Kriser
Marie Carlander, Cybergymnasiet Göteborg, Göteborg – www.lektion.se
Vad är en kris?
Individen…
• drabbas av en smärtsam händelse
• upplever att ett viktigt behov är starkt hotat
• har en självbild som håller på att förstöras
• kan känna stark ångest, och/eller lida av
smärtor och andra somatiska (kroppsliga)
reaktioner
• behöver hjälp
Traumatiska kriser
• Trauma = skada
• Traumatiska kriser uppstår av yttre faktorer, ex:
• Förlust: död, skilsmässa, separation, kraschad vänskap,
amputering av kroppsdel
• Allvarliga/obehagliga besked: sjukdom, död, få sparken
• Naturkatastrofer: tsunamin 2004, vulkanutbrott, jordbävning
• Olyckor: Gottrörakraschen 1991, Estonia 1994, Backabranden
1998
• Våld/hot: misshandel, rån
• Konflikter: krig, terror, WTC 2001
• Kränkt självkänsla: otrohet, bli av med jobbet, inte kunna få
barn, social skam, frihetsberövande
• Kombinationer av flera olika faktorer
Utvecklingskriser (livskriser)
En utvecklingskris uppstår när en individ
möter en händelse som kan anses höra till en
viss fas i livet, men som ändå upplevs
påfrestande och svår att hantera.
Har ni några förslag på möjliga livskriser?
Exempel på utvecklingskriser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Börja skolan
Puberteten (ex. fysisk utveckling)
Sluta skolan
Flytta hemifrån
Äktenskap
Skaffa barn
Medelåldern
Pensionen
Ålderdomen
OBS! Ovanstående behöver inte leda till kris
Jämförelse
Traumatiska kriser
• Oväntad knock-out
• Vanligtvis svåra besvär
• Mer långvariga
• Sannolikt att professionell
hjälp krävs
• Viktigt att få hjälp vid behov
för att kunna gå vidare
Utvecklingskriser
• Mindre oväntade
• Vanligtvis måttliga besvär
• Mindre långvariga
• Inte lika sannolikt att
professionell hjälp krävs,
men det är långt ifrån
omöjligt
• Viktigt att få hjälp vid behov
för att kunna gå vidare
Krisens olika faser
OBS! Alla går igenom dessa faser, men alla drabbas inte av alla punkter
Chockfasen
•
•
•
•
•
Varar vanligtvis några timmar eller dygn
Förmågan att tänka är störd
Handlingar sker närmast automatiskt
Avtrubbade affekter (ex. apati)
Okontrollerat starka känslor (ex. gråt, skrik,
skratt)
• Regression
• Förnekande
Reaktionsfasen
• Varar vanligtvis i dagar eller veckor
• Innebörden av det som har hänt sjunker in i medvetandet
• Påtagligt lidande i form av stor sorg, och eventuellt också känsla av vrede
och skuld
• Somatiska (kroppsliga) symtom
• Sömn- och ätstörningar
• Svårigheter med vardagliga sysslor
• Dra sig undan familj och vänner (konsekvenser?)
• Svårt att sköta skola/jobb (konsekvenser?)
• Risk för missbruk
Bearbetningsfasen
• Läkningsperiod
• Varar vanligtvis i månader eller år, beroende på grad av
trauma samt individens psykologiska och sociala
förutsättningar
• Individen reflekterar och bearbetar upplevelser och känslor
• Individen börjar se realistiskt på förlusten (vanligt att i
början idealisera den/det man har förlorat)
• Allt längre mellanrum mellan ”smärtattackerna”
• Sömn- och ätstörningar vanliga
• Repetition av traumat genom mardrömmar
• Ångest, nedstämdhet och somatiska symtom vanligt
Nyorienteringsfasen
• Avslutas i vissa fall aldrig
• Utan att glömma det som har hänt anpassar sig
individen till rådande situation
• Den omgivande verkligheten kan åter tas in (innan
dess ”tunnelseende”)
• Individen blir kapabel att glädjas åt nuet och se
framåt
• Såret på själen ”ärras”
• Sorgen blir ett smärtsamt minne som inte längre
dominerar
Bemötande
• ”Stor respekt för sorgen.”
• ”Smittas av olyckan.”
• Andra människors närvaro och stöd är viktigt,
även om ingen kan eliminera smärtan.
Existentiella frågor
• Varför hände det?
• Varför hände det just mig?
Den som drabbas av en kris försöker ofta
finna/skapa mening i det som har hänt för att
minska känslan av att det är slumpen som styr.
Detta meningssökande är ett sätt för individen
att återfå kontrollen.
Exempel på hjälp att få
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Nära anhöriga
Kurator
Psykolog
Psykiatriker
Kristerapeut (speciellt utbildad för sådana former av samtal, får inte ha för
bråttom, men måste ändå kunna sätta ord på det svåra som händer)
Krisgrupper (ex. debriefing: snabb krishantering i grupp vid stora olyckor
(Vad har hänt? Hur har det känts?) Kan få motsatt effekt.
BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin)
Jourhavande medmänniska
Jourhavande kompis
Jourhavande präst
Röda Korsets telefonjour
Nationella Hjälplinjen
BRIS (Barnens Rätt I Samhället)
Rädda Barnens föräldratelefon
I värsta fall…
…håller den drabbade sina känslor tillbaka på grund av
(omedveten) förnekelse av betydelsen av det som har hänt, eller
av rädsla för att krascha. Detta är ett hinder för att arbeta sig
igenom krisens olika faser. (Läs om Erich Lindemanns studie av
sorgereaktioner på s. 114.)
En kris är inte detsamma som en psykisk sjukdom, men om den
inte blir hanterad och löst på ett bra sätt kan den leda till en
sådan.
Men vanligtvis…
…leder kriser till självkännedom och livskunskap!
Överdeterminerade kriser
• Överdeterminerad kris när krisreaktionen blir
värre än väntat.
• Uppstår på grund av tidigare obearbetad kris, och
river upp gamla sår.
• Utöver den direkta anledningen till krisen (ex. risk att
behöva lämna sitt hem) finns det andra faktorer (ex.
en turbulent barndom med många flyttar) som
påverkar (determinerar) krisförloppet.
Kris-matematik
hinder
+
aktuella känslor
+
obearbetad kris
+
återkommande känslor
=
överdeterminerad kris
(maktlöshet/känsla av övergivenhet/känsla av att vara
oälskad/känsla av att bli bortvald/osv…)
Posttraumatiskt stressyndrom
Traumatisk stress uppkommer när individen utsätts för något
som genererar affekterna skräck, rädsla eller hjälplöshet.
Händelsen rubbar individens grundläggande antaganden om en
förutsägbar värld och dennes eget värde.
Individen förlorar med andra ord en trygghetsskapande illusion.
Posttraumatiskt stressyndrom
Posttraumatisk stress förkortas ”PTSD” och kan drabba individer
som har varit med om livshotande upplevelser eller allvarlig
kränkning av integritet. Exempel på sådant är krig, tortyr, rån,
sexuella övergrepp, svåra olyckor, naturkatastrofer, svåra
förlossningar, etc.
PTSD är ett syndrom som består av flera olika symtom.
Alltså: symtom + symtom + symtom + … = PTSD
Vanligtvis tar det några veckor innan symtomen visar sig, ibland
flera år.
Symtomen kan uppstå i samband med nya påfrestningar eller
när individen minst anar det.
Posttraumatiskt stressyndrom
Vanliga symtom är att…
…individen återupplever den traumatiska situationen genom minnen,
mardrömmar, flash-backs eller något den ser, hör, känner lukten av o.s.v.
…individen blir känslomässigt avtrubbad (likgiltig) inför allting.
…individen försöker undvika allt som påminner om traumat (isolerar sig).
…tillfällig minnesförlust.
…individen blir överspänd och känner sig ständigt stressad, vilket kan leda till
sömnstörningar, vredesutbrott, misstänksamhet, koncentrationssvårigheter,
att vara lättskrämd m.m.
Posttraumatiskt stressyndrom
Vad gäller behandling, för att bota eller lindra PTSD, är kognitiv
beteendeterapi mycket vanligt. I KBT närmar sig den hjälpsökande, tillsammans med en terapeut, de traumatiserande
upplevelserna. Målet är att personen dels ska våga minnas det
som har hänt, dels våga utsätta sig för omständigheter som
förknippas med traumat.
Forskningsresultat indikerar att snabb behandling ger bättre
resultat än om tiden mellan traumat och behandlingen dröjer.
För cirka 40 % av dem som utvecklat PTSD en månad efter
traumat har inga besvär ett år senare.
Källor
Levander, M. (2010)
www.lartecken.se/psykologi (2011)
www.ne.se (Nationalencyklopedin, 2011)
www.vardguiden.se (Vårdguiden, 2011)
