Område 4: Psykisk ohälsa - faktamaterial
Mål, innehåll och arbetsgång - område 4: Psykisk ohälsa - hur når man det?
Mål att uppnå
Centralt innehåll
Viktiga begrepp,
kända företrädare
och experiment
Att utveckla
kunskaper om
arvet och
miljöns
betydelse för
individens
psykologiska
utveckling,
livsvillkor och
hälsa
Psykisk hälsa och
ohälsa
med betoning på
stress och
stresshantering
samt kriser och
krishantering
Martin Seligman
Mihály
Csikszentmihályi
Aaron Antonovsky
Marianne
Frankenhauser
Positiv psykologi
Mindfulness
Flow
Självkänsla
Kasam
Kris:
utvecklingskris,
traumatiska kriser,
katastrofer
Krisens faser;
chockfas,
reaktionsfas,
bearbetningsfas,
nyorienteringsfas
Stress och
personlighet;
coping
PTSD posttraumatiskt
stress syndrom
Olika typer av
stress och
stressorer; Erisker,
förändringsstress, ,
stressreaktionens
faser
Stresshantering
Krishantering
Förslag på
undervisningsf
ormer,
material och
experiment
Undervisningsf
orm
Diskussion via
bloggen.
Eventuellt
grupparbete.
Examinati
on
Material:
Kapitel 11,
Psykologi för
gymnasiet
skriven Nadja
Ljunggren,
Fallstudier (Se
under fliken
Filer).
Vara aktiv
på
lektioner
och eller
på
diskussion
sforum.
komma
med
kommentar
er på
lärarinlägg
och andra
elevers
kommentar
er.
Experiment:
Eleven får
möjlighet att
höja sin
lyckonivå,
livskvalitet
genom
exempelvis
yoga,
meditation,
positivt
tänkande, goda
gärningar.
Diskussion
i grupp.
En kort
reflektiv
rapport.
Detta kunskapsområde handlar om psykisk ohälsa med fokus på stress och kris.
I läroboken läser du kapitel 11: Leva lycklig.
Surfa gärna in på CFL sida: http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_5.html och läs
om stress, stresshantering, copingstrategier men även om kriser och krishantering.
Fundera över vilka stressorer människor ställs inför idag. Är de desamma som förr? Hanterar
kvinnor och män stress och kriser på samma sätt eller på olika sätt? Hur ska man egentligen
bemöta en människa i stress och eller kris?
Kris
Vad är en kris?
Livet är kantat av både glädje och sorg, lycka och lidande, skratt och tårar. När
påfrestningarna blir alltför jobbiga t.ex. vid en skilsmässa eller förlust av något slag kan vi
säga att vi hamnar i en kris.
Kris är ett uttryck som ibland används lite slarvigt när något känns jobbigt. Det är lätt hänt att
vi säger att det är kris när vi tex. missat bussen till jobbet eller när det när livet känns lite
motigt, men en kris är mycket mer än så. En kris i sin rätta betydelse innebär att det har hänt
något allvarligt i livet som är svårt att hantera och som gör att vi tillfälligt tappar fotfästet.
Krisen är både en reaktion på det som hänt och en tid för anpassning till den nya verkligheten
och på sikt en möjlighet till utveckling, mognad, styrka och större självkännedom.
I det kinesiska språket är begreppet sammansatt av två tecken, ett som betyder fara och ett
som betyder möjlighet. Själva ordet kris kommer från grekiskans crisis och betyder
”avgörande vändning”, ”plötslig förändring”, ”ödesdiger rubbning”. En kris innebär med
andra ord både en fara och risk att man inte vågar riskera något och på så sätt begränsar sig
själv men också en möjlighet till förändring och mognad.
En kris är inte på något sätt en sjukdom eller något skadligt utan kan hellre liknas vid ett
kraftigt stresspåslag. Men blir inte krisen löst på ett bra sätt kan den leda till psykiskt lidande.
Olika typer av kriser
Inom psykologin skiljer man mellan utvecklingskriser och traumatiska kriser. När en kris
drabbar flera människor på en och samma gång tex tsunamin eller jordbävning brukar man
prata om katastrofer.
1. Utvecklingskriser handlar om att man förändras i sin identitet och personlighet genom
olika perioder i livet. Tonårstiden kan vara en sån utvecklingskris. När man utvecklas från
ungdom till vuxen förändras man ofta mycket som människa. Man kan känna sig både stor
och liten på samma gång och känna sig vilsen i sin identitet – vem man är eller vad man vill i
livet. Det handlar om att hitta sig själv och en plats i tillvaron. Ofta behöver man tid att
anpassa sig och finna sig tillrätta i det nya, även om det handlar om positiva förändringar. Läs
gärna om Erik Homburger Erikssons psykosociala utvecklingsteori och hans tankar om de
åtta utvecklingskriser vi människor går igenom.
2. Traumatisk kris brukar definieras som en reaktion på en oväntad, extremt omvälvande
yttre händelse som leder till att hela vår tillvaro ställs på sin spets. Den traumatiska krisen
drabbar hela individens tillvaro och får emotionella, tankemässiga och fysiska följder.
Skillnaden mellan en utvecklingskris gentemot en traumatisk kris är att den sistnämnda krisen
kommer utifrån och de andra inifrån. En annan skillnad är att de traumatiska kriserna är mer
allvarliga än utvecklingskriserna och inträffar i samband med plötsliga och oväntade
händelser som ställer hela tillvaron på ända. Psykiatern Johan Cullberg, Kris och utveckling,
har tittat på olika traumatiska typsituationer dvs händelser som kan innebär att en krissituation
uppstår. Det kan vara tex.
Sorg – t.ex. en anhörigs bortgång
Objektsförlust – förlust av något man är starkt känslomässigt fäst vid t.ex. en
människa, sak, en arm, sin livmoder, missfall. Eller vetenskapen om att förlora något
t.ex. som flykting kanske aldrig få återvända hem till välkända miljöer, vänner, arbete
etc.
Relationsproblem t.ex. skilsmässa, konflikter på arbetet, mannen kommer hem och
säger att han är bög, otrohet.
Autonomiförlust t.ex. vid invaliditet, sjukdomsvistelse, fängelsestraff.
Social skam t.ex. anhörig blir dömd för ekonomisk brottslighet, våldtäktsoffer,
arbetslöshet, polisingripande.
Samhälleliga strukturförändringar t.ex. nedläggning av företag, tvingad flytt pga
tex. vägbyggen
Kriser kan riva upp tidigare sår för en del särskilt känsliga personer. Kanske har man en gång
i tiden varit med om något krisartat, men inte klarat eller fått hjälp att arbeta sig igenom den
krisen på ett bra sätt. Då kan den nya krisen bli desto allvarligare. Krisen kallas då
överdeterminerad.
Krisförloppet
Den amerikanske psykiatern Erich Lindemann kom på 1940-talet att studera krisförloppet hos
ett hundratals individer vilka hade förlorat sina anhöriga i samband med en brand i Boston.
Lindemann märkte att de krisdrabbade reagera både med käsnlomässiga såväl som kroppsliga
symtom. Hur länge krisen varade berodde på hur effektivt individerna bearbetade sin
sorg. Utifrån sina observationer märkte Lindemann att de krisdrabbade intressant nog
uppvisade likartade krisreaktioner men också att det finns individuella skillnader. Lindemann
kom att dela in krisens förlopp i fyra olika faser.
Fas 1: Chockfas – är högst individuell och vi reagerar alla olika på chockupplevelser. Denna
fas vara från ett par timmar till ett par dygn och individen kan utåt sett verka samlad och lugn
men inuti råder kaos – chocken bedövar smärtan. Reaktioner vid chockfasen är bland annat att
allt känns overkligt, känslor av förvirring, apati alternativt överdriven aktivitet,
tidsuppfattning och minnet rubbas, svårt att ta emot information. Vanligt är att individen tar
till försvarsmekanismer för att hantera ångesten. Försvar i denna fas är bland annat
regredering dvs. kan reagera barnsligt och primitivt och förnekelse dvs förnekar det som hänt
men även isolering och projecering är vanligt.
Fas 2: Reaktionsfasen – det är nu man börjar förstå det som hänt och reagerar på den
insikten. Man får tillgång till sina känslor vilket gör att det smärtar och gör ont! Denna fas kan
vara från ett par veckor upp till flera månader. Man söker sig en mening om det som har hänt
och frågar sig varför? Det är lätt hänt att man anklagar sig själv eller lägger över skulden på
andra. Det gäller nu för individen att börja förstå och acceptera det som har hänt. Det är nu
vanligt att man reagerar med starka aggressioner och häftiga utfall av vrede och hat. Man
känner inte igen sig själv och som anhörig kanske man tar avstånd från den drabbade av
okunskap om hur man kan bemöta personen. Under reaktionsfasen är det vanligt med kraftiga
psykologiska symtom som bitterhet, skuld, skam, besvikelse, nedstämdhet och rastlöshet men
också kroppsliga symtom som magont, illamående, sömnproblem, suckbehov,
andningsproblem, hjärtklappning, fysisk svaghet, gråt, yrsel. Under denna period är det
vanligt att individen tar till en rad olika försvar för att hantera den kraftiga ångesten. Försvar
som används är tex. förnekande, regression, projecering tex. ”Per hann dö för att
ambulanspersonalen tog sådan tid”, förskjutning, självbestraffning, rationalisering tex. ”Lika
bra att mamma dog”, isolering.
Fas 3: Reparationsfasen och bearbetningsfasen – under den här fasen börjar individen att
accptera och förstå. Man har fått en viss distans till det som har hänt och man kan nu börja
bearbeta och ta itu med den nya situationen. Den här fasen tar olika tid från ett halvår upp till
ett år eller mera. Det är viktigt att det får ta tid och att man inte påskyndar processen.
Successivt brjar den drabbade återgå til nuet och börjar se mer nyanserat på det som hänt och
vad framtiden har med sig. De starka försvaren kan överges. För att komma vidare till sista
steget är det viktigt att den krisdrabbade accepterar det som hänt och smärtan som individen
känt. Nu är det jätteviktigt att personen har någon att prata med en medmänniska och/eller
kurator, präst.
Fas 4: Nyorienteringsfasen – den sista fasen som kan vara livet ut. Den krisdrabbade kan gå
vidare med ett läkt sår även om det finns ärr kvar som kan göra ont men smärtan bleknar mer
och mer. Vanligt är att man nu skaffar sig ny frisyr, nytt jobb, nya intressen, nya vänner och
nya vägar i livet. En omvärdering av vad som är viktigt i livet inträffar.
Krishantering
Vi människor är olika och det finns därför ingen universalmetod när det kommer till hur vi
ska bemöta en människa i kris. De flesta människor som hamnar i en kris behöver ingen
professionell hjälp utan det räcker med det sociala nätverk som finns runt individen i form av
vänner och familj. Det är först när krisen och krisreaktionen blir överbetonad och fastlås som
professionell hjälp behövs. Men vad kan man då göra som anhörig för att ge krisstöd?
Att lyssna är oerhört viktigt – ord dränerar den ångest som den drabbade känner och
underlättar bearbetningen av vad som har hänt.
Att skapa trygghet och närhet är viktigt. Många har ett stort behov av en famn, en
kram, smekning.
Att acceptera den drabbades känslor och inte banalisera eller bagatellisera känslorna.
Ta den drabbades lidande på allvar.
Att orka med ångesten, både din egen och den drabbades. Vanligt är att man själv grips
av rädsla av att drabbas av detsamma. Detta är en orsak varför många undviker
människor som drabbats av tex. sorg. Det påminner om skörheten och
förgängligheten i livet som kan drabba vem som helst. Våga dela sorg men också
glädje.
Orka möt de aggressiva reaktionerna genom att bli medveten om att det är en naturlig
reaktion. Ta inte det personligt, du behöver inte bli sårad.
Hjälp till med det praktiska t.ex. handla, städning, matlagning
PTSD
Posttraumatiskt stress syndrom (PTSD - post traumatic stress disorder)
Individer som t.ex. upplevt olyckor, katastrofer, krig, konflikter, tortyr, misshandel, rånförsök,
våldtäkt, förföljelser kan utveckla mer eller mindre posttraumatiska stressreaktioner.
Karakteristiska vid posttraumatiskt stressyndrom är bland annat. Läs mer om PTSD på s. 255,
323, 333-336 i boken.
Symtom
Ständigt återkommande återupplevelser av traumat i form av minnesbvilder som
fladdrar förbi eller mardrömmar
Tankar och känslor som är förknippade med traumat tex. en person som blivit torterad
av en man med svarta nikeskor kan reagera väldigt kraftigt på just svarta nikeskor.
Tecken på överspändhet som yttrar sig i vredesutbrott, irritabilitet och
koncentrationssvårigheter, misstänksamhet
Känsla av att inte ha någon framtid
Stress
Läs in dig om stress på CFL lärresurs:
http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_6_8_4.html
Om stressorer idag. Det vill säga vad som orsakar stress:
http://promas50.kaigan.se/archive/pdf/Stressboken%20kap%206.pdf
Gå in på psykologiguiden och läs om vad stress är, vad som är stressorer, symtom och vilken
hjälp man kan få: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=164&Stress
Psykolog Mattias Lundborg pratar om stress i SVT GOkväll:
mattias-lundberg-pratar-om-stress-i-svt-s-gokvaell-7438
Marianne Frankenhauser om E-stress:
http://www.svd.se/kultur/valet-och-kvalet-som-livsuppgift_60936.svd
Utbildningsradion har gjort några filmer kring psykisk ohälsa bland ungdomar. Denna filmen
tar upp stress:
http://www.ur.se/Produkter/159251-Lifvet-Stress
Kön och stress:
http://www.aftonbladet.se/wendela/article11442686.ab
Kön och stress samt relaterade artiklar:
http://www.suntliv.nu/Amnen/Stress/Artiklar-om-stress/Man-och-kvinnor-paverkas-olika-avstress/
Här kan du lyssna på hur stress kan upplevas beroende av kön och klass:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=427&artikel=4999085
Stresshantering
Länkar om stresshantering:
http://www.stressad.se/stresshantering/
http://www.stresskliniken.se/stresshantering/
http://www.mindgarden.se/Stresshantering.htm
http://www.netdoktor.se/depression/?_PageId=830
