Integration = att bli svensk?

Högskolan i Halmstad
Sektionen hälsa och samhälle
Sociologi och socialt utvecklingsarbete
Sociologi C 61-90 HP
Examensarbete VT 2009
Integration = att bli svensk?
- En kvalitativ studie om vuxna invandrares erfarenheter kring integration
och koppling till integrationspolitik
Uppsatsförfattare:
Bajan Noori 861024
Shilan Noori 861024
Handledare: Marta Cuesta
2009-06- 01
1
Abstract
Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som
kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya
landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till
immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet
ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige
mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till
arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer
med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt
ekonomiska möjligheter.
Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper
har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan
faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på
dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.
Nyckelord: Integrationspolitik, Integration, Vuxna invandrare, Nation, Etnicitet.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ...........................................................................................................................1
1.1 Syfte............................................................................................................................1
1.2 Frågeställningar: .....................................................................................................1
1.3 Bakgrund ....................................................................................................................2
1.3.1 Vad är integration? .........................................................................................2
1.3.2 Sveriges invandrarpolitik ur ett historiskt perspektiv.......................3
1.4 Disposition..................................................................................................................6
2. Metodkapitel ....................................................................................................................6
2.1 Kvalitativ metod.......................................................................................................6
2.2 Förförståelse..............................................................................................................7
2.3Urval – problematiska aspekter..........................................................................9
2.4 Etiska överväganden............................................................................................10
2.5 Intervjupersoner....................................................................................................11
2.5.1 Kvinnor ..............................................................................................................11
2.5.2 Män....................................................................................................................12
2.6 Källkritik ....................................................................................................................12
3. Tidigare forskning/teoretisk referensram........................................................13
3.1 Forskning och teori kopplad till makt och struktur nivå.......................13
3.1.1 Intersektionalitet ...........................................................................................17
3.2 Forskning och teori kopplad till struktur/grupp nivå...............................17
3.2.1 Nation, etnicitet och identitet...................................................................18
3.3 Forskning och teori kopplad till individ nivå ...............................................20
3.3.1 Socialisering ....................................................................................................22
4. Empirisk redovisning ..................................................................................................23
4.1 Att komma till Sverige i vuxen ålder.............................................................23
4.2 Att vara invandrare ..............................................................................................25
4.3 Socialt nätverk och makt relationer...............................................................26
4.4 Bostad och arbetssituation ................................................................................28
4.5 Integration och delaktighet ...............................................................................30
4.6 Sammanfattning av intervjuer.........................................................................33
3
5. Analys ............................................................................................................................35
5.1 Strukturer formar integrationen......................................................................35
5.2 Omgivningen formar integrationen ................................................................38
5.2.1 Socialt nätverk ...............................................................................................39
5.2.2Etnisk identitet kopplat till nation ............................................................40
6. Avslutande reflektioner .............................................................................................43
6.1 Vidare forskning:...................................................................................................44
Litteraturlista ......................................................................................................................45
Bilaga 1 : intervjuguide ..................................................................................................47
4
1. Inledning
Segregation mellan olika grupper i samhället har varit en förekommande handling i både det
förmoderna samt moderna samhället runt om i hela världen. Åtskiljandet av olika
grupperingar kan ha orsakats av bl.a. socioekonomiska samt sociokulturella skillnader. Dock
är det viktigt att poängtera att segregation och gränsdragningar inte slår lika hårt mot alla
samhällsgrupper. Detta leder oss in på Sverige, ett av de mest etnisk segregerade länderna
bland industriländerna, som uttrycker sig i bl.a. etablering på bostadsmarknad,
arbetsmarknad, utbildning, samt det sociala och kulturella livet.1 Sverige är ett mångkulturellt
land och integration av alla medborgare är en avgörande faktor för allas lika delaktighet i
samhället. Landet präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika
kulturella bakgrunder. Men kan alla dessa medborgare känna delaktighet i samhället? Vad
innebär integration för dessa medborgare?
Dessa frågeställningar leder oss in i
integrationspolitiken som i stora drag påverkar medborgarnas integration i det nya landet.
1.1 Syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka hur utländska personer som kommer till Sverige i vuxen
ålder upplever sin situation i landet. Studien ger även försök till att närmare förstå det
problematik som i större utsträckning kan komma att hindra denna grupp i
integrationsprocessen. Uppsatsen kommer även att beröra Svensk integrationspolitik och dess
koppling till intervjupersonernas tankar och erfarenheter. Studien grundas i en kvalitativ
studie med tio informanter, som emigrerat till Sverige när de var 25- 35 års ålder, och har
varit bosatta i Sverige i ca 10-15 år.
1.2 Frågeställningar:
•
Hur fungerar integrationspolitiken i Sverige?
•
Hur upplever personer som immigrerat till Sverige i vuxen ålder sin delaktighet i
samhället?
•
Vad är dessa medborgares livsvillkor och möjligheter till olika former av integration?
•
Kan man finna ett mönster mellan individers erfarenheter och integrationspolitiken i
Sverige?
1
SOU 2005:69 Sid 134
1
1.3 Bakgrund
1.3.1 Vad är integration?
Integrationsprocess kan betraktas som samhällets svar på olika former av marginaliseringssamt utsötningsprocesser av specifika grupper i samhället. Socialpolitikens ansvar ligger i att
skapa olika former av integrationsarenor, där individer ges möjlighet att vara delaktiga i
samhället. Ett integrerat samhälle består av sammanhängande nätverk mellan olika sociala
grupper och system. Social integration innebär att individer skapar sociala band med sin
omgivning samt samhället i helhet.2
Birnc
3
(2002) har i sin avhandling studerat ”andra generations invandrare”. Hon har utfört
intervjuer med ca tjugo kvinnor, i ca 23.34 års ålder för att närmare förstå vad dessa kvinnor
anser behövs för invandrare ska en del av det svenska samhället. Hon har genom sin
avhandlig
sett
kopplingar
integrationspolitiken.
mellan
intervjupersonernas
tankar
samt
den
svenska
Undersökningen har även studerat hur olika föreställningar om
integration genomsyrar informanternas vardag.4 Hon menar att synen på invandrare, är att de
skall bära ett stort ansvar i processen av att integreras i det svenska samhället. Ett avgörande
steg i delaktigheten i det nya landet, är att invandraren lär sig ”svenska” samt att denne
anpassar sig till det ”svenska samhällssystemet”. Brnic (2002) understryker även begreppet
”anpassa” som vid flertal tillfällen är förekommande i hennes avhandling, då hon finner det
intressant att anpassning även används i den svenska integrationspolitiken. 5 Det framkommer
indirekt att inte vilja arbeta, ses som osvenskt och därav föreställningen att invandraren helst
undviker arbete och inte anpassar sig till ”svenskens” beteende. 6
2
Madsen 2006: 135
3
Speaking of nationality: on narratives of national belonging and the”immigrant”. (2002)
Borevi, & Strömblad,(red) 2004:145
5
Ibid. 2004:143–151
6
Ibid. 2004: 152-153
4
2
1.3.2 Sveriges invandrarpolitik ur ett historiskt perspektiv
Sveriges invandrarpolitik har gått från en ökat arbetskraftsinvandring som vid 1960-talet, till
fokus på flykting och flyktingmottagning under 1980- och 1990- talet, som under 2000- talet
fokuserar på mångfald och integration. 7 Integration sett som en samhällsorganiserig skapades
i skedet av en process av disintegration på grund av snabba samhällsförändringar i form av
socioekonomiska transformationer, industrialisering, folkförflyttningar, modernisering samt
politiska förändringar under 1700- och 1800-talet. 8
Sveriges arbetsinvandring ökade som tidigare nämnts vid mitten av 1900-talet av en stor
skala av arbetskraftsinvandring från Finland, Jugoslavien, Grekland och Turkiet.9 Det är
viktigt att notera att den invandrande befolkningen till Sverige under denna tid främst bestod
av arbetskraftsinvandrare som förväntades att återvända till sina hemländer, och för att
underlätta denna process skulle invandrarna behålla sin ”särart” och inte bli som
”svenskarna”. Flera satsningar gjordes för att behålla ”invandrarkulturer” och det som kom
att benämnas ” invandrarnas kulturella särart”. Denna policy medförde på en långsiktlig plan
att ”invandrarna” konstruerades som grupper som var skilda från majoritetssamhället.
Tankesättet kom att ersätta den tidigare biologiska diskrimineringen, och detta bidrog till att
kulturen sågs som ett redskap för att beskriva och förklara skillnaderna. Även
socioekonomiska skillnader förklarades av kulturella differenser och att tillhöra andra
kulturer var sammankopplad med att ha ett ”underkott” som skulle åtgärdas innan individen
kunde integreras. Detta tankesätt dominerade integrationspolitiken och tänkandet och har
även satt sina spår i dagens tankar om (kulturell) mångfald och ett mångkulturellt samhälle.10
Vid senare delen av 1970- talet stoppades rekrytering av utländskt arbetskraft till Sverige
samt övriga Västeuropa. Därefter började flyktinginvandring med främst utomeuropeisk
majoritet komma till stånd, och detta medförde frågor kring rasism upp på dagordningen. År
1975 antog riksdagen en ”invandrarpolitik” som i större drag grundades på tre olika pelare,
jämlikhet, valfrihet samt samverkan.11 I samband med omfattande flyktings invandring under
1980- talet började den svenska flyktingpolitiken skapa en allt mer restriktiv form, riktlinjer
7
SOU: 2005:56 Sid 107- 108
SOU 2006: 73 Sid 342
9
Darvishpour, Westin (red) 2008:42–43
10 SOU 2006:79 Sid:.60-61
11
Darvishpour, Westin (red) 2008:42–43
8
3
om vilka som skulle beviljas asyl blev mer strikt samtidigt som visumtvång infördes för de
länder där flyktingar emigrerar ifrån.12
Utifrån riksdagens dokument från 1975 innebär begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan
följande, Jämlikhet, utgår ifrån att personer med utländsk bakgrund som är bosatta i Sverige
skall erhålla lika rättigheter som infödda svenska medborgare i form av allmän välfärd, hälsooch sjukvård, utbildning, och trygghetssystem. Valfrihet innebär att samhället inte skall
bedriva en assimilationspolitik, utan att individen erhåller en ”identitetsfrihet” Samverkan
belyser invandrarnas rättighet till makt och inflytande i utbyte mot en strävan av samförstånd
och ömsesidighet. Det innebär även politiska rättigheter i form av rösträtt av kommunalval,
och ekonomisk stöd till organisationer som representerar invandrade grupper och personers
intressen. 13
Invandrarpolitiken, som idag benämns som integrationspolitik, syftade vid den tiden till att
integrera invandrare i samhället på villkor som innebar att språk, kultur och religiösa
traditioner skulle bevaras men även få stöd från samhället. En fungerande integration skulle
inkluderas utav delaktighet samt deltagande i arbetsmarknaden, skolsystemet, föreningslivet,
och politiska system.14
Integrationspolitiken omformulerades i både namn och innehåll och antogs med stor majoritet
i riksdagen 1997. Dess syfte, var att främja ett integrerat samhälle i form av att möjliggöra
”de andras” d.v.s. invandrarnas integration i det svenska samhället. I kommunerna runt om i
landet organiserades olika integrationsgrupper, mångfaldsansvariga m.m. med huvudmålet att
”integrera invandrarna”.15 I propositionen16 beslutades bl.a. att samhällets kulturella mångfald
skulle ses som en utgångspunkt för den generella politikens utformning och genomföring på
alla samhällsnivåer. Den tidigare invandrarpolitiken kritiseras utav politiker som en form av
politik som pekar ut invandrare som en homogen grupp, oberoende av hur länge den enskilde
hade bott här, samt dennes andra bakgrundsfaktorer. Man menar att politiken fram till detta
skede i stor utsträckning inriktat sig på invandrare som grupp, som med automatik satt
invandrarskapet i centrum och i sin tur förknippats med ”annorlundaskap”. Den förstnämnda
12
SOU 2005: 56 Sid: 108
Darvishpour, Westin (red) 2008:43
14
Ibid. 2008:45
15
SOU 2006:73 sid: 11
16
prop.1997/98:16
13
4
invandrarpolitiken kritiseras därmed för att bidra till ”vi och dem” känsla samt en känsla utav
utanförskap för många invandrare i Sverige. 17
1998
inrättades
integrationsfrågor.
Integrationsverket
”Integrationsverket
som
är
har
ett
central
förvaltningsmyndighet
övergripande
ansvar
för
för
att
integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika samhällsområden och skall
aktivt stimulera integrationsprocesserna i samhället.”18 Myndigheten erhåller bl.a. följande
ansvarsområde;
•
främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett
bakgrund,
•
förebygga och motverka främlingsfientlighet, rasism och etnisk
diskriminering,
•
följa och utvärdera samhällsutvecklingen ur ett integrationspolitiskt
perspektiv
Sverige har under 2000-talet utvecklats till att bli ett land med etnisk samt kulturellt
mångfald. Denna ökade mångfald innebär till stora möjligheter till utveckling för Sverige.
Många av de individer som flyttar till Sverige har förmågan att arbeta, samt något form av
tidigare utbildning samt arbetslivserfarenhet. Det är därmed integrationspolitikens ansvar att
ta tillvara på varje enskild individs möjligheter. Riksdagens beslut om integrationspolitiken
togs med bakgrund till att den tidigare politiken hade alltför stort fokus på invandrarskapet.
Samhällets institutioner var inte medvetna och påverkade av den etniska samt kulturella
mångfalden, och de flesta verksamheter samt arbetsplatser var skapade efter traditionella
samt homogena krav. Till skillnaden av den tidigare integrationspolitiken ligger fokusen idag
på behovet i sig och inte invandrarskapet, och detta skapar motivering till åtgärder. Målet
med integrationspolitiken är att den med utgångspunkt i mångfalden skall bidra till att dela
gränsen mellan de som har invandrat till Sverige och de som är födda i landet.19
17
18
19
Integrationspolitik för 2000-talet,
Ibid. Sid: 14
Skr. 2001/02:129 Sid 7
Ibid. Sid 6
5
1.4 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i sex huvudsakliga kapitel. I kapitel ett behandlas inledningsvis,
bakgrund, syfte samt frågeställningar av uppsatsen, i andra kapitlet diskuteras metod och
urvalsdiskussion. I kapitel tre belyses tidigare forskning samt teoretisk referensram, som
presenteras från en strukturnivå för att senare respresentera problematiken och teorier på
grupp och individnivå. Kapitel fyra är en presentation av det empiriska materialet och
avslutningsvis behandlar kapitel fem och sex, analys och avslutande reflektioner kring ämnet
och uppsatsen överlag.
2. Metodkapitel
2.1 Kvalitativ metod
I arbetet har vi använt oss av kvalitativ metod, och intervjuat 10 personer med utländskt
härkomst. Detta föll sig naturligt eftersom vår huvudsakliga fokus ligger på de intervjuades
upplevelser och deras egna tolkningar och erfarenheter. Målet med intervjuerna har varit att
få en djupförståelse för dessa individers tankar kring integration. Repstad (1993) skriver att
den kvalitativa intervjun skall vara helhetsorienterad, samtidigt målinriktad. En bra intervju
skall vara grundlig planerad, detta minskar risken att diskutera irrelevant prat.20 Hartman
(1998) skiljer den mellan kvalitativ intervju och kvantitativ metod, där det förstnämnda är
ganska fri. Han poängterar dock att förberedelsen till intervjuerna är lika betydelsefull. Vi har
genom att skapa en form av intervjuguide hindrat att diskussionen under intervjuerna i alltför
hög grad lämnar det område som undersöks. Vi har under materialinsamlingen använt oss av
halvstruktuerade intervjuer, där frågorna i förväg är bestämda, samtidigt som intervju
personerna har fått möjlighet att formulera svaren fritt.21 Målet med uppsatsen är
informanternas egna åsikter och tankar kring valt ämne eller tema. En viktig orsak till vårt
metodval är betydelsen att få möjligheten att följa upp, och uppmuntra informanten att
reflektera och fördjupa sina svar.22 Den kvalitativa metoden utgår från att verkligheten är
något som är individuellt, socialt och kulturellt konstruerad. Vårt intresse är hur
20
Repstad 1993:60ff
Hartman 1998:252
22
Repstad 1993: 60 ff
21
6
informanterna uppfattar, upplever och strukturerar sin omgivande verklighet.23 Vi anser att
vår metodval är den mest passande, dock medvetna om att kvalitativ metod begränsar antalet
informanter som vid enkätundersökningar är mer omfattande, vilket gör resultatet mindre
generaliserbart, dock bidrar intervjuer till djupare, mer resonerande datainsamling.
Fördelar med kvalitativ metod är dess inriktning på att försöka nå en förförståelse för den
livsvärld människor har. Kvalitativ metod undersöker sättet individer ser på sig själva och
relationen till omgivningen.24 Tillvägagångssättet bidrar även till en mer personlig
information av informanter samtidigt som intervjuaren kan ställa följdfrågor vid oklarheter
eller fördjupning. Det finns dock nackdelar i form av att informanten kan drabbas av den s.k.
”intervjuareeffekten” där intervjuarens inflytande på svaren gör att resultatet blir annorlunda
än om någon annan skulle göra samma. Vi är medvetna om att vår utländska bakgrund kan
ha påverkat resultatet av empirin, dock anser vi att informationen som framkommit är det
som intervjupersonerna upplevt i olika situationer och som de valt att dela med sig. Vi har på
något sätt inte försökt påverka informanternas tankar och funderingar vid intervju samt analys
processen. 25
2.2 Förförståelse
Thurén (2002) skriver att allt individer upplever, ser, hör, tänker samt tycker bygger på någon
form av förförståelse individen kan föra med sig förutfattade meningar i olika situationer,
dock kan förförståelsen genom nya erfarenheter och kunskap revideras. Thurén menar att
förförståelse är något omedvetet och någon som individen redan i tidig barndom socialiserats
in i. 26 Vi är medvetna om att vår förförståelse och förutfattade meningar om integration samt
invandrares situation kan ha påverkat slutresultatet och därav har vi varit extra
uppmärksamma vid framställning och tolkning av det empiriska materialet. Dock är det
viktigt att även poängtera att vår förförståelse kan ha hjälpt oss i arbetet, då vi själva kommer
från annat land än Sverige och själva känt igen oss i delar av informanternas upplevelser och
tankar. Dock för att undvika att färga och skapa någon subjektiv värdering i arbetet, har vi
försökt i största möjliga utsträckning lägga vår förförståelse åt sidan.
23
Backman, 1998
Hartman, 1998: 240
25
Dahmström 2000;74, 264
24
26
Thurén, 2007:61–62
7
Den kvalitativa undersökningen kan sammankopplas till hermeneutiken, som i huvuddrag
utgår ifrån läran om hur det går till att förstå människors föreställningar om världen. Denna
förförståelse nås genom tolkningar. Det är viktigt att poängtera att undersökningar inom
hermeneutiken kan genomföras på olika sätt. En traditionell syn på forskningsprocessen
kallas för analytisk induktion medan ett modernare alternativ är grundad teori. Analytisk
induktion går ut på att forskaren undviker teoretisering i samband med datainsamlig. Detta
medför att man medvetet eller omedvetet, inte påverkar de människor som intervjuas. Först
efter datainsamlingen börjar analysering samt teoretisk koppling till empirin. Det andra
tillvägagångssättet, grundad teori, menar istället att datainsamling och analys kan ske
samtidigt En inspirerande inriktning på urvalet är det induktiva inslaget, då våra
intervjupersoner har i skapning av materialet haft stor involvering.
27
Vi har i denna uppsats
använt oss utav grundad teori, då vi under datainsamlig även påbörjat arbetet med att samla in
teorier samt begrepp som varit relevanta för uppsatsens utgång. Vi har även använt oss av
analytisk induktion, då vi under planeringsprocessen formulerat en frågeställning som vi
genom kvalitativ metod velat få svar på. Denna frågeställning har under hela processen varit
en utgångspunkt. 28
Genom våra intervjuer har vi gjort ett försök att bilda ett inifrån perspektiv till individer som
immigrerar till Sverige i vuxen ålder. Vi har lagt stor vikt till att förstå deras erfarenheter och
tankar kring integration. Empirin har sedan legat till grund för vidarekoppling till forskning
inom området. Uppsatsens empiri är byggd utifrån individers enskilda erfarenheter och
tolkningar av sin verklighet, detta medför att vi som intervjuare ställs inför dilemman i form
av att ta ställning till informanternas tolkningar av integrationspolitiken. Gilje & Grimmen
(2007) diskuterar två olika synsätt att bejaka sociala fenomen. En metodologisk individualism
samt kollektivism, där det förstnämnda hävdar att sociala fenomen endast är summan av
individers tankar och handlingar, medan det motsatta menar på att individer endast är
produkter av det sociala systemet. Därav principen att en individ som aldrig varit delaktig i
29
sociala sammanhang, är fullkomlig tom.
Informanternas egna uppfattningar om
diskriminering kan ses utifrån en metodologisk kollektivism, där de oftast kopplar sin
situation till misslyckade ansvarstagande från samhället.
27
Hartman, 1998: 241
Ibid. 1998:248-ff.
29
Gilje & Grimen 2007: 211-ff.
28
8
Individualistiska tankar går dock att se hos samhällsmakten som lägger huvudansvaret för
integration på invandrarna själva, där huvudresonemanget består av att samhället endast
skapas av alla medborgare och att ansvaret att hitta sin roll samt förbättra sin situation därav
ligger på medborgarna. Vi menar att samhällets syn på integration inte överenskommer med
de personer som befinner sig utanför de integrerade områdena. Integrationspolitiken är dock
enligt oss en mer komplex situation än så, för att kunna lösas genom endast en av dessa
synsätt, utan vi anser att båda dessa tankesystem bör vara aktivt medverkande för en lyckad
integration.
2.3Urval – problematiska aspekter
Vi kom i kontakt med fem av våra informanter genom bekanta, och därefter introducerade
våra informanter oss vidare till de personer som passade in på vårt urval. Utifrån en kritiskt
tänkande har intervjupersonerna genom att introducera oss till andra potentiella informanter
erhållit en förmåga att påverka studiens utgång, och vi är medvetna om att den bild som
uppsatsen frambringar inte kan tala om gruppen vuxna invandrare som helhet och detta har
inte heller varit syftet. Vi har utfört en kvalitativ studie om vuxna med en utomeuropeisk
bakgrund och deras integration i det svenska samhället. Vidare har vi speciellt fokuserat på
hur integration samt brist på detta kan förstås bland invandrare som kommer hit i vuxen ålder.
Därför är vår målgrupp personer i ca 35-50 års ålder. Informanterna har varit bosatta i
Sverige 10-15 år, då vi anser att individer som under kort tid befunnit sig i Sverige inte har
lika förutsättningar till att besvara vår problemformulering. Vi har även fokuserat närmare på
betydelsen av att bo i olika bostadsområde i Göteborg, därför bor ca hälften av våra
intervjupersoner i integrerade områden medan de andra 5 bor i ”invandrartäta” områden
Våra informanter består av fem kvinnliga och fem av det manliga könet, dock har vi under
tolkning och framställning av intervjuer, diskuterat kring hur mycket fokus i arbetet som skall
läggas ner på att särskilja könen i undersökningen. Självklart har vi under framställning
funnit mönster som är representativ för flertalet av kvinnliga/manliga könet som kommer att
diskuteras senare under arbetets gång, dock har vi medvetet valt att inte lägga större fokus på
dessa skillnader då vi endast utfört tio intervjuer, och dessa är inte är representativa för att
presentera skillnader mellan könens integration. En avgörande orsak till detta beslut grundar
9
sig alltså i att kvalitativa metoder, undersöker till skillnad från kvantitativt tillvägagångssätt
betydligt färre individer.30
En annan problematisk aspekt under uppsatsen har varit att definiera begreppet invandrare.
Vår tolkning av invandrare är den person med utländsk härkomst. Dock är det betydelsefullt
att påpeka att vi är medvetna att personer med utländsk härkomst inte behöver känna en
tillhörighet med sitt ursprung.
2.4 Etiska överväganden
Repstad (1993) skriver att man innan intervjutillfället skall ge information och försäkran om
anonymitet, samt tystnadsplikt. Han skriver även att småprat före själva intervjun kan komma
att skapa en positiv social relation.
31
Våra informanter har försäkrats om ovanstående
punkter och detta kan tydligt ses i presentationen av empirin då våra informanter fått en
bokstav som representerar de igenom hela redovisningen. Repstad diskuterar även frågan om
att intervjuaren skall i stora drag berätta om sina problemställningar till dem som skall
intervjuas, och menar att dålig forskningsetik är att genom falska anspelningar få tillträde och
tillit att undersöka en fråga, utan att förklara det verkliga syftet med intervjun. Våra
intervjupersoner informerades om uppsatsens syfte och deras delaktighet var frivilligt,
empirin som insamlats har endast använts i ovanstående syfte. Vi har även tagit hänsyn till
att några av våra frågor kan upplevas känsliga samt obehagliga och försökt att avvakta med
dessa till senare skeden av intervjun. Intervjupersonerna har blivit informerade om att de
endast behöver svara på de frågeställningar som de vill och vi har tagit hänsyn till deras
samtycke genom hela intervjun.32
Vi har även under frågeformuleringar till intervjuguiden kommit i kontakt med etiska frågor
såsom vilka frågor som är korrekta att ställa utan att väcka en obehagskänsla hos
intervjupersonerna och till vilken nivå vi skall begränsa våra frågeställningar. Detta
balanshjul har varit tuffare än vad vi anat, fastän vi från början var medvetna om att ämnet
kan upplevas som ett känsligt tema i samhället. Våra intervjupersoner valdes utifrån den
30
Hartman, 1998:255
31
Repstad 1993: 65
Ibid Sid 71 ff
32
10
förförståelsen att i överlag utifrån samhällets syn uppfattats som ”icke integrerade”, dock har
vi i samband med intervjuguiden, gjort vårt yttersta att undanangå dessa föreställningar, då
detta endast skulle resultera i att vi reproducerade strukturer. Ett avgörande steg för
uppsatsens upplägg är att intervjuguiden skapats så objektivt som möjligt.
2.5 Intervjupersoner
Nedan följer en kortfattad presentation av intervjupersonernas ålder, kön, utbildning samt
arbete.
2.5.1 Kvinnor
Intervjuperson A är 38 kommer från Iran, är gift och har 3 barn i tonåren. Hon bor i Angered
med sin familj, barn och man. A har bott i Sverige i 11 år. Hon arbetar för tillfället som
vikarie på ett ålderdomshem, som undersköterska, men var utbildad tandsköterska i
hemlandet.
Intervjuperson B är 45 år och kommer från Irak. B är skild och bor själv i Kortedala i
Göteborg. Hon har bott i Sverige i 10 år. Hon är arbetslös men läser enstaka kurser på
folkhögskolan.
Intervjuperson C är 47 år och kommer från Iran. C kom till Sverige för 14 år sedan. Hon bor
i Bergsjön med man och 1 barn. Hon har arbetat som trafikledare på ett taxibolag och
arbetade som lärare i hemlandet. Dock är hon för tillfället mammaledig.
Intervjuperson D är 42 år och kommer från Turkiet. Hon kom till Sverige för 12 år sedan.
Hon bor i centrala Göteborg med sin man. D arbetar som studievägledare på en
gymnasieskola och var hemmafru i hemlandet.
Intervjuperson E är 39 år gammal och kommer från Iran. Hon kom till Sverige för 13 år
sedan. Och bor i Majorna med sin man. E arbetar som socialsekreterare och var hemmafru i
hemlandet.
11
2.5.2 Män
Intervjuperson F är 35 år och kommer från Iran. Han kom till Sverige för 10 år sedan och bor
i Angered med sin fru och deras 2 små barn. F arbetar som lagerarbetare på ett företag.
Intervjuperson G är 49 år och kommer från Iran. Han kom till Sverige för 15 år sedan, och
bor ensam i Bergsjön och arbetar som fritidsledare på ungdomscenter.
Intervjuperson H är 41 år och kommer från Egypten. Han har bott i Sverige i 12 år och bor i
Frölunda med sin sambo. Han har arbetat som lagerarbetare men är för tillfället
arbetssökande.
Intervjuperson I är 43 år och kommer från Turkiet. Han har bott i Sverige i 14 år och bor i
Frölunda med sin fru. Han arbetar som lärare på en grundskola.
Intervjuperson J är 34 år gammal och kommer från Albanien. Han har bott i Sverige i 10 år
och bor i Hisingskärra med sin fru och två barn. J arbetar som elektriker.
2.6 Källkritik
Vid val av litteratur till avsnittet bakgrund samt tidigare forskning har vi försökt använda
studier som gjorts under senare tid, då synen och arbetet med integration på kort tid kan ha
förändrats. Den tidigare forskning som redovisas i uppsatsen ger en beskrivning av hur
forskningen kring integration och invandrarnas syn på diskriminering har studerats i Sverige,
dock är det viktigt att poängtera att denna forskning inte på något sätt är begränsad till samma
målgrupp som i uppsatsen utan gäller personer med utländskt härkomst i helhet. Kapitlet bör
därav endast läsas som en introduktion till integrationsfrågan i helhet då forskning kring
vuxna invånare som kommit till Sverige senare i livet är begränsad.
12
3. Tidigare forskning/teoretisk referensram
Detta kapitel är uppdelat i tre olika avsnitt, där den första delen redovisar forskning/teori på
strukturell nivå, den andra delen redogör för forskning/teori på struktur/grupp nivå. Det
avslutande avsnittet presenterar samma problematik utifrån ett individ perspektiv. Dessa tre
kapitel kommer även att bestå av underrubriker, därav kopplade teorier redovisas.
Det första avsnittet kommer i huvuddrag att belysa strukturell/institutionell diskriminering,
samt även kritiskt forskning på integrationspolitik ur ett strukturellt perspektiv. Kapitlet
kommer även att presentera Intersektionalitet, då detta perspektiv anses ha en betydelsefull
roll i analystolkning.
Det andra kapitlet kommer till en början att redovisa Mills (1997) sociologiska vision, därav
en avhandling33 som belyser individers erfarenheter och attityder till integrering kopplat till
den svenska integrationspolitiken. Vi vill specifik understryka Brnics (2002) avhandling, då
hennes målgrupp som skiljer sig från vår studie. Brnic (2002) avhandling har i sitt urval av
informanter, en yngre skala av utländska invånare, som även i majoritet är födda i Sverige.
Avslutningsvis formas en teoretisk ram till följande begrepp; nation, etnicitet och identitet,
där dessa tre begrepp tydligt binder samman struktur och individ perspektiv.
I avlutande kapitlet presenteras tidigare studier om medborgarnas egna perspektiv om
integration. Detta kapitel kommer även att behandla en förståelse av socialiseringsprocessen.
Dessa nivåer kommer även i analysen visa olika perspektiv av integrationsproblematiken.
3.1 Forskning och teori kopplad till makt och struktur nivå
Regeringsformen (1 Kap 2 § RF) redogör att det allmänna skall verka för alla människors
delaktighet och jämlikhet i samhället, samt att diskriminering p.g.a. hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung, eller språklig- och religiös tillhörighet skall motverkas. Ingen lag eller
föreskrift skall missgynna någon medborgare p.g.a. att dennes hudfärg eller etniska
ursprung.34
33
34
Brnic (2002)
SOU 2005:56 Sid 75
13
Diskriminering används som ett begrepp för att kunna förstå det problematik som är
associerat med etnisk ojämlikhet i många europeiska länder däribland Sverige.35 Institutioner
är inrättade för att strukturera mänsklig interaktion, och är dels uppbyggda av formella
strukturer såsom lagar, regler och förordningar samtidigt som de innehåller informella
strukturer i form av beteendenormer, rutiner som bl.a. styr arbetsmetoden. Den sociologiska
definitionen av institutioner är i överlag förknippad med regelmässiga, normativa, kognitiva
aspekter som påverkar individuella handlingar.36
Strukturell diskriminering innebär att principen om människors lika värde inte bevaras och
därmed blir ett demokratiskt problem för samhället i stort, och inte begränsas till de grupper
som är drabbade.37 I praktiken utspelas detta utav samhällets institutionella ordning, normer
och organisationsformer som indirekt och oavsiktligt diskriminerar personer och grupper med
en annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen. Denna form av diskriminering
legitimerar samt normaliserar olika former av negativ särbehandling av ”de andra”.38
Vissa forskare särskiljer strukturell diskriminering och den diskriminering som är riktad mot
enskilda individer. Man menar att uppdelningen kan ge en bättre förståelse till
integrationsproblematiken och på så sätt försöka motarbeta detta.39 Institutionell
diskriminering skiljer sig från den individuella diskrimineringen, i form av att den
dominerande institutionens policy, rutiner, normer och arbetsmetoder utövas av individer som
i sin tur är kontrollfunktioner till dessa institutioner. 40
Den
strukturella/institutionella
diskrimineringen
som
etablerats
genom
moderniseringsprocessen, samt de europeiska ländernas koloniala korståg och nationsbygge,
har kommit att motverka uppkomsten av ett integrerat samhälle, som genomsyras av lika
rättigheter och möjligheter. Flera samhällsvetare såsom Hegel, och Durkheim tilltalade ett
integrerat samhälle och hade en föreställning om samhället som en etnisk homogen grupp.
Etniska grupper som genom systematisk kategorisering har ”andrafierats”, är inte inkluderade
i det moderna samhället. Och det finns endast ett tillvägagångssätt för de att bli integrerade i
det svenska samhället och detta genom att bli som ”oss”, alltså att tillhöra
35
SOU 2005:41 Sid 41
Ibid. Sid 33
37
Ibid. Sid 75
38
SOU 2006: 41 Sid: 32
39
SOU 2005: 56 Sid: 76
40
SOU 2005: 41 Sid 32
36
14
majoritetssamhällets grupp. Denna synsätt var dominant i flera europeiska länder och lever än
idag kvar i dessa länders social- och integrationspolitik.41
Andrefieringsbegreppet framlyfter en process som konstruerar den andre som annorlunda
samt underlägsen i jämförelse till det som framställs som vi, att skapa de andra leder till att
ett vi formas och stärks. Kategorisering, andrafiering samt diskriminering av en grupp
individer behöver nödvändigtvis inte vara en följd av avsiktliga handlingar, utan kan vara en
ofrivillig konsekvens av majoritetssamhällets institutionaliserade, normala och tillsynes
”objektiva” handlingar. Diskriminering är ett givande begrepp för att förstå problemen som är
sammankopplade med etnisk ojämnhet i Sverige. Diskriminering kan även belysas som en
underliggande orsak till bristande integration och sociala ojämlikheten med etniska grupper.
Det är viktigt att understryka att diskriminering inte endast existerar i form av synliga
handlingar, utan även i dolda samt oavsiktliga handlingar som indirekt drabbar vissa grupper
i samhället.42
En viktig del av den rasistiska diskursen är enligt forskaren Miles (1989), kategorisering och
stereotypisering, där folkgrupper (de andra) tillskrivs vissa utseendemässiga och/eller
kulturella karakteristika som kan komma att ses negativt laddade och ett hot mot ”oss”. Han
menar att de normala ”vi” ses som motsats till de annorlunda ”dem” (främlingar) och i vissa
fall ses ”dom” som syndabockar till allt negativt som upplevs i samhället. Enligt
antropologen Hylland Thomas Eriksen, (1993) kan kategoriseringar till en viss del hjälpa
individen att skapa en viss ordning i en komplicerad värld samtidigt som den definierar den
egna gruppens gränser.43
En problematik som uppstår med begreppet strukturell diskriminering är betoningen på
”struktur” som kan komma att underskatta den enskilde individens aktiva roll i
reproduktionen av den institutionell diskriminering i samhället. Det är dock viktigt att
poängtera de sociala sammanhangen som även kan ses som institutionella ramar, där
individen agerar, och formar individuella handlingsutrymmen. D.v.s. de individer som aktivt
reproducerar den strukturella/institutionella diskrimineringen har institutionell makt.44
41
SOU 2006: 79 Sid: 70-71
SOU 2005:41 Sid 30
43
SOU 2004:48 Sid 23-24
44
SOU 2005:41 Sid 35
42
15
Sedan 1960- talet har invandringen och invandrarnas integration i det svenska samhället varit
i fokus i den politiska debatten i Sverige. Politiken har utvecklats ifrån att endast rört
särfrågor på 1950-talet till att genomsyra samhällets alla områden som bl.a. arbete, boende,
utbildning, vård, rättsväsendet m.m. under modern tid. Westin (2004) menar att fastän många
metoder samt instrument har fungerat bra i vissa avseenden, finns det fortfarande skäl att ha
ett kritiskt förhållningssätt till de områden i samhället där det inte fungerad på ett korrekt sätt.
Det faktum att arbetslösheten konstant ligger högre bland personer med utländskt härkomst
oavsett konjunkturläge än för de personer med etnisk svensk bakgrund, påvisar tecken på
systematisk etnisk diskriminering, och att de åtgärder som vidtagits under trettio års tid för att
integrera invandrare i samhället har brustit.45
I debatten om integrationsforskningen poängterar kritikerna att integration inte betraktas
som ett samhällstillstånd som inkluderar alla samhällsmedlemmar utan endast som en
exklusion utav ”de andra”. Integrationstänkandets problematiska åtagande är tanken om två
essentiellt skilda grupper i Sverige, ”svenskar” och ”invandrare”. Den största
missuppfattningen är att ”svenskar” är integrerade och tilldelas uppgiften att integrera den
icke- integrerade gruppen, ”invandrare”. Detta tankesätt bidrar inte endast till ett ”vi och
dem” tänkande utan är enligt Kamali (2006) en av flera orsaker till en misslyckad
integrationspolitik. Integrationspolitiken har alltså genomgått en förändring från att varit en
generell politik för att skapa social sammanhållning till att bli en politik för ”de andra”, som
själv riskerar att bli en sorts hinder för integrationen. 46
Vidare
poängteras
integrationspolitiken,
även
där
ett
dilemma
den
i
officiella
det
svenska
deklarationen
integrationstänkandet
om
allas
lika
och
värde,
likabehandlingsprincipen och tanken om ett samhälle för alla, ständigt motarbetas av den
strukturell/institutionella diskrimineringen som utgår ifrån att dela upp individer i väsentliga
kategorier och tilldela dem olika värden, som leder till att vissa grupper diskrimineras.
Kamali
(2006)
skriver
att
diskriminering
på
arbetsmarknaden,
i
arbetslivet,
utbildningssystemet samt politiska systemet är bland några av de viktigaste orsakerna till den
misslyckade integrationen i Sverige. Personer med invandrarbakgrund får inte lika
45
46
Borevi, & Strömblad,(red) 2004:201-202
SOU 2006: 73 sid 341
16
möjligheter till att nyttja lika rättigheter. De exkluderas ifrån att besitta makt och inflyttande
över både sina egna liv och i överlag samhället. 47
3.1.1 Intersektionalitet
Intersektionalitet, syftar till att analysera maktförhållande samt ojämlikhetsskapande utifrån
kategoriseringar såsom kön, klass, ras/etnicitet samt sexualitet. Centralt för maktutövande är
förekomsten av normer som utesluter, stigmatiserar och neutraliserar underordning. Det är
även nödvändigt att uppmärksamma de exploateringsrelationer som ger möjlighet att
koncentrera samhällets materiella samt symboliska resurser till en privilegierad grupp medan
det begränsas samt förnekas till andra samhällsmedborgare. Ett intersektionellt perspektiv
förhåller sig kritiskt till maktrelationer som något ensidiga,48 samt ställer frågor om hur makt
och ojämlikhet förhåller sig till och interagerar med uppfattningar om manlighet,
könstillhörighet, heterosexualitet, klasstillhörighet m.m. genom ett ständigt (åter)skapande av
skiljelinjer mellan de som inkluderas samt de som inte gör det.49 Dessa uppfattningar eller
kategoriseringar är i sin tur ej fixerade eller essentiella, utan är sociala positioner som får
mening i samband med människors handlingar i specifika institutionella sammanhang.
Utifrån intersektionellt perspektiv, genomsyras integration och diskriminering inte endast
utav etniska gränsdragningar utan även genom andra typer av relationer som är grundade på
över- och underordning. de los Reyes menar att detta i sin tur medför förförståelse av
integration som en diskursiv konstruktion, som är formad utifrån en maktposition och av den
strukturella diskrimineringen i samhället. 50
3.2 Forskning och teori kopplad till struktur/grupp nivå
Den sociologiska visionen, vilket förklarar förhållandet mellan personliga bekymmer och
allmänna problem. Mills (1997) menar att individer ser sina problem utifrån en individnivå
utan att koppla detta till samhällets struktur. Individer är inte medvetna om att personliga
bekymmer oftast har följd av allmänna problem.51 För att koppla detta till integration i
samhället måste vi se på integration samt utanförskap både från individers subjektiva
upplevelser samt samhället och dess roll, påverkan till att förhindra samt möjliggöra
47
Ibid. Sid 10
de los Reyes, & Kamali, 2005:233
49
de los Reyes & Mulinari, 2007: 9-11
50
de los Reyes, & Kamali, 2005: 234
51
Mills, Wright 1997
48
17
individers integration samt delaktighet i det svenska samhället. För att kunna se integration
utifrån den sociologiska visionen, måste vi alltså kunna se integrationsproblematiken dels
utifrån samhällets struktur samt individens enskilda handlingar.
Integration för en etnisk minoritet som emigrerar till ett nytt land kan innefattas av flera olika
tillvägagångssätt. Giddens (2008) har bearbetat tre olika modeller för integration,
assimilering, smältdegen samt kulturell pluralism. Den förstnämnda utgår ifrån att invandrare
anpassas till det nya landets värderingar och normer, är delaktig i majoritetsbefolkningens
vanor och traditioner, och därmed överge sin kulturella härkomst. Den andra modellen
förutsätter för invandrare att behålla sina gamla traditioner, samtidigt som de integreras in i
det nya samhället. Ett sådant tankesätt genomsyras av en mångfald samhälle, som även består
av kontinuerligt förändring. Det tredje synsättet eftersträvar ett pluralistiskt samhälle, där
etniska skillnader accepteras, och anses vara betydelsefulla för nationen. Detta skulle i
praktiken innebära att erkännande av subkulturer och därigenom olika minoritetsgruppers lika
status och rättigheter, då han betonar att människor ses som olika dock lika jämlika. 52
Brnic (2002) skriver att det i många sammanhang ses som en självklarhet att invandrare bör
ges möjligheten att bevara sin ursprungliga kulturella särprägel, och menar på att en
motsägelsefullhet kan finnas med det krav på anpassning som ställs på invandraren. Dessa två
ingredienser kan komma att leda till en viss ambivalens hos invandraren och förväntningar på
vad som skall förändras respektive bevaras i beteendet. 53
3.2.1 Nation, etnicitet och identitet
Begreppet nation kan förklaras samt förstås ur flera aspekter. Eriksen (1993) refererar till
följande två aspekter. Ena perspektivet är Gellners definition, där han förklarar nation som en
politisk legitimitet som syftar till att sammanhålla politiken med nationen. Detta perspektiv
understryker att det existerar ett speciellt band mellan etnicitet och stat, där nationalstaten
domineras av en etnisk grupp som är majoritetsbefolkningen, och deras identitetstecken
(språk och religion) ses som statens offentliga symboler. En annan teoretiker som Eriksen
(1993) refererar till, är Benedict Andersson som avser att nation är en föreställd politisk
gemenskap. Med detta menas att medlemmar definierar sig själva som en nation (de kommer
aldrig lära känna eller träffa majoriteten av befolkningen) ändå lever bilden av denna
gemenskap i deras medvetande. Medan Gellner fokuserar på nationens politiska aspekter, vill
52
53
Giddens 2008:401-ff
Ibid. 2004: 154
18
Andersson poängtera kraften hos den nationella identiteten och känslan. Trots olikheten i sina
perspektiv anser båda dessa teoretiker att nationer är ideologiska konstruktioner som syftar
till att skapa en gemenskap mellan en kulturell grupp och en stat. 54
Begreppet etnicitet ses som aspekt av sociala relationer mellan olika aktörer, För att etnicitet
skall uppstå, måste grupperna ha interaktion med varandra, samt känna att den andra gruppen
är kulturellt annorlunda i förhållande till den egna gruppen. Eriksen (1993) menar när
kulturella skillnader regelbundet påverkar interaktionen mellan gruppmedlemmar kan deras
sociala relation kopplas till etnicitet. Etnicitet kan även förklaras som en social identitet som
grundas på en kontrast gentemot de andra .55
Inom sociologin belyses identitetsbegreppet ur två aspekter, dessa är social identitet samt
personlig identitet. Social identitet hör samman med de kännetecken som omgivningen
tillskriver en individ, dessa markörer ger en bild av vad den personen är, samtidigt kopplar
dessa drag individen till andra personer med samma kännetecken. Exempel på social identitet
är invandrare, svensk, lärare eller arbetslös etc.
56
Den sociala identiteten delas oftast med
personer som tillhör samma kategori eller grupp. Personen identifieras alltså genom att
klassas ihop med samma kategori av individer, som alla tillämpas ett visst beteende eller
egenskaper. Den form av identitet har även en påverkan för den personliga identiteten, då den
sistnämnda oftast är beroende av de positioner som placeras i. Med detta menas alltså att en
positiv social identitet kan i sin tur i positiv bemärkelse påverka den personliga identiteten
samt det motsatta. 57
Tillskillnad från den sociala identiteten som binder samman individer, markerar den
personliga identiteten individernas skillnader. Den personliga identiteten baseras på en
utvecklingsprocess däri individen skapar en upplevelse av sig själv som unik varelse.
Individens upplevelser av sig själv formas i hög grad i samspel och ”förhandling” med
omgivningen. Samspelet mellan individen och omvärlden leder till att individens personliga
och offentliga världar möts.58 Franzen (2001) skriver att identiteten är i en beroende position
till samspel och interaktion med människor. Hela livet är individen omgiven av personer som
54
Eriksen 1993:125–126
Ibid. Sid 21-22
56
Giddens 2003: 43
57
Madsen 2006:229
58
Ibid. Sid 44
55
19
speglar och talar om för den vem denne är. När en vuxen person bryter upp och byter land
förlorar denna plötsligt sina vanliga mänskliga speglar, då ingen vet vem personen är.
Gradvis börjar individen förstå att ingen i ens omgivningen vet man är, och man blir en
nyfödd vuxen. Vidare skrivs att den ursprungliga spegelbilden genom åren försvinner och
nya speglar och spegelbilder bildas. 59
När en individ innehar en avvikande handling eller utseende (mindre önskvärt egenskap) från
resten av gruppen eller omgivningen blir denne utstött och inplacerad i en kategori just p.g.a.
att den mindre önskvärda egenskapen inte är uppskattad ute bland omgivningen. Han talar om
att individen på så sätt stämplas och blir stigmatiserad60. Goffman diskuterar även begreppet
ambivalens, med detta menas att det uppstår en identitetskonflikt mellan de förväntningar
omgivningen har på henne samt hennes egen identitet61.
3.3 Forskning och teori kopplad till individ nivå
Statens offentliga utredningar har i rapporten Sverige inifrån, röster om etnisk diskriminering
(SOU 2005:69) utfört en undersökning kring etniskt utländska och deras erfarenheter kring
diskriminering och utanförskap i Sverige. När det gäller arbete och trygghetssystem menar
fokuspersonerna att de lever under hotet att utsorteras från samhällets trygghetssystem
samtidigt som den svenska arbetsmarknaden genom etniska gränsdragningar exkluderar
personer med utländskt bakgrund. I Rapporten framkommer en generell bild hos
informanterna som visar att brist på språkkunskaper ses som en ursäkt till diskriminering,
samtidigt som invandrares meriter inte anses vara lika värdefulla, det som har presterats i
form av utbildning samt arbete i hemlandet tycks inte vara en legitim merit i det nya landet. 62
Arbetsmarknad och arbetsliv är betydelsefulla element dels för individers delaktighet i
samhällslivet, samt förverkligande av sina individuella drömmar och förväntningar.
Fokuspersonerna förmedlar en frustration, ilska och uppgivenhet i att få stadigt fotfäste i
arbetslivet. De menar att egenskapen som invandrare, en annan hudfärg och vithetens
gränsdragningar är negativa faktorer som bidrar till försvåring till jobb och arbetslivet. En
annan diskrimineringsform som äger rum är de specifika jobben som är tillängliga för
59
Franzen 2001:77.78
Goffman 2001:12
61
Ibid. Sid 112
62
SOU 2006:69 sid 89-92
60
20
personer med invandrarbakgrund, där fokuspersonerna menar att praktikplatser och korta
vikariat är det mest förekommande arbetsformen som särskild tilldelas personer med
utländskt bakgrund. Deltagarna upplever att det är svårt för individer med utländskt
bakgrund, specifikt utomeuropeiskt bakgrund, att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.
En annan avgörande faktor till diskriminering enligt fokuspersonerna är kravet på att prata
svenska utan någon som helst brytning. Deltagarna anser att kraven på att prata oklanderlig
svenska är orimligt och att arbetsgivare ofta ställer allt för höga krav på ett perfekt språkuttal
och används oftast som en ursäkt att inte anställa en person. 63
Även
bostadssituationen
är
sorterad
efter
eniska
skiljelinjer.
Den
etniska
bostadssegregationen kan ses som en konsekvens av den diskriminerande arbetsmarknaden
som hindrar individers ekonomiska självständighet. De individer som inte får ett arbete blir
hänvisade till särskilda bostadsområden.
En vanlig och felaktig föreställning om
bostadssegregationen är att personer med utländskt ursprung väljer att bosätta sig i närheten
av andra med samma etniska bakgrund. Rapportstudien visar dock på att denna
förklaringsmodell som den övergripande orsaken till bostadssegregationens rasifierade
struktur är felaktig. Man menar istället att segregationsmönstrets reproduktion främst orsakas
utav de politiska beslut samt hyresvärdarnas aktiva val att tillsätta olika nationaliteter i olika
områden, som i sin tur sätter prägel på invandrares minskade möjligheter att välja sitt
bostadsområde. Flera av fokuspersonerna i studien upplever en frustration kring att deras
etniska bakgrund försvårar deras möjligheter att få en bostad i områden är majoriteten av
invånarna är etniska svenskar, och beläget utanför förortsområden.64 Huvudmålen med
ovanstående studie har varit att fånga deltagarnas röster och erfarenheter av ett samhälle som
de ingår i, dessa individer har begränsade möjligheter till delaktighet på lika villkor.
Fokuspersonernas förklaringar och förhållningssätt till diskriminering varierar, dock har alla
deltagare en gemensam nämnare, då ingen av dessa förnekar eller ifrågasätter förekomsten av
diskriminering på alla dess nivåer. Studien gör ett försök till att belysa den
strukturella/institutionella diskrimineringen ”underifrån och upp”. 65
Begreppet vardagsrasism66 syftar på de handlingar, som utförs av vissa individer eller
grupper mot andra. Dessa handlingar är oftast rutinmässiga och är tagna förgivet för
63
Ibid. Sid 25, 31-33
SOU 2005:69 Sid 53 ff.
65
Ibid. Sid 131
66
Översätt (everyday racism) presenteras utav Essed (1991, 2005)
64
21
majoritetssamhället.67 Den svenska forskningen har inom flera områden, såsom
arbetsmarknad, boende, kultur och politik visat på kulturellt präglad rasism. Detta formuleras
utifrån stereotypa föreställningar om invandrare och svenskars kulturer oftast sett som
väsensskilda och oförenliga. På senare tid har den kulturella rasismens betydelse i formning
av det svenska och vita normen i samhället lyfts fram som en allt mer viktigare frågeställning.
Mattsson (2004) hävdar att rasism bör ses som ett privilegiesystem som formar och tillskriver
människor kategorier som t.ex. svenskar med ”vita” privilegier. Essed (1991) lyfter fram
samspelet mellan individ och struktur och menar att rasism är tankar och handlingar som
utförs i enlighet med rådande normer och föreställningar som i sin tur skapar den strukturellt
rådande etniska maktordningen. Essed (1991) avvisar iden om en uppdelning mellan
individuell och strukturell rasism, och hävdar att en samverkan mellan dessa två begrepp ger
en mer korrekt bild på rasismen och dess uppbyggnad.68
3.3.1 Socialisering
Socialisation delas in i två olika stadier, primär/sekundär socialisation, då den förstnämnda
avser den första processen av socialisationen, som individen upplever i barndomen som i sin
tur resulteras av medlemskap i samhället.69 Berger & Luckman (1996) skriver om Sekundär
socialisation är en fortsatt process som individen upplever under senare delen av sitt liv.
Denna socialisation kräver att man skaffar sig rollspecifika ordförråd, vilken i sin tur innebär
att man får struktur samt rutin i tolkningar och handlingar inom ett institutionellt område.
Samtidigt börjar man begripa bl.a. ”tysta överenskommelser”. Berger & Luckman (1996)
menar att det finns normer i samhället som omedveten följs av individer. Det är i den
sekundära socialisationen som individen upptäcker samhället och människor i deras roller.70
Personer som emigrerar till ett nytt land genomgår alla någon form av omsocialisering i det
nya samhället, dess omfattning samt ansträngning varierar, beroende av huruvida personens
primära socialisation överensstämmer eller är likartad med den senare socialisationen.
67
SOU 2005: 69 Sid 130- 131
SOU 2005:56 Sid 81
69
Luckman 1996:154
70
Ibid. Sid 163-164
68
22
4. Empirisk redovisning
I detta kapitel belyses empirin som kommer att vara strukturerad utifrån olika teman, för att
lättare kunna förstås ur ett helhetsperspektiv.
Intervjupersonerna kom till Sverige i 26-34 årsåldern och de har under intervjuerna försökt
att förmedla sin upplevelse av att flytta till Sverige som vuxen samt deras tankar kring sin
integration i det svenska samhället. Det är viktigt att poängerna att intervjupersoner A-E är
kvinnor samt att F-J är män.
4.1 Att komma till Sverige i vuxen ålder
Alla informanter har kommit till Sverige i vuxen ålder och har till skillnad från yngre
immigranter lämnat ett mer etablerat liv i sitt hemland. Majoriteten anser att det är svårare för
dem att förstå sig på samt anpassa sig till det svenska samhället p.g.a. att de kommit hit vid
senare ålder och därmed stöter på hinder i större grad i jämförelse med de som har kommit
till Sverige i yngre ålder. Informanterna belyser flera olika faktorer som enligt dem har
försvårat deras ingång i det svenska samhället. Något som flertalet av informanterna påpekar
är svårigheten med att lära sig språket, där de anser att deras ålder spelat en avgörande roll i
hur fort de lärt sig prata svenska.
Intervjuperson E förklarar hennes erfarenheter kring inlärning av språket och hur hon
jämförde sig själv med yngre som lärde sig svenska snabbare.
”de var jätte duktiga som kunde lära sig svenska snabbt, men jag själv hade jätte svårt, jag
glömde bort vissa ord och pratade med brytning.”(E)
Liknande upplevelser har även intervjuperson H, då han anser att det var svårt att lära sig
svenska och att denna faktor hindrat honom att komma in på arbetsmarknaden och få ett
stadigt arbete.
”jag kunde inte förstå varför det mycket svårt att prata som bra svenska, svårt för mig det var
mycket svårt, du förstår” (H)
23
Flera av intervjupersonerna påpekar att främst vid den första tiden i Sverige upplevde en
osäkerhet kring vad som förväntades utav de och vilka roller de förväntades att inta och vad
som skulle hända den närmsta tiden framöver. Informant A försöker förmedla en känsla av
utanförskap i mötet med olika institutioner i samhället. Där hon påpekar att hon inte kände
sig självständig i början av hennes tid i Sverige, detta p.g.a. att hon bl.a. inte kunde språket,
men hon poängterar även följande:
”Det tog tid innan jag förstod mig på det svenska myndighetssystemet Jag var som ett litet
barn som var tvungen att ha med mig någon när jag skulle t.ex. till läkaren.”(A)
Även andra informanter såsom I och G uttrycker känslan av förvirring kring sin roll i
samhället de första åren. De menar att självidentiteten inte stämde överens med rollen som
samhället tillskrev dem. Majoriteten av informanterna tycker att bl.a. det var jobbigt att gå till
skolan i vuxenålder och att detta inte stämde ihop med deras bild av sig själva baserad på sin
roll i ursprungslandet.
”Jag tyckte att jag var för gammal för att börja gå i skola, och det var jobbigt för mig att
börja om” (Intervjuperson I)
”Jag ville bara åka till Iran, jag var för gammal för att börja om från början, men jag kunde
inte åka till Iran och då var jag tvungen att börja om. Men jag visste inget ting och allt var
jätte jobbigt” (G)
En annan aspekt som lyfts fram i intervjuerna är informanternas tankar och upplevelser kring
en existerande gräns mellan dem och svenskar. Detta grundar sig i att de inte var medvetna
om svenska normer och regler som fanns i samhället och att detta i sin tur skapade en sorts
rädsla att möta svenskar och följden blev ett hinder till inklusion i samhället.
”Det som jag tyckte var jobbigt var att jag inte visste hur jag skulle bete mig när jag var i ett
rum med svenskar, jag kände att jag inte var som dem och att jag inte visste så mycket om
den svenska kulturen gjorde mig mer osäker på mig själv.” (B)
24
Även om de flesta av våra informanter refererar till svåra tider när de berättar om hur det var
att komma till Sverige som vuxen, beskriver de även positiva tankar kring sin upplevelse. En
av våra kvinnliga informanter beskriver hur hon saknade sin familj och vänner i hemlandet,
men hon säger att hennes beslutsamhet hjälpte henne att lära sig svenska snabbt och är
väldigt stolt över sin utveckling och sitt liv i Sverige idag .
”Jag var verkligen fokuserad på att lära mig svenska så fort som möjlig. Jag ville känna mig
hemma i Sverige.” (D)
Våra informanter beskriver sin första tid i Sverige som en jobbig period med många
förändringar, de var osäkra på sin roll och hur det nya samhället fungerade, en av våra
intervjupersoner upplever att hon önskar att hon kunde få mer specifikt vägledning under sin
första tid i Sverige.
”Lärarna ville att vi skulle lära oss glosor och främst det svenska språket, jag tycker i
efterhand att det hade varit bra att kunna se att vi som är lite äldre behöver lära oss andra
saker… typ lära oss praktiska saker så vi kan lika mycket som andra vuxna i landet… inte att
vi skall lära oss glosor och andra meningar så löser sig allt annat, man får själv på egen
hand lära sig verkar det som” (E)
4.2 Att vara invandrare
Majoriteten av intervjupersonerna känner oberoende av sin förflyttning till Sverige, stort
gemenskap till den egna nationen och anser att de inte ser sig själva som svenskar. Flera av
informanterna poängterar att de känner att deras utseende skapar hinder för de att kunna
känna sig som svenskar eller bli sedda som individer och inte som en grupp som tillskrivs
samma egenskapar
”jag är från Iran och är fortfarande Iranier ….kommer inte bli svensk. Det spelar ingen roll
hur länge jag bor här. Jag åker tillbaka till mitt land varje sommar och känner mig mer
hemma fast än jag bara är där 3 veckor. Det är en annan känsla där, man är hemma och jag
ser ut som alla andra” (G)
Intervjuperson I säger att han inte har som mål att bli svensk men att han tror att han har
lättare att passa in bland svenskar p.g.a. att han specifikt kommer från ett land där många
25
svenskar åker på sina semestrar. Han vill även poängtera att det inte är viktigt för invandrare
att vilja bli som svenskarna, utan för att kunna integrera behöver samhället och
majoritetsbefolkningen acceptera individers skillnader.
”Svenskar ser att jag inte är svensk, och de frågar alltid vart jag kommer ifrån, jag säger
Turkiet, och de säger: ja men där har jag varit på semester.. det är fint.
Jag kommer inte bli svensk men jag vill inte heller, bara jag blir respekterad” (I)
4.3 Socialt nätverk och makt relationer
Övergripande mönster i detta tema är att alla informanter har ett stort intresse av att umgås
med vänner och bekanta. De tycker att detta är en viktig punkt då de i sitt hemland har haft ett
stort social nätverk av vänner och bekanta. Flera av våra informanter säger att de oftast
träffas hos sina vänner för att äta middag/fika samt titta på filmer och serier. Dock skiljer det
sig markant mellan vilka intervjupersoner träffar på sin fritid. Här nedan beskriver en
kvinnlig informant vilka hon dagligen har kontakt med;
”Jag umgås bara med folk från Irak och Palestina, vi träffar inte varje dag svenskar, jag tror
att det bara blivit så. Inget som jag tänker på utan det är bara så.” ( B)
Majoriteten av manliga informanter anser att svenskar är mindre sociala än det egna folket
och att de främst umgås med vänner från samma land eller grannländer då kulturen oftast är
detsamma.
Man kan även se mönster på att männen i större utsträckning tycker att det är
svårare att möta nya människor och att skapa nya vänner medan kvinnorna innehar en mer
positiv förhållningssätt till handlingen.
”Svenskar är snälla men jag har inte mycket att prata med de om, som jag kan prata med
mina kompisar som är från samma land. Därför umgås jag med folk från mitt land”
(J)
Tre av de kvinnor som intervjuades anser att de inte umgås med svenskar så mycket som de
skulle vilja, och detta beror bl.a. på att de inte har några svenskar i sin närhet och vet inte hur
man skapar sådana relationer. Dessa kvinnor menar även att bostadsområdet som de bor i har
26
förhindrat de att lära känna svenskar då majoriteten av alla grannar kommer från andra
utländska länder.
De informanter som har barn menar även att de skulle vilja se sina barn
träffa svenska barn.
”Mina barn är uppvuxna här och det är klart att de har alla sina kompisar i området, men
jag vill att de skall umgås med svenskar också.” (A)
De andra två kvinnliga informanterna menar att de har på sitt jobb kommit i kontakt med
svenska bekanta, de säger även att de är nöjda med sitt sociala umgänge och inte tänker på
vännernas etniska härkomst. Dessa kvinnor har båda, svenska och utländska vänner/bekanta
som de regelbundet umgås med. Intervjuperson E säger att hon har många svenska bekanta
som hon träffade när hon precis kommit hit och detta har varit ett stort hjälpmedel till att få
den kunskap om landet och hur man skall bete sig.
”Min man är svensk och när jag kom till Sverige började jag umgås med svenskar och det
var jätte kul för mig att de en annan kultur” (E)
Några av informanterna diskuterar även svenskarnas bild av invandrare, där de menar att
svenskar som de möter, oftast ser de som icke kapabla till att kunna ta hand om sig själv
p.g.a. att de inte pratar svenska som etniska svenskar. Dessa informanter anser att de
stereotypiska bilderna av invandrare hos den svenska befolkningen hindrat de i att kunna
skapa svenska vänner.
” …de kanske inte vill umgås med oss, varför jag skall då tvinga dem.. varför vill alla
svenskar flytta ifrån ett område så fort invandrare kommer dit.. jo för att de inte vill vara
nära oss.. ” (H)
Informanterna menar att svenskar har en felaktig bild av att invandrare är kriminella och
mycket stökiga medborgare som man helst skall undvika, och detta har minskat deras
möjligheter till att få kontakt med svenskar. En av Intervjupersonerna säger alltså att det är
svenskar som bestämmer om de vill umgås med invandrare. Detta handlingsutrymme ligger i
svenskens händer som oftast har en större makt i samhället och kan välja vart denna skall
bosätta sig, arbeta och umgås med.
Intervjupersonen menar att oberoende av vad han gör
kommer han ständigt vara i underläge i relationen till svenskar.
27
”I Sverige känner jag att måste visa bra sidor, och detta är något som svenskar inte tänker
på. Mina bekanta i hemlandet såg mig inte på det sättet och i Sverige får jag inte göra fel”
(F)
4.4 Bostad och arbetssituation
Informanterna är bosatta i flera olika områden i Göteborgsområdet, därav ca hälften är
bosatta i ”invandrartäta” områden medan resten befinner sig inom centrala Göteborg i mer
”Svenska” områden. Även deras arbetssituation är olika, där sju av tio informanter har något
sorts arbete. Av dessa sju arbetande har fyra personer yrke som kräver akademisk utbildning.
Av de tre informanter som inte arbetar är två arbetssökande medan den tredje läser enstaka
kurser på folkhögskolan.
Vad det gäller informanternas inställning till deras bostadsområde påvisas ett mönster att de
flesta av informanterna som bor i invandrartäta områden trivs bra i bostadsområdet, samtidigt
som majoriteten tycker att mer etniska svenskar skulle kunna påverka området ur en positiv
synvinkel.
Två manliga informanter ser dock fördelar med bostadssegregation mellan
invandrare och svenskar med hänvisning till kulturskillnader som existerar grupperna
emellan. De informanter som bor i centrala Göteborg tycker att deras bostadsplacering har
spelat en avgörande roll i deras inklusion i samhället, då de integrerar med svenskar dagligen.
” Jag bor i ett område med väldigt olika folkgrupper som bott i Sverige i många år men även
väldigt många svenska familjer, och det var ju till jätte stor hjälp när jag inte kunde så jätte
mycket om Sverige.” ( I )
”Jag bor i svenskt område och känner att mina chanser att få vara med ökar om jag väljer att
umgås med svenskar och knyter kontaktnät[… ]jag jobbar som socialsekreterare för bl.a.
invandrare som bl.a. känner att de inte bidrar till något i Sverige[… ]de väntar på att något
skall hända och det är klart att man inte känner att man riktigt passar in här om man inte
engagerar sig… ”( E)
28
Intervjuperson J försöker flera gånger under intervjun ge oss information om att hans
bostadsområde inte endast består av invandrare utan väldigt många svenskar och att
etnicitetsfrågan inte har någon betydelse i hans val av bostadsområde:
”Det är svårt att förklara varför jag bor här (Frölunda) det är ju inte bara invandrare, utan
även svenskar.. jag tycker inte att jag behöver flytta till svensk område för att bevisa att jag
är med i samhället [...] Jag är nöjd med mitt liv och jag kan lika mycket om Sverige som
vilken annan person som helst. ” (J)
Flera andra informanter som bor i ”invandrartäta” områden säger att de trivs men påpekar
samtidigt att de skulle vilja höja områdets status, och detta kan enligt dem vara möjligt om
fler svenskar flyttar till området. Detta kommer enligt intervjupersonerna leda till ökade
resurser inom området och leda till en positiv utveckling för de boende.
”Att svenskar flyttar till vårt område, ger oss (invandrare) en bättre status tror jag. Det
påverkar hur människor ser på mig och min familj. Jag känner mig hemma här (Angered)
men jag tror att det är bättre med ett område med mer svenskar.”(A)
Följande informant menar att hans arbetslöshet kan kopplas till hans bostadsområde och den
generella bilden av invandrare:
”Jag söker arbete just nu men det känns inte lätt, jag känner jag kommer inte få jobb
snart[..] Jag bor här och jag är invandrare, det är mycket svårt att visa att jag är duktig.”
(H)
De informanter som under intervjuernas gång var arbetssökande upplevde sin situation
frustrerande;
Jag får inget jobb, hur mycket jag än försöker, därför läser jag lite kurser för att kunna få lite
kunskap så jag kan använda när jag söker jobb. Jag måste bli duktigare och då kanske jag
får jobb som alla svenskar. (B)
Jag har arbetat i en lager men nu jag söker massa jobb, finns inga jobb för mig. (H)
29
Även de intervjupersoner som under intervjuerna, hade jobb, diskuterade deras egna
erfarenheter inom arbetssituationen. Flera av de uttryckte att de från början hade svårt att
hitta ett arbete som de sökte, dock efter att utbildat sig vidare, fått det jobb som de sökt.
..jag var lärare i mitt hemland, och när jag kom hit så tänkte jag att jag var lärare här också.
Men snart så förstod jag att jag måste vidareutbilda mig för få en lärartjänst. (I)
I Sverige har man en annan arbetsmetod, vi som kommer hit måste tänka på rätt sätt om vi
skall få jobb.. det är många som inte förstår det. (J)
Informanterna menar även att samhället har spelat en avgörande roll i att invandrare
diskrimineras på arbetsmarknaden, då deras arbetsförmåga oftast underminimeras:
Jag kan tänka mig att invandrare har det tuffare när det gäller arbete, folk tror att de inte
kan mycket för att man inte talar ren svenska. (D)
…jag får alltid bevisa att jag kan och vill jobba, annars kommer jag ses som en börda (F)
4.5 Integration och delaktighet
I detta avsnitt redovisas informanternas syn på sin egen integration i samhället och samtidigt
betonar integrationsproblematiken ur deras egna perspektiv. Ett perspektiv som tas upp vid
flertal tillfällen under intervjuerna är de existerande skillnaderna mellan svenskar och
invandrare. Några av intervjupersonerna menar att de inte känner sig som svenskar och
kommer inte att accepteras som svenskar i samhället.
”Jag har länge velat att vi invandrare utåtset ska vara lika framgångsrika som svenskar, om
du förstår vad jag menar.. men jag tror att jag på senare tid har förstått att vi är inte
svenskar, kommer aldrig heller bli lika bra som dem… det är bara så det är.. det spelar ingen
roll vad jag gör, jag är alltid invandrare i deras ögon..” (F)
30
Intervjuperson F menar alltså att han inte kommer ses som en riktig medborgare fastän han
gör sitt yttersta, utan kommer endast att möta på hinder p.g.a. att han inte är svensk. Hans
roll i samhället är enligt honom begränsad p.g.a. att hans etnicitet.
Flertalet av
intervjupersonerna ser likartade problematik i olika situationer, och anser att integrationen
oftast sker utifrån det svenska samhällets principer. Dessa informanter menar att man välja att
inte vill leva som det förväntas ut en normativ synvinkel men att detta får konsekvenser för
deras barn som oftast kommer i mellan olika kulturer och traditioner.
”Mina barn kan jätte bra svenska och de skäms för mig när jag inte kan prata utan säga fel
ord, de vill att jag skall vara som svenska mammor. De vill att jag går på bio med de, men
jag förstår inte mycket på bio, svårt att läsa svenska texter och när de pratar på bio.”( B)
En aspekt som majoriteten av informanterna påpekar är svårigheten med att känna sig hemma
i Sverige. En övergripande mönster i intervjuerna är informanternas känslor att de måste ge
ifrån sin kultur och religion för att kunna passa in i det normativa svenska samhället. Men
samtidigt är kulturen och religionen de faktorer som binder samman intervjupersonerna till
sina hemländer.
”Man förväntas göra saker som man egentligen inte tycker om att göra. T.ex. förväntas man
fira högtider som alla andra för att kunna vara en del av det svenska samhället, jag är
muslim och firar inte jul men mina barn vill göra det för att alla andra i skolan gör det”. (F)
Samtidigt belyses även den andra delen av integrationspoolen och ett antal av
intervjupersonerna menar att invandrare som kommer till Sverige är med och påverkar och
utformar sin integration och delaktighet i det nya landet. Här poängterar intervjupersonerna
att de som kommer till Sverige själva måste sträva efter att integration i samhället. Att visa på
engagemang och strävan till förändringar är enligt intervjupersonerna viktiga medel till att
kunna skapa sig ett nytt liv i Sverige. Att kunna anpassa sig till nya situationer är enligt
följande informanter en förutsättning för integration:
”.[..]Vi som kommer hit måste själva vilja lyckas, om jag säger till mig själv nej jag klarar
inte av detta, det är klart ingen annan tror att jag klarar det.” (A)
31
Intervjuperson D förklarar betydelsen av att själv vilja lära sig nytt språk, samt nya traditioner
när man kommer till ett nytt land. Hon menar att detta har varit att detta varit ett avgörande
steg i hur hennes liv i Sverige formades;
”Jag känner att mina första år i Sverige så ville jag lära mig så mycket av det nya landet, och
det är klart att det var jobbigt när jag kom hit så pass gammal… jag tror att det var jätte
viktigt att jag ville lära mig… jag visade att jag var intresserad och då blev samhället också
intresserad om du förstår.” (D)
När det gäller integrationsfrågan ur ett institutionellt perspektiv, ställer sig fler kvinnor än
män positiva till politikerna och kommunernas arbete kring frågan. Männen har en mer
kritisk hållning till arbetet, och menar i överlag att de inte ser samhällets bidrag till ett mer
sammanhållet Sverige.
Intervjuperson D anser att svenska institutioner gör sitt yttersta för att hjälpa invandrare att
komma in i samhället.
”I mitt arbete och i andra institutioner kan jag tänka mig, möter man ständigt människor som
behöver stöd för att förstå det svenska samhället, och jag tycker att vi oftast gör ett väldigt
bra jobb, men i allmänhet ser man inte oss i debatten utan ständigt skyller på det som är
dåligt. Det är synd” (D)
Intervjuperson D ser sig själv som en del av de institutioner som arbetar med
integrationsfrågor och tar sig rollen som sådan. Informanten är gift med en svensk man och
har i jämförelse med andra informanter i större utsträckning socialiserats in i det svenska
systemet.
I intervjuerna framkom väldigt tydligt från främst männen och de kvinnor som inte har ett
stadigt yrke deras missnöje med integrationen i Sverige.
”vi bestämmer inte vad som är bra för oss, utan svenskar gör det. Vi är som små barn, och
de tror att de måste passa upp oss” (B)
32
”som t ex politiker som har bra jobb och hus prata i Tv om vad de tycker gör mig förbannad,
jag vet vad som är bra, vi måste själv välja” (H)
Även intervjuperson G uttrycker han missnöje över att invandrare, främst nyanlända och
ungdomar inte kan påverka sin situation i Sverige i större utsträckning än vad de gör idag:
”..de är verkligen missnöjda, främst ungdomarna som jag jobbar med, de tycker att samhället
fryser ut dem” (G)
Flera av våra informanter menar att integrationen i Sverige inte inkluderar ”invandrarens”
tankar om vad som bör tas till hänsyn utan att politiker och samhället oftast har lösningar på
ett problem som endast ses utifrån egna perspektiv utan att någon sorts hänsyn till den grupp
som mest berörs utav det.
4.6 Sammanfattning av intervjuer
Informanterna känner att deras första tid i Sverige varit oerhört påfrestande, då problem med
att lära sig språk och andra normer i samhället hindrat de att fullständigt känna en tillhörighet
med majoritetsbefolkningen. Flera av de säger att kontakten med redan etablerade
medborgare hjälpt de i att kunna känna sig välkomna i Sverige. Informanterna menar även att
deras flytt till Sverige påverkat självbilden samt den sociala identiteten, då de i hemlandet
skapat sig ett etablerat liv, som dock förändrades och påbörjades från grunden när de kom till
Sverige.
Majoriteten av kvinnliga informanter har en positiv attityd till att i större utsträckning träffa
och umgås med svenskar, dock har detta hindras p.g.a. deras osäkerhet kring sin roll i
samhället. De kvinnor som är bosatta i invandrartäta områden anser även att
bostadssegregation hindrat dem att lära känna svenskar då majoriteten av grannar kommer
från andra länder. Några av informanterna diskuterar även deras föreställningar om svenskars
förutfattade meningar om invandrare som icke kapabla till att bidra till samhället i någon
form. De menar att denna missvisande bild är ett hinder för att invandrare och svenskar
delaktighet i samhällslivet på lika villkor. Intervjupersonerna säger även att maktförhållandet
mellan dessa två grupperingar minskar möjligheter till interaktion, då invandrare som grupp
33
ständigt i olika forum skall underordnas den svenska normen, som även besitter på
maktpositioner i samhället.
Flertalet av informanterna anser att de förväntningar som finns från samhällets sida är
orimliga, flera av de poängterar att de aldrig kan ge upp sin religion och kultur i utbyte att få
möjlighet att behandlas på samma villkor som svenskar, samtidigt menar flera av personerna
att invandrare som kommer till Sverige själva måste påverka samt utforma sin integration och
delaktighet i landet. Intervjupersonerna, främst männen, är mycket kritiska till att politiker
samt andra högt uppsatta tjänstemän försöker ”förändra” och ”förbättra” situationen för de
som exkluderas från samhället genom olika former.
I överlag har intervjupersonerna olika erfarenheter av integration, de intervjupersoner som
genom arbete och utbildning etablerats i samhället en mer positiv bild, medan de individer
som känner sig undankastade från arbets- och bostadsmarknaden har ett mer kritiskt
förhållningssätt till samhällets arbete mot diskriminering och exkludering. Dock har alla
informanter någon gång under intervjuernas gång uttryckt någon form av orättvisa samt
särbehandling som de eller någon de känner erfarit p.g.a. deras etniska bakgrund.
34
5. Analys
I analysen kommer vi göra ett försök att se kopplingar mellan intervjuerna,
integrationspolitiken samt teoretiska utgångspunkter. Avsnittet kommer först att presenteras
utifrån ett strukturellt perspektiv, och genom senare delen av texten belysa grupp och
individperspektiv. Kapitlet kommer att belysa empirin utifrån bl.a. följande teorier,
Intersektionalitet,
Mills
teori
kring
sociologiska
visionen,
kapitalbegreppet
samt
respektabilitet. Avsnittet kommer även att innefatta centrala begrepp för närmare förståelse
av informanternas upplevelser, Andrafiering, kategorisering, ”vi och dem” nation, etnicitet
och identitet.
5.1 Strukturer formar integrationen
Sveriges integrationspolitik har som tidigare nämnts genomgått förändringar genom åren,
våra informanter immigrerade till Sverige under mitten av 1990-talet. Under denna period
fokuserade invandrarpolitiken på mottagning av flyktingar, då majoriteten av emigranter var i
form
av
flyktingar.
Under
samma
fas
omformulerades
invandrarpolitiken
till
integrationspolitik, som även innebar flera förändringar i innehållet. Integrationspolitiken
skulle längre inte inkludera alla invandrare som en homogen grupp utan även ta hänsyn till
enskilda individer och gruppers bakgrund.71 Även intervjuerna påvisar att informanterna inte
är helt eniga i sina tankar och åsikter kring integration och detta kopplar vi till begreppet
intersektionalitet. Dessa individer befinner sig beroende på flera faktorer olika i
maktrelationer till resten av samhället. Intersektionalitet syftar på att ojämnlikhetskapande
och maktförhållanden i samhället kan förklaras utifrån kategoriseringar såsom bl.a. kön, klass
etnicitet.72 Alltså att ovanstående egenskaper kan påverka den underordning samt
maktinflytande en person eller en grupp individer erhåller. Våra informanter representerar en
grupp (invandrare) som i tidigare invandrarpolitiken sågs som en homogen grupp med
liknande åsikter och tankar. Intersektionalitet syftar istället på motsatsen och menar att man
inte kan se ojämlikheter samt tillskrivna kategorier var för sig, utan måste för att få en korrekt
bild av samhället även se dessa faktorer i relation eller beroende till varandra.
71
72
SOU 2006:73
de los Reyes & Kamali 2005
35
Intersektionalitet påpekar även att brist på integrerat samhälle samt diskriminering inte endast
genomsyras utav etniska gränsdragningar, utan även av under och överordning i form av
maktrelationer. Detta kan tydligt sammankopplas till den strukturella diskrimineringen i
samhället.73 I empirin framkommer tydligt att informanterna p.g.a. deras etniska ursprung
upplever
en
diskriminering/underordning
i
bostads-
samt
arbetsmarknaden.
Intersektionalitets perspektivet kan påvisa att individer med etnisk härkomst som formellt
inte behöver vara exkluderade i arbets- och bostadsmarknaden, fortfarande kan känna sig i en
underordnad position i relation till majoritetsbefolkningen. De existerande maktrelationer i
samhället motverkar en inkludering av dessa personer i samhället på samma villkor. Ett
exempel är Intervjuperson F, som har bott i Sverige i 10 år och arbetar på ett lagerföretag.
Hans funderingar kring integration och framgång på lika villkor påvisar att han förstått att
även om hans har ett arbete och talar flytande svenska kommer han inte uppnå lika mycket
framgång i sitt arbete som en etisk svensk person74. F menar alltså i likhet med ett
intersektionellt perspektiv att enbart p.g.a. att en person med etnisk bakgrund har ett arbete
skall det inte uteslutas att han exkluderas på arbetsmarknaden. Ett intersektionellt perspektiv
skall även studera om personen har sökt andra yrken, har personen arbetat med detta tidigare i
hemlandet eller är denne utbildad sig till något yrke fast inte får något arbete inom den
branschen, och vilka personer får i så fall de mer attraktiva yrkena.
Integrationspolitiken har under 2000-talet präglats av ett tankesätt som bygger på kulturell
mångfald och integration på allas villkor. Dess huvudsyfte är att ta till vara på varje enskild
individs möjligheter oavsett etniskt samt kulturell bakgrund.
75
En kritisk synvinkel till detta
är några av informanternas upplevelser kring sin integration i dagens samhälle. Vi tolkar
empirin som sådan att förverkligandet av den integrationspolitik som genomförs på
strukturnivå i dagens samhälle är bristfälligt.
Detta kan även sammankopplas till det
forskning inom området som gjorts som menar att integrationsarbetets inriktning endast
formas utav de som innehar makten utan någon sorts av representativ röst från de som är
inom den utsatta gruppen. 76
73
74
75
76
Ibid.
Se tidigare i uppsats, sid 11, 31.
Integrationspolitik för 2000-talet, Skr. 2001/02:129
SOU 2006:73
36
Integrationsarbetet på strukturnivå har som tidigare diskuterats, kritiserats för att inte
inkludera alla medborgare, utan endast en exklusion utav de ”andra”. En problematisk aspekt
i integrationstänkande är tanken om att det existerar två helt skilda grupper ”svenskar” och
”invandrare” och att svenskar (normen) med olika sorts lösningar ska försöka integrera
”invandrare”.
77
Detta synsätt är även förekommande bland intervjupersonerna. Ett exempel
är informant H:s åsikter om politiker (kategorisering i svensk grupp), där han är kritisk till
deras maktinnehav att avgöra invandrarnas integrationsmöjligheter. Flera av de manliga
informanterna är kritiska till integrationsarbetet på samhällsnivå och menar att invandrare
som grupp inte ges möjligheter att uttrycka vad de anser borde genomarbetas för en bättre
integrering. De menar att en annan form av strukturell integration kan ses som en lösning för
alla etniska minoriteters delaktighet i samhället. Individers sysselsättning, boende och
utbildningsmöjligheter formas på strukturnivå, och dess utgångspunkt blir på individnivå
avgörande i grupper och individers integration i samhällets olika rum. Detta kan även
vidarekopplas till Skeggs (1999) resonemang kring respektabilitet, där begreppet tydliggör
olika former av maktförhållande i klassrelationer. Respektabilitet är ett tecken på
klasstillhörighet, som gör sig synligt i yrkeskarriär, agerande och på hur man klassificerar
andra. Skeggs (1999) fokuserar på de grupper som inte anses vara respektabla, där hon menar
att det främst är de som bryr sig om att uppnå respektabilitet. Respektabilitet är alltså något
som önskas och genom olika handlingar försöks uppnås.78 Empirin påvisar att en del av
informanter i olika situationer känner att på grund av sitt etniska ursprung, tillskrivs en lägre
klass i relation till ”svenskar”. Detta leder till begreppet respektalibilitet, där informanterna
önskar och strävar efter att bli lika respektabla i samhället.
”Svenskar ser att jag inte är svensk, och de frågar alltid vart jag kommer ifrån, jag säger
Turkiet, och de säger: ja men där har jag varit på semester.. det är fint.
Jag kommer inte bli svensk men jag vill inte heller, bara jag blir respekterad” (I)
”Jag har länge velat att vi invandrare utåtset ska vara lika framgångsrika som svenskar, om
du förstår vad jag menar.. men jag tror att jag på senare tid har förstått att vi är inte
svenskar, kommer aldrig heller bli lika bra som dem… det är bara så det är.. det spelar ingen
roll vad jag gör, jag är alltid invandrare i deras ögon..” (F)
77
78
SOU 2006:73
Skeggs 1999:9
37
Våra informanter anser att svårigheter med språkinlärning samt förväntningar från samhället
har varit ett hinder för deras integration. ” jag kunde inte förstå varför det mycket svårt att
prata som bra svenska….” (H) Detta kan kopplas till Bourdieus kapitalbegrepp, som har i
syfte att analysera hur en aktör eller en grupp av aktörer får tillgång till makt på ett fält.
Bourdieu menar att mängden och typen av kapital är avgörande i aktörernas position på fältet.
Han diskuterar även olika kapitalarter, såsom ekonomisk, kulturell, socialt samt symboliskt
kapital.79 Bourdieu ser språket som en sorts kapital och anser att den fungerar som en
förutsättning för att individen skall kunna ta del av samhällets kunskap. Bristande
språkkunskaper hos individen kan alltså i mötet med andra sätta denne i underordnad
position.
5.2 Omgivningen formar integrationen
Den sociologiska visionen förklarar förhållandet mellan personliga samt allmänna problem,
problematiken belyses som sådan att individen oftast ser sina bekymmer som personliga och
sällan kopplade till samhällsstukturen.80 Flera av våra informanter upplever sina misslyckade
försök till integration ur en personlig synvinkel. Språkinlärningen i ett nytt samhälle ses i
detta fall som nyckeln till att kunna få träda in i ett nytt land och informanterna menar att
bristen på språkkunskaper oftast hindrat de att integreras i samhället.
Svårigheter i
språkinlärningen ses i de flesta fall ur en personlig problematik, och sällan kopplade till
samhällets utbildningssystem. Kan informanternas svårigheter istället ses som tecken på att
utbildningens utformning samt innehåll inte sammanför de kunskaper som invandrarna själva
anser vara viktiga för inlärning? Därmed borde problematiken ses som en kombination av
individen samt samhällets synvinkel.
Ett annat perspektiv som tydligt kan ses utifrån sociologiska visionen, är arbetssituationen.
De flesta av informanterna ser bristen på arbete ur en personlig utgångspunkt. De menar att
man genom vidareutbildning eller ny kunskap kan öka sina möjligheter till arbete. I detta
skede menar individerna att deras personliga kompetens inte når upp till de krav som
arbetsmarknaden ställer. Det finns även informanter som påvisar en kombination av den
sociologiska
79
80
visionen
då
kritik
ges
till
Bourdieu 1994:97
Mills1997
38
samhällsstukturens
diskriminering
på
arbetsmarknaden. Därav minimeras skulden av arbetslöshet/syssellöshet från individen och
kombineras med samhällsstuktur, då dessa två synsätt tillsammans kan ge en verklig bild av
arbetslösheten hos invandrare i Sverige. Teorin om inlärd hjälplöshet bygger på forskning
som visar att individers förmåga att påverka den egna situationen har kopplingar till de
uppfattningar de har gentemot problemet. Våra informanters frustration kring arbetslöshet,
kan leda till minskad förmåga att klara av andra situationer i sin vardag, samt att de tappar
motivationen och blir deprimerade.81
5.2.1 Socialt nätverk
Informanternas upplevelser av en strukturell diskriminering sammankopplas med
andrefieringsbegreppet då de tillfrågade ger uttryck att omgivningen uppfattar de som
annorlunda, och därmed exkluderas från olika samhällsformer. Frågan kan även belysas
utifrån rasistisk diskurs, då kategorisering och stereotypisering av de andra leder till att
individer och grupper tillskrivs kulturella skillnader som oftast ses utifrån en negativ
synvinkel. Vår empiri påvisar att majoriteten av de individer som bor i invandrartäta
områden, anser att fler svenskar i området skulle bidra till en mer positiv bild av området. De
känner en etnisk gränsdragning mellan sig själva samt svenskar som enligt de själva grundar
sig på en osäkerhet kring svenska normer och handlingssätt i samhället.
Dagens integrationspolitik diskuterar hurvida invandrare med hjälp av olika tillvägagångssätt
skall integreras in i den svenska levnadsformen. Även informanterna menar att mötet mellan
svenskar och invandrare i en mer vardaglig sfär underlättar gemenskap för dessa två grupper,
mötet skall dock ske på både dessa individer och gruppers villkor. Empirin redovisar även att
immigranter som i större grad umgås med svenskar, anser sig vara delaktiga i samhället. De
anser att mötet med svenskar har hjälpt de att förstå det svenska samhället. De informanter
som p.g.a. olika anledningar inte har lika mycket umgänge med den svenska befolkningen,
tillskriver svenskarna rollen att inte vilja vara en del av invandrarnas vardag. De menar att
den svenska attityden till invandrare och deras skillnader begränsar deras möjligheter att
umgås med svenskar. De invandrare som ser svenskar som främmande kategoriserar svenskar
i lika utsträckning som de anser sig blir kategoriserade av svenskarna. Dessa gränsdragningar
i gruppernas vardag skapar hinder för ett integrerat samhälle.
81
Payne 2002: 374-375
39
5.2.2Etnisk identitet kopplat till nation
Att komma till ett nytt land i vuxen ålder, skapar ett omfattande identitetsförändrig hos
individen. Våra intervjupersoner har alla genom att bryta med sin vardagliga omgivning i sina
hemländer, omskapat sin sociala identitet. Eriksen menar att ”etnicitet bygger på relationer,
där två folkgrupper möter varandra och ser skillnader”82 Nationalstatens roll kan bl.a.
definieras som sådan, att bidra till gemenskap mellan de medborgare som inkluderas i
majoritetsbefolkningens gemensamma identitetstecken såsom kultur och språk.83 Våra
informanter menar att de ej på samma villkor är behöriga till den gemensamma identiteten
som skapats utifrån nationalstaten. De blir istället sedda som ”de andra” med begränsade
behörigheter till delaktighet i samhällets offentliga rum. Den tillskrivna sociala identiteten
bidrar i sin tur till att informanterna börjar skapa sin personliga identitet utifrån de ramar som
omgivningen fäster dem vid.84
Dessa klyftor bidrar till en ökning av utanförskap och
marginalisering hos invandrargruppen gentemot etniskt svenskar. Social gemenskap mellan
etniska svenskar samt personer med utländsk härkomst har som vi tidigare bekräftat, en
positiv inverkan på invandrarens upplevelser till delaktighet i samhället. En annan viktig
faktor till större gemenskap för mellan dessa grupper, är utsuddning av felaktiga
föreställningar och stereotypiseringar av den ”motsatta” gruppen som endast bygger på
okunskap om de ”främmande andra”.
Den nationella identiteten som ingår i kategorin sociala identiteten, behöver inte vara samma
nationalitet som passet utger eller det medborgarskap som individen tillhör. Den nationella
identiteten syftar till identifikation med en nation och folk, såsom språk, religion, historia etc.
De faktorer som enligt Brnic (2002) påverkar emigranters möjligheter att känna nationell
tillhörighet och inte endast medborgarskap i de
*t nya landet, utan original befolkningens (svenskar) syn på de, där de betraktas som ”andra”
och inte en del av ”svenskar”.85 Under intervjuer med flera av våra informanter framhävdes
att de anser att det existerar en gräns mellan dem (invandrare) och svenskar som grundar sig
på nationella gränser:
82
Eriksen 1993:12
Eriksen 1993:125
84
Madsen 2006
85Brnic 2002:4, 8
83
40
”jag är inte svensk, kommer aldrig att känna mig svensk och kommer aldrig att bli sedd som
svensk, jag är från Iran.”(G)
Detta citat påpekar och lyfter tydligt fram att G som de flesta av våra informanter känner
samhörighet till sitt hemland och säger att de aldrig kommer bli svenskar. I detta skede vill vi
lyfta fram aspekten kring svenskhet, Våra informanter säger att de inte är svenskar, men vad
betyder det egentligen att vara svensk? Den etniska identiteten syftar som tidigare nämnt på
relationen mellan två eller flera gruppers existens i förhållande till varandra.86 Det går inte att
bortse att emigranterna i vår empiri skapar sin etniska identitet i relation till den svenska
befolkningen, och genom detta handlande skapas tydliga gruppkategoriseringar baserade på
tillskrivna egenskaper som ”de andra” innehar till skillnad från ”oss”.
Några av informanterna känner ambivalens kring de roller som de tillskrivs utav
omgivningen och den egna rolluppfattningen. ”jag får bevisa att jag kan och vill arbeta,
annars kommer jag ses som en börda”, Informant F uttrycker även att svenska samhället
förväntar sig att invandrare som är integrerade skall agera utifrån vissa ”normativa” ramar.
”Man förväntas göra saker som man egentligen inte tycker om att göra, t.ex.…
fira högtider som jul” (F)
Dessa citat visar tydligt på informanternas känslor av identitets ambivalens gällande de
förväntningar omgivningen har samt deras egna jag- identitet. Dessa informanter har i sina
tidigare roller känt en större inflytande, och genom flytten i vuxen ålder känt och fortfarande
känner en förvirring kring vad ”samhället” förväntar sig utav dem. Den sekundära
socialisationen har en avgörande roll i vuxna invandrares levnadsvillkor, då deras förmåga till
omsocialisering har en betydelsefull position hurvida integrationen hos den enskilde
individen formas. Tolkningen av dessa informanters svar ger oss en inblick i deras tankar, där
de inte ser möjligheten att kunna befinna sig kvar i sitt gamla kulturella liv, samtidigt som de
genom olika metoder integreras in i samhället. Detta kan vi sammanföra med Giddens (2003)
olika integrationsmodeller, där flertalet av informanterna ser integrationspolitiken krav
kopplade till assimileringsmodellen.
Den svenska integrationspolitikens ställer sig i
86Erikssen 1993
41
motpolen av detta, då ambitionen är att ingen skall behöva ge upp sin särart för att uppnå
likvärdiga sociala och ekonomiska villkor, därav kopplingen till Giddens smältdegsmodell.
Dessa två integrationsmodeller är enligt vår tolkning varandra uteslutande, och en
problematisk synvinkel är att de personer som vi intervjuat känner att deras integration i
samhället är beroende av hurvida de är beredda att assimileras in i det nya landet, samtidigt
som integrationspolitikens ambition på strukturnivå sägs ha en helt annan inriktning, där
fokuset ligger i att invandrare i sin integrationsprocess skall behålla alla de egenskaper som
våra intervjupersoner anser sig vara tvungna att på något sätt förkastar. våra informanter som
immigrerat till Sverige i vuxen ålder, har flera faktorer enligt de själva varit avgörande för
deras integration samt brist på integration. Integrationspolitikens inriktigt har utifrån flertalet
av våra informanter uppfattats negativt de känner krav på att omsocialisering i alla punkter,
för att ges någon möjlighet att inklusion i samhället.
Vad som framkommer i intervjuerna samt är representerad i analysen är flertalet av
informanternas känsla av utanförskap, där andrafiering leder till att de oavsett sina egna
handlingar, känner sig som passiva ”medborgare” som inte ges möjlighet att delta i samhället
på lika villkor.
42
6. Avslutande reflektioner
För att återknyta till vår inledning kommer vi i detta kapitel att utföra en koppling till Birncs
(2002) avhandling.
Birnc (2002) skriver att hon genom sin forskning sett att största
ansvarspunkten för immigranternas integration skall läggas på dem själva.87
Våra
informanter diskuterar svårigheter med att lära sig det svenska språket, som leder till att de i
jämförelse med Birnc studie, känner en större känsla av utanförskap. Birnc skriver att
invandrare själva skall anpassa sig till samhällsstukturen samt de förändringar de som
upplever. Detta mönster är i en liten skala även förekommande i vår studie, där främst
intervjupersoner med arbete samt socialt interaktion med ”svenskar”, påvisar att deras vilja
till att anpassa sig spelat en avgörande roll i integrationsprocessen.
Flera av våra informanter påvisar dock motsatsen, där de beskriver en maktlöshet kring sina
möjligheter till delaktighet på lika villkor. Informanterna menar att deras vilja samt
handlingsmönster inte har en avgörande roll, då det svenska samhället genom bl.a. arbetsoch bostadssituation hindrar de att vara delaktiga på samma villkor som svenskar. Våra
informanter känner i överlag en stor motkraft till integration samt delaktighet. De menar at
deras anpassning inte kan möta de existerande förväntningar samt att de stereotypa
föreställningar om invandrare i helhet har en bidragande orsak till misslyckade försök till
deras försök att känna sig som medborgare.
Sammanfattningsvis försöker vi genom denna jämförelse lyfta fram eventuella olikheter i
integrationsprocessen som orsakas utav bl.a. aktörernas ålder. I överlag har våra informanter
en kritisk synvinkel till integrationspolitiken och dess krav på individers anpassningsförmåga.
Dock menar Birnc at den yngre generationen har en mer positiv förhållningsätt till de
existerande kraven på invandrare som kommer till ett nytt land. En bakomliggande orsak till
dessa skillnader kan enligt oss vara att den yngre generationen invandrare i relation till våra
informanter, har andra förutsättningar till integration samt delaktighet.
Vidare vill vi även i denna uppsats fritt diskutera integrationsprocessen som ständigt är
pågående. Man kan alltså aldrig diskutera en början eller någon tydlig slut på när en individ
87
Borevi, & Strömblad 2004:145- ff
43
är integrerad i samhället. Kan man verkligen se några tydliga kriterier på vem som anses vara
integrerad? Är det personen som anses prata svenska utan brytning eller den som firar jul och
andra ”västerländska” högtider? Vi intar därmed en kritisk framhållning till samhällets krav
till att försöka ”anpassa” personer med utländsk härkomst till ”det svenska systemet”.
Problematiken ligger i att hur mycket dessa ”medborgare” försöker tillgodose dessa krav
kommer ständigt nya ”områden” där personer med utländsk härkomst inte ”vill” vara
delaktiga i. Vi anser att problematiken istället löses genom bl.a. en bättre förförståelse
gentemot ”den främmande” gruppen, både när det gäller ”exkluderade” personers
uppfattningar av det svenska samhället samt den svenska befolkningen/maktinnehavarnas
kunskap om de underordnade grupperna i samhället. Attitydförändring av ”de främmande”
bidrar därmed till en reducerad negativ bild av ”de andra”.
6.1 Vidare forskning:
Denna uppsats har studerat har specifik studerat en grupp av individer som alla lämnat stort
gemenskap och samhörighet till det kvarlämnade landet. En intressant tanke som i vidare
studier kan diskuteras är individers kopplingar till hemlandet, och dess relation till integration
i det nya landet. Transnationella emigranter har som utmärkande drag även efter flytt till det
nya landet kvar en fortlöpande kontakt med de som är kvar i hemlandet. En intressant
synvinkel är att genomföra studier hurvida detta har en koppling till deras syn till delaktighet
samt känsla av medborgarskap i det nya landet.
44
Litteraturlista
Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund.
Borevi, K. & Strömblad, P. (red.) Kategorisering och integration: om föreställda identiteter i
politik, forskning, media och vardag. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2004:48.
Bourdieu, P. (1994) Praktisk förnuft. Bokförlaget Daidalos.
Dahmström, K. (2000) Från datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning.
Studentlitteratur: Lund.
Darvishpour, M. (2008) Migration och etnicitet; perspektiv på ett mångkulturellt Sverige.
Studentlitteratur: Lund.
De los Reyes, P. & Kamali, M. (red) Bortom vi och dom : teoretiska reflektioner om makt,
integration och strukturell diskriminering : rapport / av Utredningen om makt, integration
och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2005:41.
Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige, Betänkande/ av utredning om
strukturell diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer, 2005: 56.
Eriksen, H, T. (1993) Etnicitet och nationalism. Bokförlaget Nya Doxa AB.
Franzen, C, E. (2001) Att bryta upp och byta land, Natur och kultur.
Giddens, A. (2008) Sociologi. Studentlitteratur: Lund.
Gilje, N & Grimen, H. (2007) Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Daidalos
Goffman, E. (2001) Stigma, Den avvikandes roll och identitet. Hallandspostens boktryckeri
AB: Halmstad.
45
Hartman, J. (1998) Vetenskapligt tänkande; från kunskapsteori till metodteori.
Studentlitteratur, Lund
Kamali, M. (Red) Den segregerande integrationen: om social sammanhållning och dess
hinder: rapport/av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2006: 73.
Madsen, B (2006) Socialpedagogik, inklusion och exklusion i det moderna samhället.
Studentlitteratur, Lund
Olofsson, G. (red.) 2004 Invandring och integration: sju uppsatser från forskningsmiljön
"Arbetsmarknad, migration och etniska relationer" (AMER) vid Växjö universitet.
Payne, Malcom 2002 Modern teoribildning i socialt arbete Natur och kultur Stockholm
Pettersson Jacobson, H. (2008) Socialt medborgarskap och social delaktighet; lokala
upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund. Växjö universitet;
institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Repstad, P. (1993) Närhet och distans; Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap
Studentlitteratur: Lund.
Sjöberg, K (red) (1999) Mer än kalla fakta; kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur:
Lund.
Thurén, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB: Malmö.
Wright Mills, C. (1997) Den sociologiska visionen Arkiv förlag/A-Z förlag.
Internet:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/20/90/871fe829.pdf
46
Bilaga 1 : intervjuguide
Bakgrund
Berätta om ditt liv i ditt hemland och den första tiden i Sverige, Något specifikt som du
minns?
Vad hade du för arbete och sysselsättning i ditt hemland?
Livet i Sverige
Tema1: första tiden i Sverige – socialt nätverk – integration
Hur upplevde du/din familj er flytt till ett nytt land?
Fanns det några särskilda händelser som var speciellt svåra i början?
Hur upplevde du att du blev bemött vid svåra tillfällen?
Berätta om ditt liv i Sverige. Bor du själv eller med någon annan?
-
Har du barn?
Berätta om vad du gör på din fritid?
Umgås du och din familj med folk från Sverige eller något annat land? Finns det i så fall
någon anledning till att ni mesta dels umgås med någon specifik grupp?
Hur tycker du det är att komma till Sverige i vuxen ålder?
Hur tycker du att du har blivit bemött av samhället och institutioner såsom skola, arbete
genom åren du bott i Sverige?
Berätta för oss hur du ser på integration?
Vad anser du om samhällets roll i samband med integration av vuxna invandrare?
47
Tema 2: Arbetssituation, Boendeförhållanden
Hur länge har du bott i Sverige?
Arbetar du eller har du någon annan sorts sysselsättning?
Hur länge har du haft arbete/ arbetslös/annan sysselsättning?
Vad tycker du om den svenska arbetsmarknaden?
Bor det många olika nationaliteter inom ditt bostadsområde? Har detta någon betydelse för
ditt val av bostad?
Tema 3: identitet
Vad betyder identitet för dig?
Vad identifierar du dig själv med?
Känner du någon längtan efter att återvända till ditt hemland?
Känner du att du hör hemma i Sverige? (varför?)
Har du något du vill tillägga, som du inte tycker att vi belyst under intervjun?
Tack för din medverkan!
48