Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
MAT OCH NÄRING
Kroppen består av samma saker
som vi äter
Vitaminer
Mineraler,
spårämnen
Protein
Fett
Kolhydrater
Vatten
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Hur ser rekommendationerna ut?
Svenska Näringsrekommendationer 2005 (SNR)
Nordiska näringsrekommendationerna 2004 (NNR)
Vetenskapligt
Riktlinjer förunderlag
Planering av koster
måltidsordning
för friska grupper
Rek. om vitaminer
och mineraler
Rek. om
kostens variation
SNR 2005
Ref.värden
energiintag
Rek. om
alkohol
Rek. om
Rek. om salt
energifördelning
Rek. om
fysisk aktivitet
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
ENERGI
•
•
•
•
Basalmetabolism
Fysisk aktivitet
Underhåll
Tillväxt och utveckling
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
1
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Energibehov per dygn
Kcal/dygn
Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Barn Barn 2- Barn 6- Vuxen Vuxen
12-23
5 år
9 år
man kvinna
mån
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Energiomsättning hos småbarn
Studie vid Linköpings universitet samt Umeå
Universitet om energiomsättning och kroppssammansättning
hos småbarn. 59 fullgångna friska barn i Umeå. Av de 59 var
30 barn 9 mån och 29 barn 14 mån gamla.
Metod: dubbelmärkt vatten. Insamling av vikt- och
längduppgifter.Vikt-, längd- och BMI-uppgifter
överensstämde väl med nyligen publ svenska referensdata.
Funnet energibehov: 15-20 % lägre än gällande
rekommendation. Denna studie stöder en revision av
rekommendationerna för dagligt energiintag till små barn.
Tennefors C, Coward WA, Hernell O, Wright A, Forsum E. Total energy
expenditure and physical
activity level in healthy young Swedish children 9 or 14 months of age. Eur J
Clin Nutr. 2003
May;57(5):647-53
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Energibehov
• Energibehovet/kg kroppsvikt är högre
för barn än för vuxna
3-åring (15 kg)
1200 kcal
= 80 kcal/kg
Vuxen kvinna (65 kg)
2275 kcal
= 35 kcal/kg
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
2
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Energibehov per kg kroppsvikt
Kcal/kg
kroppsvikt
Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Barn Barn 2- Barn 6- Vuxen Vuxen
12-23
5 år
9 år
man kvinna
mån
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Näringstäthet
• Barn äter mindre mängd mat
• Viktigt att maten är näringstät =
innehåller mycket näring i förhållande
till den energi maten ger
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Referensvärden för
energiintag
Ålder
Kcal/kg/dag
1 mån
3 mån
6 mån
12 mån
18 mån
93
87
85
85
85
NNR 2004
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
3
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Forts referensvärden för
energiintag
Ålder
år
2 år
3 år
4 år
5 år
6 år
7 år
8 år
9 år
Pojkar
kcal/kg/dag
85
85
79
78
78
78
74
71
Flickor
kcal/kg/dag
85
79
76
76
76
73
68
63
NNR 2004
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Hur räknar man ut hur mycket
energi ett barn behöver?
Aktuell vikt x rek. mängd kcal för ålder
flicka 6 månader vikt: 7,5 kg
7,5 x 85 kcal = ca 640 kcal
Om barnet är underviktigt - räkna på vad
barnet borde väga
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Livsmedelsverket
• Råder nyblivna mammor att, om möjligt, ge enbart
bröstmjölk till spädbarn fram till cirka sex månaders ålder,
och därefter komplettera med annan mat.
• Det är fördelaktigt om bröstmjölk utgör en del av maten
under hela första levnadsåret eller längre. Enbart amning
under de första sex månaderna medför många fördelar för
såväl barnet som modern. Bröstmjölken ger skydd mot
infektioner, är perfekt sammansatt, hygieniskt förpackad,
alltid färdiglagad, lagom varm, lättillgänglig och dessutom
billig. Bröstmjölken är anpassad efter barnets behov och
dess sammansättning ändras i takt med att barnet växer. Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
4
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Rekommendation om
introduktion av tilläggskost
• ESPGHAN (European Society for Pediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition)
(Complementary feeding. Journal of Pediatric gastroenterology and Nutition 46.99-110, 2008)
•
•
•
Enbart amning upp till ungefär 6 mån är ett önskvärt mål.
Tilläggskost bör inte introduceras före 17 veckors ålder och man
bör starta med tilläggskost senast vid 26 veckors ålder.
Det finns inga bevis för att undvikande eller senareläggande av
introduktion av livsmedel som kan orsaka allergier så som fisk och
ägg kan minska risken för utveckling av allergier. Detta gäller både
barn med och utan risk för att utveckla allergier.
Gluten bör introduceras gradvis under fortsatt amning då det kan
förebygga risk för celiaki, typ 1 diabetes och veteallergi.
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
0-6 månader
• Bröstmjölk
• Fr 1 mån ålder 5 st D-/ADdroppar/dag
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Bröstmjölk
• Ca 70 kcal per 100 ml
• 100 ml bröstmjölk: 4 - 4,6 g fett (4 %)
ca hälften av energin i bröstmjölk
kommer ifrån fett
Energifördelning i %
38
5
57
Kolh
Fett
Prot
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
5
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Fr 6 mån
• Bröstmjölk
• 5st D-/AD-droppar/dag
• Smakportioner
potatis
grönsakspuréer
fruktpuréer
gröt, kex, bröd
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
7-8 månader
•
•
•
•
Bröstmjölk
5 st D-/AD-droppar/dag
Välling, gröt
Puréer (potatis, grönsaker,
kött/fisk/fågel, frukt och bär)
• Smörgås med matfett
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
8-12 mån
•
•
•
•
Bröstmjölk
5st A-/AD-droppar/dag
Välling, gröt
Finfördelad kött/fiskrätt m.
pasta/ris/potatis
• Frukt, bär, grönsaker
• Fil, yoghurt, mindre mängder mjölk
• Smörgås med matfett och pålägg
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
6
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
LIVSMEDEL SOM BÖR
UNDVIKAS
under första levnadsåret
• Spenat, rödbeta, mangold, bladselleri,
nässlor
• Honung
• Salt
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
ATT LÄRA SIG ÄTA
VANLIG MAT
• Smakpreferenser utvecklas på ett tidigt
stadium
• Neofobi – rädsla för ny mat
• Krävs många presentationer innan barn
accepterar nya smaker
• Blanda med någon smak barnet känner igen
• Att lära sig äta är en träningssak liksom
andra färdigheter (sitta, krypa, gå)
• Barn som mest neofobiska vid 2 ½ års ålder
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
7
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
PROTEIN
• Barn behöver protein för
upprätthållande av kroppsmassa men
även för tillväxt och utveckling
• 8 essentiella aminosyror; isoleucin,
leucin, lysin, metionin, fenylalanin,
treonin, tryptofan, valin
• Histidin och ev arginin är essentiella
för barn
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Protein
• Till barn som inte ammas
rek. 7-10 E% protein
• Man räknar med att proteinet i
bröstmjölken har högre biologiskt värde
(arteget) behövs sannolikt något lägre
intag för att täcka behovet
• Proteinintaget bör inte överstiga
10 E % före 6 mån ålder
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Rek proteinintag
Ålder
1 mån
3 mån
6 mån
12 mån
18 mån
gram protein/kg
1,6-2,3
1,5-2,2
1,5-2,1
2,1-3,2
2,1-3,2
* gäller ej ammade barn
* rek. för barn 0-6 år ges ej i NNR 2004
* beräknade värden från NNR 1996 (7-10 E% protein)
för åldern 12-18 mån (10-15E%)
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
8
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
FETT
Spädbarn behöver en högre andel fett
i maten och lite högre andel n-6
fettsyror än vuxna. Finns ingen rek att
begränsa mängden mättat fett hos små
barn.
Ålder
Energiprocent
0-6 mån
6-11 mån
12-23 mån
Ca 50
30-45
30-35
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
NNR 2004
Forts fett
• n-6 fettsyror (linolsyra):
Barn upp till 1 år
minst 4 E%
Barn 12-23 mån
3 E%
• n-3 fettsyror (α-linolensyra)
Barn upp till 1 år
minst 1 E %
Barn 12-23 mån
minst 0,5 E%
• DHA bildas av α -linolensyra. Finns i
bröstmjölk. Förekommer i hög koncentration i
centrala nervsystemet.
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Fettintag under spädbarnsåret
•
•
•
•
•
•
•
•
•
300 friska svenska barn, 6 mån, longitudinell prospektiv studie
Matdagbok under 5 dagar och antropometriska data genomfördes
månadsvis upp till 12 mån
Serumlipider var tagna vid 6 mån och vid 12 mån (276 barn)
RESULTAT
Det totala fettintaget följde NNR men intaget av PUFA var lågt
5,6 E% och det mättade fett var högt 15,1 E%
Högre PUFA var associerat med ett lägre total kolesterol, LDL och
apolipoprotein hos flickor ej hos pojkar
KONKLUSION
Högre PUFA och lägre intag av mättat fett sänker TC, LDL tidigt i
livet ffa hos flickor. För att förbättra blodfetterna tidigt verkar
det som om kvaliteten på fett är viktigare än kvantiten
I Öhlund, A Hörnell, T Lind and O Hernell (2007)Dietary fat in infancy should be more
focused on quality than on quantity.European Clin Nutr 2007, 1-7.
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
9
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Vanliga frågor om fett?
*Standardmjölk upp till 1 års ålder, därefter från
ca 2-årsålder lättmjölk
*Matfett: med minst 70 % fett varav högst 1/3
är mättat fett, förskoleålder
*Barn som inte äter fisk rapsolja, och margarin
baserat på rapsolja.
*Extra fett? Upp till 3 år kan barn behöva extra
fett i maten. Max 1 tsk/dl mat eller 1 msk /dag
INDIVIDUELLT
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
KOLHYDRATER
• Under barnets första månader är
laktos den dominerande kh-källan
• Laktasaktiviteten hög vid födseln
• Amylas har låg aktivitet i tidig ålder,
ökar under det första levnadsåret
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Forts kolhydrater
Ålder
Energiprocent
0-6 mån
6-11 mån
12-23 mån
ca 40
45-60
50-55
NNR
2004
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
10
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Forts kolhydrater
• Sackaros tillför energi men inga
vitaminer och mineraler. Om en stor
del av näringsintaget tillgodoses via
sackaros och sockerrika livsmedel
försämras näringsintaget
• Ett högt fiberinnehåll i maten påverkar
energitätheten negativt
• Ett för högt intag av fiber och lågt
intag av fett kan leda till diarréer
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Fiber
• Fiberintaget i genomsnitt 11-13 g per dag
(motsvarar 1,8 g/MJ), Riksmaten.
• Nya rekommendationer från 1-2 års
ålder ca 15-23 g (motsvarar 2-3 g/MJ)
• Barn under 4 år bör äta frukt och
grönsaker till varje måltid
• Äta 400-500 g frukt och grönsaker/dag,
välja nyckelhålsmärkta spannmålsprodukter.
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Fiber 15 g
• 2x200 ml fullkornsvälling
• 2st skivor rågsiktsbröd à 30 g
• 2 st paprika ringar, 3 msk gröna
ärtor, ½ dl riven morot
• 1 st potatis, ½ dl pasta
• ½ apelsin, ½ äpple, 1 st banan, ½ päron,
1 st mandarin
– Frukt och grönsaker väger tillsammans
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
400 g.
Dietist Jenny Stålhammar
11
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Frukt och grönt 400 g
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Frukt och grönt 260 g
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
FÖRSTOPPNING
• Ovanligt att bröstuppfödda barn är
förstoppade
• Bifidus modersmjölksersättning
• När man börjar med smakportioner
får avföringen en fastare konsistens
• Katrinplommon, päronpuré, messmör
• Äldre barn - viktigt med tillräckligt
med vätska, frukt, grönsaker, grovt
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
bröd
Dietist Jenny Stålhammar
12
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
VITAMINER OCH MINERALER
• (AD-vitamin)
A-vitamin: syn, tillväxt, epitelvävnadernas
normala delning och tillväxt
D-vitamin: skelett, tänder
• Brist på D-vitamin: RAKIT
• D-droppar 5 st/dag (från 1 mån ålder)
5 droppar, 10 mikrogram D-vitamin
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
D-droppar
• Från 4 veckor upp till 2 års
ålder oavsett årstid.
• Riskbarn
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
D-vitamin - rek dagsintag
Mikrogram
D-vitamin
Idé Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket
8
7
6
5
4
3
2
1
0
3-åring
Vuxen kvinna
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
13
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Kalcium - rek dagsintag
mg kalcium
800
700
600
500
400
300
200
100
0
3-åring
Vuxen kvinna
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Järn - rek dagsintag
mg järn
Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
3-åring
vuxen man
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Järn
• Föds med järnförråd
• Efter 6 mån är förråden ” tömda”
• Komjölk är järnfattigt, viktigt att det lilla
barnet ej får för stora mängder mjölk på
bekostnad av järnrikare livsmedel
• Viss restriktion med mjölkprodukter upp
till 1 års ålder
• Ind.tillverkad välling och gröt är
järnberikad
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
14
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
VÄTSKA
• I nyföddhetsperioden är
vätskebehovet som störst. Beror på
att njurarna har dålig förmåga att
koncentrera urinen. Från dag 4 är
behovet 150 ml vätska/kg kroppsvikt
och dygn.
• Vuxna har ett behov på 40 ml/kg
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Vätskebehov
Ålder
Vätska ml/kg
0-3 mån
4-6 mån
7-9 mån
10-12 mån
1-3 år
4-6 år
7-10 år
11-14 år
15-18 år
150
130
120
110
95
85
75
55
50
Ref. Shaw & Lawson, Clinical Pediatric Dietetics, 2001
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
HUR VET MAN ATT BARNET
ÄTER TILLRÄCKLIGT?
• Längd - och viktkurvan är barnets
”färdskrivare”
• Vid lågt matintag sker en
viktavplaning/viktminskning
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
15
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Hjälpmedel
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
XP Dietist (Kost och
Näringsdata)
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
ORSAKER TILL VIKTAVPLANING/VIKTMINSKNING
•
•
•
•
•
Otillräckligt matintag
Kräkningar
Långdragna infektioner
Maldigestion, malabsorption
Akut/kronisk sjukdom
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
16
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
BARNETS VIKTUTVECKLING
0-3 mån
3-6 mån
6-9 mån
9-12 mån
12-24 mån
2-5 år
200 g/vecka
150 g/vecka
100 g/vecka
50-75 g/vecka
2,5 kg/år
2 kg/år
Ref. Karlberg mfl Barnhälsovårdsjournal 1972
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
MÅLTIDSORDNING
• Barn bör äta oftare än vuxna p g a högt
behov av energi och näringsämnen i
förhållande till sin kroppsvikt
• Under de två första levnadsåren:
behöver äta med 2-2,5 timmars mellanrum
• Äldre barn: behöver äta med 3-3,5 timmars
mellanrum
• 3 huvudmål och 2-3 mellanmål
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
TALLRIKSMODELLEN
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
17
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
TALLRIKSMODELLEN
• Tallriksmodell för 1-2 års ålder
Högre proteinbehov =
mer kött/fisk/ägg
Tallriksmodellen delas i tre lika
stora delar
• Tallriksmodellen för äldre barn har
samma proportioner som för vuxna
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Hur äter våra barn och
ungdomar?
• ”Riksmaten” (2003)
• Livsmedelsverkets
undersökning om
barns matvanor
• 4-åringar, årskurs 2
och årskurs 5
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Hur äter våra barn och
ungdomar?
• För mycket mättat fett
– korv 2-3 gånger per vecka
• För lite fleromättat fett
– fisk 1-2 gånger per vecka
• För mycket salt
• För lite fibrer
– hälften av rekommenderad mängd av frukt
och grönsaker
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
18
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
Hur äter våra barn och
ungdomar?
• För mycket socker och enkla
sockerarter
– läsk, saft, godis, smaksatta
mejeriprodukter, bullar, kakor, kex
– 2-3 söta livsmedel per dag
• 25% av dagligt energiintag kommer från
godis, läsk, snacks, glass, efterrätter
och bakverk
• Äter 1-2 hg godis per vecka
• Dricker 2 dl saft/läsk per dag
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
•Mat för förskola
•Mat för skola
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
MATVÄGRAN
• Människor föds med inbyggd
aptitreglering
• Viktigt att barnet själv får avgöra hur
mycket mat det vill ha
• God, näringsrik, varierad i trevlig miljö
• Matvägran eller dålig aptit vanligt vid
akuta infektioner
• Om ingen infektion eller om matvägran
blir långvarig bör man utreda vidare
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
19
Barns energi- och näringsbehov
2009-01-22
DIETIST
•
•
•
•
•
•
Utredning med dietist
Noggrann kostanamnes
Matdagbok (3 dgr kostregistrering)
Näringsberäkning
Bedömning - vad klarar familjen av?
Vilka personer finns runt omkring barnet?
Släkt, dagis, skola?
• Adekvata kostråd
• Uppföljning, kommunikation med övriga
vårdgivare
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Spädbarnskostens betydelse för hälsan
Isländsk studie där 140 friska barn följdes från födseln till 12 månaders
ålder. Barnen vägdes och mättes regelbundet under första levnadsåret,
blodprover togs och kostregistrering i hemmet utfördes 1 gång/månad upp
till 12 mån ålder. Vid 6 års ålder gjordes ny kostregistrering och nya längdoch viktuppgifter samlades in.
Konklusion: Kort amning och snabb tillväxt under första levnadsåret har samband med ett ökat BMI vid 6 års ålder.
De barnen som ammades kortare period hade lägre LDL,
totalkolesterol samt ett sämre järnstatus vid 1 års ålder. Ett alltför högt intag
av protein under den senare delen av spädbarnsåret
kan enligt studien bidra till övervikt hos barn. Till barn i 9-12 mån ålder
rek de isländska forskarna; max 500 ml komjölk/dag samt fisk, kött och
järnberikade frukostcerealier för att förbättra järnstatus.
Man rek även amning under hela första levnadsåret.
Eur J Clin Nutr. 2003 Apr;57(5):505-13
Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 Dec;27(12): 1523-7
Eur J Clin Nutr 2003 Nov; 57 (11):1479-85
Akademiska barnsjukhuset Dietist Jenny Stålhammar
Dietist Jenny Stålhammar
20
