Välfärdsstaten
som ett upplysningsprojekt
- och dess framtid
Joakim Palme
Uppsala universitet
Vad är upplysning? (Kant)
Upplysning är människans utträde ur hennes
självförvållade omyndighet.
Omyndighet är oförmåga att göra bruk av sitt
förstånd utan någon anledning.
Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till
densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist
på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan
någon annan anledning.
Sapere aude! Hav mod att göra bruk av ditt eget
förstånd lyder alltså upplysningens valspråk.
Å
ld
ti
et
m
en
hu
s
er
do
To
m
do
m
Fa
m
ilj
U
ng
låg
B
ar
nd
om
Fattigdom
hög
Rowntrees fattigdomscykel
- 100 år sedan
10
0
Generationskontrakt
• Legenden om hur barnet övertygar sin
förälder att ta hand om sin mor/farförälder i utbyte mot att barnet lovar att
ta hand om sin förälder på livets höst
• Myter och verklighet
• Vårt gemensamma generationskontrakt
Välfärdsstaten och
samhällssutvecklingen I
• K Marx – fördelningskonflikt
• M Weber – rationaliseringsprocess
• E Durkheim – social kontroll
Välfärdsstaten och
samhällssutvecklingen II
• 1930-talskriserna och välfärdsstaten:
• Keynes – depressionen och den
ekonomiska politikens modernisering
• Myrdals - ’Kris i befolkningsfrågan’
och den moderna socialpolitikens
grunder
Välfärdsstaten och
samhällssutvecklingen III
• R H Tawney – strategi för jämlikhet,
civilisationsprocess
• T H Marshall – det civila, politiska
och sociala medborgarskapet
• R A Titmusss – ett samhället baserat
på andra värden än egenintresset
Välfärdsstaten och
samhällsutvecklingen IV
• J Rawls – rättvisa
• S Johansson – resurser och
handlingsutrymmen
• A Sen – ’capability’ (förmågor)
Välfärd
• Individers resurser, som gör det möjligt
att styra livsvillkoren och öka
handlingsutrymmet
• Flera dimensioner: hälsa, arbete,
inkomst, utbildning, social förankring och
trygghet, politiskt deltagande
• Lättare enas om vad som är ofärd, än vad
som utgör det goda livet
Välfärd ≠ Välfärdsstat
Ofärd i välfärdssamhället
Framstegstanke i förfall?
• Ojämlikhet
• Livskvalitet
• Miljöförstörelse
Framtidsstudierna
• I det kalla krigets skugga sökte vetenskapsmän
och intellektuella alternativen i de stora
politiska frågorna
• Svenska demokratiska framtidsstudier som en
del av grundforskningen om samhällets
långsiktiga utveckling
• Forma framtiden!
Kritiken mot välfärdsstaten
• Nymarxismen – exploateringen och
den sociala kontrollen
• Nyliberalismen – statens illegitima,
destruktiva expansion
Välfärdspolitikens medel
Stat - kommun, marknad, tredje sektorn,
familjen
• Resurs för individen som brukare
• Försäkring inför framtida behov
• Investering i framtiden
• Tillgänglighet och kvalitet i resurser,
försäkringar och investeringar avgör
värdet
Den globala finanskrisen går över
i en realekonomisk kris med
negativ tillväxt, hög arbetslöshet
och urholkade statsfinanser….
Sveriges befolkning år 2006
fördelad på ålder och kön
100+ år
90 år
80 år
70 år
60 år
Män
Kv
50 år
40 år
30 år
20 år
10 år
0 år
75 000
50 000
25 000
0 000
25 000
50 000
75 000
Brundtland Rapporten 1987
Vår gemensamma framtid:
‘Hållbar utveckling...
tillgodoser dagens behov utan
att äventyra kommande
generationers möjligheter att
tillgodose sina behov’
Hållbara lösningar kräver politiskt mod
• Intellektuellt mod att kritiskt granska de
existerande institutionerna
• Politiskt mod att genomföra nödvändiga
och angelägna reformer
• Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga
skatter för att investera i den framtida
skattebasen
• Politiskt mod att engagera sig i
governance: globalt, EU, nationellt, lokalt
Europa
Lissabon agendan 2000-2010
- det gemensamma målet för EU
” Den mest konkurrenskraftiga och
dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i
världen, kapabel till hållbar utveckling med
fler och bättre jobb och bättre social
sammanhållning.”
Den sociala investeringsagendan
• Gå bortom direkta responser på den nuvarande
krisen för att undvika upprepa gamla misstag
• Globala finankrisen ändrar synen på vad som är
möjligt
• Hur kan ‘rethink’ den europeiska framtiden –
post-Lisbon – med en av klimatfrågan förlängd
tidshorisont?
• Humankapitalinvesteringar har inte fått så stort
utrymme I debatten
sociala investeringar handlar om att
förbättra situationen för svaga grupper i
samhället genom att förbättra deras
livschanser, framförallt i relation till
arbetsmarknaden
Den nya framtidsagendan
EU2020 lyfter tre prioriteringar:
• Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på
kunskap och innovation
• Hållbar tillväxt: främja en mer resurseffektiv effektiv,
grönare och mer konkurrrenskraftig ekonomi
• Inkluderande tillväxt: främja hög-sysselsättnings
ekonomi för social sammanhållning
Fyra problem med EU2020 agendan
• Fokus på utgiftsminskningar istället för
intäkter, kan blockera en
investeringsansats
• Saknas: mål för gymnasie- och
yrkesutbildning
• Hållbarhet för de sociala
trygghetssystemen
• Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål
Hur ser den ekonomiska livscykeln ut?
• I varje samhälle måste det finnas ett
intergenerationellt överföringssystem:
Genom familjen och andra sociala
nätverk
Genom sparande i produktivt kapital
eller andra tillgångar
Genom den offentliga sektorn
1.5
1
0.5
0
0
-0.5
-1
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100
600 000
Omfördelningar per capita 2003
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
-100 000
-200 000
-300 000
0
5
10
15
20
25
30
Nettosparande
Inom hushåll
Mellan hushåll
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
Genom offentliga sektorn
Arbetsinkomster
95
100
Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
•
•
•
•
Offentligt finansierade barnomsorg
Kvaliteten i obligatorisk skolgång
Kraven på yrkeskunnande för unga
Den ”lärande ekonomin” - företag och
anställda behöver ständigt förbättra
kompetenser
Policy Press 2012
Nelson and Stephens:
Länderjämförelser
Insatser:
• Resurser till ECEC
(dagis och förskola)
• Resurser till skola,
yrkesutbildning och
högskola
• Resurser till aktiv
arbetsmaknadspolitik
• Generösa
trygghetssystem
Utfall:
• Lägsta 20%
”läskunnighet”
• Medel “läskunnighet”
• Sysselsättningsnivå
• Sysselsättning i “lärande”
jobb
Den sociala investeringsagendan
• Investeringar idag innebär mindre
konsumtion idag
• Utan skatter inga offentliga investeringar
• ‘Lärande’ som en komponent i den
europeiska integrationen – outnyttjad
potential
Ändra räkenskaperna och
utvärderingskriterierna
• bortom ett år
• bortom inkomst – välfärd resurser i flera
dimensioner
• inkludera investeringar
behov av nya sociala indikatorer bortom
BNP
Sverige
Åldrandet föryngrar
• 40-talisternas uttåg ger yngre arbetskraft
• 90-boomen träder in på
arbetsmarknaden
• 60-talisterna ersätter 40-talisterna
• Utbildningsnivån höjs
Fattigdom
-
hög
Vår tids fattigdomscykel
10
låg
0
om
d
n
ar
B
n
U
m
o
gd
ilj
m
a
F
m
o
T
hu
i
t
t
e
s
l
Å
rd
e
d
en
om
Framtidskommissionens utmaningar
•
•
•
•
En åldrande befolkning
Delaktighet och jämställdhet
Grön tillväxt
Rättvisa och sammanhållning
Den politiska agendan
• Social sammanhållning
Den politiska agendan
•
•
•
•
•
Social sammanhållning
Socialt kapital
Social inkludering
Sociala investeringar
Socialt medborgarskap
Dialogos
förlag, 2011
Om vi vill motverka utanförskap måste vi
bygga relationer:
i familj, bland vänner, i föreningar, på
arbetsmarknaden, genom de offentliga
institutionerna
Och bekämpa riskfaktorerna:
låg inkomst, dålig utbildning, dålig
hälsa, dåligt boende
• Fattigdom och sociala problem under
uppväxten får negativa effekter på
arbetsmarknaden långt in i framtiden.
• Effekterna av både utbildningsframgångar
och riskexponering i vuxen ålder är starkare
för dem som en gång gått in på en negativ
karriär
• Utbildningsframgångar är avgörande för
möjligheterna att lämna en exkluderad
position. Den möjligheten står öppen över
hela livscykeln
Framtidsstudier
Framtidens politik på upplysningens
grund?
• Rationalitet och tolerans
• Universella värden och konkurrerande
visioner - handlingsalternativen
uttömda?
• Målstyrning och framtiden som
managementfråga
Framtidsstudier på agendan
• Upprätthålla de vetenskapliga kraven
• Samarbeten över disciplingränserna
• Former för samverkan mellan akademi,
framtidsstudier, beslutsfattare och
samhällsdebatt
Pluralism
• Hypoteser om framtiden på välgrundade
uppfattningar om hur världen fungerar
• Historia som en paradoxal nyckel till
framtiden, och förändring!
• Mot prognostisering!
• Klimatfrågan kräver samarbeten
• Metoddiskussion – vaksamhet mot
framtidskommunikation
Framtidsstudierna har en framtid!
• Avmystifiera framtiden genom att studera den
• Ogynnsamma trender kräver handling
• Osäkerheten stor globalt, EU, nationellt –
möjligheter till påverkan också stora
• Förmågan att analyser samspelet mellan olika
trender i samhällsutvecklingen allt viktigare
Dialogos
förlag
• Verkligheten sätter gränser för vad
som faktiskt låter sig göras.
• Vi behöver ständigt förbättra
kunskapsunderlaget om de
begränsningar som i praktiken
karaktäriserar våra förutsättningar att
forma framtiden.
• Först då kan vi utnyttja det
handlingsutrymme som faktiskt finns.
