AIT - indikationer och olika typer av hyposensibilisering

Allergen ImmunoTerapi – AIT
Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD
ÖNH-kliniken, SUS
Peter Meyer, MD
Barnkliniken, Helsingborg
Kärt barn har många namn
 Allergen Specifik Immunoterapi ASIT
 Hyposensibilisering
 Desensibilisering
 Allergivaccination
AIT- Allergen ImmunoTerapi
Symptom vid allergisk rinokonjuntivit
med eller utan astma
 Kliande näsa
 Rinnande näsa
 Nästäppa
 Nysningar
 Kliande/rinnade/röda/svullna
ögon
Den akuta allergiska
reaktionen
Allergen
Akut frisättning
IgE
histamin, proteas, heparin
Subakut frisättning
Mast cell
Prostaglandins, leukotrienes
Fördröjd frisättning
cytokiner
Histamin
Plasma exsudate
Klåda/nysningar
Sekretion
Minskat näsflöde
Körtel
Sensorisk nerv
Post kapillar venol
Venös sinusoid
AIT- Allergen ImmunoTerapi
 förebygger uppkomst av symtom vid IgEförmedlade allergiska sjukdomar genom att
minska känsligheten för allergen
 minskad allergisk inflammation
 enda behandlingsform som leder till
långvarig förbättring av symtomen vid
allergisk sjukdom
Immunologiska förändringar under AIT
Robinson, Larche and Durham, J. Clin. Invest. 114:1389–1397, 2004
Immunologiska förändringar under AIT
NÄR?
IgE medierad luftburen allergi (pollen, kvalster,
pälsdjur)
 optimal farmakologisk
behandling, i kombination
med
miljöåtgärder/sanering
har otillräcklig effekt
 patienten behöver
systemiska steroider för
att få symptomkontroll
 patienten får biverkningar
av farmakologisk
behandling
 kraftigt försämrad
livskvalitet trots adekvat
behandling
 begynnande
astmasymtom stärker
indikationen för AIT vid
rinokonjunktivit
NÄR?
IgE medierad bi/getingallergi
 anamnes på systemisk/anafylaktisk reaktion vid
bi/getingstick
 Individualisera
 Mer liberal indikation hos vuxna
 Ingen < 18 har avlidit i Sverige pga allergisk reaktion
mot bi eller geting
 Riskmiljö och långt till sjukvård
Kontraindikationer
 Svår immunologisk
sjukdom, malignitet,
kronisk infektion
 Svår hjärt-kärlsjukdom
(kan dock bli aktuellt vid
svår insektsallergi)
 Svår astma med FEV 1
<70% av förväntat värde
trots optimal
farmakologisk behandling
 Dålig patientföljsamhet till
givna råd och anvisningar
som kan äventyra
säkerheten vid
behandlingen
 Graviditet (gäller start och
uppdosering)
Relativa
kontraindikationer
 behandling med betablockare (även
lokalbehandling i ögon)
pga risk för försämrad
adrenalineffekt vid
eventuell chockreaktion
 ACE-hämmare pga risk för
prolongerad
blodtryckssänkning vid
eventuell chockreaktion
 Svår atopisk dermatit
 Hög Ålder?
Utredning
 Anamnes
 Pricktest
 Specifika IgE-antikroppar
 Spirometri
 NO
 Provokation med allergen i särskilda fall
 Serumtryptas (bi/geting)
HUR?
 SCIT=subcutan
immunoterapi
 SLIT= sublingual
immunoterapi
Allergen
Immunoterapi AIT
SCIT
Pollen, kvalster,
pälsdjur, bi/geting
SLIT
Gräspollen,
kvalster
Intralymfatisk inj
(forskning)
”mindre allergena”
preparat”
(forskning)
SCIT
 Upptrappning 1 gång/vecka i 7-14 veckor. (ökande dos)
 Underhållsbehandling var 6-8:e vecka i 3 eller 5 år(Bi/geting)
 PEF före och efter injektion
 Stanna kvar 30 min efter injektionen
 Avstå från träning efter injektion samma dag
 Får ej vara infekterad eller stressad
 Kan inte få annan vaccination samma vecka (influensa …)
SCIT
upptrappningsregim
14 veckor
(100000 )
7v
(100 000)
Ultra-rush
3 dagar
(60 000)
Ca en vecka till fulldos
1-4 allergen
Max 1 allergen
Biverkningar- SCIT
Akuta:
Kroniska:
lokal svullnad och klåda vid
inj. ställe
Klåda på armarna
Rinitsymtom
Obstruktivitet
Generella symtom som
urtikaria, klåda på kroppen
etc
Anafylaxi
Knutor/noduli vid
insticksstället
Aluminiumsensibilisering/
allergi, sällsynt.
Försämring av eksem
Trötthet en till flera dagar
efter behandling
SLIT
 Behandlingsstart minst 16
v före gräspollensäsong
 Acarizax från 18 år
 Första tabletten tas på
mottagningen
 Sedan en tablett varje
dag hemma
 Hålla på i ca 3 år (tre
säsonger)
 Grazax från 5 år
Biverkningar - SLIT
 Klåda i munnen
 Halsirritation
 Öronklåda
 Läppsvullnad
 Magont
 Ögonklåda
Förväntningar av behandlingen
 Ökad livskvalitet
 Minskning av
 symtomen
 behovet av läkemedel mot allergin
 Förebyggande av uppkomst av astmabesvär vid allergisk
rinokonjunktivit ?
 Förhindra anafylaktisk chock (bi-/getingstick)
 Långtidseffekt
Effekt på nässymptom
 Rhinokonjuktivit:
 30 % reduktion i
symtomscore
Frew et al, 2006, Journal of allergy and clinical immunology
Hur lång tid har man effekt av AIT?
 Stor individuell variation både på effekt och effektduration
 5-10 år ? . Bäst vid gräs
 Troligen sämre effekt vid pälsdjurs och kvalster
 SCIT och SLIT´s effekter troligen likvärdiga
 jämförande studier finns inte
När ska man avbryta behandlingen?
 Vid svåra allergiska reaktioner på behandlingen
(ev prova anti-IgE (Xolair) behandling som
profylax)
 Inducering av eksem.
 Utebliven förbättring
 Otillräcklig compliance
 Graviditet?
 Vid aluminiumallergi kan man övergå till
aluminiumfritt extrakt
VAR?
Hos specialist!
SCIT -Barn
 Allergimottagningar på
sjukhusen
 Sus Malmö
 Kristianstad
 Ystad
 Helsingborg
 Specialistmottagningar
 Lunds Barnmottagning
SCIT - vuxna
 Allergimottagningar på
sjukhusen
 Sus Lund
 Kristianstad
 Helsingborg
 Ängelholm
 Trelleborg
 Specialistmottagningar
 Eslöv
VAR?
Hos specialist!
SLIT -Barn
SLIT - vuxna
 Allergimottagningar på
sjukhusen
 Sus Malmö
 Kristianstad
 Ystad
 Helsingborg
 Allergimottagningar på
sjukhusen
 Sus Lund
 Kristianstad
 Helsingborg
 Ängelholm
 Trelleborg
 Specialistmottagningar
 Lund, Malmö
Helsingborg, Ystad
Ängelholm,
Landskrona, Trelleborg
Hässleholm, Eslöv
 Specialistmottagningar
 ”se barn”
 VC med ”specialist”??
Om inte optimal medikamentell
behandling räcker
Glöm inte bort AIT!
 Effektiv och säker behandling
 SCIT eller SLIT
 Långvarig effekt
 Förebygger ny sensiblisering ?
 Astmaprevention ?
  svår allergisk reaktion
vid bi/geting allergi
Remiss för ställningstagande till AIT!
Tack!