Lokala kursplaner

Lokala kursplaner
Ervalla och Ölmbrotorp skola
Reviderad september 2006
Förvaltningskontoret
Postadress:
Besöksadress:
Box 314 00
Poesigatan 20
701 35 Örebro
703 71 Örebro
Telefon: 019-21 10 00 vx
e-post: [email protected]
Telefax: 019-21 36 35
hemsida: www.orebro.se
Telefon: 019-21 44 10 (direkt)
Innehållsförteckning
Svenska
Engelska
Matematik
sid. 3
sid. 6
sid. 8
Historia
Religion
Geografi
Samhällskunskap
sid.
sid.
sid.
sid.
10
12
14
16
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
sid.
sid.
sid.
sid.
18
19
20
21
Idrott
Musik
Slöjd
Bild
Hem- och konsumentkunskap
sid.
sid.
sid.
sid.
sid.
22
24
26
29
31
Sociala mål
sid. 32
2
Svenska
Ämnets syfte och roll
Skolans undervisning skall ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sina färdigheter i
att tala och lyssna, läsa och skriva. De skall få möta skönlitteratur, film och teater, grundlägga
goda läsvanor och lära känna delar av vårt kulturarv. Undervisningen skall också stärka
elevernas identitet och förståelse för människor med olika kulturell bakgrund.
Att i tal och skrift kunna använda det svenska språket är en förutsättning för att aktivt kunna
delta i samhällslivet. Språket har därför en nyckelställning i skolarbetet. Det utvecklar en
människas tänkande och kreativitet, hennes relationer till andra och hennes personliga och
kulturella identitet. Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar. Språkförmågan har
alltså stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet.
Vår målsättning är att anpassa undervisningen till den enskilde elevens behov samt stärka det
"språkliga självförtroendet". Ett gott självförtroende och en individuellt anpassad läs- och
skrivundervisning är grundläggande för den språkliga utvecklingen.
Arbetet mot större språklig mognad och färdighet är en kontinuerligt pågående process.
Därför kan ämnet svenska inte delas upp i moment som bygger på varandra i given
turordning.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen
hand och av eget intresse (läsa).

utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i
samarbete med andra (tala, skriva).

utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i
många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för
tänkande, lärande, kontakt och påverkan (tala, skriva).

utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egna värderingar och andras råd
(skriva).

utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter
med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och kritiskt värdera (tala,
skriva, läsa).

utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att
anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär (läsa).

får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och
författarskap från olika tider och i skilda former. (litteraturkunskap).
3

tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling,
dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor
skriver och talar olika (språkkunskap/språkhistoria).

genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska
strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i
olika sammanhang (språkfärdighet, skriva).

utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som
hjälpmedel (skriva).

utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig
kunskaper om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt
granska och värdera olika källor och budskap (medier, studieteknik).

stimuleras till eget skapande och eget sökande efter meningsfull läsning samt till att ta
aktiv del i kulturutbudet (läsa, skriva, medier).

förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär
sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande
och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper (studieteknik).
Mål att uppnå efter det tredje skolåret
Tala och lyssna
Eleven skall:
 kunna samtala om sina läsupplevelser.
 kunna redovisa eget arbete inför klassen.
 kunna lyssna aktivt på både lärare och klasskamrater.
Läsa
Eleven skall:
 kunna läsa enklare texter, både högt och tyst. (LUS-punkt 13)
 kunna reflektera över texter.
 med hjälp kunna utnyttja biblioteket.
Skriva
Eleven skall:
 kunna skriva enklare texter.
 kunna skriva läsligt för hand samt med hjälp av dator.
 känna till de vanligaste reglerna för skriftspråket
 kunna använda ordlista.
4
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret
Tala och lyssna
Eleven skall:
 kunna samtala om sina läsupplevelser.
 kunna muntligt berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt och levande.
 kunna tolka texter samt förstå och leva sig in i dess innehåll.
 kunna redovisa eget arbete inför klassen.
 kunna förstå instruktioner enskilt och i grupp.
 kunna lyssna aktivt.
Läsa
Eleven skall:
 kunna läsa med flyt både högt och tyst.
 kunna uppfatta innehåll och budskap i skön- och facklitteratur samt tidningar skrivna
för barn och ungdom.
 kunna reflektera över texter.
 kunna utnyttja biblioteket.
 kunna läsa med flyt, både högt och tyst. (LUS-punkt 18)
Skriva
Eleven skall:
 kunna skriva texter med olika syften, t.ex. för lärande och kommunikation.
 kunna skriva läsligt för hand samt med hjälp av dator.
 kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket.
 kunna använda ordlista.
5
Engelska
Ämnets syfte och roll
Språkinlärning och språkutveckling sker genom att träna förståelse av talat språk, muntlig och
skriftlig kommunikation och läsning av olika texter. Med stigande ålder och mognad
förväntas eleverna utveckla sitt språk i engelska mot ett större ordförråd med flera synonymer,
nyanser och högre abstraktion.
Utbildningen i engelska syftar till att utveckla den kommunikativa förmågan, ge kunskaper
som behövs i ett internationellt perspektiv. Det är också av stor vikt att elevens lust och
förmåga att lära sig engelska vidmakthålls och utvecklas.
I de tidigare skolåren skapas intresse för engelska språket genom att bygga på den engelska
som de flesta elever möter i sin vardag t.ex. på TV, genom datorn, i sportens termer och i
sångtexter.
I de tidigare skolåren skapas intressen för engelska språket genom att bygga på den engelska
som de flesta elever möter i sin vardag, till exempel genom televisionen, sportens terminologi,
i sångtexter samt genom datorns användning.
Det är viktigt att eleven vågar och vill använda språket för att uttrycka egna tankar i tal och
skrift och att de försöker hitta vägar att göra sig förstådda även när det egna språket inte
räcker till
Vår undervisning syftar i första hand till att eleverna skall tillägna sig muntlig färdighet.
Eleven tar ansvar för sin egen språkinlärning och lär sig vad han/hon behöver förbättra för att
nå större språklig säkerhet.
Mål att sträva mot
Eleven skall utveckla sin förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, reflektera över sin
språkinlärning och kunna ta ansvar för att planera, genomföra och utvärdera uppgifter enskilt
eller i samarbete med andra.
Mål att uppnå efter tredje skolåret
Eleven skall:
 kunna rim, ramsor och enkla sånger.
 känna till färger, siffror, veckodagar samt månader på engelska.
 känna till några enkla substantiv, adjektiv och verb på engelska.
6
Mål att uppnå i slutet av sjätte skolåret
Lyssna och förstå
Eleven skall:
 kunna förstå tydligt och enkelt tal.
Tala
Eleven skall:
 kunna delta i vardagsbaserade samtal, t.ex. presentera sig, ange tid, fråga efter och
beskriva vägen och göra inköp.
 kunna spela upp korta dialoger.
 kunna berätta något om sig själv och andra.
Läsa
Eleven skall:
 kunna läsa och förstå enkla berättelser och beskrivningar.
Skriva
Eleven skall:
 kunna göra sig förstådd i skrift, t.ex. i enkla meddelanden och kortare berättelser.
Realia
Eleven skall:
 känna till något om levnadsförhållanden i engelskspråkiga länder.
7
Matematik
Ämnets syfte och roll
Grundskolan har till uppgift att ge eleverna de kunskaper och färdigheter i matematik som
behövs för att kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att
kunna tolka och använda det ökade flödet av information och för att kunna följa och delta i
beslutsprocessen i samhället. Den skall också ge en god grund för studier i andra ämnen,
fortsatt utbildning och lärande.
Mål att sträva mot




Utbildningen i matematik skall utveckla elevens problemlösningsförmåga.
Eleven skall ges en grundläggande insikt i matematikens historiska utveckling.
Eleven ska muntligt och skriftligt kunna förklara och argumentera för sitt tänkande
Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar sin
förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter.
Mål att uppnå i slutet av tredje skolåret
Eleven skall
ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik som behövs
för att:
 kunna hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens miljö.
 ha grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal upp till 10 000, decimaltal
med två decimaler i samband med kronor och ören (2,50 kr) och enkla bråk.
 kunna välja räknesätt för enkla exempel och tillämpningar.
 kunna upptäcka enkla talmönster (2,4,6....)
 kunna lösa enkla ekvationer (13 + _ = 15)
 ha grundläggande färdigheter i att räkna med naturliga tal - i huvudet eller med hjälp
av skriftliga räknemetoder.
 kunna multiplikationstabellen t.o.m. tabell 10.
Precisering
 Addition och subtraktion med flersiffriga tal.
 Multiplikation med en ensiffrig och en tvåsiffrig faktor utan minnessiffra.
 Division med tvåsiffrig täljare och ensiffrig nämnare.
 Förstå begreppen på, över, bakom o.s.v.
 Känna till vanliga geometriska grundformer.
 Kunna jämföra, uppskatta och mäta sträckor (m och cm).
 Volymer med hjälp av måttsats (l och dl) samt massor (kg, hg och g).
 Känna till begreppen förstoring och förminskning.
 Kunna avläsa och ange tider samt analogt bestämma enkla tidsskillnader (hela, halva
och fjärdedelstimmar).
8



Kunna avläsa och tolka data i stapeldiagram och tabeller.
Känna till koordinatsystemet.
Känna till och kunna använda miniräknaren vid addition och subtraktion.
Mål att uppnå i slutet av sjätte skolåret
Eleven skall:
 ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik som behövs
för att kunna hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens miljö.
 ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal upp till 1 000 000,
decimaltal med två decimaler, enkla bråk samt behärska positionssystemet.
 kunna välja räknesätt för enkla exempel och tillämpningar.
 kunna upptäcka enkla talmönster.
 kunna lösa enkla ekvationer (13 + X = 27).
 ha grundläggande färdigheter i att räkna med naturliga tal - i huvudet, med hjälp av
skriftliga räknemetoder och med miniräknare.
 ha grundläggande taluppfattning om negativa tal.
 ha grundläggande förståelse av procentbegreppet.
 kunna multiplikationstabellen t.o.m. tabell 10.
 kunna räkna addition, subtraktion och multiplikation med decimaltal.
 kunna beräkna rektanglars och trianglars areor.
 kunna beräkna rätblockets volym.
 kunna göra enkla avbildningar i skala.
 kunna göra en frekvenstabell.
 kunna göra egna stapel- och linjediagram.
 kunna konstruera enkla koordinatsystem.
Precisering:
 Addition och subtraktion med flersiffriga tal (med tiotalsövergångar).
 Multiplikation med tvåsiffriga faktorer (med minnessiffror).
 Division med tresiffrig täljare och ensiffrig nämnare.
 Ha grundläggande färdigheter i överslagsräkning.
 Behärska avrundningsreglerna.
 Förstå begreppen omkrets och area.
 Kunna de vanliga geometriska grundformerna.
 Kunna jämföra, mäta och uppskatta, så som sträckor, rektanglars areor och vinklar.
 Kunna mäta, jämföra och uppskatta volymer med hjälp av måttsats (l, dl och cl)och
massor (kg, hg och g).
 Kunna tolka ritningar med hjälp av skalmått.
 Kunna avläsa och ange tider samt bestämma tidsskillnader (hela, halva och fjärdedels
timmar) analogt och digitalt.
 Kunna avläsa och tolka data i stapel-, linje- och cirkeldiagram.
 Kunna beräkna medelvärde i enkla tillämpningar.
 kunna avläsa koordinatsystem.
9
Historia
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Undervisningen i historia omfattar inslag av såväl politisk som ekonomisk och social historia
samt kulturhistoria. Historia är ett sätt att se tillvaron i perspektivet då-nu-sedan och detta
perspektiv ska genomsyra all undervisning. Särskild uppmärksamhet skall ägnas den svenska
och nordiska kulturen, inklusive den samiska, samt den europeiska kulturen.
Historiemedvetande, historisk förståelse, kulturarv, interkulturellt perspektiv, kritiskt
tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt är viktiga begrepp för ämnet.
Informationsmängden är idag oändlig och eleven ska tränas till ett kritiskt och granskande
förhållningssätt när det gäller historiska källor och all annan information. Kunskap om
hembygd, kulturarv och gemensamma referensramar är viktiga för att kunna finna sin plats i
ett mångkulturellt samhälle. Undervisningen skall ge övergripande sammanhang och
historisk bakgrund till de olika företeelser som eleverna möter i skolan och i samhället i
övrigt.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att eleven:
 förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och
skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden.
 utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband
och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv.
 tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även som det utvecklats i
olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet detta ger.
 utvecklar förmågan att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och
förändringsprocesser.
 tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker.
 utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra
ämnen.
 blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och
varje tids människor ska bedömas utifrån sin tids villkor.
 förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier, och andra källor som tolkar och
belyser ämnet historiska förlopp.
10
Mål att uppnå i slutet av tredje skolåret
Eleven skall:
 ha kunskap om tidslinjen.
 känna till jordens utveckling och livets historia.
 känna till människans historia med särskild tonvikt på människans utveckling under
stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
 känna till hembygdens historia och kultur.
Mål att uppnå i slutet av sjätte skolåret
Eleven skall:
 känna till hembygdens historia och hur denna format kulturen.
 känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt
kunna jämföra med några andra länder.
 kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt i några skilda miljöer
och tider i Sverige och på några andra platser i världen.
Efter det sjätte skolåret skall eleven ha behandlat följande arbetsområden:




vikingatiden inklusive nordisk mytologi
medeltiden fram till 1400-talet
unions- och Vasatiden ca år 1400-1600
nya tankar och upptäckter ca år 1400-1600
11
Religionskunskap
Ämnets syfte och roll i undervisningen
Undervisningen i religionskunskapen skall vidga och fördjupa elevernas erfarenhets- och
begreppsvärld, ge dem möjligheter att reflektera över religiösa, moraliska, etiska och
livsåskådningsfrågor samt rusta dem inför ansvaret som medmänniskor och
samhällsmedlemmar. Undervisningen skall ge eleverna faktiska kunskaper om olika
trosinriktningar och utveckla deras känsla för tolerans och respekt. Studiebesök och samtal
med trosutövare är viktiga moment.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att eleven:
 reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller
hennes liv.
 fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i
historisk tid.
 utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid
som i ett historiskt perspektiv.
 utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället.
 utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället.
 blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra
livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen.
 utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en
grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget
handlande.
 får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att
gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer.
12
Mål att uppnå efter det tredje skolåret
Eleven skall






ha kunskap om följande berättelser ur Gamla testamentet: t.ex. Skapelseberättelsen,
syndafloden och tio Guds bud med betydelsefulla gestalter.
ha kunskap om följande berättelser ur Nya testamentet: berättelser om Jesu liv och
verksamhet, några av Jesu liknelser och den gyllene regeln.
ha kunskap om de stora kristna helgerna.
känna till några psalmer.
känna till att det finns andra religioner än kristendomen.
ha tränats i etiska ställningstaganden.
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret
Eleven skall






kunna samtala om och göra personliga reflexioner kring livsfrågor utifrån vardagliga
situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och
ungdomslitteratur.
kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden.
kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom
berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för
dem som brukar dem.
kunna samtala om och känna till lite vad religioner och livsåskådningar betyder för
hur människor tänker kring frågor om livet och tillvaron.
kunna samtala om och ha egna funderingar om olika livsfrågor, tro och etik utifrån
vardagliga situationer och egna erfarenheter
kunna återge några grundläggande bibliska berättelser, redogöra för kristna seder och
bruk, några andra religioners berättelser, seder och traditioner och känna till vad det
betyder för dem som lever med dem.
13
Geografi
Ämnets syfte och roll
Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i
frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker elevens
rumsuppfattning och skapar en referensram av kunskaper om olika platser och områden och
deras belägenhet. Syftet är också att utveckla att se samband, sammanhang och helheter vad
gäller överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan och förmågan att uppfatta möjligheter
och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ.
Geografiämnet syftar även till att utveckla kunskaper om såväl olika regioners naturbetingade,
sociala och ekonomiska särart som människors skilda levnadsvillkor och deras ömsesidiga
beroende lokalt, regionalt och globalt. Ämnet bidrar därigenom till en ökad förståelse av och
respekt för kulturer, värderingar och sätt att leva.
Frågor om fördelning och användning av resurser, liksom andra frågor som rör människan
och miljön, rymmer en mängd etiska överväganden och ställningstaganden. Utbildningen ger
verktyg för analyser av samspel människa - natur och skall leda till ansvarstagande för den
gemensamma miljön och resursanvändningen för att möjliggöra en långsiktig hållbar
utveckling.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att eleven:
 ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur
och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen.
 utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt
formar och ändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och
värderar dess konsekvenser.
 utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och
ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs.
 utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ
för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande.
 vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala
och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt
reflektera över följande av sådana samband.
 utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och
globala miljö- och överlevnadsfrågor.
 utveckla förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera
för sitt tänkande och sina slutsatser.
14
Mål att uppnå efter tredje skolåret
Eleven skall:






kunna de fyra väderstrecken.
veta vad en jordglob är samt kunna peka ut södra och norra halvklotet.
kunna peka ut några viktiga geografiska platser i Sverige.
veta att vind och vatten och is (istiden) påverkar jordytan.
känna till hembygdens geografi
haft tillfälle att praktisera studera natur/samhälle i närsamhället.
Mål att uppnå efter sjätte skolåret
Eleven skall:
 ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna
reflektera över hur människor handlingar påverkar miljön.
 förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och
kartboken och känna till olika platser och områden lägen i förhållande till varandra
samt kunna uppskatta avstånd.
 känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån
detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana
förändringar.
 känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva
hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer.
 genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat
och andra årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar
mellan olika områden.
 Känna till några viktiga geografiska platser i Sverige, Europa och världen t.ex.
världsdelar, världsstäder, hav, floder och berg.
 veta att vulkaner, jordbävningar, vind, vatten, frost och hetta är krafter som format
jordytan.
 haft tillfälle att praktiskt studera natur- och samhälle i närsamhället.
15
Samhällskunskap
Ämnets syfte och roll
Undervisningen i ämnet samhällskunskap skall förbereda eleverna för att leva och
verka i samhället, den ska förmedla grundläggande demokratiska värden och ge
eleverna förutsättningar att orientera sig i en komplex omvärld. Viktiga samhällsfrågor och samhällsförhållanden skall belysas och eleven ska själv tränas i att
söka och värdera information.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att eleven:
 omfattar och praktiserar demokratins värdegrund.
 utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till
demokratiska principer.
 utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle.
 förstår hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ
och samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av
individen.
 utvecklar kunskap om och förståelse av ett samhälle med etnisk och kulturell
mångfald och betydelsen av detta för medmänskliga relationer.
 utvecklar kunskaper om förhållanden i andra länder och därmed förmågan att
reflektera över internationella relationer och internationellt samarbete.
 tillgodogör sig kunskaper för att kunna agera i lokala och globala frågor som är
viktiga för ett hållbart samhälle.
 utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se
konsekvenser av olika handlingsalternativ.
 utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till
den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.
16
Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret
Eleven skall:









vara förtrogen med hur ett demokratiskt beslut fattas (klassråd, elevråd, stormöten).
ha kunskap om att Sverige har statsminister och kung.
vara medveten om att en familj kan ha olika konstellationer.
känna till något om närsamhället och vilka yrkesgrupper som finns representerade
där.
känna till att löntagare betalar skatt och kunna ge några exempel på vad dessa
pengar används till.
ha en uppfattning om vad en familjs inkomst ska räcka till.
vara medveten om att det är allas ansvar att vårda miljön samt känna till
allemansrätten.
kunna några vägmärken och trafikregler t ex stopp, lämna företräde, övergångsställe
samt veta att det är lag på att använda cykelhjälm.
haft tillfälle att diskutera aktuella händelser.
Mål att uppnå i slutet av det sjätte skolåret
Eleven skall:













känna till de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och
kunna delta i en demokratisk beslutsprocess.
känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste
rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ.
ha kännedom om människors livsvillkor i olika kulturer.
förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön.
kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor.
känna till något om FN och barnkonventionen.
känna till det svenska demokratiska systemet och EU.
känna till något om lag och rätt.
ha kunskap om hur familjens ekonomi fungerar och påverkas av samhället.
ha kunskap om SANT- frågor.
haft tillfälle att diskutera aktuella händelser.
ha provat på arbetslivet genom prao.
känna till vikten av en god arbetsmiljö.
17
Biologi
Ämnets syfte och roll
Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett
naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandets
fascination och glädje och människans förundran och nyfikenhet inför det levande.
Utbildningen i biologi syftar också till att göra kunskaper och erfarenheter användbara för att
främja omsorgen om och respekten för naturen och medmänniskorna.
Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret
 känna igen och kunna namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra

organismer i närmiljön.
känna till några viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion.
Mål att uppnå i slutet av det sjätte skolåret
Eleven skall:
 känna igen och kunna namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra
organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö
 kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier.
 känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion.
 ha insikt om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död.
 ha inblick i några beroendeframkallande medels inverkan på hälsan.
 ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer.
18
Fysik
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv.
Fysikämnet syftar vidare till förståelse av människans relation till naturen, särskilt sådant som
handlar om energiförsörjning och strålning.
Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret
Eleven skall:
 ha kunskap om vårt solsystem.
 känna till teorier om jordens uppkomst.
 ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i
förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa
rörelser.
 ha genomfört enkla experiment.
Mål att uppnå i slutet av det sjätte skolåret
Natur och människa
Eleven skall:
 ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i
förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa
rörelser.
 ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen.
 ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter.
 ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats
funktion.
 ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer.
Den naturvetenskapliga verksamheten
Eleven skall:
 ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment.
 känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och
världsbild.
Kunskapens användning
Eleven skall:
 ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets
betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor.
19
Kemi
Ämnets syfte och roll
Kemiämnet syftar till att beskriva och förklara omvärlden ur ett kemiskt perspektiv. Samtidigt
skall utbildningen befästa upptäckandes fascination och glädje och människans förundran och
nyfikenhet såväl inför vardagslivets fenomen som naturens uppbyggnad. Kemiämnet syftar
vidare till att belysa och bearbeta frågor om hälsa, miljö och jordens resurser.
Mål att uppnå efter det tredje skolåret
Eleven skall:
 ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
kondensering och stelning.
 känna till några olika slags blandningar och lösningar,
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret
Natur och människa
Eleven skall:
 ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
kondensering och stelning.
 känna till några olika slags blandningar och lösningar.
 känna till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på
hur detta kan förhindras.
Den naturvetenskapliga verksamheten
Eleven skall:


ha erfarenhet av att på ett säkert sätt experimentera med vardagliga kemiska produkter.
kunna göra iakttagelser om olika material och ha inblick i hur de kan indelas.
Kunskapens användning
Eleven skall:
 ha inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och
miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra
levnadsvillkor.
 ha insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras.
20
Teknik
Ämnets syfte och roll
Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika
sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon då använt är i vidaste mening teknik.
Utbildningen i ämnet teknik utvecklar en förtrogenhet med teknikens väsen. Syftet är att öka
förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska miljön och därmed våra
livsvillkor förändras. Teknisk verksamhet har påtagliga konsekvenser för människa, samhälle
och natur. Särskilt tydligt blir detta när tekniken är stadd i snabb utveckling.
Samhället och våra livsmönster präglas i allt högre grad av användandet av tekniska föremål,
som i sin tur ofta ingår i tekniska system. Att så långt som möjligt göra vardagstekniken
begriplig och synlig är därför ytterligare ett syfte. Detta innefattar alltifrån de enklaste
redskapen i hemmet till moderna apparater och komplicerade transportsystem. Tekniska
kunskaper blir i allt högre grad en förutsättning för att kunna bemästra och använda den
teknik som omger oss. Som medborgare i ett modernt samhälle behöver man en
grundläggande teknisk kompetens, som man dessutom ständigt måste kunna utvidga och
anpassa. I denna kompetens ingår såväl kunskap om den tekniska utvecklingens roll i ett
historiskt perspektiv som viss vana att reflektera över och praktiskt lösa tekniska problem.
Därutöver krävs förmåga att analysera och värdera samspelet mellan människan, tekniken och
våra möjligheter att existera. Nyttjandet av teknik reser nämligen en rad etiska spörsmål som
berör grundläggande värderingar, till exempel vad gäller teknikens konsekvenser för miljön.
Också många andra sidor av tillvaron, som arbetsliv, boende och fritid, påverkas av tekniken.
Individers och gruppers möjligheter att utöva inflytande och makt är i stor utsträckning
beroende av hur tekniken utformas och utnyttjas i samhället.
Flickors och pojkars förhållningssätt till teknik skiljer sig ofta åt – så också omgivningens syn
på flickors respektive pojkars roller i tekniska sammanhang. Ett syfte med teknikämnet är att
alla ges tillfälle till ett medvetet och allsidigt kunskapssökande i utbildningen.
Mål att uppnå i slutet av det sjätte skolåret
Eleven skall:
 kunna redogöra för teknikens betydelse för natur, samhälle och individ. kunna
använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras
 funktioner.
 kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.
21
Idrott och hälsa
Ämnets syfte och roll
Idrottsämnet syftar till att ge en god hälsofostran. I dagens stillasittande samhälle är det en
viktig uppgift för skolan att väcka och bibehålla ett intresse för en sund och aktiv livsstil.
Idrottsämnet ger tillfälle till social gemenskap och på så sätt utvecklas förmågan att samarbeta
med andra.
Mål att sträva mot:
Skolan skall sträva efter att eleven:
 utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa.
 stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett
ansvar för sin hälsa.
 Utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv
självbild.
 Utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans
med andra.
Mål att uppnå efter det tredje skolåret
Eleven skall:
 kunna hoppa, springa, krypa, balansera, rotera (t.ex. göra en kullerbytta).
 kunna kasta och fånga en boll.
 prova på olika vinteraktiviteter som skidåkning och skridskoåkning.
 ha kunskaper om friluftsliv och vistelse i naturen, samt kunna tillämpa
allemansrätten.
 kunna klä sig på ett funktionellt sätt. Förstå flerskiktsprincipen.
 kunna orientera sig i känd terräng, närmiljön.
 ha grundläggande teknik i olika bollspel.
 ha provat på olika grenar inom friidrotten.
 kunna samarbeta, ta hänsyn och ha insikt om begreppet fairplay.
22
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret
Eleven skall:
 vara förtrogna med några folkdanser och de vanligaste moderna danserna (t.ex.
polkavarianter, bugg, vals och några danser från andra länder).
 ha elementära kunskaper om hur man beter sig på en isbeklädd sjö (isvett).
 ha kännedom om nödvändig utrustning samt känna till några enkla regler för
överlevnad.
 kunna orientera sig i känd och okänd terräng genom att använda olika hjälpmedel
som karta, naturens egna riktvisare, som t.ex. solen, myrstackar, mossa och grenar,
som ger en vägvisning i naturen.
 kunna använda kompass.
 förstå spelets idé och grundläggande teknik samt ha nödvändiga regelkunskaper i
olika lagbollspel såsom fotboll, handboll, basket, volleyboll, innebandy, jägarboll,
polisboll.
 ha provat på olika racketspel, t.ex. bordtennis, badminton, minitennis.
 Ha provat på olika slagbollspel t.ex. brännboll, och varianter därav.
 i friidrotten ha provat på sprint 60m, längdhopp, höjdhopp och kast.
 kunna organisera och leda en idrottsaktivitet.
 kunna samarbeta, ta hänsyn och ha insikt om begreppet fairplay.
 ha kännedom om första hjälpen vid olycksfall.
 Eleverna skall i slutet av årskurs 5 kunna simma 200 meter och kunna hantera
nödsituationer vid vatten.
 eleverna skall kunna göra egna enkla rörelseprogram till musik.
 ha kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang.
Eleven skall även i stigande grad känna till:
 sambandet mellan mat, motion och välbefinnande.
 uppvärmningens betydelse gällande skaderisker, stretchning, avslappning och
mental hälsa.
 samt kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan.
-
23
Musik
Ämnets syfte och roll
Musikundervisningen syftar till att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin musikalitet
och att utveckla en god musikalisk allmänbildning. Musikämnet skall spegla det nutida
musiklivet och det historiska arvet. Det centrala i utbildningen är elevernas eget
musikutövande –enskilt och i grupp. För att dessa aktiviteter skall bli meningsfulla måste
därför flexibla gruppsammansättningar kunna genomföras, där eleverna får möjlighet att
utveckla sin musikalitet –vilket leder till att frigöra och förstärka den egna identiteten.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att eleven:
 utvecklar kunskaper i spel som en grund för musicerande enskilt och i grupp,
 utvecklar kunskaper i sång och ökar tilliten till den egna sångförmågan,
 utvecklar sin förmåga till medvetet musiklyssnande,
 utvecklar sin förmåga att själv skapa musik,
 använder sina musikkunskaper i gemensamt musicerande och därigenom utvecklar
ansvar och samarbetsförmåga,
 kommer i kontakt med musik inom olika epoker och genrer,
 utvecklar sin förmåga att kritiskt granska och värdera musik samt sin förståelse och
respekt för andra människors musiksmak,
 utvecklar sin förmåga att kombinera musik med andra kunskapsområden,
 utvecklar sin förmåga att använda IT som ett stöd och ett redskap i musikämnet.






Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
kunna delta i unison sång och enkla former av melodi-, rytm- och ackordspel samt
föra samtal kring musicerandet
individuellt och tillsammans med andra kunna skapa musik i elementära former
förstå och använda begrepp som melodi, ackord, puls, rytm och taktart
vara medveten om och kunna reflektera kring musikens funktioner och varierande
uttryck i dagens och gångna tiders samhällen.
Mål att uppnå efter det tredje skolåret
Eleven skall:
 kunna deltaga i unison sång, nya och gamla sånger ur den svenska sångskatten, kunna
ett antal sånglekar och ramsor.
 ha grundläggande kunskaper om rytminstrument och klanginstrument och deras
användning.
 kunna delta i enkla danser och sånglekar.
 kunna använda hela kroppen i puls- och rytmövningar och gestaltning.
24


göra egna rörelsemönster, egna danser, egna sånger och dramatisering inom givna
ramar eller genom improvisation.
kunna lyssna medvetet.
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret
Eleven skall:
 kunna delta i unison sång, vara förtrogen med den svenska sångskatten, sånger på
engelska samt sånger från olika länder och ha viss kunskap om rösten.
 kunna spela olika rytminstrument och klanginstrument. De skall ha grundläggande
kunskaper och provat på trummor, bas och gitarr.
 förstå och kunna använda enkla musikaliska begrepp såsom melodi, rytm, ackord, puls
och taktart.
 kunna att använda rörelse till musik.
 ges möjlighet att använda sina musikaliska kunskaper och upplevelser i eget skapande.
 genom att lyssna på musik från olika epoker och genrer utveckla sin förmåga att
kritiskt granska och värdera musik samt förstå och respektera andra människors
musiksmak.
25
Slöjd
Ämnets syfte och roll
Slöjdämnet bidrar till elevernas allsidiga utveckling genom att öva upp deras skapande,
manuella och kommunikativa förmåga.
Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening och utvecklar kreativitet,
nyfikenhet, ansvarstagande, självständighet och förmåga att lösa problem. Detta kommer till
uttryck i slöjdprocessen, som startar i en idé och resulterar i en färdig produkt. Slöjdarbete i
textil, trä och metall syftar till att stärka elevens tilltro till den egna förmågan och utveckla
kunskaper som ger en beredskap för att klara uppgifter i det dagliga livet.
Att kunna värdera och bedöma formgivning och funktion är ett återkommande behov i det
dagliga livet. Utbildningen i slöjd syftar till att skapa medvetenhet om estetiska värden och att
utveckla förståelse av hur materialval, bearbetning och konstruktion påverkar en produkts
funktion och hållbarhet. Utbildningen inom slöjdämnet syftar även till att ge kunskaper om
miljö- och säkerhetsfrågor och att skapa medvetenhet om vikten av resurshushållning.
Ämnet skall lägga en grund för nytänkande och nyskapande. Utbildningen skall också, genom
kännedom om slöjdtraditioner både förr och nu, ge insikter i vardagshistoria och
jämställdhetsfrågor. I ett vidare perspektiv syftar slöjdämnet även till att skapa medvetenhet
om olika kulturers hantverkstraditioner. Kännetecknande för ämnet slöjd är elevernas
delaktighet i en produktionsprocess från idé till färdig produkt. Detta helhetsperspektiv skapar
förståelse för en produktionskedja ur många aspekter, där val av material och olika
berednings- och behandlingsmetoder gör att även frågor om resursanvändning och miljö
kommer in i ett naturligt sammanhang.
I slöjdprocessen, i vilken eleverna med egna initiativ och idéer deltar och påverkar arbetet,
blir samverkan mellan tanke, handling, produkt och process naturlig. Ämnet ger eleverna
möjlighet till hög grad av självständighet och det ligger en naturlig progression i att
experimentera, lösa problem och göra medvetna val.
Slöjdarbetet börjar med idéer som på olika sätt bearbetas, åskådliggörs och formges. I slöjden
kan eleverna prova sig fram till fantasifulla, okonventionella lösningar och våga pröva på nya
sätt att ta sig an ett arbete, vilket stärker och utvecklar deras kreativitet och begreppsbildning.
Att ha egna idéer, att kunna välja olika alternativ, att kunna påverka och vara delaktig i
processen från början har stor betydelse för elevernas engagemang och allsidiga utveckling.
Ett slöjdarbete kräver planering och medvetna val, där faktorer som funktion, utseende,
hållbarhet, ekonomi och miljöpåverkan har betydelse. Genom att välja material och metod för
att genomföra ett arbete utvecklar eleverna sin förmåga att reflektera och tänka konstruktivt
för att finna lösningar.
Under genomförandet utvecklar eleverna sin förmåga att arbeta manuellt och de blir förtrogna
med olika arbetsmetoder inom slöjdområdet. Ämnet ger också kunskaper om material och om
hur verktyg, redskap och maskiner fungerar samt om hur ritningar, mönster och instruktioner
tolkas.
Värderingen ingår som en viktig del i slöjdprocessen. Eleverna redovisar hur inspiration,
idéer, formgivning och olika ställningstaganden har påverkat resultatet. Härigenom utvecklas
förmågan att bedöma, värdera och dra slutsatser av arbetsinsatsen.
Slöjdämnet bidrar till begreppsbildning och begreppsutveckling inom såväl slöjd som andra
skolämnen. Det ger exempelvis genom matematiska tillämpningar en grund för
storleksuppfattning och förståelse för geometri. När eleverna tar del av instruktioner samt
26
presenterar, dokumenterar och värderar sina arbeten bidrar detta till läs- och
skrivutvecklingen.
Slöjden förmedlar också delar av kulturarvet. En utgångspunkt för detta kan vara lokala
traditioner eller elevers olika kulturella bakgrund. I ämnet kan perspektivet på olika kulturer
och förståelsen för olika kulturyttringar vidgas.
Slöjdprocessen: Idé – Planering – Genomförande – Redovisning
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att eleven:
 bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda.
 utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och
intressen.
 utvecklar förmågan att självständigt planera arbeten och att på ett konstruktivt sätt lösa
uppgifter.
 tillägnar sig praktisk erfarenhet av olika arbetsmetoder, verktyg, redskap och
informationsteknik vid arbete i slöjdens olika material.
 utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt lärande och för planeringen av
slöjdprocessen utifrån såväl egna förutsättningar som tillgång på tid och resurser.
 utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter.
 bygger upp en handlingsberedskap för det dagliga livets behov med beaktande av
aspekter som jämställdhet, ekonomi och miljö.
 utvecklar intresse och förståelse för skapande och manuellt arbete genom kännedom
om kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv.
 utvecklar förmågan att tillägna sig och använda nya kunskaper samt att överföra och
befästa kunskaper från andra områden och kulturer i sitt skapande arbete.
 utvecklar förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring
estetiska, etiska och funktionella värden.
 tillägnar sig kunskaper om god arbetsmiljö.
Mål att uppnå efter det tredje skolåret:
Eleven skall:
 kunna använda enkla verktyg och redskap.
 till viss del lära sig ta ansvar och säkerhet gällande redskap och maskiner.
 ha viss kännedom om slöjdprocessen.
 med handledning kunna utföra enkel planering och skissning/ritning.
 med handledning kunna utföra en enkel utvärdering.
27
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret:
Eleven skall:
 känna till slöjdprocessen från idé till färdig produkt.
 kunna följa en enkel arbetsbeskrivning.
 kunna hantera lämpliga verktyg och redskap.
 kunna följa instruktioner och ta ansvar för sitt slöjdarbete.
 ha egna idéer till slöjdarbete.
 kunna planera och rita en slöjdritning i tre vyer.
 känna till de viktigaste materialen.
 kunna välja färg, form och material för sitt slöjdarbete.
 kunna genomföra ett slöjdarbete med i slöjden förekommande metoder
 kunna redovisa och utvärdera sitt slöjdarbete.
Eleven skall även i stigande grad känna till:
 namn på i slöjden förekommande verktyg och redskap.
 de vanligaste arbetsmetoder och material i trä, metall och textil.
 till viss del kunna vårda och sköta verktyg och redskap.
 beräkna och jämföra kostnader för egentillverkad slöjdprodukt.
 svenska slöjdtraditioner.
 arbetsmiljöns betydelse samt säkerhetsfrågor.
 återanvändningens möjligheter när det gäller slöjdprodukter.
28
Bild
Ämnets syfte och roll
Bildämnet ska utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga.
Genom diskussioner omkring olika slags bilder utvecklas elevens kritiska tänkande, språk,
fantasi och iakttagelseförmåga.
Bild är ett laborativt ämne och ett sätt för eleven att hitta individuella uttrycksmedel.
Bildämnet integreras ofta i andra ämnen.
Dagens IT-samhälle ställer allt högre krav på individens förmåga att kritiskt granska flödet av
bilder.
Målet med bild är att barnen utvecklar sin förmåga att förmedla och uttrycka sig samt att
barnet finner arbetet lustfyllt och roligt.
Bildämnet omfattar
 Metoder och tekniker (olika typer av bilder och former)
 Gestaltning (hur man kommunicerar med bilder)
 Reflektion (läsa och tolka bilder och former)
 Kulturkännedom (hur bildkulturen sett ut idag och hur den sett ut tidigare)
Mål att uppnå efter det tredje skolåret
Eleven skall:
 kunna hantera penna, sax, kritor, vattenfärg och lera.
 kunna rita till en berättelse.
 kunna teckna ett händelseförlopp.
 ha provat på att skapa med naturmaterial.
 ha arbetat tredimensionellt i olika tekniker.
 känna till enkel färglära.
 kunna tvätta och rengöra penslar, färg och paletter.
 kunna förmedla känslor genom egna eller andras bilder.
 kunna se skillnad i storlek t.ex. kroppens olika delar.
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret
Eleven skall:
 kunna tolka känslouttryck genom bild.
 kunna se storleksförhållanden och förstå kroppens proportioner.
 kunna framställa djup i en bild.
 förstå betydelsen av skuggor och perspektiv samt ha en känsla för två- och
tredimensionell form.
 kunna skapa modeller av föremål.
 kunna blanda färger.
 kunna måla en bild efter beskrivning.
29







kunna rita av andra bilder.
arbeta med montage och collage och hur man kan göra bildframställningar på olika
sätt.
kunna framställa enkla affischer med bild och text.
kunna arbeta med olika material för att återge ett föremål.
kunna göra en ritning/beskrivning.
känna till några av de större konstnärerna och deras verk.
ha kännedom om olika konststilar.
30
Hem- och konsumentkunskap
Ämnets syfte och roll
Utbildningen ger erfarenheter av social gemenskap, mat och måltider, boende och
konsumentekonomi. Syftet är att ge erfarenheter och en ökad förståelse för det dagliga arbetet
i hemmet kring ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande.
Utifrån kunskaper om samspelet mellan hushåll, samhälle och natur ska man kunna möta
förändringar, ta ansvar och agera.
Ämnet utvecklar förmågan att ur ett hushållsperspektiv värdera och hantera det ökade flödet
av information och reklam. Vidare är syftet att ge beredskap för att leva och agera
tillsammans i ett samhälle med mångfald.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva mot att eleven:
 utvecklar tilltro till den egna förmågan att självständigt och tillsammans med andra
utföra uppgifter i hushållet.
 praktiserar ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt.
 utvecklar förståelse och intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa,
ekonomi och miljö.
 lär sig planera sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser.
 lär sig granska och värdera information och reklam.
 Utvecklar kunskaper om olika sätt att leva tillsammans och traditioners inverkan på
verksamheterna i hushållet.
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret
Eleven skall:

kunna laga mat och arrangera för gemenskap kring måltiden och förstå dess kulturella
och sociala värde.



kunna använda olika varor, metoder och redskap i hushållet.
kunna samarbeta med andra samt utföra uppgifter självständigt.
Kunna jämföra priser och kunna uppfatta skillnader mellan information och reklam.
31
Sociala mål
Syfte och roll
För att eleven ska kunna lära sig för livet och ingå i ett demokratiskt samhälle krävs att skolan
i samverkan med hemmet arbetar aktivt med social fostran.
Mål att uppnå efter det tredje skolåret
Eleven skall:
 kunna lyssna på andra.
 följa fattade beslut.
 följa regler i lekar och spel.
 lösa en konflikt med ord.
 kunna vänta på sin tur.
Mål att uppnå efter det sjätte skolåret
Eleven skall:
 kunna lyssna på andra.
 följa fattade beslut.
 kunna vänta på sin tur.
 kunna följa regler i lekar och spel.
 kunna lösa en konflikt med ord.
 kunna stå för egna åsikter samt respektera andras åsikter och olikheter.
 ta ansvar för en god inlärningsmiljö genom att följa skolans regler och ta ansvar för
det egna skolarbetet.
 ta avstånd från all kränkande behandling, psykisk såsom fysisk.
 förstå att ens handlingar påverkar andra och att sträva efter att föregå med gott
exempel.
32