barn, koppling mellan föräldrar och barn samt födelseland. Data innehåller även
uppgift om fastighetsidentitet. I data finns bruttoinkomster men inte
uppgift om disponibel inkomst. Dessutom ingår Socialstyrelsens uppgifter om ekonomiskt bistånd.17
16
Definitionen av om individen förvärvsarbetar utgår från sysselsättningsstatus i Sysselsättningsregistret enligt Statistiska centralbyråns (SCB) registerbaserade arbetsmarknadsstatistik
(Rams).
17
Uppgifter som kan identifiera om individen studerar finns inte med i data.
28
I datauttaget ingår uppgifter för barn födda 1993–2010 och för mamman och pappan, när en koppling mellan barn och förälder finns.
Analysen begränsas till de barn som har koppling till både en mamma
och en pappa. I analysen undantas alltså barn som bara har koppling
till den ena föräldern och barn med koppling till föräldrar av samma
kön.18
Observationsperioden för de flesta uppgifter är 1993–2010. Undantagen är arbetsinkomst och sysselsättningsstatus, vilka båda finns för
1993–2009, och arbetslöshet (inskrivningstid på arbetsförmedlingen)
som finns för 2000–2010.19
Undersökningsvariabeln, att få ett barn med särskilda behov och ha
vårdbidrag, är definierad utifrån att minst en av föräldrarna mottog
vårdbidrag senast när barnet var 7 år. De som senare upphör att ta
emot vårdbidrag ingår också i undersökningsgruppen.
4.3 Urval
Uppgifter om beslut om vårdbidrag finns för perioden 1993–2012.
Barn som är födda senare än 2005 ingår inte i analysen för att man
ska kunna följa om föräldrarna fick vårdbidrag senast när barnet var
7 år.
Huvudanalysen kräver dock vissa ytterligare begränsningar på studiepopulationen. För det första behövs det en förperiod på 3 år innan
barnet föds eftersom föräldrarna av metodskäl behöver observeras
under ett antal år innan barnets föds. För en närmare diskussion, se
bilaga A.
För det andra finns det begränsningar i vissa variabler som är nödvändiga för analysen. Preliminära skattningar visar att det behövs en
betingning på tidigare arbetslöshet (inskrivning på Arbetsförmedlingen).20 Det finns dock inga uppgifter om arbetslöshet före år 2000
18
Analysen genomförs på årsbasis. För variabler som är på dagsbasis i databasen (till exempel
vårdnadshavandeskap, fastighetsidentitet och antal hemmavarande barn) tas värdet per 31
december respektive år.
19
Definitionen av sysselsättningsstatus (om man är förvärvsarbetande) utgår från sysselsättningsstatus i Sysselsättningsregistret enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik
(Rams).
20
Innebörden av detta är att betingningen behövs för att få balans på tidigare arbetslöshet samt
att betingningen påverkar effektskattingar på framtida arbetsinkomst, förvärvsfrekvens och
sjukskrivning.
29
i dessa data, och tillsammans med valet av förperiod och definitionen
av undersökningsvariabeln innebär det att urvalet för huvudanalysen
blir begränsad till barn födda 2001–2005.21
Sammanfattningsvis innehåller urvalet för huvudanalysen 10 719
barn (föräldrapar) födda 2001–2005 i undersökningsgruppen, och
367 387 barn (föräldrapar) i kontrollgruppen. Det är ungefär lika
många barn som får vårdbidrag senast vid 7 års ålder oberoende
av födelseår (varierar mellan 2 045 och 2 160 barn per födelseår).
4.4 Deskriptiv analys
Som nämndes är det troligt att gruppen föräldrar som får ett barn med
funktionsnedsättning och har vårdbidrag avviker från andra föräldrar.
Detta styrks av tabell 2, som visar grundläggande beskrivande statistik för det omatchade urvalet uppdelat på undersökningsvariabeln.
Variablerna mäts i de flesta fall ett eller två år innan barnet föds.
Enbart de barn som har koppling till både pappan och mamman ingår.
21
Matchningen betingar på tidigare arbetslöshet (inskrivning på arbetsförmedlingen) ett år
innan barnet föds.
30
Tabell 2.
Medelvärdesjämförelse för pappor och mammor,
uppdelat på om föräldrarna tillhör undersökningsgruppen; barn födda 2001-2005
Tillhör
undersökningsgruppen?
Pappor
Ja
Mammor
Nej
t-kvot
Ja
Nej
t-kvot
Mamman och pappan har olika
hushåll (%)**
Barnet är en pojke (%)
Ålder (när barnet föds)
Utrikes född (%)
28,22
25,18
7,13
28,22
25,18
7,13
62,55
33,44
11,03
51,02
33,31
10,09
23,56
2,44
3,17
62,55
30,97
10,50
51,02
30,94
9,93
23,56
0,56
1,92
Antal barn*
Utbildning på mellannivå (%)*
Hög utbildning (%)*
Utb. saknas/okänd (%)*
0,88
64,65
23,42
0,50
0,80
62,51
27,98
0,28
8,78
4,52
–10,39
4,26
0,92
57,14
32,38
0,38
0,80 12,66
53,83
6,79
38,55 –12,94
0,29
1,75
Har ekonomiskt bistånd (%)**
Har förtidspension (%)**
Arbetslöshet (dagar)*
Har förvärvsarbete (%)**
4,94
0,40
26,76
84,41
2,83
0,24
20,97
85,86
12,90
3,46
9,18
–4,23
7,73
1,18
51,07
76,01
4,22 17,61
0,42 11,62
41,81 10,13
81,18 –13,47
Arbetsinkomst**£
Sjukskriven (dagar)**†
Föräldrapenning (dagar)**†
Tillf. föräldrapenning för vård
av barn (dagar)**†
26
7,67
6,76
3,02
28
5,51
7,21
2,52
–9,67
6,76
–1,99
9,11
15
21,83
45,70
2,54
17 –15,03
12,37 21,09
47,57 –2,33
2,02
9,07
Anm. Tabellen avser urvalet för analysen (se text). Uppdelningen är gjord på föräldrapar där
minst en var mottagare av vårdbidrag senast när barnet var 7 år (undersökningsgruppen) och
andra (kontrollgrupp). Antalet observationer är 10 719 för undersökningsgruppen och 367 387
för kontrollgruppen. Enbart barn som har koppling till både pappan och mamman ingår. Tkvoten är ett statistiskt test som visar om behandlingsgrupp och kontrollgrupp skiljer sig åt.
En t-kvot med absolutvärde över 1,96 (3,29) innebär att skillnaden mellan behandlade och
kontroller är signifikant skild från noll på 5-procentsnivån (0,1-procentsnivån). *) Mäts 1 år
innan barnet föds. **) Mäts 2 år innan barnet föds. †) Avser bruttodagar ersatta av Försäkringskassan. £) Uttryckt i 2013 års prisnivå, 10-tusentals kronor. Utbildning på mellannivå: högst
eftergymnasial utbildning kortare än två år. Hög utbildning: eftergymnasial utbildning minst två
år eller forskarutbildning. Utelämnad utbildningskategori: kort utbildning (högst förgymnasial
utbildning 9 (10) år).
31
Från tabellen kan man se att föräldrapar med vårdbidrag (undersökningsgruppen) oftare har olika hushåll innan barnet föds och att
det oftare är pojkar som föräldrar får vårdbidrag för. 22 Vidare visar
resultaten att papporna i undersökningsgruppen är något äldre än
andra pappor och att de oftare är födda utrikes. Föräldrapar i undersökningsgruppen har fler barn sedan tidigare, har en lägre utbildning,
är mer sjukskrivna, mottar oftare ekonomiskt bistånd, är mer arbetslösa och oftare förtidspensionärer (har sjuk- och aktivitetsersättning)
än andra föräldrar. Därtill har föräldrapar i undersökningsgruppen
en lägre förvärvsfrekvens, lägre arbetsinkomst och använder mer tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Det sistnämnda bör naturligtvis hänga samman med att de oftare har ett barn innan. Mammor i
undersökningsgruppen använder mindre föräldrapenning. Statistiska
test visar att undersökningsgruppen och kontrollgruppen skiljer sig åt
i dessa avseenden. Grupperna är alltså olika, även innan barnet föds.
Matchningen betingas på en lång rad historiska utfall vilka återges i
detalj i bilaga A. Matchningsresultaten, som också redovisas i bilaga
A, visar att samtliga gruppskillnader i matchningsvariablerna är utjämnade efter matchning. Statistiska test visar att grupperna inte går
att skilja åt, vilket man i litteraturen brukar benämna att grupperna
är balanserade. Så långt det går att bedöma innebär detta att matchningen har lyckats.
Figur 1 visar åldersfördelningen på barnen (antal) när föräldrarna
beviljades vårdbidrag (barn upp till 7 års ålder). Figuren visar att det
finns en förskjutning över tid mot att vårdbidraget beviljades för äldre
barn. Bland barnen födda 2001 var det 21 procent som fick ersättningen vid 1 års ålder och 12 procent vid 6 års ålder. Motsvarande
andelar för dem som föddes 2005 var 17 procent i båda fallen.
22
I data finns ingen definition av hushållsidentitet. I analysen definieras hushållstillhörighet för
föräldrarna utifrån fastighetsidentitet; om föräldrarna har samma fastighetsidentitet under ett
år antas man tillhöra samma hushåll.
32
Figur 1.
Barnets ålder när vårdbidrag beviljades för
analysurvalet, uppdelat på barnets födelseår
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
0
1
2
2001
3
2002
4
2003
5
2004
6
7
2005
Data uppvisar samma mönster som tidigare studier (Försäkringskassan, 2012). Exempelvis kan man se att de vanligaste diagnosgrupperna är psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
(33 procent), följt av medfödda missbildningar, deformiteter och
kromosomavvikelser (15 procent), sjukdomar i nervsystemet samt
sjukdomar i ögat och närliggande organ (12 procent), samt endokrina
sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar
(10 procent). Vidare visar data att barnen med högst genomsnittlig
ålder vid beviljandet har psykiska sjukdomar och syndrom samt
beteendestörningar (5,3 år) och endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar (4,1 år), medan barn med
medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser har
lägst genomsnittsålder (1,3 år).
33
34
5 Resultat
I detta kapitel redovisas skattningsresultat från analysen. Först
presenteras huvudresultaten för hela gruppen som får ett barn med
särskilda behov och som har vårdbidrag. Därefter redovisas resultat
uppdelade på olika inkomstgrupper och diagnosgrupper. Slutligen
presenteras en känslighetsanalys.
5.1 Huvudresultat
I figur 2 visas sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta av samtliga)
för mammor 3 år före till och med 7 år efter barnets födelse. Översta
grafen visar sysselsättningsgraden för mammor till ett barn med särskilda behov (mörk heldragen linje), mammor som utgör matchade
kontroller (ljus heldragen linje) och slutligen samtliga mammor utan
vårdbidrag (streckad linje). Grafen belyser dels att mammor i allmänhet förvärvsarbetar mindre i samband med barnets födelse, dels att
det i genomsnitt tar längre tid för mammor att återkomma till arbete
om de har ett barn med särskilda behov. Det tar i genomsnitt ungefär
2 år för mammor som utgör matchade kontroller att återgå till samma
sysselsättningsgrad som de hade innan barnet föddes. För gruppen
mammor med barn med särskilda behov tar det i genomsnitt cirka
4 år.
Effekten av att barnet har en funktionsnedsättning går att avläsa av
den vertikala skillnaden mellan den mörka heldragna och den ljusa
heldragna linjen. Effektskattningen och de tillhörande statistiskt
beräknade konfidensintervallen återges i den nedre grafen i figur
2 (heldragen linje respektive streckade linjer). Resultaten visar att
effekten på sysselsättningsgraden av att få ett barn med särskilda
behov är ungefär –1,4 procentenheter år 1. Tolkningen är att mammor är sysselsatta i mindre utsträckning redan året efter det att
barnet fötts, om barnet har särskilda behov. Som figuren visar ökar
effekten över tid och år 7 är effekten cirka –4,5 procentenheter.
35
I figur 3 visas motsvarande estimat för pappor. Den övre grafen
visar att pappor i allmänhet inte minskar sin sysselsättningsgrad i
samband med barnets födelse på samma sätt som mammor. Däremot finns en gradvis minskning av sysselsättningen bland män när
de blir pappor. Skattningen visar att pappor till barn med särskilda
behov tenderar att behålla samma sysselsättningsgrad. De förvärvsarbetar alltså mer än andra pappor. Effekten (i den nedre grafen) är
inte statistiskt säkerställd före år 4. Åren 5–7 finns det dock en positiv
effekt på förvärvsfrekvensen på ungefär 2–3 procentenheter. Jämfört
med kontrollgruppen har pappor alltså en högre sysselsättningsgrad
om barnet har särskilda behov, medan mammorna har en lägre.
Figurerna visar att matchningen har lyckats utjämna observerbara
skillnader i sysselsättningsgrad innan barnet föds. Vidare kan man
se att det finns en skillnad mellan undersökningsgruppen och andra
föräldrar som inte har vårdbidrag (alla kontroller) redan före barnets
födelse. Detta tyder på, som noterats ovan, att föräldrar i undersökningsgruppen i genomsnitt avviker från andra föräldrar. En jämförelse
utan betingning på bakgrundfaktorer kommer att grovt felskatta betydelsen av att få ett barn med funktionsnedsättning. Exempelvis visar
en enkel gruppjämförelse (utan matchning) att mammor med barn
med särskilda behov arbetar cirka 7 procentenheter mindre (= 84–77)
än andra mammor 3 år efter barnets födsel, medan effektskattningen
i själva verket ger en skillnad på cirka 3 procentenheter mindre
(= 80–77).
36
Figur 2.
Effekten på mammors sysselsättningsgrad av att barnet
har särskilda behov; 3 år före till 7 år efter barnets
födelse
0,87
0,85
0,83
0,81
0,79
0,77
0,75
0,73
0,71
0,69
-3
-2
-1
0
Undersökningsgrupp
1
2
3
4
Matchade kontroller
5
6
7
Alla kontroller
0,02
0,01
0
-0,01
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
-0,02
-0,03
-0,04
-0,05
-0,06
-0,07
Effekt
-2*se
+2*se
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. Den övre grafen visar nivåer och den nedre
effekten. I den nedre grafen anger de streckade linjerna effektskattningens konfidensintervall
(+/– 2 standardfel).
37
Figur 3.
Effekten på pappors sysselsättningsgrad av att barnet har
särskilda behov; 3 år före till 7 år efter barnets födelse
0,88
0,87
0,86
0,85
0,84
0,83
0,82
0,81
0,8
0,79
-3
-2
-1
0
Undersökningsgrupp
1
2
3
4
Matchade kontroller
5
6
7
Alla kontroller
0,05
0,04
0,03
0,02
0,01
0
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
-0,01
-0,02
Effekt
-2*se
+2*se
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. Den övre grafen visar nivåer och den nedre
effekten. I den nedre grafen anger de streckade linjerna effektskattningens konfidensintervall
(+/– 2 standardfel).
38
I tabell 3 och tabell 4 redovisas effektskattningar på arbetsinkomsten.
Tabellerna visar att båda föräldrarna har signifikant lägre arbetsinkomster under lång tid efter det att barnet med särskilda behov har
fötts, i relation till andra jämförbara föräldrar. För mammor är effekten kraftig; år 2 är årsarbetsinkomsten ungefär 18 000 kr lägre (cirka
–12 procent). Efter 7 år är effekten cirka 21 000 kr mindre i arbetsinkomst (–10 procent). För pappor är effekten knappt cirka –7 000 kr
under det år barnet föds (–3 procent) för att därefter, under år 2–3,
öka till ungefär –9 000 kr (–3 procent). Under följande år går det att
se en återhämtning för papporna och år 7 är effekten på pappors
arbetsinkomst inte skild från noll. Föräldrarnas sammanlagda arbetsinkomst är mellan 17 000 kr och 27 000 kr lägre per år mellan år 2
och 7.
Det finns också en tydlig effekt på föräldrarnas sjukskrivningsmönster. Effekten är störst för mammor, vilka är ungefär 11 dagar mer
sjukskrivna år 0 och knappt 12 dagar mer år 2 till följd av barnets
särskilda behov (33 respektive 54 procent mer än jämförbara mammor). Därefter avtar effekten. Vid år 7 kvarstår ungefär 6 dagars
högre sjukskrivning (54 procent mer än jämförbara mammor). Pappor som har ett barn med särskilda behov är cirka 3 dagar mer sjukskrivna än jämförbara pappor året då barnet föds och knappt 3 dagar
mer år 5 (cirka 30 procent mer i båda fallen). Även för papporna
verkar effekten klinga av över tid, och det finns ingen extra sjukskrivning 7 år efter barnets födelse. 23
Det finns även effekter i form av en ökad förtidspensionering (sjukoch aktivitetsersättning), som för mammor är statistiskt säkerställd
från och med år 3. Vid år 7 är andelen förtidspensionärer bland mammorna med ett barn med särskilda behov 1,5 procentenheter större än
bland jämförbara mammor. För att få en känsla för storleken på effekten kan man beräkna den relativa risken (det vill säga kvoten i sannolikheter mellan undersökningsgruppen och de matchade kontrollerna).
En kvot på 1 betyder att andelen med förtidspension är lika stor i båda
grupperna, medan en relativ risk över 1 betyder att förtidspension är
vanligare i undersökningsgruppen. För mammor tyder skattningarna
på att den relativa risken är 1,37 vid år 7, vilket betyder att förtidspension är cirka 37 procent högre än bland mammor som får ett barn
med särskilda behov än bland jämförelsegruppen. För pappor finns
ingen statistiskt säkerställd effekt på förtidspensionering.
23
I måttet ingår inte sjuklöneperioden, som för närvarande omfattar den de första 14 dagarna
som en anställd är borta från arbetet på grund av sjukdom. Mönstret är ungefär detsamma
om sjuklöneperioden ingår fast nivån är något högre.
39
Tabell 3.
Effekten på arbetsinkomst, sysselsättning, sjukskrivning
och förtidspension av ett barn med särskilda behov;
3 år före till 7 år efter barnets födelse, mammor
År
Arbetsinkomst
–3
–2
–1
0
1
2
3
4
5
6
7
1 002
0,61
620
0,38
814
0,48
–829 –0,65
–6 188 –5,20
–17 664 –10,92
–14 706 –8,47
–15 893 –8,69
–18 604 –8,77
–18 706 –7,40
–20 938 –6,54
t-kvot
Är
sysselsatt
t-kvot
0,005
0,000
0,006
0,001
–0,014
–0,022
–0,034
–0,034
–0,033
–0,036
–0,045
0,75
–0,06
1,09
0,23
–2,33
–3,81
–6,02
–6,13
–5,58
–5,23
–5,32
Sjukskrivning
Har förtids(dagar*)
t-kvot
pension
t-kvot
–0,76
–1,06
–0,74
11,52
8,60
11,51
11,02
10,46
9,43
7,10
7,09
–0,97
–1,19
–0,74
12,73
11,13
11,49
11,00
10,85
10,39
8,43
7,84
0,000
0,001
0,001
0,001
0,001
0,003
0,005
0,009
0,010
0,012
0,015
–0,15
0,78
0,57
0,43
0,50
1,47
2,28
3,38
3,75
4,28
4,54
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. Alla inkomster är uttryckta i 2013 års prisnivå. En tkvot med absolutvärde över 1,96 (3,29) innebär att skattningen är signifikant skild från noll på 5
procentsnivån (0,1 procentsnivån). *) avser bruttodagar ersatta av försäkringskassan. Utfall som
inte är ingår som matchningsvariabler innan år 0 är kursiverade.
Tabell 4.
År
Arbetsinkomst
–3
–2
–1
0
1
2
3
4
5
6
7
1 327
1 177
560
–6 920
–6 590
–8 983
–8 595
–6 232
–5 431
–1 045
3 863
Effekten på arbetsinkomst, sysselsättning, sjukskrivning
och förtidspension av ett barn med särskilda behov;
3 år före till 7 år efter barnets födelse, pappor
Är
t-kvot sysselsatt
0,60
0,51
0,24
–2,99
–2,72
–3,50
–3,13
–2,13
–1,65
–0,25
0,83
0,004
0,000
0,004
0,003
0,004
0,008
0,010
0,009
0,019
0,030
0,028
t-kvot
0,78
0,09
0,81
0,60
0,86
1,60
1,99
1,88
3,40
4,56
3,42
Sjukskrivning
Har förtids(dagar*)
t-kvot
pension
t-kvot
–0,29
–0,26
–0,42
2,95
4,25
2,06
2,60
2,53
2,45
1,77
1,03
–0,57
–0,48
–0,69
4,61
6,51
3,13
4,01
4,23
4,13
3,31
1,80
–0,000
–0,001
0,000
0,000
0,000
0,001
0,001
0,001
0,001
0,001
0,001
–0,35
–0,63
0,09
0,40
0,14
0,66
0,59
0,80
0,32
0,63
0,47
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. Inkomster är uttryckta i 2013 års prisnivå. En t-kvot
med absolutvärde över 1,96 (3,29) innebär att skattningen är signifikant skild från noll på 5 procentsnivån (0,1 procentsnivån). *) avser bruttodagar ersatta av försäkringskassan. Utfall som
inte är ingår som matchningsvariabler innan år 0 är kursiverade.
40
Tabell 5 och tabell 6 presenterar effekterna på arbetslöshet. Detta
skattas dels genom att mäta antalet dagar som en person är inskriven
på Arbetsförmedlingen, dels genom att undersöka om personen får
aktivitetsstöd.24 Resultaten visar att det finns vissa effekter på arbetslöshet. För både pappor och mammor finns en förhöjd sannolikhet
för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program under år 6–7 om
barnet har särskilda behov. Sannolikheten är mindre för att mammor
är öppet arbetslösa 1–2 år efter barnets födelse, medan sannolikheten
är förhöjd för pappor under åren 2, 6 och 7. För mammors del kan
resultatet bero på att de i mindre utsträckning aktivt söker jobb under
dessa år. Ytterligare resultat i samma tabeller visar att det inte finns
någon effekt på andelen som mottar ekonomiskt bistånd om barnet
har funktionsnedsättning.
Tabell 5.
År
–3
–2
–1
0
1
2
3
4
5
6
7
Effekten på aktivitetsstöd, öppen arbetslöshet och
ekonomiskt bistånd av ett barn med särskilda behov;
3 år före till 7 år efter barnets födelse, mammor
Har
aktivitetsstöd
0,003
–0,002
–0,004
–0,000
–0,002
–0,003
0,002
–0,000
0,002
0,009
0,010
t-kvot
Öppen
arbetslöshet
(dagar)
0,75
–0,55
–1,22
–0,08
–1,08
–1,11
0,59
–0,10
0,77
3,36
3,01
2,64
–1,47
–0,42
0,20
–2,86
–4,38
–1,63
–0,14
1,11
0,34
1,93
t-kvot
Har
ekonomiskt
bistånd
t-kvot
1,58
–1,00
–0,31
0,20
–3,01
–3,10
–1,21
–0,11
0,89
0,28
1,48
0,002
-0,005
-0,004
-0,001
0,001
0,000
0,003
0,003
0,000
–0,000
–0,000
0,59
–1,31
–1,15
–0,30
0,53
0,09
1,09
1,14
0,04
–0,12
–0,13
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. En t-kvot med absolutvärde över 1,96 (3,29) innebär
att skattningen är signifikant skild från noll på 5 procentsnivån (0,1 procentsnivån). Utfall som
inte är ingår som matchningsvariabler innan år 0 är kursiverade.
24
Aktivitetsstöd indikerar deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program, eftersom den som
deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program i regel har rätt till aktivitetsstöd.
41
Tabell 6.
År
–3
–2
–1
0
1
2
3
4
5
6
7
Effekten på aktivitetsstöd, öppen arbetslöshet och
ekonomiskt bistånd av ett barn med särskilda behov;
3 år före till 7 år efter barnets födelse, pappor
Har
aktivitetsstöd
0,005
0,003
–0,001
–0,003
0,003
0,003
0,003
0,004
0,001
0,006
0,009
t-kvot
Öppen
arbetslöshet
(dagar)
1,53
0,85
–0,28
–0,98
1,18
1,06
1,30
1,55
0,58
2,57
3,42
0,43
1,37
0,27
1,35
1,60
2,33
1,21
1,40
1,09
2,40
1,95
t-kvot
Har
ekonomiskt
bistånd
t-kvot
0,35
1,27
0,27
1,38
1,67
2,49
1,33
1,59
1,28
2,99
2,10
0,001
–0,001
–0,001
0,002
0,002
0,004
0,001
0,003
0,001
0,002
0,004
0,26
–0,47
–0,42
0,80
0,96
1,66
0,57
1,30
0,65
0,92
1,42
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. En t-kvot med absolutvärde över 1,96 (3,29) innebär
att skattningen är signifikant skild från noll på 5 procentsnivån (0,1 procentsnivån). Utfall som
inte är ingår som matchningsvariabler innan år 0 är kursiverade.
Tabell 7 nedan visar användandet av tillfällig föräldrapenning för
vård av barn (VAB), och det framgår att föräldrarna som har barn
med funktionsnedsättning använder mer VAB än andra jämförbara
föräldrar. I genomsnitt använder pappor 3–4 fler och mammor 4–6
fler VAB-dagar per år än jämförbara pappor och mammor. Störst
relativ skillnad i mammors VAB-dagar, till följd av barnets funktionsnedsättning, finns under barnets första två levnadsår, cirka 3
gånger mer. Därefter går det relativa VAB-dagsanvändandet ned till
cirka 1,7 gånger mer år 7. Pappor i allmänhet använder i genomsnitt
fler VAB-dagar under barnets första levnadsår. Under år 0 använder
pappor i undersökningsgruppen i genomsnitt 1,9 gånger mer VABdagar mot jämförbara pappor. Under följande år går det relativa användandet av VAB-dagar ned även för papporna till cirka 1,7 gånger
mer VAB-dagar vid år 7.
42
Tabell 7.
År
–3
–2
–1
0
1
2
3
4
5
6
7
Effekten på tillfällig föräldrapenning för vård av barn
(dagar) av ett barn med särskilda behov; 3 år före till 7 år
efter barnets födelse
Pappor
Tillfällig
föräldrapenning
(dagar)
0,15
0,04
0,09
3,58
3,71
3,47
3,36
3,17
2,84
2,85
2,68
Mammor
Tillfällig
föräldrapenning
(dagar)
t-kvot
1,61
0,35
0,81
18,99
19,22
18,59
18,47
18,99
17,17
17,92
14,88
0,23
0,09
–0,02
5,95
5,72
4,49
4,03
3,81
3,92
4,18
3,88
t-kvot
2,62
0,96
–0,22
29,39
24,89
19,01
18,91
17,94
17,98
18,58
16,13
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. En t-kvot med absolutvärde över 1,96 (3,29) innebär
att skattningen är signifikant skild från noll på 5 procentsnivån (0,1 procentsnivån). Utfall som
inte är ingår som matchningsvariabler innan år 0 är kursiverade.
5.2 Andra konsekvenser
Barnets särskilda behov kan påverka föräldrarnas benägenhet att
separera samt viljan och möjligheten att skaffa fler barn. Man bör
dock ha i åtanke att kausalitetsordningen inte är alldeles självklar
(se avsnitt 4.1). Tabell 8 visar effekterna på separationsrisken och
sannolikheten för att skaffa ett till barn.25
25
Mer exakt undersöks här föräldrarnas fastighetsidentitet under ett år, eftersom det saknas
uppgift om hushållsidentitet. Om föräldrarna har olika fastighetsidentitet räknas det som att
de inte lever i samma hushåll. Det finns ingen anledning att misstänka att klassificeringen
leder till en felskattning av effekten.
43
Tabell 8.
Separationer och fortsatt barnafödande, skillnad mellan
undersökningsgruppen och matchade kontroller;
3 år före till 7 år efter barnets födelse
År
Lever i
olika
hushåll
t-kvot
Mannen får
nytt barn
t-kvot
Kvinnan får
nytt barn
t-kvot
–3
–2
–1
0
1
2
3
4
5
6
7
0,001
–0,008
–0,005
–0,002
0,001
0,001
0,005
0,016
0,016
0,014
0,018
0,10
–1,24
–0,91
–0,47
0,32
0,23
1,05
3,12
3,06
2,66
2,83
–0,003
0,000
0,003
–0,003
0,008
0,011
-0,006
0,005
0,006
–0,001
0,005
–0,67
0,00
1,21
–2,24
3,02
2,28
–1,30
1,38
1,93
–0,38
1,32
–0,005
0,003
0,003
0,000
0,007
0,011
–0,006
0,005
0,005
0,001
0,002
–1,03
0,50
0,97
*
2,72
2,25
–1,36
1,35
1,36
0,35
0,47
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. En t-kvot med absolutvärde över 1,96 (3,29) innebär
att skattningen är signifikant skild från noll på 5 procentsnivån (0,1 procentsnivån). Nytt barn
mäts genom att bli vårdnadhavare. *) går inte att beräkna; samtliga i undersökningsgrupp och
kontrollgrupp får barn. Utfall som inte är ingår som matchningsvariabler innan år 0 är kursiverade.
Tabellen visar att separationsrisken är högre i gruppen som har ett
barn med särskilda behov. Skillnaden är statistiskt signifikant från
och med år 4 och tyder på en relativ risk på 1,1, vilket innebär att
det är ungefär 10 procent vanligare i undersökningsgruppen att ett
slumpvis valt föräldrapar har separerat 4 år efter barnets födsel,
jämfört med kontrollgruppen. Tabellen visar att det också finns en
signifikant högre sannolikhet för att föräldrarna i undersökningsgruppen skaffar ytterligare barn under år 1–2. Uttryckt i relativa sannolikheter är det cirka 20 procent högre sannolikhet år 1 och cirka
7 procent högre år 2 för att ett slumpvis valt föräldrapar i undersökningsgruppen skaffar ytterligare ett barn, jämfört med ett slumpvis
valt föräldrapar i kontrollgruppen.26
Barn med vissa funktionsnedsättningar har i genomsnitt en högre
mortalitet. Tabell 9 redovisar mortalitetsrisken för barnet över tid.
26
Att skaffa ytterligare ett barn mäts genom att föräldern blir vårdnadshavare för ett nytt
barn. Resultaten visar att männen i undersökningsgruppen i något mindre utsträckning blir
vårdnadshavare det år då barnet föds, jämfört med männen som utgör matchade kontroller.
Skillnaden är dock liten. Det finns ingen skillnad mellan undersökningsgruppen och de
matchade kontrollerna vad gäller kvinnorna under det år då barnet föds.
44
Tabell 9.
Mortalitet för barnet, skillnad mellan undersökningsgrupp och matchade kontroller; upp till 7 år efter barnets
födelse
År
Årlig
sannolikhet
t-kvot
Ackumulerad
sannolikhet
t-kvot
Relativ risk*
0
1
2
3
4
5
6
7
–0,0004
0,0072
0,0037
0,0027
0,0024
0,0017
0,0018
0,0017
–0,52
8,28
6,18
5,39
5,10
4,24
4,36
3,75
–0,0004
0,0068
0,0105
0,0133
0,0158
0,0175
0,0193
0,0206
–0,52
6,04
8,22
9,72
10,88
11,62
12,34
11,31
0,87
2,97
3,95
4,83
5,53
6,01
6,49
6,12
Anm. År 0 är kalenderåret då barnets föds. En t-kvot med absolutvärde över 1,96 (3,29) innebär
att skattningen är signifikant skild från noll på 5 procentsnivån (0,1 procentsnivån). Relativ risk
är kvoten i sannolikhet för undersökningsgrupp och kontrollgrupp (avser ackumulerad sannolikhet).
Tabellen visar som förväntat att barn med särskilda behov som grupp
har större risk att avlida. Det är sex gånger vanligare att barn med
särskilda behov inte överlever sitt femte levnadsår, än barn till jämförbara föräldrar i kontrollgruppen.27
5.3 Uppdelning av effekten på olika grupper
I detta avsnitt undersöks om det finns systematiska skillnader i effekten beroende på dels föräldrarnas tidigare inkomstnivå, dels barnets
diagnos. Undersökningen gäller arbetsinkomsten och sysselsättningsgraden från barnets födsel och 7 år framåt.28
27
Separata skattningar visar att barn med medfödda missbildningar etc. (diagnosgrupp Q) har
ungefär 12 gånger högre risk för att avlida före 8 års ålder, jämfört med barn i kontrollgruppen. För psykiska diagnoser, etc. (diagnosgrupp F), är motsvarande överrisk inte signifikant
skild från kontrollgruppens. Barn med diagnosgrupperna ’övrig’, sjukdomar i nervsystemet,
etc. (diagnosgrupp G-H), och endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar, etc. (diagnosgrupp
E), har 12, 10 respektive 4 gånger högre risk att avlida före 8 års ålder, jämfört med barn i
kontrollgruppen.
28
Analysen utgår från det matchade urvalet som används i huvudanalysen. De exakta modellspecifikationerna som används i avsnittet beskrivs i bilaga B. Med tidigare inkomst avses i
denna analys inkomsten två år innan barnet föds. Detta inkomstmått summerar all pensionsgrundande inkomst. Transfereringsinkomster (till exempel sjukpenning, föräldrapenning, akassa med mera) är justerade med faktorn 1,25 för att på så sätt skatta en pensionsgrundande
inkomst om den försäkrade hade haft arbetsinkomster istället för aktuella transfereringar.
Måttet ger således en skattning på den bakomliggande arbetsinkomsten.
45
5.3.1 Inkomst
Mannen och kvinnan delas in i tre inkomstgrupper utifrån sin tidigare
inkomst: hög, mellan och låg (i vilken även de som saknar inkomst
ingår).29 Skattningen på kvinnors arbetsinkomst redovisas i tabell
B1 i bilaga B. Tolkningen är att, oavsett deras tidigare inkomst, så
minskar kvinnor sin arbetsinkomst ungefär lika mycket om barnet har
särskilda behov. Höginkomsttagarkvinnor uppvisar en större effekt
(större minskning), men skillnaden i effekterna på arbetsinkomst är
inte signifikant skild från noll mellan de olika inkomstgrupperna.
Motsvarande skattningar för män redovisas i tabell B2 i bilaga B.
Resultaten visar att inte heller mäns arbetsinkomster utvecklas signifikant olika beroende på deras tidigare inkomst. Det finns skillnader
i punktskattningen mellan inkomstgrupper (höginkomsttagarmän
har högre arbetsinkomst än övriga män med ett barn med särskilda
behov), men detta ska tolkas med försiktighet eftersom skillnaden
bara är statistiskt signifikant under ett år (år 7).
Det finns en korspåverkan inom föräldraparet, om barnet har särskilda behov. Kvinnor vars män kategoriseras som höginkomsttagare
innan barnets födsel reducerar sin egen arbetsinkomst i genomsnitt
mer än andra kvinnor. Män, å sin sida, ökar sin egen arbetsinkomst
mer, relativt andra, om deras partner kategoriseras som låginkomsttagare innan barnet föddes. Detta gör att denna grupp män inte avviker signifikant i arbetsinkomst från män med barn utan särskilda
behov från och med år 3.
I tabell B3 i bilaga B visas effekten på kvinnors sysselsättningsstatus, uppdelad på deras tidigare inkomst. Tolkningen är att effekterna av barnets funktionsnedsättning beror till viss del på den tidigare inkomsten: under vissa år är effekterna mer negativa ju lägre
inkomst kvinnan hade innan barnet föddes. Exempelvis är effekten –
7,9 procentenheter vid år 7 för kvinnor som hade låg inkomst innan
barnet föddes, medan den är –3,6 procentenheter för kvinnor med
högre tidigare inkomst. Kvinnor i undersökningsgruppen med hög
tidigare inkomst har en signifikant högre sysselsättningsgrad under
29
Hög inkomst överstiger 7,5 prisbasbelopp, det vill säga 333 750 kr, låg inkomst understiger
3,5 prisbasbelopp, det vill säga 155 750 kr, och mellaninkomst ligger däremellan.
46
år 5 jämfört med andra kvinnor i undersökningsgruppen, men i övrigt
finns inga signifikanta skillnader. Den genomsnittliga effekt som
presenterades i huvudanalysen kan således till viss del förklaras av
att kvinnor med låga tidigare inkomster minskar sin sysselsättning
mer än övriga.
Motsvarande skattningar för män presenteras i tabell B4 i bilaga B.
Tolkning är att effekten på männens sysselsättningsgrad förklaras av
att det i genomsnitt är pappor med låga tidigare inkomster som påverkas mest, medan andra pappor påverkas i mindre grad. Skillnaden
i effekten finns under år 5–6. Det finns inga signifikanta effekter för
män med mellaninkomst eller högre.
Återigen visar resultaten att det finns en korspåverkan inom föräldraparet; män påverkas mer då deras partner har låg inkomst. Exempelvis är mannens sysselsättningsgrad under vissa perioder signifikant
högre om kvinnan har en låg inkomst innan barnet föds. Vidare är
hans sysselsättningsgrad lägre om hon tidigare hade en hög inkomst.
Om båda föräldrarna hade låga inkomster är således mannens förvärvsfrekvens ännu högre än om han hade låga inkomster och kvinnan hade höga inkomster innan barnet föddes. Dessa skillnader bör
dock tolkas med viss varsamhet eftersom de är signifikanta bara
under vissa perioder. Motsvarande korspåverkan inom föräldraparet
är inte lika tydlig för kvinnan; hennes sysselsättningsgrad är i stort
sett opåverkad av det inkomstläge mannen hade innan barnet föddes.
Kvinnor förvärvsarbetar alltså mindre till följd av barnets särskilda
behov, men effekten är olika beroende på inkomst. Vissa inkomstgrupper minskar sin sysselsättningsgrad mer än andra, främst dem
med låg- och mellaninkomst. Höginkomsttagarkvinnor minskar
främst sin arbetstid. Den högre sysselsättningsgraden bland män
med barn med särskilda behov gäller dem med låg inkomst, medan
övriga män påverkas genom minskad arbetstid. Resultaten visar att
föräldrarnas inbördes inkomstskillnader spelar viss roll. Tolkningarna
ska dock göras med viss försiktighet eftersom skillnaderna i effekter
bara är statiskt signifikanta under vissa år.
47
5.3.2 Diagnos hos barnet
Tabell B5 i bilaga B visar effekten beroende på barnets diagnos.
Sysselsättningsgraden påverkas främst för mammor med barn i
diagnosgrupperna Q (medfödda missbildningar, deformiteter och
kromosomavvikelser), F (psykiska sjukdomar och syndrom samt
beteendestörningar) och gruppen övriga. Om barnets diagnos tillhör diagnosgruppen E (endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar
och ämnesomsättningssjukdomar) kan man dock se en ökning men
dock övergående effekt på mammans sysselsättningsgrad. Det finns
inte någon effekt på mammors sysselsättningsgrad om barnet har en
diagnos som tillhör diagnosgruppen GH (sjukdomar i nervsystemet
samt sjukdomar i ögat och närliggande organ).
När det gäller barn med psykiska sjukdomar ökar effekten på mammornas sysselsättningsgrad med barnets ålder och fortsätter när barnet kommer upp i skolåldern. Analysen visar inte vad ökningen beror
på men en förklaring kan vara att de särskilda behoven blir tydliga
först när dessa barn närmar sig skolåldern, och vårdbidraget därför
beviljas vid senare åldrar. För mammor som har vårdbidrag för barn
med medfödda missbildningar avtar effekten med barnets ålder och
är inte signifikant vid år 7. En förklaring till detta resultat kan vara
den högre dödlighet som finns bland dessa barn jämfört med barn i
andra diagnosgrupper (se ovan), vilket analysen inte tar hänsyn till.
Vad gäller papporna finns det ingen effekt på sysselsättningsgrad
om barnet har medfödda missbildningar. I övriga diagnosgrupper
har papporna en högre sysselsättningsgrad. Om barnet har endokrin
sjukdomsdiagnos inträffar ökningen redan från år 2.
5.4 Känslighetsanalys
Barnets särskilda behov kan påverka föräldrarna innan de beviljas
vårdbidrag och analysen omfattar därför utvecklingen ända från
barnets födelse. Ett alternativ skulle vara att studera utvecklingen
från det att vårdbidrag beviljades första gången, men som noterats
ovan kan det vara en dålig indikator på när vårdbehovet uppstår. För
att undersöka detta genomförs därför en känslighetsanalys för att se
om det finns några effekter redan innan föräldrarna fick vårdbidrag.
Tabell C1 i bilaga C visar effektskattningen över tid på mammors
arbetsinkomst, uppdelat på barnets ålder när vårdbidraget beviljades.
48
Tabellen visar att det finns föreffekter på mammors arbetsinkomst
redan innan de fick vårdbidrag. Slutsatsen är alltså att föräldrarna
ibland får vårdbidraget samtidigt som barnet får en funktionsnedsättning eller en långvarig sjukdom som innebär ökat vård- och tillsynsbehov, men att så inte alltid är fallet. Det kan till exempel röra
sig om en funktionsnedsättning som är svår att fastställa det extra
vårdbehovet av och som innebär ett större bedömningsutrymme och
mer komplicerade utredningar. Då kan det dröja innan föräldrarna
får vårdbidraget. En annan förklaring är att det ökade vårdbehovet
uppmärksammas först när barnet har börjat förskolan eller skolan,
vilket kan göra att föräldrarna dröjer med att ansöka.
En annan känslighetsanalys gäller hur gamla barnen ska vara när de
får vårdbidrag för att ingå i undersökningsgruppen. Som alternativ
studeras även de som senast fick vårdbidrag vid 1 års ålder respektive vid 10 års ålder.30 Bland dem som beviljas vårdbidrag senast
när barnet är 1 år dominerar medfödda missbildningar (41 procent),
vilket stämmer överens med tidigare studier. För denna grupp är
minskningen i arbetsinkomst större men också mer övergående än i
huvudanalysen. För mammorna upphör minskningen i arbetsinkomst
inom 7 år och för papporna inom 4 år efter barnets födelse. Det finns
inga effekter på förtidspensionering eller på mottagandet av ekonomiskt bistånd, utom under det år då barnet föds då båda föräldrarna
har en förhöjd sannolikhet för att motta ekonomiskt bistånd. Med
en uppföljningsperiod på 10 år innehåller undersökningsgruppen en
större andel psykiska diagnoser (45 procent), vilket även tidigare
studier visat. Den negativa effekten på mammors arbetsinkomster
är ungefär densamma som i huvudanalysen, medan den negativa
effekten på pappors arbetsinkomster är ungefär dubbel så stor som
i huvudanalysen.
30
Dessa känslighetsanalyser bygger på två alternativa matchningar som har gjorts utifrån
två alternativa definitioner av undersökningsgruppen. I det ena fallet är definitionen att
föräldrarna får vårdbidrag senast när barnet var 1 år och i det andra fallet senast när barnet
är 10 år. I det förstnämnda fallet är uppföljningsperioden 7 år och de föräldrar som får vårdbidrag 2–7 år efter barnets födelse exkluderas ur kontrollgruppen. I det sistnämnda fallet är
uppföljningen för de flesta variablerna 10 år. Eftersom uppgifterna om arbetsinkomst sträcker
sig till år 2009 kan man, givet övriga betingelser, som längst studera utvecklingen i arbetsinkomst och sysselsättningsgrad under 8 år efter barnets födelse. Dessa alternativa matchningar använder exakt samma matchningsvariabler som huvudanalysen. Data visar att gruppen som beviljas vårdbidrag senast när barnet är 1 år (10 år) avviker mindre (mer) från övriga
föräldrar, jämfört med gruppen som används i huvudanalysen, dvs. som beviljas vårdbidrag
senast när barnet är 7 år.
49
Därtill återhämtar sig pappors arbetsinkomst senare än i huvudanalysen (vid år 8 jämfört med år 5). Effekterna på föräldrarnas sysselsättningsgrad är ungefär desamma som i huvudanalysen. Bland denna
grupp finns därtill ett signifikant ökat mottagande av ekonomiskt
bistånd och större andel män som blir förtidspensionerade, vilket inte
är fallet i huvudanalysen.31
Slutligen, innan den slutliga listan på matchningsvariabler fastställdes, gjordes en rad känslighetsanalyser med olika uppsättningar av
matchningsvariabler. Så långt det går att testa på statistisk väg tyder
analysen på att matchningen är tillräckligt bra för att belägga en
kausal effekt. Se bilaga A för en närmare redogörelse.
31
Ytterligare känslighetsanalyser på urvalet för huvudanalysen visar att det inte finns några
skillnader i föräldrarnas förvärvsfrekvens om barnet ifråga är det första barnet. Däremot
mildras minskningen i mammors arbetsinkomst under år 3–4. Analyser visar vidare att
effekterna på förvärvsfrekvens och arbetsinkomst inte är påverkas av barnets kön.
50
6 Avslutande diskussion
Denna studie undersöker hur föräldrars arbetsutbud, sjukskrivning
och ekonomiska situation i övrigt påverkas när de får ett barn med
särskilda behov, i relation till andra föräldrar som får barn vid samma
tidpunkt och som har liknande egenskaper innan barnet föds.
Huvudresultaten från analysen är ett ändrat förvärvsarbetsmönster
för föräldrarna om barnet har särskilda behov. Jämfört med andra
liknande föräldrar är mammornas sysselsättningsgrad lägre och
efter några år är pappornas högre. Föräldrarna får i genomsnitt lägre
arbetsinkomst och blir oftare sjukskrivna. Det är också mer sannolikt
att mammorna blir förtidspensionerade (får sjuk- och aktivitetsersättning) jämfört med andra. Uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård
av barn är också högre för båda föräldrarna om barnet har särskilda
behov. För mammor är den lägre sysselsättningsgraden betydande
och bestående under lång tid; andelen mammor som förvärvsarbetar
efter 7 år är cirka 4 procentenheter lägre för dem som har barn med
särskilda behov. För pappor är det en ökning av sysselsättningen från
och med det femte året, och den uppgår till 3 procentenheter efter 7
år. I relation till jämförbara föräldrar har mammorna en lägre arbetsinkomst under hela uppföljningsperioden, medan pappors arbetsinkomst är lägre fram till och med det fjärde året för att därefter vara
samma som för jämförbara pappor.
En trolig tolkning är att föräldrar som får ett barn med särskilda
behov kompenserar för varandras förvärvsarbete för att på så sätt
motverka minskad hushållsinkomst. Makarna specialiserar sig mer
på så sätt att kvinnor minskar sin sysselsättningsgrad mer än andra
kvinnor medan män inte drar ned på sin i samma utsträckning som
andra män. Denna studie bekräftar tidigare studier som funnit att
mammor påverkas mest av ett ökat hushållsarbete och omsorg av
barnen. Tidigare studier har funnit att sjukskrivningarna bland kvinnor ökar kraftigt i samband med föräldraskap (Angelov m.fl., 2013).
51
De resultat som redovisas här innebär att sjukskrivningsnivån är ännu
högre om paret får ett barn med särskilda behov, relativt andra jämförbara mammor, och att den ökade sjukskrivningen bland mammor
utmynnar i en ökad förtidspensionering. Hushållsarbetet och vården
av barn är inte undersökt, men resultaten skulle kunna tolkas som att
jämställdheten i fördelning av hushållsarbetet och vården av barnen
minskar bland föräldrar som får barn med särskilda behov.
En delanalys utifrån föräldraparets tidigare inkomstnivå, innan barnet föds, visar att det främst är mammor med relativt låga inkomster
som minskar sin sysselsättning och pappor med låga inkomster som
ökar sin sysselsättning i relation till jämförbara föräldrar. De som har
högre inkomster minskar sin arbetsinkomst, vilket kan tolkas som att
de går ned i arbetstid. En tolkning är att det extra vårdbehovet hos
barnet har en större påverkan på föräldrar (främst mammor) med låga
inkomster, vilka oftare har en svag ställning på arbetsmarknaden.
Analysen tar dock inte hänsyn till att män och kvinnor respektive
låginkomsttagare och höginkomsttagare vanligtvis arbetar i olika
branscher med olika arbetsförhållanden och har yrken med olika
arbetsvillkor och möjlighet till flexibla arbetstider.
Analysen visar även att föräldrar som får ett barn med särskilda behov i större utsträckning väljer att skaffa ett nytt barn relativt kort tid
efteråt, och det resultatet kan kopplas till van den Berg m.fl. (2012).
De visade att föräldrar som förlorar ett barn skaffar ett nytt barn relativt kort tid efteråt. Resultatet i denna studie kan delvis ha samband
med att vissa funktionsnedsättningar även ökar risken för att barnet
avlider i unga år.
Analysen bygger på att ett barn med särskilda behov identifieras
genom att föräldrarna får vårdbidrag för barnet under en uppföljningsperiod på 7 år efter barnets födelse. Studien avser alltså en
delmängd av alla barn som har en funktionsnedsättning. I relation
till andra stödformer för barn med funktionsnedsättningar såsom
personlig assistans utgör dock mottagare av vårdbidraget den största
gruppen.
Analysen visar att de föräldrar som har vårdbidrag för ett barn med
särskilda behov avviker genomsnittligt från andra föräldrar redan
innan barnet föds, genom att de till exempel har fler barn sedan tidigare, har en lägre utbildningsnivå, har lägre förvärvsfrekvens, oftare
mottar olika sociala stöd och är mer sjukskrivna. I analysen tas detta i
beaktande genom ett matchningsförfarande, och analysen tyder på att
metoden är tillräckligt bra för att belägga kausala effekter. Resultatet
52
blir grovt missvisande om man jämför föräldrarnas utfall utan hänsyn
till att föräldrar som har vårdbidrag för ett barn med särskilda behov
systematiskt avviker från andra föräldrar redan innan barnet föds.
Denna undersökning visar att det finns betydande ekonomiska konsekvenser för föräldrar till barn med särskilda behov. Övergång från
arbete till andra försörjningskällor såsom sjukskrivning och förtidspension, som denna undersökning konstaterar, tyder på att det inte
enkelt går att kompensera föräldrar som får ett barn med en omsorgskrävande funktionsnedsättning. Minskad arbetsmarknadsanknytning
kan på längre sikt resultera i allvarliga konsekvenser för den enskilde
och därmed motsvara en betydande samhällsekonomisk kostnad.
53
54
Referenser
Angelov, N., P. Johansson, & E. Lindahl (2013): Gender differences in
sickness absence and the gender division of family responsibilities. Working
paper 2013:9. IFAU.
van den Berg, G. J., P. Lundborg & J. Vikström (2012): The economics of
grief. Working paper 2012:23. IFAU.
Breslau, N., D. Salkever & K. S. Staruch (1982): “Women's Labor Force
Activity and Responsibilities for Disabled Dependents: A Study of Families
with Disabled Children”. Journal of Health and Social Behavior, Vol. 23,
No. 2 (Jun., 1982), s. 169–183.
Corman, H., K. Noonan & N. E. Reichman (2005): “Mothers' Labor Supply
in Fragile Families: The Role of Child Health”. Eastern Economic Journal,
Vol. 31, No. 4 (Fall, 2005), s. 601–616.
Duvander, A. & Johansson, M. (2010): What are the effects of reforms
promoting fathers’ parental leave use? Working paper 2010:3. The Swedish
Social Insurance Inspectorate.
Eriksson, R. (2005): Parental leave in Sweden: the effects of the second
daddymonth. Working paper 9/2005. Swedish Institute for Social Research
(SOFI) Stockholm University.
Försäkringskassan (2012): Socialförsäkringsrapport 2012:8.
Försäkringskassan.
Försäkringskassan (2013): Kvinnors sjukfrånvaro. Redovisning av
regeringsuppdrag 2013. Försäkringskassan. www.fk.se (publicerad 201311-04).
Gould E. (2004): “Decomposing the effects of children's health on mother's
labor supply: is it time or money?” Health Economics, Vol. 13:6, s 525–541
(June 2004).
Gupta P., Das U., & Singh A. (2013): Child Disability and Maternal Work
Participation: New Evidence from India. Economics Discussion Papers, No
2013–6. Kiel Institute for the World Economy.
55
ISF (2012): Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen.
Rapport 2012:4. Inspektionen för socialförsäkringen.
ISF (2013): Att tala samma språk. Gemensam struktur vid bedömning av
vårdbidrag. Rapport 2013:12. Inspektionen för socialförsäkringen.
Johansson, E-A (2010): The effect of own and spousal parental leave on
earnings. Working paper 2010:4. IFAU.
Karimi, A. E. Lindahl & P. Skogman Thoursie (2012): Labour supply
responses to paid parental leave. Working paper 2012:22. IFAU.
Lukemeyer, A., M. K. Meyers & T. Smeeding (2000): “Expensive Children
in Poor Families: Out-of-Pocket Expenditures for the Care of Disabled and
Chronically Ill Children in Welfare Families”. Journal of Marriage and
Family, Vol. 62:2, s. 399–415 (May 2000).
Porterfield, S. L. (2002): “Work Choices of Mothers in Families with
Children with Disabilities”. Journal of Marriage and Family, vol. 64:4, s.
972–981.
Powers, E. T. (2003): “Children’s Health and Maternal Work Activity:
Estimates under Alternative Disability Definitions”. Journal of Human
Resources. Vol 38 (2003), Issue 3.
Primdal Kvist, A., H. Skyt Nielsen & M. Simonsen (2011): The Effects of
Children’s ADHD on Parents’ Relationship Dissolution and Labor Supply.
IZA DP No. 6092, October 2011.
Riksförsäkringsverket (2002): Vårdbidragen ökar – en kartläggning av
orsakerna. RFV 2002:10.
Riksrevisionen (2011): Samordning av stöd till barn och unga med
funktionsnedsättning – Ett (o)lösligt problem? Rapport 2011:17.
Rosenbaum, P. R., & D. B. Rubin (1983): “The central role of the propensity
score in observational studies for causal effects”. Biometrika, 70 (1): 41–55.
Wehby G. L. & Ohsfeldt R. L. (2007): “The impact of having a young child
with disabilities on maternal labor supply by race and marital status,”
Journal of Health and Human Services Administration 2007
Winter;30(3):327–51.
Zeng-Hua, L. & A. Zuo (2010): “Effects of a Child’s Disability on the
Mother’s Labour Supply in Australia”. Australian Economic Papers, Vol. 49
(2010), Issue 3, s. 222–240.
56
Bilaga A: Matchning
Under antagandet att föräldrarna inte på förhand vet huruvida barnet
föds med en funktionsnedsättning (det vill säga senare får vårdbidrag), kan alla variabler innan barnet föds betraktas som potentiella
matchningsvariabler. I denna analys är förperioden vald till 3 år, och
därmed används matchningsvariabler som mäts 1, 2 och (i vissa fall)
3 år innan barnet föds.32 Det ger utrymme att använda de utfall som
är omatchade 3 år före barnets födelse för att informellt kontrollera
tillförlitligheten i resultaten (se vidare nedan). En fullständig förteckning över matchningsvariablerna visas i tabell A1 i denna bilaga. År t
är året då barnet föds, och t-1 betecknar året innan barnet föds och så
vidare.33
Tabell A2 i denna bilaga visar en skattningen av en sannolikhetsmodell (så kallad probitmodell) av att få vårdbidrag för barnet inom
0–7 år. Modellen visar hur sannolikheten för att tillhöra undersökningsgruppen varierar med olika bakgrundfaktorer, och det framgår
att många av matchningsvariablerna är korrelerade med undersökningsvariabeln. Till exempel kan man se att barnets kön, föräldrarnas
ålder och tidigare sjukskrivningar påverkar sannolikheten för att tillhöra undersökningsgruppen, liksom om mamman förvärvsarbetar
eller inte.
32
Av metodologiska skäl bör inte förperioden vara för kort, till exempel bara 1 år, eftersom det
kan innebära att matchningsansatsen inte resulterar i goda jämförelsegrupper. En matchning
på bara ett år tar inte hänsyn till förändringstakt i till exempel lön. Det kan till exempel lösas
genom att istället låta matchningen ske på två perioder, vilket görs i denna analys.
33
Matchningen sker utan återläggning, det vill säga, ett föräldrapar ur kontrollgruppen som
blivit matchat till ett föräldrapar i undersökningsgruppen ingår inte som potentiell kontroll för
andra föräldrapar i undersökningsgruppen. Notera att i mängden av föräldrapar i undersökningsgruppen och föräldrapar i kontrollgruppen förekommer ett föräldrapar flera gånger, om
det har mer än ett barn (födda relevanta år). Ett föräldrapar kan alltså, genom matchningsansatsen, potentiellt jämföras med sig självt trots att ingen återläggning sker, om det fick
vårdbidrag för minst ett av sina barn men inte för samtliga barn. I de fall föräldraparet matchats med sig självt kommer effekten av att få vårdbidrag för ett barn med särskilda behov
att underskattas. Problemet är dock litet i analysen eftersom matchningen resulterar i att bara
ungefär 3 procent av föräldraparen matchas med sig själva. De effektskattningar som redovisas kan således vara något underskattade.
57
Tabell A3 i denna bilaga visar att samtliga gruppskillnader i matchningsvariablerna är utjämnade efter matchning. Matchningen har
alltså lyckats.
En generell invändning mot matchningsmetoden är att det kan finnas
förbisedda faktorer som gör att undersökningsgruppen och kontrollgruppen skiljer sig åt i utfallet, trots matchningen. I analysen används
en stor mängd matchningsvariabler, vilket gör att en kausal tolkning
blir mer trovärdig. Som visades ovan har matchningen åstadkommit
balans mellan undersökningsgruppen och kontrollgruppen. Därför
är det troligt att skillnaden i utfall mellan de undersökta och de matchade kontrollerna mäter den kausala effekten.
Egentligen går det inte att formellt testa om det finns några utelämnade variabler som borde ingå som matchningsvariabler. Det går
dock att göra ett informellt test av resultatens tillförlitlighet genom
att undersöka om ”omatchade” historiska utfall (det vill säga innan
barnet föds) avviker systematiskt mellan de undersökta och de matchade kontrollerna. Om de omatchade utfallen inte avviker är det en
stark indikation på att matchningen har åstadkommit identifikation av
den kausala effekten.
Med den valda ansatsen finns det utrymme för att använda de utfall
som är omatchade före barnets födelse till ett sådant informellt test.
I resultattabellerna i huvudtexten (tabellerna 3–8) är dessa ”omatchade” utfall kursiverade (det gäller till exempel föräldrarnas arbetsinkomst i år –3). Som tabellerna visar är inget av dessa ”omatchade”
utfall signifikant skilt från noll, utom i ett fall (antalet dagar med tillfällig föräldrapenning år –3 för mamman). Slutsatsen av detta är att
det finns starka skäl för att skattningarna kan tolkas som kausala
effekter.
58
Tabell A1. Matchningsvariabler
t
t-1
Barnets födelseår (indikatorer för varje år)
x
Om barnet är en pojke
x
Respektive förälders ålder
x
Om respektive förälder är utrikesfödd
x
t-2
Respektive förälders antal hemmavarande barn
(indikatorer för 0, 1, 2, 3, 4 och 5 eller fler)
x
Respektive förälders utbildningsnivå
x
Respektive förälders antal dagar inskriven som arbetssökande på
Arbetsförmedlingen
x
Om mamman och pappan har olika hushåll
x
x
Respektive förälders totala transfereringar från sjukförmåner
x
x
Respektive förälders arbetsinkomst
x
x
Om respektive förälder är förvärvsarbetade
x
x
Om respektive förälder uppbär aktivitetsstöd
x
x
Om respektive förälder uppbär sjukersättning (förtidspension)
x
x
Respektive förälders transferering från sjukersättning
(förtidspension)
x
x
Respektive förälders antal dagar och bruttobelopp med
föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning
x
x
Om respektive förälder uppbär ekonomiskt bistånd
x
x
Respektive förälders antal bruttodagar med sjukpenning
x
x
t-3
x
Tabell A2. Probitskattning av att tillhöra undersökningsgruppen
Koeff.
St.fel
Född 2001
Född 2002
t
t
Ref.
0,0225
0,0136
Född 2003
t
–0,0072
0,0137
Född 2004
t
–0,0147
0,0137
Född 2005
t
0,0020
0,0138
t-1
t-2
–0,0096
0,0373
0,0141
0,0128 **
Pojke
t
0,2015
0,0086 ***
Ålder pappa
t
0,0027
0,0011 *
Ålder mamma
t
0,0035
0,0013 **
Utrikes född pappa
t
–0,0292
0,0161
Utrikes född mamma
t
–0,0348
0,0162 *
Olika hushåll
Olika hushåll
59
Forts. Tabell A2.
Koeff.
St.fel
Har 0 barn pappa
Har 1 barn pappa
t-1
t-1
0,0381
0,0199
0,0480
0,0468
Har 2 barn pappa
t-1
0,0179
0,0471
Har 3 barn pappa
t-1
0,0499
0,0497
Har 4 barn pappa
t-1
ref.
Har 5 barn eller fler pappa
t-1
–0,0173
0,0831
Har 0 barn mamma
t-1
–0,0250
0,0740
Har 1 barn mamma
t-1
–0,0901
0,0727
Har 2 barn mamma
t-1
–0,0731
0,0727
Har 3 barn mamma
t-1
–0,0467
0,0740
Har 4 barn mamma
t-1
0,0661
0,0791
Har 5 barn eller fler mamma
t-1
ref.
Utbildning saknas pappa
Låg utbildning pappa
t-1
t-1
0,2194
ref.
Mellanutbildning pappa
t-1
–0,0227
0,0143
Hög utbildning pappa
t-1
–0,0378
0,0170 *
Utbildning saknas mamma
t-1
0,0072
Mellanutbildning mamma
t-1
ref.
Låg utbildning mamma
t-1
–0,0195
0,0160
Hög utbildning mamma
t-1
–0,0425
0,0181 *
Arbetslöshet (dagar) pappa
t-1
0,0002
0,0001 *
Arbetslöshet (dagar) mamma
t-1
0,0002
0,0000 **
Har aktivitetsstöd pappa
t-1
0,0418
0,0236
Har aktivitetsstöd pappa
t-2
0,0553
0,0218 *
Har aktivitetsstöd mamma
t-1
0,0439
0,0229
Har aktivitetsstöd mamma
t-2
0,0318
0,0214
Förvärvsarbetar pappa
Förvärvsarbetar pappa
t-1
t-2
0,0594
0,0201
0,0170 ***
0,0166
Förvärvsarbetar mamma
t-1
–0,0043
0,0148
Förvärvsarbetar mamma
t-2
–0,0335
0,0142 *
Föräldrapenning (belopp) pappa
Föräldrapenning (belopp) pappa
t-1
t-2
0,0000
0,0000
0,0000
0,0000 **
Föräldrapenning (belopp) mamma
t-1
0,0000
0,0000
Föräldrapenning (belopp) mamma
t-2
0,0000
0,0000 *
Föräldrapenning (dagar) pappa
t-1
0,0007
0,0005
Föräldrapenning (dagar) pappa
t-2
0,0009
0,0005
Föräldrapenning (dagar) mamma
t-1
0,0003
0,0002
Föräldrapenning (dagar) mamma
t-2
0,0001
0,0002
60
0,0673 **
0,0739
Forts. Tabell A2.
Koeff.
St.fel
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (belopp) pappa
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (belopp) pappa
t-1
t-2
0,0000
0,0000
0,0000
0,0000
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (belopp) mamma
t-1
0,0000
0,0000
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (belopp) mamma
t-2
0,0000
0,0000
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (dagar) pappa
t-1
0,0058
0,0020 **
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (dagar) pappa
t-2
0,0042
0,0022
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (dagar) mamma
t-1
0,0030
0,0019
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (dagar) mamma
t-2
–0,0014
0,0023
Förtidspension, belopp, pappa
Förtidspension, belopp, pappa
t-1
t-2
0,0000
0,0000
0,0000
0,0000
Förtidspension, belopp, mamma
t-1
0,0000
0,0000
Förtidspension, belopp, mamma
t-2
0,0000
0,0000
Har förtidspension, pappa
t-1
0,0287
0,1509
Har förtidspension, pappa
t-2
–0,1010
0,1825
Har förtidspension, mamma
t-1
–0,0523
0,0956
Har förtidspension, mamma
t-2
0,2719
0,1105 *
Arbetsinkomst pappa
Arbetsinkomst pappa
t-1
t-2
0,0000
0,0000
0,0000 **
0,0000
Arbetsinkomst mamma
t-1
0,0000
0,0000 **
Arbetsinkomst mamma
t-2
0,0000
0,0000
Har ekonomiskt bistånd pappa
Har ekonomiskt bistånd pappa
t-1
t-2
0,0189
0,0443
0,0356
0,0301
Har ekonomiskt bistånd mamma
t-1
0,0781
0,0294 **
Har ekonomiskt bistånd mamma
t-2
0,1027
0,0245 ***
Totala transfereringar från sjukförmåner pappa
Totala transfereringar från sjukförmåner pappa
t-1
t-2
0,0000
0,0000
0,0000
0,0000 **
Totala transfereringar från sjukförmåner mamma
t-1
0,0000
0,0000
Totala transfereringar från sjukförmåner mamma
t-2
0,0000
0,0000
Antal bruttodagar med sjukpenning pappa
Antal bruttodagar med sjukpenning pappa
t-1
t-2
0,0002
0,0008
0,0003
0,0003 *
Antal bruttodagar med sjukpenning pappa
t-3
0,0005
0,0002 **
Antal bruttodagar med sjukpenning mamma
t-1
0,0008
0,0002 ***
Antal bruttodagar med sjukpenning mamma
t-2
0,0000
0,0002
Antal bruttodagar med sjukpenning mamma
t-3
0,0006
0,0001 ***
–2,1906
0,0950 ***
Konstant
Anm. ***) p < 0,001; **) p <. 0,01; *) p < 0,05. Pseudo R 2 = 0,022. Antal observationer 378
106, varav 10 719 tillhör undersökningsgruppen.
61
Tabell A3. Medelvärde, t-test för medelvärdesskillnad, samt p-värde, omatchat urval (till vänster) och balanserat
urval (till höger)
Obalanserad
Variabel
Undersökningsgrupp
Kontroller
t-test
Balanserad
p>t
Undersökningsgrupp
Kontroller
t-test
p>t
Född 2001
t
0,191
0,188
0,62
0,537
0,191
0,194
–0,66
0,510
Född 2002
t
0,207
0,197
2,55
0,011
0,207
0,210
–0,40
0,687
Född 2003
t
0,202
0,203
–0,49
0,622
0,202
0,199
0,43
0,670
Född 2004
t
0,200
0,207
–1,91
0,056
0,200
0,200
–0,03
0,973
Född 2005
t
0,201
0,203
–0,71
0,479
0,201
0,197
0,67
0,505
Arbetslöshet (dagar) pappa
t-1
26,763
20,969
9,18
0,000
26,763
26,495
0,27
0,785
Arbetslöshet (dagar) mamma
t-1
51,074
41,810
10,13
0,000
51,074
51,496
–0,31
0,760
Har aktivitetsstöd pappa
t-1
0,051
0,036
7,98
0,000
0,051
0,052
–0,28
0,780
Har aktivitetsstöd pappa
t-2
0,058
0,041
8,65
0,000
0,058
0,056
0,85
0,393
Har aktivitetsstöd mamma
t-1
0,051
0,036
8,29
0,000
0,051
0,055
–1,22
0,222
Har aktivitetsstöd mamma
t-2
0,058
0,042
8,27
0,000
0,058
0,060
–0,55
0,581
Ålder pappa
t
33,436
33,305
2,44
0,015
33,436
33,412
0,30
0,763
Ålder mamma
t
30,969
30,943
0,56
0,577
30,969
30,981
–0,18
0,860
Utrikes född pappa
t
0,110
0,101
3,17
0,002
0,110
0,113
–0,59
0,558
Utrikes född mamma
t
0,105
0,099
1,92
0,054
0,105
0,110
–1,08
0,279
62
Forts. Tabell A3.
Obalanserad
Undersökningsgrupp
Variabel
Kontroller
Balanserad
t-test
p>t
Undersökningsgrupp
Kontroller
t-test
p>t
Förvärvsarbetar pappa
t-1
0,857
0,866
–2,83
0,005
0,857
0,853
0,81
0,416
Förvärvsarbetar pappa
t-2
0,844
0,859
–4,23
0,000
0,844
0,844
0,09
0,925
Förvärvsarbetar mamma
t-1
0,792
0,841
–13,86
0,000
0,792
0,786
1,09
0,277
Förvärvsarbetar mamma
t-2
0,760
0,812
–13,47
0,000
0,760
0,760
–0,06
0,949
Har 0 barn pappa
t-1
0,430
0,445
–3,17
0,002
0,430
0,425
0,68
0,499
Har 1 barn pappa
t-1
0,359
0,375
–3,47
0,001
0,359
0,357
0,26
0,798
Har 2 barn pappa
t-1
0,146
0,134
3,62
0,000
0,146
0,150
–0,79
0,430
Har 3 barn pappa
t-1
0,046
0,034
6,86
0,000
0,046
0,048
–0,61
0,540
Har 4 barn pappa
t-1
0,013
0,008
5,68
0,000
0,013
0,014
–0,53
0,598
Har 5 barn eller fler pappa
t-1
0,006
0,004
4,19
0,000
0,006
0,006
0,18
0,858
Har 0 barn mamma
t-1
0,411
0,437
–5,19
0,000
0,411
0,408
0,51
0,607
Har 1 barn mamma
t-1
0,365
0,384
–3,98
0,000
0,365
0,355
1,49
0,135
Har 2 barn mamma
t-1
0,153
0,135
5,20
0,000
0,153
0,162
–1,86
0,063
Har 3 barn mamma
t-1
0,048
0,032
8,64
0,000
0,048
0,052
–1,45
0,148
Har 4 barn mamma
t-1
0,016
0,008
9,41
0,000
0,016
0,017
–0,27
0,790
Har 5 barn eller fler mamma
t-1
0,007
0,004
5,56
0,000
0,007
0,006
0,68
0,494
63
Forts. Tabell A3.
Obalanserad
Variabel
Undersökningsgrupp
Kontroller
t-test
Balanserad
p>t
Undersökningsgrupp
Kontroller
t-test
p>t
Utbildning saknas pappa
t-1
0,005
0,003
4,26
0,000
0,005
0,005
–0,38
0,705
Mellanutbildning pappa
t-1
0,647
0,625
4,52
0,000
0,647
0,651
–0,76
0,448
Hög utbildning pappa
t-1
0,234
0,280
–10,39
0,000
0,234
0,228
1,10
0,271
Utbildning saknas mamma
t-1
0,004
0,003
1,75
0,080
0,004
0,004
–0,64
0,522
Mellanutbildning mamma
t-1
0,571
0,538
6,79
0,000
0,571
0,574
–0,33
0,740
Hög utbildning mamma
t-1
0,324
0,385
–12,94
0,000
0,324
0,321
0,50
0,619
Olika hushåll
t-1
0,194
0,174
5,52
0,000
0,194
0,199
–0,91
0,362
Olika hushåll
t-2
0,282
0,252
7,13
0,000
0,282
0,290
–1,24
0,215
Föräldrapenning (belopp) pappa
t-1
4760,0
5163,1
–2,75
0,006
4760,0
4869,0
–0,56
0,576
Föräldrapenning (belopp) pappa
t-2
3401,2
3894,3
–3,90
0,000
3401,2
3599,8
–1,20
0,231
Föräldrapenning (belopp) mamma
t-1
18090,0
17851,0
0,66
0,507
18090,0
17900,0
0,38
0,707
Föräldrapenning (belopp) mamma
t-2
19735,0
21796,0
–5,37
0,000
19735,0
19817,0
–0,16
0,872
Föräldrapenning (dagar) pappa
t-1
9,163
9,452
–1,10
0,269
9,163
9,216
–0,15
0,882
Föräldrapenning (dagar) pappa
t-2
6,757
7,214
–1,99
0,047
6,757
7,066
–0,96
0,338
Föräldrapenning (dagar) mamma
t-1
41,737
39,656
2,76
0,006
41,737
41,431
0,28
0,780
Föräldrapenning (dagar) mamma
t-2
45,701
47,567
–2,33
0,020
45,701
45,875
–0,16
0,876
64
Forts. Tabell A3.
Obalanserad
Undersökningsgrupp
Variabel
Kontroller
Balanserad
t-test
p>t
Undersökningsgrupp
Kontroller
t-test
p>t
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (belopp) pappa
t-1
2261,5
1673,5
13,43
0,000
2261,5
2244,3
0,20
0,842
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (belopp) pappa
t-2
2453,0
2124,5
7,13
0,000
2453,0
2439,7
0,16
0,870
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (belopp) mamma
t-1
2299,0
1995,3
6,93
0,000
2299,0
2315,1
–0,21
0,832
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (belopp) mamma
t-2
1654,2
1347,2
8,21
0,000
1654,2
1621,4
0,53
0,596
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (dagar) pappa
t-1
2,782
1,970
15,59
0,000
2,782
2,695
0,81
0,417
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (dagar) pappa
t-2
3,022
2,519
9,11
0,000
3,022
2,986
0,35
0,724
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (dagar) mamma
t-1
3,358
2,805
8,90
0,000
3,358
3,383
–0,22
0,827
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn (dagar) mamma
t-2
2,541
2,025
9,07
0,000
2,541
2,451
0,96
0,337
Förtidspension, belopp, pappa
t-1
449,5
245,3
4,07
0,000
449,5
453,2
–0,04
0,968
Förtidspension, belopp, pappa
t-2
310,4
175,6
3,27
0,001
310,4
336,9
–0,34
0,736
Förtidspension, belopp, mamma
t-1
1022,2
366,1
11,53
0,000
1022,2
984,8
0,28
0,778
Förtidspension, belopp, mamma
t-2
731,0
256,3
10,21
0,000
731,0
690,4
0,37
0,708
Arbetsinkomst pappa
t-1
270000
290000
–11,54
0,000
270000
270000
0,24
0,807
Arbetsinkomst pappa
t-2
260000
280000
–9,67
0,000
260000
260000
0,51
0,610
Arbetsinkomst mamma
t-1
160000
190000
–19,51
0,000
160000
160000
0,48
0,629
Arbetsinkomst mamma
Pojke
t-2
t
150000
0,626
170000
0,510
–15,03
23,56
0,000
0,000
150000
0,626
150000
0,617
0,38
1,32
0,706
0,186
65
Forts. Tabell A3.
Obalanserad
Variabel
Undersökningsgrupp
Kontroller
t-test
Balanserad
p>t
Undersökningsgrupp
Kontroller
t-test
p>t
4,54
0,000
0,006
0,006
0,09
0,927
Har förtidspension, pappa
t-1
0,006
0,003
Har förtidspension, pappa
t-2
0,004
0,002
3,46
0,001
0,004
0,005
–0,63
0,531
Har förtidspension, mamma
t-1
0,015
0,006
12,23
0,000
0,015
0,014
0,57
0,566
Har förtidspension, mamma
t-2
0,012
0,004
11,62
0,000
0,012
0,011
0,78
0,436
Har ekonomiskt bistånd pappa
t-1
0,038
0,021
12,45
0,000
0,038
0,039
–0,42
0,671
Har ekonomiskt bistånd pappa
t-2
0,049
0,028
12,90
0,000
0,049
0,051
–0,47
0,639
Har ekonomiskt bistånd mamma
t-1
0,058
0,030
16,51
0,000
0,058
0,062
–1,15
0,250
Har ekonomiskt bistånd mamma
t-2
0,077
0,042
17,61
0,000
0,077
0,082
–1,31
0,190
Totala transfereringar från sjukförmåner pappa
t-1
4903,4
3359,8
8,03
0,000
4903,4
5086,6
–0,56
0,573
Totala transfereringar från sjukförmåner pappa
t-2
3947,1
3024,4
5,12
0,000
3947,1
4003,2
–0,20
0,841
Totala transfereringar från sjukförmåner mamma
t-1
13100,0
7523,7
23,06
0,000
13100,0
13510,0
–0,87
0,386
Totala transfereringar från sjukförmåner mamma
t-2
9843,4
5566,8
20,28
0,000
9843,4
10354,0
–1,22
0,224
Antal bruttodagar med sjukpenning pappa
t-1
9,339
6,201
9,07
0,000
9,339
9,758
–0,69
0,491
Antal bruttodagar med sjukpenning pappa
t-2
7,671
5,508
6,76
0,000
7,671
7,931
–0,48
0,630
Antal bruttodagar med sjukpenning pappa
t-3
6,776
4,537
7,91
0,000
6,776
7,061
–0,57
0,567
Antal bruttodagar med sjukpenning mamma
t-1
29,694
16,991
24,55
0,000
29,694
30,437
–0,74
0,461
Antal bruttodagar med sjukpenning mamma
Antal bruttodagar med sjukpenning mamma
t-2
t-3
21,828
17,445
12,370
9,911
21,09
19,17
0,000
0,000
21,828
17,445
22,888
18,206
–1,19
–0,97
0,233
0,334
66
Bilaga B: Heterogenitetsanalys
Modellen som skattas i heterogenitetsanalysen för inkomst är
)
𝐼(
𝐼(
𝐼(
𝐼(
)
𝐼(
𝐼(
)
)
)
)
)
)
𝐼(
𝐼(
,
där är utfall, är 1 för undersökningsgruppen (har vårdbidrag),
0 annars, I(x) är indikatorvariabler som är 1 om x gäller, 0 annars,
och är en slumpterm. I tabell redovisas ,
,
,
och
.
Föräldrapar där pappan och mamman har mellaninkomst utgör
referenskategorin. Skattningen av ska tolkas som effekten av vårdbidrag för föräldrapar där pappan och mamman har mellaninkomst.
Skattningen av
ska tolks som den extra effekten av vårdbidrag
(utöver ) för föräldrapar där pappan har en hög inkomst,
är den
extra effekten av vårdbidrag (utöver ) för föräldrapar där pappan
har en låg inkomst, etcetera.
Modellen som skattas i heterogenitetsanalysen för diagnos är
=
𝐼(𝑑
+
𝐼(𝑑
1
𝐼(𝑑
𝐹) + 4
)+ ,
𝑄) +
𝐼(𝑑
2
𝐼(𝑑
𝐺𝐻) +
𝐸) +
3
5
där är utfall, är 1 för undersökningsgruppen, 0 annars, I(x) är
indikatorvariabler som är 1 om x gäller, 0 annars, och är en slumpterm. I tabell redovisas , , , och .
67
Tabell B1. Heterogena effekter på mammors arbetsinkomst (i 1000tals kr) med avseende på föräldrarnas inkomst två år före
barnets födelse
År
0
1
2
3
4
5
6
7
U
–0,8
–6,6***
–16,2***
–13,3***
–13,5***
–14,3***
–17,6***
–19,1***
Hög inkomst
pappa*U
–0,5
–3,1
–8,3*
–6,8
–10,5**
–14,2**
–5,2
–9,4
Låg inkomst
pappa*U
1,7
4,1
2,1
0,4
5,1
–2,5
0,8
–1,6
Hög inkomst
mamma*U
–7,7
–4,0
–12,2
–3,1
–8,2
–8,0
–7,4
–9,4
Låg inkomst
mamma*U
0,3
2,4
4,3
1,0
0,6
–0,7
0,4
1,8
Anm. Varje rad motsvarar en separat regression skattad på det matchade urvalet som används
i huvudanalysen. Robusta standardfel: * p < 0,05; ** p < 0,01; *** p < 0,001. År 0 är det år
barnet föds. U betyder undersökningsgrupp. Referenskategorin utgörs av föräldrapar där
mamman och pappan har mellaninkomst (den utelämnade kategorin), vars effektskattning visas
av U. Övriga skattningar som redovisas i tabellen anger den extra effekten för undersökningsgruppen, om någon av föräldrarna tillhör en annan inkomstgrupp än referenskategorin. Inkomstgrupp baseras på den justerade pensionsgrundande inkomsten två år innan barnet föds, där
transfereringsinkomster är justerade med faktorn 1,25. ’Hög inkomst’ är 1 om denna inkomst
överstiger 7,5 prisbasbelopp, det vill säga 333 750 kr, och 0 annars. ’Mellaninkomst’ är 1 om
denna inkomst överstiger 3,5 men inte 7,5 prisbasbelopp, det vill säga är mellan 155 750 kr och
333 750 kr, och 0 annars. ’Låg inkomst’ är 1 om denna inkomst understiger 3,5 prisbasbelopp,
det vill säga är under 155 750 kr, och 0 annars. Förutom de redovisade skattningarna innehåller
modellerna också indikatorvariabler för om mamman har hög arbetsinkomst, om pappan har
hög arbetsinkomst, om mamman har låg arbetsinkomst, om pappan har låg arbetsinkomst, samt
en konstant.
68
Tabell B2. Heterogena effekter på pappors arbetsinkomst (i 1000tals kr) med avseende på föräldrarnas inkomst två år före
barnets födelse
År
U
0
1
2
3
4
5
6
7
–10,3***
–10,3***
–13,8***
–14,7***
–12,4***
–12,0***
–10,3**
–9,0
Hög inkomst
pappa*U
8,4
7,7
6,1
11,2
8,7
11,9
20,0
29,4*
Låg inkomst
pappa*U
Hög inkomst
mamma*U
7,7
6,6
9,0
1,4
–0,4
1,3
11,2
11,2
–6,7
–7,4
0,6
–2,2
11,2
–16,3
–20,7
–15,5
Låg inkomst
mamma*U
6,3
9,3
11,7*
15,3**
15,0**
16,6**
15,6*
16,0
Anm. Varje rad motsvarar en separat regression skattad på det matchade urvalet som används
i huvudanalysen. Robusta standardfel: * p < 0,05; ** p < 0,01; *** p < 0,001. År 0 är det år
barnet föds. U betyder undersökningsgrupp. Referenskategorin utgörs av föräldrapar där
mamman och pappan har mellaninkomst (den utelämnade kategorin), vars effektskattning visas
av U. Övriga skattningar som redovisas i tabellen anger den extra effekten för undersökningsgruppen, om någon av föräldrarna tillhör en annan inkomstgrupp än referenskategorin. Inkomstgrupp baseras på den justerade pensionsgrundande inkomsten två år innan barnet föds, där
transfereringsinkomster är justerade med faktorn 1,25. ’Hög inkomst’ är 1 om denna inkomst
överstiger 7,5 prisbasbelopp, det vill säga 333 750 kr, och 0 annars. ’Mellaninkomst’ är 1 om
denna inkomst överstiger 3,5 men inte 7,5 prisbasbelopp, det vill säga är mellan 155 750 kr och
333 750 kr, och 0 annars. ’Låg inkomst’ är 1 om denna inkomst understiger 3,5 prisbasbelopp,
det vill säga är under 155 750 kr, och 0 annars. Förutom de redovisade skattningarna innehåller
modellerna också indikatorvariabler för om mamman har hög arbetsinkomst, om pappan har
hög arbetsinkomst, om mamman har låg arbetsinkomst, om pappan har låg arbetsinkomst, samt
en konstant.
69
Tabell B3. Heterogena effekter på mammors sysselsättningsgrad
med avseende på föräldrarnas inkomst två år före barnets
födelse
År
0
1
2
3
4
5
6
7
U
–0,008
–0,019*
–0,022**
–0,029***
–0,026***
–0,029***
–0,033***
–0,036**
Hög inkomst
pappa*U
Låg inkomst
pappa*U
Hög inkomst
mamma*U
Låg inkomst
mamma*U
0,020
0,027*
0,017
0,002
–0,006
–0,001
–0,003
–0,003
–0,004
0,019
0,008
–0,011
0,006
–0,007
0,018
0,006
–0,012
–0,022
0,003
0,023
0,012
0,049**
0,031
0,027
0,010
–0,021
–0,031*
–0,025
–0,031*
–0,030
–0,029
–0,043*
Anm. Varje rad motsvarar en separat regression skattad på det matchade urvalet som används
i huvudanalysen. Robusta standardfel: * p < 0,05; ** p < 0,01; *** p < 0,001. År 0 är det år
barnet föds. U betyder undersökningsgrupp. Referenskategorin utgörs av föräldrapar där
mamman och pappan har mellaninkomst (den utelämnade kategorin), vars effektskattning visas
av U. Övriga skattningar som redovisas i tabellen anger den extra effekten för undersökningsgruppen, om någon av föräldrarna tillhör en annan inkomstgrupp än referenskategorin. Inkomstgrupp baseras på den justerade pensionsgrundande inkomsten två år innan barnet föds, där
transfereringsinkomster är justerade med faktorn 1,25. ’Hög inkomst’ är 1 om denna inkomst
överstiger 7,5 prisbasbelopp, det vill säga 333 750 kr, och 0 annars. ’Mellaninkomst’ är 1 om
denna inkomst överstiger 3,5 men inte 7,5 prisbasbelopp, det vill säga är mellan 155 750 kr och
333 750 kr, och 0 annars. ’Låg inkomst’ är 1 om denna inkomst understiger 3,5 prisbasbelopp,
det vill säga är under 155 750 kr, och 0 annars. Förutom de redovisade skattningarna innehåller
modellerna också indikatorvariabler för om mamman har hög arbetsinkomst, om pappan har
hög arbetsinkomst, om mamman har låg arbetsinkomst, om pappan har låg arbetsinkomst, samt
en konstant.
70
Tabell B4. Heterogena effekter på pappors sysselsättningsgrad med
avseende på föräldrarnas inkomst två år före barnets
födelse
År
U
Hög inkomst
pappa*U
Låg inkomst
pappa*U
Hög inkomst
mamma*U
Låg inkomst
mamma*U
0
1
2
3
4
5
6
7
–0,001
0,004
0,003
0,004
0,002
0,007
0,017
0,016
0,000
–0,004
0,007
0,009
0,013
0,006
0,006
0,000
0,029
–0,007
0,018
–0,006
0,007
0,032
0,054*
0,066*
–0,004
–0,016
–0,022
–0,033
–0,022
–0,025
–0,052*
–0,033
0,003
0,014
0,010
0,026*
0,018
0,029*
0,025
0,010
Anm. Varje rad motsvarar en separat regression skattad på det matchade urvalet som används
i huvudanalysen. Robusta standardfel: * p < 0,05; ** p < 0,01; *** p < 0,001. År 0 är det år
barnet föds. U betyder undersökningsgrupp. Referenskategorin utgörs av föräldrapar där
mamman och pappan har mellaninkomst (den utelämnade kategorin), vars effektskattning visas
av U. Övriga skattningar som redovisas i tabellen anger den extra effekten för undersökningsgruppen, om någon av föräldrarna tillhör en annan inkomstgrupp än referenskategorin. Inkomstgrupp baseras på den justerade pensionsgrundande inkomsten två år innan barnet föds, där
transfereringsinkomster är justerade med faktorn 1,25. ’Hög inkomst’ är 1 om denna inkomst
överstiger 7,5 prisbasbelopp, det vill säga 333 750 kr, och 0 annars. ’Mellaninkomst’ är 1 om
denna inkomst överstiger 3,5 men inte 7,5 prisbasbelopp, det vill säga är mellan 155 750 kr och
333 750 kr, och 0 annars. ’Låg inkomst’ är 1 om denna inkomst understiger 3,5 prisbasbelopp,
det vill säga är under 155 750 kr, och 0 annars. Förutom de redovisade skattningarna innehåller
modellerna också indikatorvariabler för om mamman har hög arbetsinkomst, om pappan har
hög arbetsinkomst, om mamman har låg arbetsinkomst, om pappan har låg arbetsinkomst, samt
en konstant.
71
Tabell B5. Heterogena effekter på föräldrarnas sysselsättningsgrad med avseende på diagnosgrupp hos barnet
Mamman förvärvsarbetar (1/0)
0
Pappan förvärvsarbetar (1/0)
Q
E
F
GH
Annan
diagnos
Q
E
F
GH
Annan
diagnos
0,01
0,03*
–0,01
0,02
0,00
–0,01
0,02
0,00
0,00
0,00
1
–0,03*
0,03*
–0,02**
0,00
–0,02
–0,01
0,01
0,00
0,01
0,01
2
–0,03**
0,04**
–0,03***
0,00
–0,03***
0,00
0,03*
0,00
0,02*
0,01
3
–0,05***
0,02
–0,04***
–0,01
–0,05***
0,00
0,03**
0,00
0,01
0,02*
4
–0,04***
0,03*
–0,04***
–0,02
–0,05***
0,00
0,04**
0,00
0,02
0,01
5
–0,04**
0,02
–0,04***
–0,01
–0,05***
0,01
0,03*
0,02**
0,01
0,02*
6
–0,03*
0,03
–0,05***
–0,01
–0,04***
0,01
0,05**
0,03***
0,05**
0,03**
7
–0,03
0,01
–0,07***
–0,03
–0,05***
0,01
0,04*
0,03*
0,05**
0,02
Anm. * p < 0,05; ** p < 0,01; *** p < 0,001. År 0 är det år barnet föds. För respektive kön motsvarar varje rad en separat regression som är skattad på det matchade
urval som används i huvudanalysen. Koefficienterna är undersökningsgrupp*diagnos. Modellerna innehåller också en konstant. Referenskategori är förälder med barn
i samma ålder utan vårdbidrag för barn med särskilda behov. Diagnos Q: Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser. Diagnos E: Endokrina
sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar. Diagnos F: Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Diagnos GH: Sjukdomar i
nervsystemet samt sjukdomar i ögat och närliggande organ.
72
Bilaga C: Känslighetsanalys
Tabell C1. Effekten på mammors arbetsinkomst (i 1000-tals kr) uppdelad på barnets ålder för nybeviljande av
vårdbidrag
Barnets ålder för nybeviljade
År efter födseln
0
1
2
3
4
5
6
7
–21.1***
2.3
6.3*
–0.8
–0.9
2.8
4.5
–6.6*
1
–7.0*
–19.7***
–8.7**
–0.8
–3.9
0.8
1.1
2
–22.3***
–32.5***
–33.1***
–11.4**
–11.5**
–6.7*
–7.5*
–11.9***
–3.9
0
–4.9*
3
–7.3
–15.7***
–27.1***
–25.0***
–14.1***
–7.9*
–17.6***
4
–5.8
–14.8***
–26.5***
–20.6***
–17.0***
–13.1***
–8.9*
–20.2***
5
–9.7
–12.4***
–28.0***
–19.8***
–25.2***
–23.5***
–11.6**
–21.0***
6
–0.7
–8.0
–25.2***
–22.2***
–19.4***
–25.3***
–29.6***
–21.0***
7
9.3
–2.7
–24.8***
–24.8***
–24.8***
–30.9***
–31.7***
–38.3***
Anm. * p < 0,05; ** p < 0,01; *** p < 0,001. År 0 är det år barnet föds. Varje rad motsvarar en separat regression som är skattad på det matchade urval som används i
huvudanalysen. Koefficienterna är undersökt *ålder för beviljande. Modellerna innehåller också en konstant.
73
74
adress
Box
202,
101
Stockholm
besöksadress
Fleminggatan
adress
Box
202,
101
2424
Stockholm
besöksadress
Fleminggatan
7 7
telefon
e-post
[email protected]
webb
www.inspsf.se
telefon
telefon
0808
5858
0000
1515
0000
faxfax
0808
5858
0000
1515
9090
e-post
[email protected]
webb
www.inspsf.se