Diabetes mellitus och parodontal
sjukdom
En litteraturstudie
Diabetes mellitus and periodontal disease
A literature study
Elsa Khoury
Sara Kizmaz
Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Tandhygienistprogrammet, 180 hp
Oral hälsa, examensarbete, 15 hp
Göran Friman
Anita Boström
april 2016
SAMMANFATTNING
Titel:
Diabetes mellitus och parodontal sjukdom
En litteraturstudie
Diabetes mellitus and periodontal disease
A literature study
Institution:
Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet
Kurs:
Oral hälsa examensarbete, 15 hp
Författare:
Elsa Khoury
Sara Kizmaz
Handledare:
Göran Friman
Sidor:
25
Månad och år för examen: april 2016
Nyckelord: Diabetes, oral hälsa, parodontal sjukdom
Introduktion: Diabetes är en kronisk sjukdom. Långsiktiga komplikationer
uppstår vid hyperglykemi i form av kärlförändringar och förhöjd risk för
vävnadsskador i kroppen. Diabetes är en riskfaktor för parodontal sjukdom.
Syfte: Att beskriva samband mellan diabetes mellitus och parodontal
sjukdom utan fördjupning i de biokemiska sambanden på cell- och
molekylnivå.
Frågeställningar: Hur påverkar diabetes mellitus parodontal sjukdom? Har
parodontal sjukdom påverkan på plasmaglukosnivån hos diabetespatienter?
Metod: En litteraturstudie.
Resultat: Litteraturstudien visar att det finns ett samband mellan diabetes
och parodontal sjukdom. Diabetespatienter i denna litteraturstudie hade
större risk att drabbas av parodontal sjukdom än icke-diabetiker. Patienter
med sämre glykemisk kontroll hade ökad risk för att utveckla
tandköttsinflammation och fler djupa tandköttsfickor (4-6 mm) jämfört med
icke-diabetiker. Diabetespatienter uppvisade sämre plackindex, mer blödning
vid sondering och större grad av klinisk fästeförlust samt sämre
munhälsovanor jämfört med icke-diabetiker.
Konklusion: Det finns ett samband mellan diabetes och parodontal sjukdom.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INTRODUKTION ..........................................................................................................................................1
1.1 Diabetes mellitus ..........................................................................................................................................1
1.1.1 Diabetes typ 1 ...................................................................................................................................2
1.1.2 Diabetes typ 2 ...................................................................................................................................2
1.1.3 Sociala livsstilsrelaterade riskfaktorer för diabetes ......................................................................2
1.1.4 Diabetesrelaterade komplikationer ................................................................................................ 3
1.1.5 Behandling av diabetes ....................................................................................................................3
1.2 Oral hälsa och riskfaktorer ....................................................................................................................3
1.2.1 Diabetes och oral hälsa ....................................................................................................................4
1.3 Parodontal sjukdom ................................................................................................................................ 4
1.3.1 Parodontal behandling ....................................................................................................................5
2. SYFTE ........................................................................................................................................................5
2.1 Frågeställning ......................................................................................................................................5
3. METOD .....................................................................................................................................................5
3.1 Databaser .............................................................................................................................................5
3.2 Sökord ..................................................................................................................................................5
3.3 Urval ....................................................................................................................................................5
3.4 Urval 1 .................................................................................................................................................6
3.5 Urval 2 .................................................................................................................................................6
3.6 Urval 3 .................................................................................................................................................6
3.7 Kompletterade sökning ......................................................................................................................6
3.8 Kvalitetsbedömning ............................................................................................................................ 6
3.9 Etiskt förhållningssätt ........................................................................................................................7
4. RESULTAT ...............................................................................................................................................8
4.1 Diabetes och parodontal sjukdom .....................................................................................................8
4.2 Plasmaglukosnivå och parodontal sjukdom .....................................................................................9
4.3 Parodontal sjukdom och diabetes.................................................................................................... 10
4.4 Munhälsobeteende hos diabetiker ................................................................................................... 10
4.5 Kunskap om sjukdomssamband och diabetes och parodontal sjukdom ..................................... 10
5. DISKUSSION .......................................................................................................................................... 11
5.1 Resultatdiskussion ............................................................................................................................ 11
5.2 Metoddiskussion ............................................................................................................................... 13
6. KONKLUSION ....................................................................................................................................... 13
7. REFERENSER ........................................................................................................................................ 14
Bilaga 1 Granskningsmallar .................................................................................................................. 19
Bilaga 2 Tabell för resultatartiklar ....................................................................................................... 21
1.INTRODUKTION
1.1 Diabetes mellitus
World Health Organization (WHO) definierar diabetes på följande sätt: “Diabetes is a
chronic disease, which occurs when the pancreas does not produce enough insulin, or when
the body cannot effectively use the insulin it produces. This leads to an increased
concentration of glucose in the blood (hyperglycaemia)” (WHO 2011).
I en review artikel beskriver Stanko och Holla (2014) att diabetes mellitus är en kronisk
sjukdom som kännetecknas av en förhöjd nivå av glukos i blodet, hyperglykemi, orsakat av
kroppens oförmåga att transportera in glukos i celler. I en review artikel beskriver
Macpherson (2014) att de vanligaste typerna av diabetes mellitus är typ 1 och typ 2. Vid
diabetes typ 1 förekommer mer eller mindre en avsaknad av kroppseget insulin till skillnad
från diabetes typ 2 där insulinet har otillräcklig effekt på vävnaderna i kroppen (Stanko &
Holla 2014).
Enligt Agardh et al. (2009) är insulin kroppens viktigaste hormon och har en reglerande effekt
på ämnesomsättningen. Hormonet insulin tillverkas av bukspottkörtelns betaceller som finns
i de Langerhanska cellöarna. Insulinet är mycket viktigt då det reglerar kroppens
glukosupptag till muskler och fettvävnad. Insulinet utsöndras i blodomloppet och därmed
reglerar cellernas upptagningsförmåga av glukos. Detta sker bland annat i levern som kan
omvandla glukos till glykogen och som därmed kan reglera glukoshalten i blodet. Om
plasmaglukosnivån ökar i blodet kan den höga nivån på lång sikt skada celler och blodkärl
så komplikationer kan uppstå. Halten plasmaglukos påverkas av många olika faktorer som
balanserar varandra för att åstadkomma en så jämn nivå som möjligt under dygnet Motion,
kost och stress är några av de faktorer som påverkar plasmaglukoshalten. Vid diabetes typ 1
och typ 2 har en regelbunden fysisk aktivitet och kostförändringar stor betydelse vid egenvård
av sjukdomen (Agardh et al. 2009).
Diagnosen diabetes fastställs genom att mäta koncentrationen av plasmaglukos vilket anges
i enheten millimol per liter, mmol/L (Daniel et al. 2012). Hos en frisk person ligger
fasteplasmaglukosvärdet mellan 4 och 5 mmol/L plasma (Agardh et al. 2009). Klassiska
symtom som kan uppträda innan diagnos ställts är polydipsi (ökad törst), polyuri (ökade
urinmängder), polyfagi (ökad aptit), svaghet, trötthetskänsla samt klåda. Dessa symtom tyder
på ett förhöjt plasmaglukosvärde (Daniel et al. 2012). För att fastställa diagnosen diabetes
krävs två uppmätta fasteplasmaglukosvärden som är >7 mmol/L Det går även att ställa
diagnos vid ett plasmaglukosvärde över 11,1 mmol/L om inte testpersonen är fastande när
provet tas. För att säkerställa diagnosen görs vanligen ett sockerbelastningsprov som går ut
på att personen får dricka 75 g glukos blandat med vatten som ska intas inom 5 minuter.
Plasmaglukosvärden mäts före och 2 timmar efter intaget (Agardh et al. 2009).
Enligt Stanko och Holla (2014) kan diabetes drabba både barn och vuxna. Sjukdomen kan
påverka vardagslivet och med tiden kan diabetes skada blodkärl, hjärta, ögon, njurar och
nerver (Morrish et al. 2001). Hjärt- och kärlsjukdomar är vanliga tillstånd vid diabetes som
kan bidra till en nedsatt livskvalité och tidig död (Agardh et al. 2009).
1
1.1.1 Diabetes typ 1
Diabetes typ 1 drabbar huvudsakligen barn och ungdomar (Agardh et al. 2009). Diabetes typ
1 är den minst vanliga typen av typ 1 och 2 och står för cirka 10 % av alla drabbade
(Macpherson 2014). Orsaken till att diabetes typ 1 debuterar under barn- och ungdomsåren
anses bero på en påverkan under fostertiden där exempelvis virusinfektioner eller en hög
födelsevikt är av betydelse (Socialstyrelsen 2009). Vid diabetes typ 1 uppstår en nedbrytning
av de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket resulterar i en fullständig
frånvaro av egen insulinproduktion (Stanko & Holla 2014).
1.1.2 Diabetes typ 2
I en review av Macpherson (2014) beskrivs att cirka 90 % av alla med diabetes har diabetes
typ 2 vilket därför är den vanligaste typen. Diabetes typ 2 uppstår vid en samverkan mellan
genetiska faktorer och miljöfaktorer. Övervikt och fysisk inaktivitet är viktiga riskfaktorer
som påverkar, men även stress, rökning och hög konsumtion av alkohol har betydelse
(Socialstyrelsen 2009). Det som sker vid diabetes typ 2 är att de insulinproducerande cellerna
degenererar samtidigt som kroppens övriga cellers känslighet för insulin minskar. När
balansen mellan tillgång och efterfrågan på insulin i kroppen rubbas sker en progression av
sjukdomen (Agardh et al. 2009). De förändringar som kan minska risken för utveckling av
sjukdomen är viktnedgång, ändrad kost, ökad fysisk aktivitet och rökstopp (Gaede 2003)
Med tiden blir dock tablett- och/eller insulinbehandling oftast nödvändig. Målet med
insulinbehandling är att efterlikna den friska bukspottkörtelns sätt att insöndra insulin till
blodet. Valet av insulin beror på typ av diabetes och vilka individuella behov individen med
diabetes har (Agardh et al. 2009). För att minska risken för komplikationer är behandling av
blodtryck och blodfetter lika viktigt som att hålla ned plasmaglukosnivån (Gaede 2003).
1.1.3 Sociala livsstilsrelaterade riskfaktorer för diabetes
Det finns flera livsstilsrelaterade orsaker och beteenden som kan påverka sjukdomens
förlopp. Faktorer som ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, övervikt, fetma och rökning är
riskfaktorer för utveckling av diabetes (Llambés et al. 2015; Macpherson 2014; Preshaw et
al. 2011). I studien Agardh et al. (2004) beskrivs det att låg socioekonomi är en faktor som
innebär ökad risk för att utveckla diabetes typ 2. Män uppvisar sämre parodontal status än
kvinnor, liksom personer med begränsad utbildning och inkomst (Llambés et al. 2015).
Psykosociala faktorer, som familjeliv, sociala nätverk och fritidssysselsättning har också en
påverkan på sjukdomen där dessa faktorer anses vara en högre riskfaktor bland kvinnor än
män. Dessa faktorer i kombination med tobaksrökning ökar risken att drabbas av parodontit
(Llambés et al. 2015).
2
1.1.4 Diabetesrelaterade komplikationer
Diabetes kan ge upphov till skador på olika vävnader och organ i kroppen. Vanliga
komplikationer som kan förekomma är hjärt-, njur-, ögon- och nervsjukdomar (Renata et al.
2013). Mikroangiopati är specifika kärlförändringar i små blodkärl som påverkar till exempel
ögats näthinna och skadar njurarnas funktion. Makroangiopati innebär förändringar i stora
blodkärl och innebär att hjärt- och kärlsjukdomar är vanligt förekommande hos personer med
diabetes. Drygt 20 % av de patienter som omhändertas för hjärtinfarkt eller instabil
kranskärlssjukdom har diabetes. Även om prognosen har blivit bättre är dödligheten
fortfarande högre bland personer med diabetes (Agardh et al. 2009).
Nefropati (påverkan på njurarna) är en allvarlig komplikation vid diabetes (Agardh et al.
2009). Den överdödlighet som förekommer vid diabetes är starkt kopplad till utvecklingen
av njursjukdom. Ögonkomplikationer (retinopati) som kan uppstå genom förändringar i de
små blodkärlen ovanpå näthinnan kan leda till blödningar, näthinneavlossning, ödem i
närheten av gula fläcken och allvarlig synnedsättning. Blindhet kan uppstå till följd av
långvarigt tillstånd av en hög halt av plasmaglukos (Agardh et al. 2009). Bland de
komplikationer som orsakas av diabetes förekommer även neuropati, som är förändringar i
nerverna. Neuropati orsakas av att små nervtrådar kommer till skada vilket beror på den höga
halten av plasmaglukos. Neuropati kan orsaka känselbortfall, försämra förmågan att svettas,
påverka urinbildningen, samt påverka matsmältningen genom förändring av mag- och
tarmkanalens funktioner, dessa komplikationer påverkar även livskvaliteten (Agardh et al.
2009).
1.1.5 Behandling av diabetes
En god medicinsk behandling av diabetessjukdomen och en god egenvård minskar risken för
att utveckla de typiska komplikationerna. Målsättningen med medicinsk behandling och
livsstilsförändringar är att uppnå en god glukosnivå som är så normal som möjligt, en livsstil
med sund kosthållning, regelbunden fysisk aktivitet och även bra blodtrycks- och
blodfettsnivå. Det är viktigt att det finns samverkan mellan individen som har diabetes,
primärvården samt munhälsovården för förebyggande insatser (Agardh et al. 2009;
Socialstyrelsen 2015; Renata et al. 2013).
1.2 Oral hälsa och riskfaktorer
WHO:s definition av oral hälsa lyder “Oral health means being free of chronic mouth and
facial pain, oral and throat cancer, oral sores, birth defects such as cleft lip and palate (gum)
diseases, tooth decay and tooth loss, and other diseases and disorders that affect the mouth
and oral cavity” (WHO 2015).
En god oral hälsa är en förutsättning för en sund livsstil och är avgörande för den allmänna
hälsan och livskvaliten. Bristfällig munhygien är en väsentlig riskfaktor för oral sjukdom,
därför är det viktigt att hålla munnen frisk genom att upprätthålla en god munhygien. De
vanligaste övriga riskfaktorerna för orala sjukdomar är en ohälsosam kost, tobaksbruk och en
skadlig alkoholkonsumtion. Tobak och alkohol är faktorer som bör undvikas eftersom det
kan ge en ökad risk att drabbas av cancer (WHO 2012).
3
1.2.1 Diabetes och oral hälsa
Förändringar i munhålan är minst tre gånger vanligare hos personer med diabetes (Agardh et
al. 2009). Xerostomi (upplevd muntorrhet), neurosensoriska rubbningar samt förändring i
munslemhinnan är komplikationer som kan förekomma (Llambés et al. 2015). Orsaken till
förändringarna i munhålan är inte helt klarlagt dock ger mikroangiopati ett minskat blodflöde
till tandköttet. En oral inflammation orsakad av en infektion gör att en välinställd
diabetespatient har svårare att kontrollera plasmaglukosnivån i blodet (Agardh et al. 2009).
Karies är ett sjukdomstillstånd som förekommer i alla åldersgrupper. Diabetiker har en högre
risk av att drabbas av försämrad salivkörtelfunktion och hyposalivation (nedsatt salivflöde)
som kan påverka risken att utveckla karies (Renata et al. 2013).
Enligt Renata et al. (2013) förknippas diabetes med utvecklingen av vissa orala skador i den
orala mjukvävnaden. Svampinfektioner (candidos), sårbildning, fibrom (en godartad
bindvävstumör), samt oral lichen planus (inflammerad och sårig slemhinna) är vanligt bland
diabetiker. Patienter med diabetes kan uppleva ett nedsatt salivflöde, xerostomi, vilket kan
bero på generell uttorkning, försämrad salivkörtelfunktion, läkemedelsbiverkan eller
förändrad salivsammansättning. Hyposalivation kan orsaka svårighet att svälja och tugga,
dessutom försämras smakförmågan och matsmältningen påverkas.
1.3 Parodontal sjukdom
Bakterier är den huvudsakliga etiologiska faktorn för parodontal sjukdom (Gurav & Jadhav
2011). Gingivit orsakas av bakteriebeläggningar som fäster och växer på tandytorna i
områden längs tandköttskanten. Utmärkande symtom som kan förekomma är rodnad,
svullnad, blödning vid sondering samt ömhet i gingivan (tandkött). Gingivit är en reversibel
inflammation i gingivan. Gingivit kan behandlas genom avlägsnande av
bakteriebeläggningar och tandsten samt genom att upprätthålla en god munhygien.
Obehandlad gingivit kan leda till parodontit (Eley & Manson 2004).
Parodontit är en kronisk inflammation i tandköttsfickorna. Denna inflammation påverkar
parodontiet, tändernas upphängningsapparat, vilken består av gingiva, rothinna, rotcement
och alveolärt ben (Persson 2011). Inflammationen kan leda till en progressiv destruktion av
parodontiet, där ben, rothinna och rotcement bryts ned (Eley & Manson 2004).
Tandköttsfickorna fördjupas mellan gingivan och tandens rot. Tandfästet försämras, vilket
till slut kan medföra en ökad tandmobilitet (tandrörlighet) och tanden kan förloras. Parodontit
ger vanligtvis inga symtom utöver inflammationen. Inte förrän så mycket fäste förlorats att
tanden eller tänderna börjar bli mobila. Detta kan orsaka smärta, besvär och tuggsvårigheter
kan uppstå. Kronisk parodontit är den vanligaste parodontala sjukdomen bland vuxna.
Effekten av parodontal nedbrytning av tandfästet ökar med antal sjukdomsår (Llambés et al.
2015). Andra parodontala sjukdomar som också förekommer är aggressiv parodontit,
nekrotiserande ulcerös gingivit och parodontal abscess (varansamling) i tandens parodontala
vävnader (Eley & Manson 2004). Parodontit kan förebyggas och behandlas genom en tidig
diagnos och behandling, därför är det viktigt med regelbundna tandvårdsbesök samt att
upprätthålla en god munhygien (Sandra et al. 2010).
4
1.3.1 Parodontal behandling
Parodontal behandling syftar till att minska bakteriemängden och dess
sjukdomsframkallande effekt (SBU 2004). Behandlingen av parodontit kan stoppa fortsatt
utveckling av vävnadsförlust samt att tandköttsfickans djup minskar och tandköttet sluter
stramare omkring tanden. Parodontal behandling består vanligen av scaling och/eller
debridering och utförs med hjälp av handinstrument eller ultraljudsinstrument (Stanko &
Holla 2014). Syftet med behandlingen är att avlägsna subgingival biofilm i tandköttsfickan
och mineraliserad plack, så kallad exsudattandsten på rotytan. För att en god oral hälsa ska
bibehållas är behandling av parodontal sjukdom avgörande liksom en god munhygien
(Pradhan & Goel 2011). Då diabetespatienter har ett nedsatt immunförsvar mot infektioner
och sämre förmåga till utläkning av vävnadsskador, är det av intresse för tandhygienister att
förstå sambandet mellan diabetes och parodontal sjukdom samt huruvida parodontal
sjukdom kan påverka plasmaglukosnivån hos diabetespatienter.
2. SYFTE
Syftet är att beskriva samband mellan diabetes mellitus och parodontal sjukdom utan
fördjupning i de biokemiska sambanden på cell- och molekylnivå.
2.1 Frågeställning
Hur påverkar diabetes mellitus parodontal sjukdom?
Har parodontal sjukdom påverkan på plasmaglukosnivån hos diabetespatienter?
3. METOD
Litteraturstudie.
3.1 Databaser
Artikelsökningar har utförts i databaserna PubMed och CINAHL. Dessa databaser ansågs
lämpliga då de är inriktade på oral medicin och övervägande andel artiklar är skrivna på
engelska.
3.2 Sökord
Vid sökning i PubMed användes MeSH-termer och i CINAHL headings. Sökorden som
användes var: Diabetes mellitus, Diabetes mellitus type 1, Diabetes mellitus type 2,
Inflammation,, Oral health, Periodontal disease och Periodontitis.
3.3 Urval
Inklusionskriterier vid litteratursökningarna i databaserna PubMed och CINAHL var
artiklar publicerade åren 2010-2015. Samtliga artiklar var peer reviewed, skrivna på
engelska, hade abstrakt och var fritt tillgängliga på Internet. Review-artiklar exkluderades.
För att begränsa det stora antalet vetenskapliga artiklar användes booleska operatorn AND
för att kombinera de olika sökorden, vilket resulterade i 1581 artiklar i databasen PubMed
och 331 artiklar i databasen CINAHL. Totalt 1 912 artiklar (Tabell 1).
5
3.4 Urval 1
Vid det första urvalet granskades de 1 912 titlarna. Femton artiklar i form av dubbletter valdes
bort. De titlar som ansågs relevanta för studiens syfte och frågeställningar inkluderades. Efter
urval 1 återstod 326 artiklar (Tabell 1).
3.5 Urval 2
Vid det andra urvalet lästes de 326 artiklarnas abstrakt. De artiklar som valdes hade abstrakt
relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Detta andra urval resulterade i 72 artiklar
(Tabell 1).
3.6 Urval 3
Vid det tredje urvalet lästes de 72 artiklarna i fulltext. De artiklar som valdes hade ett relevant
innehåll för studiens syfte och frågeställningar. Detta tredje urval resulterade i 11 artiklar
som utgjorde underlag för litteraturstudiens resultat (Tabell 1).
3.7 Kompletterade sökning
Eftersom 11 artiklar inte ansågs vara ett tillräckligt vetenskapligt underlag för att besvara
syfte och frågeställningar utfördes ytterligare en litteratursökning. Sökningen genomfördes i
databaserna PubMed och CINAHL och begränsades först till 10 år och därefter till 13 år
tillbaka i tiden. Syftet med denna litteratursökning var att hitta ytterligare artiklar, vilkas
resultat var väsentliga att redovisa, och som inte påvisade de biokemiska sambanden på celloch molekylnivå. Inklusionskriterierna var desamma som föregående litteratursökning.
Sökorden som användes var Diabetes mellitus, Oral Health och Periodontal diseases.
Litteratursökningen påbörjades med att söka litteratur 10 år tillbaka i tiden. Sökningen
resulterade i 2 artiklar som hade ett relevant innehåll för studiens syfte och frågeställningar.
Därefter utfördes ytterligare en sökning 13 år tillbaka i tiden där 3 artiklar hade ett relevant
innehåll för studiens syfte och frågeställningar. Dessa 5 artiklar inkluderades i resultatet.
3.8 Kvalitetsbedömning
De 11 artiklarna i urval 3 och de 5 artiklar som inkluderades vid den kompletterande
sökningen har granskats och bearbetats med hjälp av bedömningsmall för kvantitativa och
kvalitativa studie utformade av William & Stoltz samt Forsberg & Wengströms (2008).
Artiklarnas kvalitet kunde bestämmas genom att besvara 10 respektive 12 frågor, där
frågorna besvarades med ja och nej. För ett ja gavs ett poäng och för ett nej gavs noll poäng.
Poängen omvandlades till procentsats som värderades i en tregradig skala. God kvalité
innebar 80 % - 100 %, medel kvalité innebar 70 % - 79 % samt dålig kvalité innebar 60 % 69 %. Samtliga 16 artiklar uppfyllde kravet på God och Medel kvalitet och dessa artiklar
ingick i denna studie.
6
Tabell 1: Sökord och sökresultat i databaser
Tabell 1. Sökord och sökresultat i databaser
Databas
Datum
PubMed
151125
151125
151125
151125
151125
151214
151214
1
2
3
4
5
6
7
151201
151201
151201
151214
151214
CINAHL
151214
151214
151214
151214
151215
151215
151215
151215
151215
1.
2.
3.
4.
5.
Sökord/
Sökkombinationer
Antal
träffar
Diabetes mellitus
Diabetes mellitus type 1
Diabetes mellitus type 2
Periodontal diseases
Oral health
Periodontitis
Inflammation
92 426
11 717
36 524
11 958
39 000
7 919
160 629
1 AND 4
2 AND 3 AND 4
1 AND 4 AND 5
1 AND 6
1 AND 4 AND 7
Totalt Pubmed
628
37
195
578
143
1 581
Diabetes mellitus
Periodontal diseases
Oral health
Periodontitis
Inflammation
26 240
1 698
5 861
1 493
11 959
1 AND 4
1 AND 2
1 AND 4 AND 5
1 AND 3 AND 4
Totalt CINAL
Totalt antal utvalda artiklar
137
142
36
16
331
1 912
Urval 1
Titel
Ural 2
Abstract
Urval 3
Fulltext
50
15 (2)
74 (5)
53 (5)
23
215
11
5
6
10
6
38
3
1
2
1
0
7
64
32
10 (2)
5 (1)
111 (15)
326
23
6
3
2
34
72
2
0
2
0
4
11
Siffror inom parentes är dubbletter av redan funna artiklar.
3.9 Etiskt förhållningssätt
De artiklar som ingår i resultatet har varit granskade av etiska kommittéer eller så har ett
etiskt resonemang förts. Resultatartiklarna var även peer reviewed. I vissa artiklar framgick
det att deltagarna i studierna gett sitt godkännande för medverkan. Författarna till
litteraturstudien har granskat de vetenskapliga artiklarna och genomfört urvalen utan egna
värderingar eller åsikter.
7
4. RESULTAT
Resultatet av litteraturstudien visar att det finns ett samband mellan diabetes mellitus och
parodontal sjukdom. Diabetiker med sämre glykemisk kontroll hade ökad risk för att utveckla
tandköttsinflammation, ökat fickdjup, hade mer biofilm, blödning vid sondering och klinisk
fästeförlust. Patienter som hade diabetes har bland annat dålig kännedom och kunskap om
sjukdomssambandet, diabetiker har även ett mindre munhälsoinriktad beteende jämfört med
icke-diabetiker.
4.1 Diabetes och parodontal sjukdom
Lagervall et al. (2013) utförde en retrospektiv studie i Stockholm, där syftet var att undersöka
förekomsten av självrapporterade systemsjukdomar hos patienter med parodontit och
sambandet mellan den allmänna hälsan och parodontit. I studien deltog 1006 personer varav
426 män och 580 kvinnor. Medelåldern var 53 år och deltagarna var 40-86 år. Studien visade
att patienter som hade hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller reumatoid sjukdom hade färre
kvarvarande tänder jämfört med de patienter som inte har någon sjukdom. I studien
Pranckeviciene et al. (2014) var syftet att utvärdera sambandet mellan diabetes mellitus samt
parodontala parametrar bland vuxna diabetiker. Resultatet visade att svårighetsgraden av
parodontal sjukdom kunde associeras med diabetes.
Schjetlein et al. (2014) utförde en studie i Nuuk, Grönland där 62 patienter deltog. Syftet var
att uppskatta prevalensen av parodontit bland patienter med diabetes och att observera om
tandvårdens insatser var förenad med förbättrad parodontal status och metabol kontroll. I
denna studie hade 13 diabetiker (21,0 %) parodontit och 26 patienter (41,9 %) hade färre än
20 kvarvarande tänder. Sambandet mellan diabetes och parodontit var känd av 20 patienter
(32 %). Förekomsten av parodontit minskade betydligt efter tandläkarundersökning och tre
behandlingstillfällen. Ytterligare en studie av Meenawat et al. (2013) utfördes en klinisk
undersökning för att bedöma det parodontala hälsotillståndet hos patienter med diabetes typ
1 och icke-diabetiker. De två grupperna matchades avseende ålder, BMI och munhygien. Det
fanns ingen skillnad i plackindex och munhygienen mellan de två matchade grupperna.
Patienter med diabetes hade dock signifikant djupare tandköttsfickor, mer blödning vid
sondering samt mer benvävnadsförlust än icke diabetiker. Clinical attachment loss (CAL)
var större hos personer med diabetes jämfört med icke-diabetiker.
Jimenez et al. (2012) utförde en studie i USA som visade att män med diabetes typ 2 hade en
högre risk att utveckla parodontit. En multivariat analys visade att individer som hade haft
diabetes typ 2 ≤10 år hade 26 % ökad risk att utveckla parodontit jämfört med icke diabetiker,
och personer som haft sjukdomen >10 år hade 33 % större risk att drabbas av parodontal
sjukdom. I en annan studie av Lalla et al. (2004) sågs en ökning med 50 % av alveolär
benförlust hos dem med diabetes vid jämförelse med en frisk kontrollgrupp. Faktorer som
diabetes, manligt kön, hög ålder samt användning av tobaksprodukter hade samband med
ökad benförlust. Diabetes och ökande ålder hade mest påverkan beträffande en ökad
benförlust. Även i studien gjord av Blanco-Arrieta et al. (2003) visades sambandet mellan
diabetes och parodontal sjukdom genom en statistisk högre förekomst av gingivit, fästeförlust
samt gingival retraktion hos diabetespatienter jämfört med kontrollgruppen.
8
I studien av Mohamed et al. (2013) var syftet att jämföra kliniska och subjektiva orala
hälsoindikationer hos vuxna personer i Sudan med diabetes typ 2. Ålder och kön hos
diabetikerna matchades med kontrollgrupp. Totalt var det 457 personer som deltog i studien,
154 individer hade diabetes typ 2 och 303 individer var icke-diabetiker. Deltagarna
intervjuades med stöd av ett strukturerat frågeformulär som omfattade frågor kring
sociodemografi, livsstil och livskvalitet samt frågor om munhälsa. Den kliniska
undersökningen omfattade hela munnen och bestod av fullständig parodontal undersökning
samt karies-registrering. Studiens resultat visade att patienter med diabetes typ 2 hade fler
saknade tänder, fler tänder med fickdjup ≥4 mm och furkationsinvolvering samt ökad
tandmobilitet jämfört med kontrollgruppen. Muntorrhet samt hypertoni var vanligare bland
diabetiker än icke-diabetiker i kontrollgruppen.
4.2 Plasmaglukosnivå och parodontal sjukdom
Jindal et al. (2015) utförde en studie på patienter med diabetes typ 1, där syftet var att
utvärdera förhållandet mellan svårighetsgraden av tandlossning och diabetes. Det var 50
patienter som deltog i studien. Patienterna delades in i grupper utifrån graden av glykemisk
kontroll genom att mäta HbA1c nivåer. Utvärdering av parodontit gjordes genom att göra en
parodontal undersökning i vilken ingick registrering av plack, gingivit, fickdjup och
fästeförlust. Studien visade att patienter med sämre glykemisk kontroll hade ökad
tandköttsinflammation, mer biofilm, ökat fickdjup samt mer klinisk fästeförlust jämfört med
diabetiker med bra glykemisk kontroll.
I studien av Lamster et al. (2014) fick deltagarna genomgå fullständig parodontal
undersökning. Denna registrering utfördes på sex ytor per tand exklusive kindtänder.
Diabetiker hade fler saknade tänder, fler tandköttsfickor >5 mm än patienter med prediabetes, ett första stadium till diabetes typ 2. Deltagarna med pre-diabetes hade fler saknade
tänder och djupare fickdjup än personer som klassificerades som normoglykemisk (normal
plasmaglukosnivå 4-5 mmol/L) vid glukosmätning. Ytterligare en studie av Commisso et al.
(2009) visade att patienter med diabetes typ 2 med sämre glykemisk kontroll hade djupa
tandköttsfickor (5-7 mm), blödning vid sondering och generellt med plack.
Enligt Botero et al. (2012) fastställdes förhållandet mellan plasmaglukosnivåer och kliniska
parametrar för parodontit hos individer med diabetes. Studien visade att diabetiker hade mer
fästeförlust jämfört med icke diabetiker. Patienter med diabetes som hade parodontit
uppvisade högre glykemi samt höga hemoglobinvärden. Patienter med diabetes som hade
hyperglykemi hade en två gånger högre risk att utveckla parodontit.
9
4.3 Parodontal sjukdom och diabetes
I studien av Singh et al. (2008) deltog 45 patienter med diabetes typ 2. Deltagarna delades in
i tre grupper där 15 patienter ingick i varje grupp. Grupp A och B var interventionsgrupper,
de patienter som ingick i dessa två grupper fick ta del av munhygieninstruktioner och
parodbehandling i form av scaling och debridering. Grupp B fick dessutom 100 mg
doxycyklin dagligen under två veckor. Kontrollgruppen (grupp C) fick varken
munhygieninstruktioner eller behandling. De parodontala parametrar som registrerades var
plackindex, gingivalindex, fickdjup och klinisk fästenivå. De metaboliska parametrar som
registrerades var fasteblodsocker (FBG), postprandial blodglukos (PPG, blodsocker
registrerat omedelbart efter måltid) och glykerat hemoglobin (glukos i blodplasma över tid).
Dessa värden registrerades vid första dagen och vid slutet av tre månader. En statistiskt
signifikant förbättring av parodontala parametrar visades för både grupp A och B. Glykerat
hemoglobinvärde visade en statistiskt signifikant minskning i behandlingsgrupperna A och
B jämfört med kontrollgruppen C, dock visade grupp B en betydande minskning av glykerat
hemoglobinvärde jämfört med grupp A. Denna studie visade att icke kirurgisk parodontal
behandling som resulterade i minskad parodontal sjukdomsgrad medförde en förbättrad
glykemisk kontroll hos patienter med diabetes typ 2 (Singh et al. 2008).
4.4 Munhälsobeteende hos diabetiker
Kanjirath et al. (2011) visade i sin studie som utfördes i USA, att patienter med diabetes hade
ett mindre hälsoinriktat beteende jämfört med icke-diabetiker. I studien framgår att 15 % av
de patienter som hade diabetes hade ett mindre bra munhygienbeteende. Av dessa patienter
var det 11 % som sällan borstade sina tänder och 4 % som aldrig borstade tänderna jämfört
med icke-diabetiker där 1,9 % sällan borstade tänderna och 0,6 % som aldrig borstade sina
tänder. Det fanns även skillnad i användning av tandtråd. Av diabetespatienterna var det 52,8
% som använde tandtråd sällan eller aldrig jämfört med icke-diabetiker varav 35,5% använde
tandtråd sällan eller aldrig. Diabetespatienter hade även sämre parodontal hälsa varav 60%
hade fickdjup 4-6 mm jämfört med 17% bland icke-diabetiker.
4.5 Kunskap om sjukdomssamband och diabetes och parodontal sjukdom
En annan sjukdomspåverkande faktor var kunskapsnivån om sjukdomarnas inbördes
påverkan bland patienter och tandläkare. I en studie av Allen et al. (2008) var syftet att
utvärdera diabetespatienters kunskap avseende risken för att utveckla parodontal sjukdom,
samt deras inställning till oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. I studien deltog 101
patienter varav 60 % män och 40 % kvinnor. Åldersgruppen på deltagarna var 31-79 år och
medelåldern var 56 år. Alla som deltog hade någon form av diabetes. Av deltagarna hade 84
% kunskap avseende den ökade risken att utveckla hjärtsjukdom, 98 % var medvetna om
risken för ögon-sjukdom, 99 % cirkulationsproblem, 94 % njurproblem och 33 % hade
kunskap om risken att drabbas av parodontal sjukdom. Bland patienterna med dålig metabol
kontroll, och hög risk att drabbas av parodontal sjukdom var mer än hälften (62 %)
omedvetna om risken att utveckla parodontal sjukdom. Endast 9 % av deltagarna hade
kunskap om sambandet mellan parodontal sjukdom och diabetes (Allen et al. 2008).
10
Al-Khabbaz et al. (2011) utförde en studie i Kuwait där 33 allmäntandläkare och 87
specialisttandläkare deltog i studien. Mindre än 60 % av deltagarna var medvetna om att
tandförluster på grund av parodontala orsaker var vanligt hos diabetespatienter.
Specialisttandläkare var betydligt mer medvetna om sambandet mellan parodontala
komplikationer och diabetes. Det visades att 80 % av deltagarna hade kännedom om specifika
parodontala komplikationer i samband med diabetes såsom tandköttsinflammation och
bennedbrytning som är vanliga manifestationer i samband med diabetes. Majoriteten av
deltagarna var införstådda om att diabetes påverkar den parodontala hälsan och personer med
svårinställd diabetes bör ha tätare munhälsokontroll.
5. DISKUSSION
Resultatet av denna litteraturstudie visar att det finns samband mellan diabetes och
parodontal sjukdom. Diabetiker hade mindre kännedom och kunskap om
sjukdomssambandet om att diabetes ger en ökad risk att utveckla parodontal sjukdom.
Diabetiker hade mindre bra munhälsovanor vilket kan medföra en negativ effekt på den orala
hälsan. Det var främst diabetiker med sämre metabolisk kontroll som löpte större risk att
drabbas av parodontal sjukdom. Det krävs regelbundna uppföljningar av den orala hälsan hos
diabetiker där parodontal behandling omfattar hälsofrämjande- och förebyggande insatser.
Faktorer som ökad ålder, tobaksvanor och kön är också riskfaktorer som kan påverka den
parodontala hälsan.
5.1 Resultatdiskussion
Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att det finns samband mellan diabetes och
parodontal sjukdom utan att fördjupa sig i biokemiska samband på cellnivå (Blanco-Arrieta
et al. 2003; Botero et al. 2012; Commisso et al. 2009; Jimenez et al. 2012; Jindal et al. 2015;
Kanjirath et al. 2011; Lagervall et al. 2013; Lamster et al. 2014; Meenawat et al. 2013;
Mohamed et al. 2013; Pranckeviciene et al. 2014; Schjetlein et al. 2014; Singh et al. 2008).
Ett flertal artiklar visade att diabetiker hade ökad blödning, högre plackförekomst, djupare
tandköttsfickor och mer fästeförlust än icke-diabetiker (Blanco-Arrieta et al. 2003; Botero et
al. 2012; Jindal et al. 2015; Kanjirath et al. 2011; Lalla et al. 2004; Lamster et al. 2014;
Meenawat et al. 2013; Mohamed et al. 2013). Detta samband kan styrkas av en review av
Bascones-Martinez et al. (2014) som beskriver att ett flertal epidemiologiska studier har visat
att det finns en hög grad av association mellan Diabetes mellitus och parodontal sjukdom.
Nödvändigtvis behöver detta inte innebära att patienter som har diabetes har de symptom på
parodontal sjukdom som nämnts ovan. Om liknande studier hade genomförts på individer
med andra förutsättningar som exempelvis regelbundna kontroller hos tandvården, goda
kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet skulle det kanske visa på ett annat resultat och en
minskning av parodontala symptom.
11
I föreliggande studie hade patienter med diabetes dålig kännedom och kunskap om
sjukdomssambandet diabetes och parodontal sjukdom. Diabetiker hade även ett mindre
hälsoinriktad munhälsobeteende jämfört med icke diabetiker (Allen et al. 2008; Kanjirath et
al.2011). Anledningen till att diabetiker har dålig kännedom och kunskap om
sjukdomssambandet kan bero på bristfällig kommunikation mellan patienten och vårdgivaren
det kan även bero på patientens motivation och attityd till att förbättra hälsotillståndet på sin
sjukdom. Individer med diabetes bör därför få en bra information om sambandet mellan
diabetes och paradontal sjukdom av tandvården för att få en ökad kännedom om sin sjukdom
och hur de själva kan bidra till en god oral hälsa (Allen et al. 2008). I studien av Al-Khabbaz
et al. (2011) vilken gjordes i Kuwait var majoriteten av allmäntandläkare och
specialisttandläkare medvetna om att det finns ett samband mellan diabetes och parodontal
sjukdom och att personer med svårinställd diabetes borde ha tätare munhälsokontroller. Inom
tandvården i Sverige finns också en hög medvetenhet om sambandet mellan diabetes och
parodontal sjukdom och forskning pågår för att förbättra kunskapen (Altamash et al. 2016).
Föreliggande resultat visar att patienter med sämre glykemisk kontroll hade ökad förekomst
av biofilm, tandköttsinflammation, mer fördjupade tandköttsfickor (4-6 mm) och ökad grad
av fästeförlust jämfört med icke-diabetiker (Botero et al. 2012; Comisso et al. 2009; Jindal
et al. 2015; Lamster et al. 2014). En studie (Singh et al. 2008) visade att
munhygieninstruktioner och parodbehandling i form av scaling och debridering ledde till en
minskning av parodontal sjukdomsgrad som därmed medförde en förbättrad glykemisk
kontroll hos patienter med diabetes typ 2. En svensk longitudinell studie (Altamash et al.
2016) visar ett liknande resultat bland patienter med diabetes typ 2. Efter sex månader med
icke- kirurgisk parodbehandling skedde en minskning av parododontal inflammation
tillsammans med en sänkning av HbA1C nivån (blodsocker nivån) bland diabetespatienter.
Det visade sig också att patienter med flera systemsjukdomar som hjärt-kärlsjukdom,
reumatoid sjukdom och diabetes hade färre kvarvarande tänder jämfört med patienter som
inte hade någon av dessa kroniska sjukdomar (Lagerwall 2013). Tidigare studier (Agardh et
al. 2009; Llambés et al. 2015; Renata et al. 2013) har visat att orala komplikationer är
vanligare hos personer med diabetes såsom xerostomi, neurosensoriska rubbningar samt
förändring i munslamhinnan. Diabetiker hade en högre risk att drabbas av försämrad
salivkörtelfunktion och orala skador som candidos, fibrom samt oral lichen planus, men
parodontal sjukdom var den mest framträdande. Försämrad salivkörtelfunktion ökar också
risken för karies, samt svårigheter för patienten att tugga och svälja maten (Renata et al.
2013).
Föreliggande resultat visar att det är viktigt med förebyggande behandling till patienter med
diabetes mellitus. Patienter med diabetes och parodontal sjukdom bör noga informeras om
sjukdomssambanden och att patienten får utbildning i munhygien samt regelbundna besök
med icke-kirurgisk behandling eftersom den kan förbättra patientens HbA1c nivåer.
Patienten har dock ett stort egenansvar när det gäller övriga livsstilsrelaterade faktorer som
kan påverka sjukdomen där god munhygien är en viktig faktor för den orala hälsan.
12
5.2 Metoddiskussion
Vetenskapliga artiklar som var relevanta för litteraturstudiens syfte och frågeställningar
utvaldes och granskades av båda författarna. Författarna anser att detta styrker resultatet
eftersom två personer har läst artiklarna och diskuterat studiernas innehåll. Författarna har
använt sig av vetenskapliga artiklar som har begränsats språkligt, varit peer review artiklar,
och 11 av artiklarna hade en tidsbegränsning på 5 år tillbaka i tiden. Avsikten med att välja
artiklar som är tidsbegränsade är för att kunna ta del av den senaste forskningen, vilket styrker
litteraturstudiens resultat. De 5 artiklar som var över 5 år gamla inkluderades i studien för att
resultatet i dessa studier bättre besvarade studiens syfte och frågeställningar. Flertalet av
artiklarna som hade en tidsbegränsning på 5 år tillbaka i tiden tog upp en fördjupning av ett
biomedicinskt samband mellan diabetes och parodontal sjukdom. Genom att begränsa ämnet
till att endast beskriva ett övergripande samband mellan diabetes och parodontal sjukdom
och därmed inte fördjupa sig i de biokemiska sambanden finns det både styrkor och svagheter
i föreliggande resultat.
I denna litteraturstudie har författarna avgränsat sig för att enbart redovisa ett övergripande
samband mellan diabetes och parodontal sjukdom. Svagheten i litteraturstudien är att det
stora utbudet av artiklar de senaste 5 åren belyser ett biomedicinskt samband på cellnivå när
det gäller diabetes och parodontal sjukdom. Dessa artiklar skulle med fördel också kunnat
inkluderas i litteraturstudien. Eftersom författarna inte har tillräckligt med biomedicinska
kunskaper för att förstå innehållet dessa artiklar fullt ut påverkade det urvalsprocessen och
artiklarna exkluderades. Valet av sökord kan också ha påverkat utfallet av inkluderade
artiklar i studien. För att kunna finna artiklar med relevans för tandhygienistens möte och
samtal med en diabetespatient hade det behövts helt andra sökord. Sökningen av de
vetenskapliga artiklarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL.
Dessa databaser ansågs lämpliga för arbetsområdet då de är inriktade på bland annat medicin,
oral hälsa, odontologi och omvårdad.
6. KONKLUSION
I föreliggande litteraturstudie redovisas fakta som talar för ett integrerande samband mellan
diabetes mellitus och parodontal sjukdom. Resultatet av litteraturstudien kan användas i
tandhygienistens kliniska arbete bland patienter med diabetes som är i behov förebyggande
behandling och icke kirurgisk behandling av parodontal sjukdom. Kvalitativ forskning kan
vara ett sätt att gå tillväga för att få en djupare förståelse för hur diabetiker upplever sin orala
hälsa och hur det är att drabbas av förvärrad parodontal sjukdom som komplikation till
diabetes.
13
7. REFERENSER
* Resultat-artiklar
Agardh, C-G., Berne, C., Östman. J. (2009). Diabetes. Stockholm: Liber AB
Agardh EE, Ahlbom A, Andersson T, Efendic S, Grill V, Hallqvist J, Östenson CG. (2004).
Explanations of socioeconomic differences in excess risk of type 2 diabetes in Swedish men
and women. Diabetes Care, 27(3), 716-721. doi: 10.2337/diacare.27.3.716
*Allen EM, Ziada HM, O´Halloran D, Clerehugh V, Allen PF. (2008). Attitudes, awareness
and oral health-related quality of life in patients with diabetes. Journal of Oral Rehabilitation,
35(3), 215-23. doi: 10.1111/j.1365-2842.2007.01760.x
*Al-Khabbaz AK, Al-Shammari KF. (2011). Diabetes mellitus and periodontal health:
dentists' knowledge. Medical Principles and Practice, 20(6), 538-44. doi:
10.1159/000329886
Altamash M, Klinge B, Engström PE. (2016) Periodontal treatment and HbA1c levels in
subjects with diabetes mellitus. Journal of Oral Rehabilitation. 43(1):31-8. doi:
10.1111/joor.12339.
Bascones-Martínez A, González-Febles J, Sanz-Esporrín J. (2014). Diabetes and periodontal
disease. Review of the literature. American Journal of Dentistry. 27(2): 63-7.
* Blanco-Arrieta JJ, Bartolomé-Villar B, Jiménez-Martinez E, Svedra-Vallejo P, ArrietaBlanco FJ. (2003). Dental problems in patients with diabetes mellitus (II): Gingival index
and periodontal disease. Medical principles and Practice, 8(4), 233-47.
*Botero Je, Yepes FL, Roldán N, Castrillon CA, Hincapie JP, Ochoa SP, Ospina CA, Becerra
MA, Jaramillo A, Guiterrez SJ, Contreras A. (2012). Tooth and periodontal clinical
attachment loss are associated with hyperglycemia in patients with diabetes. Journal of
Periodontology, 83(10), 1245-50. doi:10.1902/jop.2012.110681
* Commisso L, Monami M, Mannucci E. (2011). Periodontal disease and oral hygiene habits
in a type 2 diabetic population. International Journal of Dental Hygiene, 9(1), 68-73.
doi:10.1111/j.1601-5037.2009.00439.x
14
Daniel R, Gokulanathan S, Shanmugasundaram N, Lakshmigandhan M, Kavin T. (2012).
Diabetes and periodontal disease. Journal of Pharmacy & BioAllied Sciences. 4(2). 280-282.
doi:10.4103/0975-7406.100251
Eley, B, M., Manson, J, D. (2004). Periodontics. London: Wright.
Gaede P, Vedel P, Larsen N, Jensen GV, Parving HH, Pedersen O. (2003). Multifactorial
intervention and cardiovascular disease in patients with type 2 diabetes. The New England
journal of medicine, 348(5), 383–393. doi: 10.1056/NEJMoa021778
Gurav A & Jadhav V. (2011). Periodontitis and risk of diabetes mellitus. Journal of Diabetes,
3(1), 21-8. doi: 10.1111/j.1753-0407.2010.00098.x.
* Jimenez M, Hu FB, Marino M, Li Y, Joshipura KJ. (2012). Type 2 diabetes mellitus and
20 year incidence of periodontitis and tooth loss. Diabetes Research and Clinical Practice,
98(3), 494-500. doi:10.1016/j.diabres.2012.09.039
*Jindal A, Parihar AS, Sood M, Singh P, Singh N. (2015). Relationship between Severity of
Periodontal Disease and Control of Diabetes (Glycated Hemoglobin) in Patients with Type
1 Diabetes Mellitus. Journal of International Oral Health, 7(2), 17-20.
* Kanjirath PP, Kim SE, Rohr Inglehart M. (2011). Diabetes and Oral Health: The
Importance of Oral Health–Related Behavior. The Journal of Dental Hygiene, 85(4), 264-72.
*Lagervall M, Jansson L, Bergström J. (2003). Systemic disorders in patients with
periodontal disease. Journal of clinical periodontology, 30(4), 293-9. doi:
10.1034/j.1600051X.2003.00325.x
*Lalla, E., Park, D, B., Papapanou, P, N., Lamster, I, B. (2004). Oral disease burden in
northern Manhattan patients with diabetes mellitus. American Journal of Public Health,
94(5) 755-758
*Lamster IB, Cheng B, Burkett S, Lalla E. (2014). Periodontal findings in individuals with
newly identified pre-diabetes or diabetes mellitus. Journal of clinical periodontology, 41(11),
1055-60. doi: 10.1111/jcpe.12307
Llambés, F., Arias-Herrera, S., & Caffesse, R. (2015). Relationship between diabetes and
periodontal
infection. World
Journal
of
Diabetes,
6(7),
927–935.
doi: 10.2337/diaclin.23.4.171
15
Macpherson P. (2014). The effect of diabetes on oral and systemic health. Dental Nursing.
10 (4), 196–202. doi: 10.12968/denn.2014.10.4.196
*Meenawat, A., Punn, K., Srivastava, V., Meenawat, A. S., Dolas, R. S., & Govila, V. (2013).
Periodontal disease and type I diabetes mellitus: Associations with glycemic control and
complications. Journal of Indian Society of Periodontology, 17(5), 597–600.
doi:10.4103/0972-124X.119286
*Mohamed HG, Idris SB, Amed MF, Boe OE, Mustafa K, Ibrahim So, Astrom AN. (2013).
Association between oral health status and type 2 diabetes mellitus among Sudanese adults:
a matched case-control study. PLoS ONE, 8(12) doi:10.1371/journal.pone.0082158
Morrish NJ, Wang SL, Stevens LK, Fller JH, Keen H. (2001). Mortality and causes of death
in the WHO Multinational Study of Vascular Disease in Diabetes. Diabetologia, 44(2), 1421.
Persson, G. Rutger. (2011). Diabetes and Periodontal Disease: An Update for Health Care
Providers. Journal article, 24(4), 195-8.
Pradhan S, Goel K. (2011). Interrelationship between Diabetes and Periodontitis: A Review.
Journal of Nepal Medical Association, 51(183), 144-53.
* Pranckeviciene A, Siudikiene J, Ostrauskas R, Machiulskiene V. (2014). Severity of
periodontal disease in adult patients with diabetes mellitus in relation to the type of diabetes.
Biomedical papers of the Medical Faculty of the University Palacky Olomouc
Czechoslovakia Republic, 158(1), 117-123. doi: 10.5507/bp.2013.098
Preshaw, P. M., Alba, A. L., Herrera, D., Jepsen, S., Konstantinidis, A., Makrilakis, K., &
Taylor, R. (2012). Periodontitis and diabetes: a two-way relationship. Diabetologia, 55(1),
21–31. doi: 10.1007/s00125-011-2342-y
Renata S. Leite, Nicole M. Marlow and Jyotika K. Fernandes. (2013). Oral health and Type
2 Diabetes. The American Journal of the Medical Sciences, 345(4): 271–273.
doi:10.1097/MAJ.0b013e31828bdedf.
16
Sandra C, Voda, MSN, RN-C, ONC. (2010). Promote oral health in patients with diabetes.
Nursing 2010, 40(11), 53-54. doi: 10.1097/01.NURSE.0000389024.03265.c1
* Singh S, Kumar V, Kumar S, Subbappa A. (2008) The effect of periodontal therapy on the
improvement of glycemic control in patients with type 2 diabetes mellitus: A randomized
controlled clinical trial. International Journal of Diabetes in Developing Countries,
28(2):38-44. doi:10.4103/0973-3930.43097.
SBU-rapport. (2004). Kronisk parodontit – prevention, diagnostik och behandling. En
systematisk
litteraturöversikt.
Rapport
nr
169.
Tillgänglig:
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Kronisk_parodontit_fulltext.pdf [201604-01]
* Schjetlein AL, Jorgensen ME, Lauritzen T, Pedersen ML. (2014). Periodontal status among
patients with diabetes in Nuuk, Greenland. International Journal Of Circumpolar Health,
11;73 26093. doi: 10.3402/ijch.v73.26093
Socialstyrelsen.
Folkhälsorapport
2009.
(2009)
Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf
[2016-04-01]
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. (2015)
Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19689/2015-23.pdf [2016-04-01]
Stanko P, Izakovicova Holla L. (2014). Bidirectional association between diabetes
mellitus and inflammatory periodontal disease. A review. Biomedical papers of the Medical
Faculty of the University Palacky Olomouc Czechoslovakia Republic, 158(1), 35-8.
doi: 10.5507/bp.2014.005
World Health Organization. (2011). Health topics; Diabetes. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.who.int/topics/diabetes_mellitus/en/ [2016-04-17]
World Health Organization. (2012). Media centre; Oral health. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs318/en/ [2016-04-17]
17
World Health Organization. (2015). Media centre; Diabetes. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/ [2016-04-17]
18
Bilaga 1 Granskningsmallar
19
20
Bilaga 2 Tabell för resultatartiklar
Författare (år)
Titel
Kvalitetsgrad
Allen EM, Ziada
HM, O´Halloran D,
Clerehugh V, Allen
PF.
Medel 70 %
Al-Khabbaz AK,
Al-Shammari KF.
(2011)
.
Medel 70 %
Blanco-Arrieta JJ,
Bartolomé-Villar B,
Jiménez-Martinez
E, Svedra-Vallejo P,
Arrieta-Blanco FJ.
(2003).
God 83 %
Syfte
Urval
Metod
Resultat
Syftet var att
utvärdera den
kunskap diabetiker
har avseende risken
för att utveckla
parodontit, deras
inställning till oral
hälsa och deras orala
hälsorelaterade
livskvalitet.
Syftet var att
utvärdera kunskap
hos tandläkare om
effekterna av
diabetes på
parodontal hälsa.
I studien deltog 101
diabetiker, 27
individer med
diabetes typ 1, 67 med
diabetes typ 2 och 7
visste inte vilken typ
det var.
Åldersgruppen på
deltagarna var 31-79
år.
I studien deltog 133
allmäntandläkare och
87
specialisttandläkare.
Deltagarna
intervjuades med
stöd av ett
strukturerat
frågeformulär som
omfattade frågor
kring munhälsan och
allmänna hälsan.
Ett signifikant
samband sågs
mellan metabolisk
kontroll och
tandstatus.
Slumpmässigt
utvalda tandläkare i
kuwait i två olika
kliniker fick besvara
ett frågeformulär
som omfattar frågor
som handlar om
sambandet mellan
parodontal sjukdom
och diabetes.
Mindre än 60% av
alla studiedeltagare
att tandförlust på
grund av
parodontala orsaker
och parodontal
abcess var vanligare
bland
diabetespatienter.
Specialisttandläkarn
a var betydligt mer
medvetna om
sambandet mellan
parodontal sjukdom
och diabetes.
Syftet var att
fastställa
förekomsten av
gingivit och
parodontit bland
diabetiker jämfört
med en
kontrollgrupp.
I studien deltog 144
individer, varav 74
icke diabetiker 11-75
år och 70 diabetiker
11-81 år.
Prospektiv
tvärsnittsstudie.
Deltagarna i studien
fick genomgå en
fullständig
parodontal
undersökning.
Visades en statistisk
högre förekomst av
gingivit (P=0,01),
mer fästeförluster
(P=0,01) samt
gingival retraktioner
hos
diabetespatienter
(P=0,01).
21
Botero Je, Yepes
FL, Roldán N,
Castrillon CA,
Hincapie JP, Ochoa
SP, Ospina CA,
Becerra MA,
Jaramillo A,
Guiterrez SJ,
Contreras A.
(2012).
Syftet var att bedöma
förhållandet mellan
blodglukosnivåer och
kliniska parametrar
för parodontit hos
diabetiker.
I studien deltog 65
diabetiker och 81
icke-diabetiker.
Deltagarna fick
genomgå en
fullständig
parodontal
undersökning och
fick lämna blodprov
Visades att
diabetiker hade mer
fästeförlust jämfört
med icke-diabetiker.
Mest uttalad
parodontit kunde
ses hos patienter
som rökte.
Diabetiker med
parodontit kunde
Syftet med studien
var att observera den
orala hälsan hos typ
2-dieabetiker i
samband med
glykemisk kontroll
och livsstil.
I studien deltog 87
individer.
En enkät skickades
ut till 118 patienter.
Av 118 patienter
uteslöts 31. En stor
skillnad kunde ses
mellan patienter
(kvinnliga) med och
utan glykemisk
kontroll. Dålig
munhygien
upptäcktes hos
diabetiker.
Syftet var att
utvärdera det
tänkbara sambandet
mellan typ-2 diabetes
mellitus och risken
för parodontit och
tandförlust.
I studien deltog
35,247 manliga
individer.
Med hjälp av en
postenkät kunde
sambandet mellan
kost, hjärtsjukdomar
och cancer
utvärderas. Den
ursprungliga enkäten
omfattade uppgifter
om kost, livsstil,
beteenden,
kroppsmått,
läkemedelsanvändni
ng, läkare och
tandläkare historia
som skickades ut till
deltagarna.
Personer som har
haft diabetes typ 2
≤10 år var
förknippad med en
26% ökad risk för
att utveckla
parodontit jämfört
med icke diabetiker,
medan personer
som har haft
sjukdomen >10 år
var förknippad med
en 33% större risk
att drabbas av
parodontit.
Syftet var att
utvärdera
förhållandet mellan
svårighetsgraden av
parodontal sjukdom
och kontroll av
diabetes hos patienter
med diabetes typ 1.
I studien deltog 50
patienter, varav 32
män och 18 kvinnor
som har haft diabetes
typ 1 mer än 3
månader. Åldrarna
12-25.
Patienterna
klassificerades enligt
sin glykemiska
kontroll där grupp A
var ”bra”, B var
”rättvis” och C vad
”dålig”. En
parodontal
undersökning
utfördes.
Studien visade att
patienter med dålig
glykemisk kontroll
hade ökad
tandköttsinflammati
on, mer plack, ökat
fickdjup samt mer
klinisk fästeförlust
jämfört med de
patienterna med bra
glykemisk kontroll
Medel 75 %
Commisso L,
Monami M,
Mannucci E. (2011)
Medel 78 %.
Jimenez M, Hu FB,
Marino M, Li Y,
Joshipura KJ.
(2012).
Medel 78 %
Jindal A, Parihar
AS, Sood M, Singh
P, Singh N. (2015)
God 80 %
22
Kanjirath PP, Kim
SE, Rohr Inglehart
M. (2011)
God 95 %
Lagervall M,
Jansson L,
Bergström J. (2003)
God 80 %
Lamster IB, Cheng
B, Burkett S, Lalla
E. (2014)
God 82 %
Syftet var att
undersöka oral
hälsorelaterade
beteende, hur
patienter med
diabetes skiljer sig
från patienter som
inte fått diagnosen
diabetes i sin
munhälsa och
huruvida orala
hälsorelaterade
beteenden avtar det
orala hälsotillståndet
hos patienter med
diabetes.
I studien deltog 448
patienter, medelålder
57 år, 52 % män och
48 & kvinnor.
Undersökning och
diagram data
samlades in från 448
patienter, varav 52%
var män och 48% var
kvinnor. 77 av 448
patienter hade
diagnosen diabetes.
Diabetiker hade en
högre andel av
rörliga tänder och
gingival retraktioner
än icke diabetiker.
Diabetiker som inte
borstade tänderna
regelbundet hade en
sämre parodontal
hälsa och mer karies
än icke diabetiker
och som borstade
tänderna
regelbundet.
Syftet var att
undersöka
förekomsten av
självrapporterade
systematiska
sjukdomar hos
patienter med
parodontit och
sambandet mellan
den allmänna hälsan
och parodontit.
I studien deltog 1006
personer, varav 426
män och 580 kvinnor.
Medelåldern var 53 år
och var mellan 40-86
år.
Undersökningen
genomfördes som en
retrospektiv studie.
Data samlades in
från
tandvårdsjournalen
och hälsoenkäter.
Patienter som hade
hjärt- och
kärlsjukdom,
diabetes eller
reumatoid hade
färre kvarvarande
tänder jämfört med
patienterna som inte
har någon sjukdom.
Syftet var att bedöma
det parodontala
statuset och antalet
saknade tänder hos
patienter med
nyligen identifierade
prediabetes eller
diabetes mellitus.
Två kohorter med
totalt 1097 patienter.
Dessa deltagare
uppfyllde
inträdeskriterierna och
gick med på att delta i
studien.
Deltagarna fick
genomgå en
fullständig
parodontal
undersökning och
fick lämna blodprov
med ett stick i
fingret.
För BoP fanns det
betydande
skillnader mellan
diabetes och
prediabetes, och
mellan diabetes och
normoglykemiska
grupper. För
saknade tänder
fanns det inte stora
skillnader.
Tandlossning kan
vara tidiga
komplikationer av
diabetes mellitus.
23
Meenawat A, Punn
K, Srivastava V,
Meenawat AS,
Dolas RS, Govila V.
(2013)
God 87 %
Mohamed HG, Idris
SB, Amed MF, Boe
OE, Mustafa K,
Ibrahim So, Astrom
AN. (2013)
God 90 %
Pranckevicienea A,
Siudikienea J,
Ostrauskas B,
Machiulskienea V.
(2014)
Medel 75 %
Syftet var att
utvärdera periodontal
hälsostatus hos
patienter med
diabetes typ 1 (DM1)
och att upprätta ett
samband mellan
metabol kontroll och
parodontala
hälsostatus.
I studien deltog 28
patienter, varav 17
män och 11 kvinnor.
Medelålder var 32,9 ±
10.71 år, med en
räckvidd på 18-50 år.
Ett fall kontrollerad
klinisk studie.
Parodontala
hälsoparmetrar,
plackindex, gingival
index, fickdjup och
kliniskt attachment
loss registrerades hos
dessa patienter som
hade diabetes typ 1.
Den parodontala
hälsan hos
diabetiker gruppen
var nedsatt, de hade
mer gingival index,
fickdjup och klinisk
fästenivå.
Syftet var att jämföra
kliniska och
subjektiva orala
hälsoindikationer hos
vuxna personer I
Sudan med diabetes
typ 2.
I studien deltog 457,
varav 154 diabetiker
och 303 icke
diabetiker.
Studiens resultat
visade att patienter
med diabetes typ 2
hade fler saknade
tänder, mer
fickdjup, ≥4mm,
furkationsinvolverin
g samt ökad
tandmobilitet.
Syftet var att
utvärdera samband
mellan diabetes
mellitus - relaterade
faktorer och
parodontala
parametrar bland
vuxna patienter med
diabetes mellitus.
Deltagarna i studien
var 179 slumpmässigt
utvalda, 18-62 åriga
med diabetes typ 1
och 87 slumpmässigt
utvalda, 32-72 åriga
med diabetes typ 2.
Deltagarna
intervjuades med
stöd av ett
strukturerat
frågeformulär som
omfattade frågor
kring
sociodemografi,
livsstil och
livskvalitet samt
frågor om munhälsa.
De fick även
genomgå en
fullständig
parodontal
undersökning karieskontroll.
Dataanalys utfördes
med r espect till
patienternas ålder,
diabetes, metabolisk
nivåreglering,
varaktighet samt
diabetes typ. Binär
regression använders
för att testa
förhållandet av olika
parametrar med
CAL.
Patienter med
diabetes typ 2 hade
en svårare grad av
parodontit. Hos
patienterna med
diabetes typ 1 hade
>45 svårare grad av
parodontit.
24
Schjetlein AL,
Jorgensen ME,
Lauritzen T,
Pedersen ML.
(2014)
God 95 %
Sukhdeep Singh,
Veerendra Kumar,
Sheela Kumar,
Anitha Subbappa.
(2008)
Medel 70 %
Syftet var att
uppskatta
prevalensen av
parodontit bland
patienter med
diabetes i Nuuk,
Grönland och att
observera om
tandvården var
förenad med
förbättrad
periodontal status
och metabol kontroll.
I studien deltog 62
patienter.
Data samlades in
från elektroniska
journaler (EMR),
dock en
telefonintervju.
Patienterna erbjöds 3
undersökningar
(fullständig
parodontal
undersökning,
information och
instruktion om
egenvård) med 3
månaders intervall.
Det visades att 21,0
% (13/62) av
diabetikerna hade
parodontit och 41,9
% (26/62) hade
färre än 20 tänder.
Sambandet mellan
diabetes och
parodontit var känd
av 20/62 patienter.
Syftet med denna
studie var att
undersöka effekten
av förbättrad
parodontal hälsa på
patienter med
diabetes typ-2.
Sammanlagt var det
45 patienter med
diabetes typ 2 och
generaliserande
parodontit som deltog
i studien. Deltagarna
delas in i tre grupper,
15 patienter ingick i
varje grupp. Grupp A
och B var
behandlingsgrupper
och grupp C var
kontrollgruppen.
Registering av
parodontala
parametrar gjordes
där ingick
registrering av
plackindex gingival
index, fickdjup och
klinisk fästenivå.
Metaboliska
parametrar
registrerades, där
ingick registrering av
(FBG), (PPG) och
glykerat hemoglobin.
Registeringen
gjordes från dag ett
och vid slutet av 3
månader.
En statistisk
signifikant effekt
kan påvisas för
parodontala
parametrar för både
grupp A och B.
Glykerat
hemoglobin värden
visade statistisk
signifikant
minskning i
behandlingsgrupper
na jämfört med
kontrollgruppen.
25
