Internationella relationer
Nina Nikku
Avd för pedagogik och sociologi
• Internationella relationer/globalisering
• Hur människor berörs av detta
• Litteratur
Bauman, Arbete, konsumtion och den nya
fattigdomen
Giddens, Sociologi, kap 2, 10, 11, 13, (20), 21 och 22
Seminarium torsd 14/2
•
•
•
•
•
•
•
Fm och em
3 grupper varje seminarium
Var sin uppgift
Disponerar 30 min var
Beskriva, teoretisk koppling, diskussionsfrågor
Kort skriftligt underlag inlämnas
Projektor finns om så önskas
Arbetsetik och
konsumtionsetik
Två begrepp som hjälper till att förklara
Baumans tankar om samhällets utveckling,
välfärdsstaten, arbetslöshet och fattigdom
Zygmunt Bauman
• Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen
• Globalisering
Att vara fattig
• Vem är fattig
• Beroende på hur vi alla lever våra liv
• Bauman´s diskussion kring innebörden av att vara
fattig
Arbetsetik
• Måste ge först för att få senare
• Det är fel att nöja sig med mindre i stället för mer
• Människor har sin arbetsförmåga att sälja och kan
tjäna sitt uppehälle
• Det är bara sådant arbete som har ett värde för
andra som har moraliskt värde
Disciplinetik
• Strunta i stolthet och ära, mening och syfte
• Arbeta med all din kraft
Människosyn
• Fattiga umbärliga
• Som råttor
Två alternativ
• Att få understöd
• Att arbeta
Arbete
• Levebröd
• Bestämde ställning i samhället
identitet
bestämde resten av livet
• Industrialiseringen, arbetsetiken, att få andel av
överskottet
• Mänsklig värdighet mäts i pengar
• Kom att bilda förutsättning för
konsumtionssamhället
Konsumtionssamhället
• Tillfredsställelse av behov och BEGÄR
• Pengar förmedlar
• Att konsumera = att förstöra, förbrukas
Människor tränas till en social identitet
Begär – tillfredsställelse
Spänningen i det nya och okända
Tillfredsställelse äv missnöje – saknar begäret och
spänningen
• Tvång – berövad friheten att motstå frestelser
•
•
•
•
• Vägen till självidentitet – måste vara konsument för
att vara någon
• Konsumtionstro
• Ekonomisk tillväxt
• Konstruera sig själv
Identitet
•
•
•
•
Förvärvas, innehas, försvinna
Konsumtionsvaror bör ej vara livslänga
Normativa regler dysfunktionella
Konsumtionssamhället mot alla regler
Valfrihet
•
•
•
•
Stratifieringsstege
Förmögenhet
Nu-samhälle
Estetiken viktigare än etiken
Arbete
•
•
•
•
•
Intressant eller trist
Bra arbete = tillfredsställande i sig
Om inte = förnedrande
Arbete som självförverkligande
Arbete på flexibla marknaden
Fattigdom
Arbetsetiken
•
•
•
•
•
Arbetslöshet är onormalt
Brist på arbetsvilja
Dagens paradox
Fattigdom fara för överlevnad
Men också socialt och psykologiskt tillstånd
Utestängd från
konsumtionssamhället
•
•
•
•
•
TRÅKIGT
Leda = stratifieringens psykologiska dimension
Plågsamt, väcker vrede
Att utmana lag och ordning blir substitut
stigma
Samhällets utveckling
• Produktionen alltmer industriell
• Produktionen ökar
• Antalet sysselsatta minskar
(omstrukturering, rationalisering, nedskärning…)
• Flyttad produktion
• Börsens uppgång, utbetalning av stora bonusar
Välfärdsstaten
• Statens plikt och skyldighet att garantera alla
medborgares välfärd
• Överlevnad med värdighet
•
•
•
•
Allmän välfärd – kollektiv försäkring
Förutsättningarna är att det normala är arbete
Klara sig igenom svåra tider – för att återgå i arbete
Välfärdsstaten ett komplement till arbetsetiken
Varför fick välfärdsstaten
ett starkt stöd?
• Allmän, ej behovsprövad
• Rädslan
• Frihet ta risker
Välfärdsstaten i kris
•
•
•
•
Behovsgrundat stöd
Brist på efterfrågan av arbetskraft
Offentlig omvårdnad/service standard
Köper egna försäkringar
Renässans för
arbetsetiken
• Skilja de förtjänta fattiga från de icke-förtjänta
Ekonomisk tillväxt – ökad sysselsättning
= två mål som strider mot varandra
Underklass
• Avvikare
• Valinkompetens
• Fråntar samhället från skuldkänslor
• Längtan efter ordning (enhetlighet, förutsägbarhet,
regelbundenhet)
• Människan är nyckfull, oregelbunden, oförutsägbar,
varierande
• Att vara mänsklig innebär ständiga val
• Normen säger vad det innebär att uppträda på
ordningsamt sätt i ordnat samhälle
• Onormal = avsteg från mönstret
• Mkt onormal = avvikelse, kräver ofta terapeutiskt el
bestraffande åtgärd
• Fattiga som en industrins reservarmé
• I dagens konsumtionssamhälle behövs ej arbetskraft
• Fattiga bryter mot normen om
konsumtionskompetens inte sysselsättningsnormen
• Välfärdsstaten som rekommodifierade till arbetskraft
idag ingen lönsam investering
Fattigdomsfrågan blivit en
fråga om lag och ordning
• Ett fenomen som inte väcker etisk hänsyn
• Sudda bort smutsfläcken
• Försluten av moralisk gemenskap en explosiv
blandning
Baumans svar
• Måste ställa frågor
• Socialförsäkring gnm beskattning utan
behovsprövning
• Arbete betraktas i vidare mening
• Skilja berättigandet till en summa pengar från
förmågan att tjäna pengar
• Mänskligheten måste förändra sig själv
