Reglerad reproduktion
En studie över abortdiskursen i Kina och
abortmotståndet i USA
Författare: Kärstin Väster
Kandidatprogrammet Kultur
Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Uppsatskurs, kandidatuppsats, VT 2013
Handledare: Elisabet Apelmo
PROGRAM:
Kandidatprogrammet Kultur
INSTITUTION:
Institutionen för kulturvetenskaper, GU
ADRESS:
Box 200, 405 30 Göteborg
TELEFON:
031-786 0000
HANDLEDARE:
Elisabet Apelmo
TITEL:
Reglerad reproduktion. En studie över abortdiskursen i Kina
och abortmotståndet i USA.
FÖRFATTARE:
Kärstin Väster
ADRESS:
Södra vägen 77 412 54 Göteborg
E-POSTADRESS:
[email protected]
TYP AV UPPSATS:
Kandidatuppsats, 15hp
VENTILERINGSTERMIN: Vt 2013
Abstract:
This thesis is on the subject of different views on abortion. With a qualitative analysis
of the family planning policy in China and interviews with four persons living in China
I try to answer what abortion can mean in this context. I use the results from an
earlier study of the antiabortion lobby pro-life and the last republican candidate Mitt
Romney to compare how abortion is being constructed in different ways.
Reproduction is in both USA and China, among other countries, a subject for
regulation. Following thesis wish to explore how that is done and what consequences
it brings. I found that pro-life have centered the discussion on abortion round the
fetus and the signification of life which three out of my interviewees share. Lastly I
found the family planning policy being a part of how gender, sexuality and age is
constructed in a heteronormative way in China.
Keywords: China, abortion, reproduction, pro-life, family planning
2
Innehållsförteckning
1 Inledning
1 Inledning: ............................................................................................................................................. 4
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 4
1.2 Syfte och frågeställningar .............................................................................................................. 5
1.3 Teori och Metod ............................................................................................................................ 6
1.3.1 Postkolonial teori .................................................................................................................... 6
1.3.2 Diskursteori ............................................................................................................................ 7
1.3.3 Diskurspsykologi .................................................................................................................... 9
1.4 Källor och material ...................................................................................................................... 10
1.4.1 Intervjuer .............................................................................................................................. 11
1.4.2 Textmaterial: Family Planning in China .............................................................................. 11
1.4.3 Pro-life .................................................................................................................................. 12
1.4.4 Mitt Romneys ”values” ........................................................................................................ 13
1.5 Källkritik ..................................................................................................................................... 13
1.6 Urval och avgränsningar ............................................................................................................. 13
1.7 Tidigare forskning ....................................................................................................................... 14
1.8 Uppsatsens disposition ................................................................................................................ 17
1.9 Forskarreflexivitet och -etik ........................................................................................................ 17
2. Analys................................................................................................................................................ 19
2.1 Family Planning in China ............................................................................................................ 19
2.2 Jämförelse av Mitt Romney/Pro-life och Family Planning in China .......................................... 23
2.3 Intervjuanalyser ........................................................................................................................... 25
2.3.1 Tema 1: Betydelse av liv ...................................................................................................... 27
2.3.2 Tema 2: Förståelse av abort i könade termer ........................................................................ 29
2.3.3 Tema 3: Tal i kulturella skillnader ....................................................................................... 31
2.3.4 Tema 4: Abort i relation till stat och familjeplaneringspolitiken ......................................... 34
3. Avslutande och sammanfattande diskussion ..................................................................................... 37
Käll- och litteraturförteckning: .............................................................................................................. 39
Bilaga 1: ............................................................................................................................................ 40
Bilaga 2 ............................................................................................................................................. 42
3
1 Inledning:
1.1 Bakgrund
Mitt val att studera synen på abort i Kina grundar sig i ett intresse av genusvetenskap och en
vilja att bredda min uppfattning av reglering av reproduktion och abort som ett maktmedel. I
en tidigare uppsats har jag undersökt antiabort-motståndet i USA och kopplat detta till den
maktobalans jag upplever finnas mellan, i detta fall, kvinnor och män (Väster 2012). Jag vill
ta analysen vidare i en annan kontext, vad får då abort för innebörd? Vid litteratursök inför
denna studie har jag inte hittat något skrivet om abort i Kina som inte till stor del behandlar
den så kallade ”ettbarnspolitiken”. En översättning till svenska av den kinesiska benämningen
lyder egentligen familjeplaneringspolitik vilket jag också kommer att benämna den som.
Politiken tillkom i Kina 1979 för att sakta ner den lavinartade befolkningsökning som pågick.
Målet var att inte överskrida 1,2 miljarder före år 2000, ett mål som inte uppfylldes men
demografiskt syns ändå en stor skillnad. Politiken har medfört en rad genusbaserade
konsekvenser för Kinas samhälle, en sådan är snedfördelningen av antal pojkar och flickor
som föds. Då familjer i många fall endast har möjlighet att skaffa ett barn har ibland pojkar
föredragits på grund av deras potentiellt större möjlighet att vid vuxen ålder försörja familjen.
Detta har bland annat kallats för son preference och bidragit till statens ”Care for Girls
Campaign” (Eklund 2011). Könsselektiva aborter har varit en väg att gå för att försäkra sig
om en manlig avkomma vilket lett till den kinesiska statens officiella policy att
könsbestämning vid ultraljud är förbjudet. Hård kritik har från framför allt USA riktats mot
Kinas tvång till sterilisering och abort för att fullfölja målet med en långsammare växande
befolkning. Att Kina bryter mot de mänskliga rättigheterna har varit tätt haglande kritik, ett av
de svar jag fick när jag eftersökte informanter till min studie var ”not the human right issue
again…”. Jag undrar hur abortdiskursen ser ut i Kina, för mig är abort en högst politisk
feministisk angelägenhet, hur ser betydelsen ut här?
4
Min studie som utförts i Chengdu, Kinas femte största stad, har som ambition att genom en
kvalitativ undersökning resonera kring olika människors syn på abort i relation till Kinas
familjeplaneringspolitik. Ett avsnitt kommer innehålla en jämförelse med en amerikansk
abortdiskurs, jag kommer där utgå ifrån en diskursanalys jag gjort av antiabortrörelsen prolife. Viljan att göra en ny diskursanalys, nu gällande synen på abort i Kina och den
familjeplaneringspolitik som sedan 1979 bedrivs, samt att relatera till USA väcktes när jag på
republikanernas senaste presidentkandidat Mitt Romneys hemsida läste följande:
Because the good heart of America knows no boundaries, a commitment to protecting life
should not stop at the water’s edge. Taking innocent life is always wrong and always tragic,
wherever it happens. The compassionate instincts of this country should not be silent in the face
of injustices like China’s One-Child policy. No one will ever hear a President Romney or his
vice president tell the Chinese government that "I fully understand" and won’t “second guess”
compulsory sterilization and forced abortion. (Se bilaga 1)
Jag har genom min förra diskursanalys fått en ganska god förståelse över vad USA:s goda
hjärta står för i abortdebatten: att ett liv startar vid befruktning och därav fostrets höga status
som människa. Jag fann att det i väldigt hög grad talades om foster på pro-lifes och Mitt
Romneys hemsidor, men nästan inte alls om kvinnor. Detta bidrog till slutsatsen att foster till
och med har högre status än vuxna kvinnor, abort är mord. Men vad innebär abort i relation
till Kinas goda hjärta att sakta ner en eventuellt ohållbar befolkningsökning och vilka
uttalanden om USA:s syn och hanterande av abort går att höra därifrån?
För mig är inte abort ur ett makroperspektiv ett moraliskt problem, det blir det eventuellt först
för kvinnor när de måste ta ett beslut om att antingen göra abort eller fullfölja sin graviditet.
Därav min vilja att undersöka hur det från olika håll görs just till ett moraliskt problem för att
rättfärdiga en lagstiftning som styr kvinnors reproduktiva val. Vad finns det för olika sätt att
göra detta, vad finns det för motstånd och vad är det som inte ges plats i diskursen om abort i
Kina respektive USA är alla frågor jag ska resonera kring i denna uppsats.
1.2 Syfte och frågeställningar
Jag undrar vad fyra personer i staden Chengdu har att säga om abort och var som är centralt i
dessa personers resonemang. Ses abort för dessa människor som något politiskt, feministiskt,
fysiskt, psykiskt, ekonomiskt eller något helt annat, och därför ett viktigt ämne att diskutera?
Jag vill också undersöka vilken betydelse Kinas familjeplaneringspolitik har i deras tal om
5
abort. I både Kina och USA är reglering av reproduktion av statens intresse om än på olika
sätt. Uppsatsens syfte är att undersöka hur den regleringen görs i Kina och till viss del i USA
och hur det visar sig i informanternas tal om abort. För att undersöka detta ställer jag frågorna:
Hur ser mina informanter på abort?
Påverkas synen på abort hos mina informanter av familjeplaneringspolitiken och i så
fall hur?
Vilka subjektspositioner görs möjliga i den kinesiska statens tal om
familjeplaneringspolitiken?
Vilka likheter och skillnader finns mellan abortdiskursen i Kina och abortmotståndet i
USA?
1.3 Teori och Metod
1.3.1 Postkolonial teori
Då studien behandlar synen på abort med en feministisk ansats, i ett land där jag inte är
uppvuxen kan detta leda till att jag hamnar i ett berättande med främmandegörande
utifrånperspektiv. Den postkoloniala teoretikern och feministen Chandra Mohanty beskriver i
Feminism utan gränser. Avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet (2007), att många
västerländska feministiska teoretiker gjort just detta. Effekten av en sådan forskning kan i
värsta fall bli än mer stigmatiserande. Hon riktar bland annat kritik mot det faktum att mycket
feminism talar om ett universellt förtryck. I min studie skulle det kunna yttra sig genom en
beskrivning av abort som metod för mäns vilja att fortsätta kvinnors sociala underordning och
att det görs på samma sätt över allt. Hon uppmanar istället feministiska tänkare att beskriva
det lokala motstånd som sker (till exempel mot mäns överordning) och att det går att prata om
en gemensam kamp, även om den såklart inte ser likadan ut överallt (Mohanty 2007:18).
Vidare beskriver hon sin feministiska vision där obligatorisk heterosexualitet är ett minne
blott och en bestämmer själv om en vill ha barn eller inte (Mohanty 2007:19). Detta är en
vision som stämmer väl överens med min förhoppning av ett framtida samhälle.
Mohanty kritiserar viss västerländsk feminism för att vara väst- och eurocentrerad och att det
saknas medvetenhet kring att det finns olika kvinnoförtryck. Samtidigt riktas också kritik mot
feminism som uppmärksammar olikheter för att vara främmandegörande och upprätthållande
6
av den Andre. Hur ska en egentligen kunna bedriva feministisk forskning? Jag utläser tre
övergripande och viktiga aspekter:
Klumpa inte ihop alla som inte tillhör väst till en enhet. Istället ska lokala variationer
uppmärksammas och kontexter beskrivas.
Reducera inte subjektspositioner. Till exempel är det av vikt att undvika resonemang
som beskriver kvinnor som passiva offer för orättvisa strukturer. Det är viktigt att
också påvisa agentskap och lyfta fram hur motstånd sker, bland annat genom
vardagliga praktiker.
Föra forskningen framåt med en intersektionell ansats (Mohanty 2007:39)
Intersektionalitet är ett begrepp som sedan 1990-talet omdiskuterats brett i feministiska
kretsar. Genusforskaren Nina Lykke beskriver i Genusforskning – en guide till feministisk
teori, metodologi och skrift (2009) hur begreppet myntades av den feministiska tänkaren
Kimberlé Crenshaw och har varit en viktig del av postkolonial teoribildning (2009:106).
Begreppet handlar om det samspel som sker mellan olika faktorer och att belysa hur det görs.
Analyskategorier som kön, etnicitet, sexualitet, ålder, nationalitet och klass kan inte ses som
avskilda från varandra. I olika maktordningar samverkar flera av dessa, intersektionalitet
syftar således på att analysera hur detta görs (2009:108). Lykke betonar också hur
intersektionella analyser kunnat bidra till en nedmontering av kulturessentialismen. Genom att
studera görandet av kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder, nationalitet med mera
uppmärksammas processer som bidrar till maktskillnader (Lykke 2009:108).
Ovanstående beskrivning av postkolonial teori är givetvis en extrem förkortning av Mohantys
ingående genomgång av vad feministisk forskning och aktivism bör ta i beaktning. Jag har
listat de tre punkterna för att tydliggöra vad jag ämnar ta med som verktyg i min analys vilket
förhoppningsvis kommer bidra till en nyansrik och givande sådan.
1.3.2 Diskursteori
Viljan att undersöka olika sätt att se på abort motiverar valet av diskursanalys som metod men
också som teori. Språket som en grund för vår uppfattning av världen är en central aspekt i
alla diskursanalysens förgreningar. Jag kommer använda mig av en sammanfattning av
diskursteori samt diskurspsykologi skriven av Marianne Winther Jørgensen, doktor i
humaniora och Louise Phillips, doktor i socialpsykologi (2000). Men för att börja ännu mer
7
från början gör jag en kort genomgång av dessa teorier och metoders grundbult, nämligen
socialkonstruktionismen. Som namnet tyder på är idén att alla våra ansatser och ambitioner att
beskriva någonting är sociala konstruktioner. Vi kan inte beskriva någon sanning utan att
färga den med de kategoriseringar som finns tillgängliga inom språket. Vi kan heller aldrig
helt lösgöra oss från en historisk och kulturell bakgrund (Winther Jørgensen, Phillips
2000:11). En sista kommentar av socialkonstruktionismen är dess antiessetialistiska hållning,
som definitivt är en väsentlig aspekt i en genusvetenskaplig analys. Den innebär tron på att
människor och alla sociala ordningar inte består av en oföränderlig och absolut essens. Till
exempel är inte en kvinna kvinna på grund av någon inneboende kvinnoessens, istället blir
hon kvinna genom sociala konstruktioner, kategoriseringar och språkstrukturer. Ovanstående
skulle jag beskriva som utgångspunkt i en diskursanalytisk tradition. Jag kommer använda
mig av de politiska teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes poststrukturalistiska
diskursteori för att undersöka den diskursiva kamp som finns mellan olika sidors betydelser
av abort. Detta kan enligt Winter Jørgensen och Phillips beskrivas såhär: ”Olika diskursersom var för sig representerar ett bestämt sätt att tala om och uppfatta den sociala världen –
kämpar hela tiden mot varandra för att uppnå hegemoni, alltså för att låsa fast språkets
betydelser på sitt eget sätt.” (2000:13), vilket är just det jag ska undersöka. Laclau och Moffe
använder sig av en rad begrepp för att förklara och resonera kring diskurser och hur de skapas,
upprätthålls och omskapas. Nodalpunkter är det tecken som står i centrum och som är
avgörande för hur de andra tecknen uppfattas och får för betydelse (Winther Jørgensen,
Phillips 2000:33). Moment är tecken vars betydelse för tillfället är stabil medan element inte
är det. En diskurs kämpar för att omvandla element till moment med deras betydelse av
tecknet (Winther Jørgensen, Phillips 2000:34). Myter är ett begrepp som syftar på en enhet,
till exempel Kina och att alla i Kina då förväntas ha något gemensamt just för att de kommer
från Kina (Winther Jørgensen, Phillips 2000:47). Hegemoni är ett begrepp myntat av Antonio
Gramsci och är mycket användbart i en diskursanalys (Winther Jørgensen, Phillips 2000:39).
Det innebär det rådande och för tillfället stabila tillståndet i en diskurs, i diskursen om Kinas
befolkningsantal råder hegemoni så till vida att befolkningen är för stor. Det ses som ett
faktum och ifrågasätts inte.
Förändring av samhället och subjektspositioner sker ständigt genom handlingar som strider
mot det som för tillfället ses som ”sanning”, det hegemoniska. Grundprincipen är ju i
diskursteorin att allting är kontingent, det vill säga inte stabilt och kan därmed vara
annorlunda. Men vissa diskurser är så etablerade och har varit under en lång tid att det är svårt
8
se hur det skulle kunna vara annorlunda, dessa benämns som objektiva (Winther Jørgensen,
Phillips 2000:43). Diskursanalys blir alltså ett sätt att dekonstruera det förgivettagna och
försöka se vad som kan finnas bortom, att öka möjliga samhällen och subjektspositioner.
Genom att associera vissa element med varandra bildas ekvivalenskedjor (Winther Jørgensen,
Phillips 2000:50). Dessa ekvivalenskedjor kopplar således samman olika subjektspositioner
till en identitet. I en reproduktionsdiskurs i Kina kan en sådan ekvivalenskedja lyda:
heterosexuell – förälder till ett barn – god medborgare. Diskurser styr alltså vilka roller, eller
identiteter, som vi människor kan anta för att uppfattas som ”normala” eller ens möjliga. Ett
exempel skulle kunna vara att en person som är punkare, kvinna och läkare för en del inte
uppfattas som en sammanhängande identitet utan som något märkligt. Det är tre
subjektspositioner som för många är svåra att koppla samman till en sammanhängande
identitet. Kön, klass, nationalitet, sexualitet, etnicitet och ålder är alla faktorer som bidrar till
om en subjektposition är möjlig eller inte. Flera av de nämnda faktorerna kan i olika diskurser
kollidera vilket i vissa situationer kan leda till att subjektet måste välja för att göra sig
förstådd (Winther Jørgensen, Phillips 2000: 63) I exemplet ovan kanske subjektet tvingas tona
ner sin sida som punkare på jobbet för att upprätthålla respekt som läkare. När olika
subjektspositioner krockar eller i vissa sammanhang inte fungerar tillsammans som i exemplet
ovan kallas detta i diskursteoretiska termer för en antagonism (Winther Jørgensen, Phillips
2000:55). Subjektet tvingas då välja subjektsposition om de inte går att kombinera till en
identitet.
1.3.3 Diskurspsykologi
Denna studies huvudmaterial består som sagt av intervjuer vilket ligger till grund för valet att
utöver diskursteori ta in diskurspsykologi som metod. Då den förstnämnda inte behandlar den
faktiska sociala interaktionen, som vid intervjuer, kommer jag använda diskurspsykologi som
analysmetod av intervjuerna då den erbjuder mer konkreta tips vid ett sådant
användningsområde (Winther Jørgensen, Phillips 2000:98). I enighet med diskursteorin anses
även här att diskurser är konstituerande. Det finns inte en universell sanning bakom
diskurserna utan diskurserna ”är” världen och därmed finns även möjlighet till förändring.
Men det finns också olikheter dem emellan: ”Diskurspsykologin skiljer sig också från
diskursteorin genom att ta avstånd från en tendens inom poststrukturalismen att analysera
diskurser som abstrakta storheter och inte som situerade sociala praktiker.” (Winther
Jørgensen, Phillips 2000:105). Jag vill genom att använda båda dessa möjliggöra analys på
9
två olika nivåer, dels det textmaterial som den kinesiska regeringen formulerat samt mitt
intervjumaterial. Detta för att kunna analysera en eventuell koppling mellan synen på abort
och familjeplaneringspolitiken.
I diskurspsykologins metod av intervju talas det om ”retorisk analys” (Winther Jørgensen,
Phillips 2000:115), där fokus ligger på hur människor talar om sig själva i identitetsskapande
termer och hur de talar om och förstår världen genom kategorisering. Detta kan sedan förstås i
ideologiska konsekvenser, det vill säga genom att förespråka en diskurs, förnekas en annan. I
analysen kommer därför fokus ligga både på att ringa in den diskurs som förespråkas samt det
som lämnas utanför. Rent praktiskt börjar analysen av intervjuerna, efter att de transkriberats,
med en variant av kodning som används inom diskurspsykologin (Winther Jørgensen, Phillips
2000:122). Efter ett antal genomläsningar av materialet ska jag identifiera olika teman som
gjort sig synliga och dela in texten i dessa. De olika teman jag hittar kan hjälpa mig att
formulera de diskurser jag finner att intervjuerna är en del av. Vidare ska jag leta efter
krispunkter vilket kan innebära att intervjun på något sätt förändras. Detta kan yttra sig i att
informanten till exempel ändrar åsikt, stakar sig eller att ett avbrott sker. Krispunkter kan tyda
på en antagonism mellan två diskurser i informantens åsikt och är därmed värda att
uppmärksamma. Slutligen kommer jag också undersöka vilka pronomen som används genom
intervjun, talas det om jag, vi, de, eller man? En uppmärksamhet av detta bidrar till min
analys av subjektspositioner, vilka tillskrivs en själv och vilka görs möjliga?
1.4 Källor och material
Jag ville från början utnyttja det faktum att jag skulle vara på plats i Kina under uppsatstiden
och ta chansen att prata med människor som vuxit upp med familjeplaneringspolitiken. Därför
bestämde jag mig för att materialet i min uppsats skulle bestå av 5-6 djupintervjuer och
genom en diskursanlys av dessa kunna presentera andra, eller samma, element som finns i
pro-lifes abortdiskurs. Vad kan abort betyda för de människor jag intervjuar? Dock visade det
sig svårt att finna informanter villiga att bli intervjuade på detta ämne. Via en hemsida i form
av en slags stadsguide; ”gochengdoo.com”, postade jag en annons som eftersökte informanter
till en intervju gällande abort och reproduktion. Samma annons postades även på reseforumet
”couchsurfing.com”. Med en gång fick jag svar och dagen därpå hade fem personer lämnat
intresseanmälan, precis så många personers berättelser som jag var intresserad av att använda
som material i min studie. Problem kom först efter en vecka när de fortfarande inte svarat mig
10
en andra gång. En bekant i Chengdu erbjöd sig att fråga runt bland bekanta för att hjälpa mig
med informanter. Dock uttryckte hon att det nog kunde bli svårt att finna men gav ingen
förklaring till varför. Anledningar jag kom att tänka på var rädsla att uttrycka regimkritiska
åsikter, ointresse av ämnet då abort kanske inte har samma politiskt känsliga historia som i
väst, eller kanske att en känner sig obekväm att prata om en sådan personlig sak. Jag har inget
svar men ett fortsatt resonemang återkommer senare. Jag fick dock nöja mig med fyra
intervjuer och istället komplettera med ett textmaterial om familjeplaneringspolitiken. En
positiv konsekvens av detta är att min analys kan bli mer differentierad då den tar in två
nivåer. Dels statens förmedlade bild av familjeplanering samt informanternas egna
uppfattningar.
1.4.1 Intervjuer
Då jag lovat mina informanter största möjliga anonymitet använder jag inte deras riktiga
namn. Kön, ålder och nationalitet anges i enlighet med den information jag har fått från
informanterna. Jag har utfört djupintervjuer där jag utgått från förberedda intervjufrågor (se
bilaga 2), med utrymme för följdfrågor och andra tankar som väckts under intervjuns gång.
De fyra intervjuer som utfördes var mellan 30 och 75 minuter långa. Samtliga har sedan
transkriberats. Tvekningar, pauser, skratt och avbrytningar har också skrivits ut. Att en av
intervjuerna blev så kort beror dels på att det var min första så en ovana och för få förberedda
frågor kortade tiden. Men också att det till min förvåning visade sig vara en vit man vilket jag
inte visste. Intervjun utfördes i en lägenhet som han och hans fru använde som
undervisningslokal. Det faktum att vi befann oss på hans ”territorium”, att han var man och
hade väldigt starka åsikter gjorde mig väldigt osäker och att jag avslutade intervjun efter bara
en halvtimma. De andra intervjuerna ägde rum på olika caféer med en helt annan stämning.
1.4.2 Textmaterial: Family Planning in China
Ett tretton sidor långt dokument från Family Planning Commission of P.R China, publicerat
på hemsidan: Permanent mission of the People’s Republic of China to the United Nations
office at Geneva and other international organizations in Switzerland (Internet 1) är en del
jag valt som material för analys. Texten ger en introduktion till Kinas
11
befolkningsproblematik, det vill säga varför familjeplaneringspolitiken behövs och vad den
under årens lopp har fört med sig, följande punkter presenteras:
1. Family planning has effectively checked the trend of over-rapid population growth.
2. Family planning has promoted the change of people’s concepts regarding marriage,
birth and family.
3. Family planning has created favorable conditions for the development of China’s
economy and the improvement of people’s living standards.
4. Family planning has promoted the improvement of the quality of the Chinese
population in terms of education and health as well as the overall development of the
people.
5. Family planning has further liberated the female productive forces and helped improve
the status of women.
6. Family planning has accelerated the process of eradicating poverty in rural China.
1.4.3 Pro-life
Pro-life är en organisation som har ett kristet fäste i USA där motståndarrörelsen kallar sig
pro-choice. Pro-life säger sig stå på fostrets sida och rätt att leva, de jobbar för ett förbud mot
fri abort i USA. Åsikter går isär huruvida undantag ska ges till exempel vid våldtäkt, incest
och risk för moderns liv. På deras hemsida vittnas det om att ett liv startar vid befruktning och
att sedan 1973 har 55 miljoner bebisar dödats i USA (Internet 3). Här finner en också
journummer för gravida, tips från experter och vittnesmål från kändisar angående deras
ställningstagande som pro-life. Jag fann i en tidigare analys jag gjort av pro-life och
abortdebatten i USA att foster gavs röst till förmån för kvinnor. Ibland bokstavligt talat i
textrutor och låttexter där det var fostret som tilläts tala, men över det hela taget fann jag i stor
utsträckning att män och foster tog stor del av debatten. Vid en argumentationsanalys av tre
kvinnors berättelser över deras abortmotstånd visade det sig att kvinnans ansvarslöshet vid en
oönskad graviditet förekom flest gånger som argument. Även att ett liv startar vid befruktning
och att abort därmed likställs som mord var vanligt förekommande.
12
1.4.4 Mitt Romneys ”values”
Texten fanns innan valet 2012 att läsa på www.mittromney.com, den ligger tyvärr inte kvar
men går att läsa i sin helhet i bilaga 1. Den behandlar Romneys värderingar angående abort,
stamcellsforskning och äktenskap. Inledningen lyder att Mitt Romney är pro-life och att abort
är ett problem som måste göras något åt. Det står att abort inte kan förenas med USA:s goda
hjärta och att Roe vs Wade, det domslut som sedan 1973 tillåter abort i alla USA:s delstater,
bör rivas upp. Vad gäller äktenskap uttrycks vikten av att behålla en traditionell lagstiftning.
Det är väsentligt för samhället att äktenskap sker mellan en man och en kvinna, en fråga Mitt
Romney ämnar driva vid en eventuell presidentpost.
1.5 Källkritik
Dessvärre har informanter inte kunnat väljas ut helt ultimat på grund av tidsbegränsning,
språk, samt svårighet att få folk att ställa upp över huvudtaget. Det hade varit intressant att
intervjua människor från olika generationer med tanke på hur snabba förändringar på vissa
områden i Kina har skett, syns det även i abortdiskursen? En viktig punkt att understryka är
att de personer jag pratat med är av medelklass, en är från Sydafrika och tre är från olika
städer i Kina. Det vill säga det är ett väldigt begränsat urval, jag kan varken säga någonting
om olika syner på abort på landsbygden, i olika provinser eller i olika klasser.
Texten om familjeplanering är skrivet 1994 och har alltså några år på nacken. Det är en statlig
text och visar alltså upp deras ambitioner inom familjeplaneringspolitiken och självklart
framhävs det mest positiva. Genom en analys av den kan jag inte säga någonting om hur väl
den stämmer med verkligheten, dock ger den mig möjlighet att resonera kring statens syn på
reproduktion. Hur deras vision av familjebildning ser ut kan hjälpa mig i en analys av vilka
subjektspositioner som görs möjliga samt i kopplingen mellan familjeplaneringspolitiken och
mina informanters syn på abort.
1.6 Urval och avgränsningar
För att uppmärksamma det naturaliserade i diskursen hade jag också velat göra en djupare
undersökning och analys av specifikt mäns reproduktion, vad sägs och regleras av den? Jag
13
kommer beröra frågan men en djupare analys har inte varit möjlig. Detta till förmån för min
inriktning på statens reglering av reproduktion i relation till abort.
1.7 Tidigare forskning
Abort är en kroppspolitisk angelägenhet som alltid varit omdiskuterat av olika grupper som
vill påverka hur regleringar av gravida kvinnor ska se ut (se till exempel Maud Eduards
2007). Olika aspekter av etisk karaktär har lyfts fram, såsom när ett liv börjar, fostrets värde
kontra kvinnans, köns-selektivism med mera. I relation till familjeplaneringspolitiken och
abort har i Kina en preferens för söner gjort sig gällande. Sociologen Lisa Eklund har genom
en empirisk studie undersökt olika faktorer som ligger bakom son preference och varför fler
pojkar än flickor föds (2011). Hon klargör också att det inte uteslutande är genom abortering
av flickfoster som snedfördelningen av pojkar och flickor sker, utan också redan innan
befruktningen. Då finns möjligheten att med insemination välja vilket kön fostret kommer
utveckla. Författaren upplever att en alltför polariserad ställning i frågan har bedrivits, till
exempel med uttryck som ”the war on babygirls” (Eklund 2011:15)1. Hon tar upp en rad olika
faktorer som bidrar till önskandet av pojkar och trycker extra på vikten att studera det ur både
ett mikro- och makroperspektiv för att på så sätt medvetandegöra en rad olika intersektioner
som bidrar till son preference. Som historiskt förankrad förklaring redogör hon för
konfucianismen som en möjlig bidragande faktor. Konfusus beskrev man och kvinna som
motsatser där den första var ledande och den sista följande. Kvinnan förväntades genom att
fullfölja sitt äktenskapliga kontrakt ge sin man en son som skulle kunna föra familjens släkte
vidare (Eklund 2011:34). Vidare beskriver hon patrilocality som en social tradition vilken kan
fungera bidragande till son preference (Eklund 2011:38). Begreppet innebär att nygifta par
bor med eller nära mannens föräldrar vilket betyder att kvinnan inte längre är lika närvarande
i sin familj. En dotter ”förloras” alltså på så sätt när hon gifter sig och bidrar då inte längre till
familjens försörjning. Vidare beskriver hon patrilineality, eller patriarkal familjelinje som en
översättning skulle kunna lyda (Eklund 2011:36). Med detta menas att det är mannen som för
släktet vidare vilket säkerställs genom den praktik som sker när ett par gifter sig. Då är det
sonens efternamn som tas i bruk och genom namnet lever familjen vidare (Ekund 2011:36).
Med bara en dotter i familjen dör alltså familjenamnet ut vilket kan vara en orsak till att
1
Ett annat exempel på liknande uttryck är Slaughter of the Innocent: Coercive Birth Control in China av John S
Aird (1990). Ordvalet slakt är ett tecken på den polariserade diskurs Eklund talar om.
14
pojkar föredras. Men Eklund påminner också att enbart sådana förklaringar blir statiska och
underminerar människors agens, även vardagliga praktiker spelar in.
Jing-Bao Nie, professor i medicin, utförde under slutet av 90-talet ett försök att kartlägga
kinesers syn på abort ur ett etiskt perspektiv (1999). Även hans avhandling kom att behandla
ettbarnspolitiken i stor utstäckning och fann att en väldigt stor del av befolkningen stödjer den
familjeplaneringspolitik som bedrivs av Chinese Communist Party. Hela tiden tvingas
författaren också, i relation till detta, resonera kring möjligheten att rädsla för regimkritik och
påverkan av statlig propaganda också kan ha en stor del i de undersökningsresultat som tagits
fram. Som titeln på avhandlingen avslöjar, Voices behind the silence: Chinese moral views
and experiences on abortion, vill Nie ge nyans till den från västerländskt håll svartvita
diskursen och låta kvinnors egna berättelser få berättas. Han beskriver ämnet i fråga:”People’s
attitudes toward abortion, like a tip of the huge iceberg, reflect different worldviews
concerning such broad issues as motherhood, sexuality, and morality.” (Nie 1999:39) och jag
håller med. Jag tror att det ligger andra livsavgörande åsikter och ordningar bakom den hätska
debatten och viljan att kontrollera kvinnors kroppar. Jag tror att abortdiskursen kan säga något
om den könsmaktsordning2 som råder men så långt går inte Nie. Han har istället fokus på att
för första gången genomföra en omfattande kartläggning över de åsikter, erfarenheter och
attityder som finns runt om i Kina. Resultatet ska senare kunna användas som en
fingervisning om olika attityder gällande abort i Kina istället för de förgivettagna ”fakta” som
ofta hörs i debatter om Kinas familjeplaneringspolitik idag.
I studien framkommer att det finns moraliska diskussioner om abort i Kina, på så sätt att
familjeplaneringspolitiken är moralisk försvarbar då den har samhällets goda utveckling för
ögonen. Abort som en del av den politiken gynnar alltså det kollektiva snarare än det
individuella. (Nie 1999:92). En annan moralisk aspekt som också gör sig gällande är av vilken
anledning kvinnor gör abort, men inte att själva aborten i sig skulle vara moraliskt felaktig.
Bland annat nämns att det sätts stor social press på ogifta kvinnor att göra abort (Nie
1999:105), detta är något som är ständigt återkommande i Nies undersökning. Visar det sig
vid en ultra-ljudsundersökning att fostret på något sätt är abnormalt, så som en genetisk
sjukdom eller missbildning verkar det råda konsensus kring att det fostret ska aborteras, för
2
Könsmaktordning är ett begrepp myntat av Yvonne Hirdman (2003), genusteoretiker och professor i kvinnooch genushistoria. Könsmaktordning syftar på den sociala underordning kvinnor har. Hon menar att två principer
fungerar upprätthållande till detta; isärhållandets princip vilket innebär att kvinna och man definieras som totalt
olika samt mannen som norm och överst i hierarkin (Hirdman 2003).
15
befolkningens goda utvecklings skull (Nie 1999:171). Det finns alltså starka normer som
medverkar till hur det talas kring abort, både heteronormativa sådana och kroppsliga.
Vid en första anblick verkar abort till fullo vara accepterat i Kina och argument som att
kvinnor själva ska kunna bestämma om de ska fullfölja en graviditet eller ej hörs. Å andra
sidan visar en enkätundersökning som Nie genomfört att endast 35 % svarade ja till
påståendet: ”A woman should be able to have an abortion for whatever reason” (Nie
1999:168). Här tänker jag, vilket författaren också verkar göra, att det tyder på att det inte är
på grundval av kvinnors rätt till ett eget val och sina egna kroppar som abort är accepterat i
Kina. Jag saknar i avhandlingen en reflektion kring mannens del av reproduktion och
eventuella begränsningar av den. I avhandlingen nedan finns att läsa att mellan åren 1979-84
steriliserades 31 miljoner kvinnor och 9,3 miljoner män i Kina (Weisbrook Hauser 2011:37),
någon vidare analys av de siffrorna görs dock inte.
Naomi Weisbrook Hauser har tagit ett annat angreppssätt på abort och ettbarnspolitiken i
hennes masteruppsats i journalistik American Discourse on China: A Cross-time Comparison
of U.S. News Framing of Chinas One-child Policy, 1979-2009 (2011). Hon ställer frågan hur
USA:s nyhetsmedier har framställt denna politik samt vilkas röster som fått framträda i
artiklarna. Hon identifierar olika nyhetsinramningar som tydligt färgat USA:s
nyhetsrapportering på internationella frågor; cold-war frame, post cold-war frame,
orientalism frame och human rights frame (Weisbrook Hauser 2011:15) där det sistnämnda
absolut gjort sig gällande i USA:s rapportering kring Kinas ettbarnspolitik. Till exempel säger
författaren följande om just mänskliga rättigheter-inramningen:”Western reporting on China
and Vietnam are highly critical of domestic activities that are in conflict with American
values of individuals’ freedom, democracy and human rights.” (Weisbrook Hauser 2011:15).
Tron på det egna landets ordning färgar alltså av sig som en överlägsenhet i attityden mot en
annan ordning. I detta fall mot Kinas begränsning av individens reproduktiva frihet.
I artiklarna identifierar Weisbrook Hauser de olika röster (speakers) som framträder. I
kategorin ”kineser, civila” uppmärksammas att män i hög utsträckning talar om sociala
konsekvenser av ettbarnspolitiken medan kvinnor talar om tvångsproblematiken (Weisbrook
Hauser 2011:113). Weisbrook Hauser menar att detta görs på ett sådant sätt att kvinnor målas
upp som passiva offer för Kinas politik vilket skulle stödja att USA:s politik är den riktiga.
Detta är en aspekt som kommer utforskas närmare längre fram med ett post-kolonialt
perspektiv där offerretoriken och fråntagande av agens i västorienterade texter om öst är en
16
uppmärksammad problematik (Mohanty 2007). Benämningen ettbarnspolitik är också det en
tydlig indikator över hur väst konstruerar synen på Kina där det egentliga namnet faktiskt
lyder ”planerad familjepolitik” (Weisbrook Hauser 2011:24) och innebär mer än att det aldrig
är tillåtet att skaffa fler än ett barn.
1.8 Uppsatsens disposition
Analysen inleds med en ingående genomgång av den kinesiska statens text om
familjeplanering som därefter jämförs med Mitt Romneys syn på familj och abort. Efter detta
följer huvuddelen av analysen som består av mitt insamlade intervjumaterial. Jag inleder alltså
med politiska regleringar samt en vilja att reglera, som i Mitt Romneys fall då han faktiskt
inte tog över makten i USA vid förra valet. Detta gör jag för att sedan kunna dra paralleller till
informanternas tal om abort och planerad familjepolitik.
1.9 Forskarreflexivitet och -etik
I både postkolonial teori och diskursanalys är forskarreflexivitet och medvetenhet kring
forskarens roll ständigt närvarande. Winther Jørgensen och Phillips tar upp resonemang som
att försöka göra sig främmande till materialet men de menar samtidigt att det egentligen är en
omöjlighet. Istället ska transperens, kontinuerligt situerande och väl valda teoretiska ramar
och metoder försvara kunskapsproduktionens värde (Winther Jørgensen och Phillips
2011:29). Socialkonstruktionismen bygger också på uppfattningen att det inte finns en
objektiv sanning. Min studie blir alltså en, av många möjliga, representationer av
abortdiskursen i Kina. Den nog så svåra uppgiften är istället att genomföra den så bra och
rättvist som möjligt med ovanstående kriterier som utgångspunkt. Det bör ändå nämnas att
min egen uppfattning är av en feministisk karaktär där en åsikt inbegriper att om kvinnors rätt
till sina egna kroppar förnekas, ökar ojämlikheten i könsmaktordningen. Min intention är inte
att leverera något svar på om synen på abort i Kina är positiv eller negativ ur min feministiska
synvinkel men det lär lik väl färga analysen och de frågor som ställs.
Jag har valt ett ämne som är politiskt känsligt, en viss ståndpunkt kan vara regimkritisk och
kan eventuellt ge konsekvenser som jag inte har någon kunskap om. Jag frågar mig om detta
kan leda till att mina informanter inte kan de säga vad de tycker. Det blir då extra viktigt att
tydligt klargöra vad min forskning handlar om och vad den kommer användas till (Internet
17
2:67). För att hålla informanterna anonyma har jag i uppsatsen gett dem fiktiva namn. All
annan information de gett mig så som hemstad och utbildning är inte kodad vilket jag inte
anser vara nödvändigt då den informationen inte räcker för att spåra personerna i detta fall.
Språkbarriären är ett faktum vid intervjuerna då både jag som intervjuare och informanterna
inte har engelska som förstaspråk. Detta påverkar självklart ordval och möjlighet att uttrycka
sig fritt. Diskursanalys som jag använder mig av i intervjumaterialet har som tidigare nämnts
språkanvändning i fokus. Jag är medveten om att detta kommer vara en brist i min analys. Till
exempel har jag upplevt att jag lagt ord i munnen hos informanten då jag uttryckt mig ganska
rakt och ofta i svart-vita termer för att få frågan förståelig. Öppna och lite lösa frågor har i
vissa fall inte blivit begripliga och då mitt ordförråd är begränsat har frågan omformulerats på
ett mindre önskvärt sätt. Men eftersom alla informanter talat relativt flytande engelska tror jag
ändå att en analys av språkbruk kan vara fruktbar om än med vissa brister. De personer jag
intervjuat har haft universitetsutbildning vilket också har påverkat materialet. Majoriteten av
informanter, vilket också innebär samtliga informanter med kinesiskt ursprung, är kvinnor.
Detta faktum är inte ett medvetet val från min sida utan det är helt enkelt så att samtliga som
svarat på mina annonser har varit kvinnor förutom personen som skrev ”not the human right
issue again” och infomant 1, Hans. Detta kan ses som en stor brist men då diskursen kring
abort faktiskt handlar om något som utspelar sig i kvinnors livmödrar är jag glad att de,
snarare än endast män, har hjälpt mig med denna studie.
18
2. Analys
2.1 Family Planning in China
Family Planning Commission of P.R China presenterar det problem som Kina, och världen,
stod och står inför vilket är den snabba befolkningsökning som sker. Texten anger detta som
orsaken till den familjeplaneringspolitiska reform som Kina antog 1979. Reformen beskrivs
ha varit den enda möjligheten för att lösa problemet. Alternativet hade varit ökad fattigdom
och svält, inte bara för Kina utan för hela världen som står inför samma problem. Kina tog sitt
ansvar och gjorde något åt saken. Reformen beskrivs ha medfört en rad positiva effekter:
senare äktenskap vilket lett till senare och färre födslar, lyckliga små familjer och att pojkar
och flickor värderas lika. Vidare framhäver texten att landet blivit mer modernt, civiliserat
och vetenskapligt grundat vilket lett till ökad livskvalitét hos befolkningen. Bättre sjukvård
har ökat medellivslängden och utbildningen har också kunnat förbättras. Problem som
kommit från reformen som identifierats är: en föråldrad befolkning - andelen gamla
människor i Kina ökar ständigt, en ojämn könsfördelning av de barn som föds samt ett glapp
mellan vissa rurala familjers preferens vad gäller antal barn och vad policyn uppmanar till
(Internet 1).
Efter en första genomläsning identifierades fyra olika teman som fungerar som utgångspunkt i
följande analys, dessa är:
1. Utveckling
2. Frivillig medverkan av folket
3. Policyn bryter inte mot mänskliga rättigheter
4. Förändrad attityd till reproduktion
Punkt ett var den klart mest framträdande, inte mindre än 60 gånger nämns utveckling, främst
ekonomisk och social, som en faktor i behovet av familjeplaneringspolitiken. Begränsning av
befolkningsökning beskrivs som ett måste för utveckling, och utveckling är något positivt och
19
nödvändigt. Nodalpunkt i regeringens diskurs om familjeplaneringspolitiken anger jag vara
utveckling vilket är det diskursen utgår från (Winther Jørgensen, Phillips 2000:33).
Utveckling i sig är ett väldigt öppet tecken som kan innebära vad som helst egentligen, dock
med innebörden av någon slags progression. Texten arbetar genomgående för att stabilisera
betydelsen av utveckling som ekonomisk, social, samhällelig och miljömässig sådan med
tyngdpunkt på den förstnämnda. Ett element görs alltså till moment i diskursteoretiska termer
(Winther Jørgensen, Phillips 2000:34). Minskad fattigdom och därmed ökad livskvalitet
nämns också som positiva effekter. Utöver detta räknar jag också in de argument om kvinnors
frigörelse samt ökad status som en del i den utveckling det talas om. Detta är intressant att
sätta i jämförelse till vad Weisbrook Hauser (2011) kom fram till i sin undersökning av
amerikansk nyhetsinramning gällande Kinas familjeplanering. I den diskursen är utveckling
inte en nodalpunkt, hon skriver: ”While American media acknowledge the economic benefit
of the one-child policy, they still focus more on the negative social and political impacts the
policy has had for China.” (Weisbrook Hauser 2011:62). Hon finner att mellan åren 20012009 är en tvångsinramning det mest frekvent förekommande (Weisbrook Hauser2011:62).
Genom att lyfta upp problematiken med tvång som en del av familjeplaneringspolitiken gör
den amerikanska nyhetsrapporteringen att diskursen istället centreras kring mänskliga
rättigheter. Detta tror jag har att göra med att nästa tema, folkets fria vilja, lyfts upp i stor
utsträckning. Jag menar att detta framhävs av den kinesiska staten som ett svar på den kritik
som riktats från bland annat USA:s håll.
Punkt två nämns inte alls i lika hög grad som föregående men återkommer med jämna
mellanrum. En förutsättning för att politiken ska lyckas är massans fria vilja, att målet färre
antal födslar accepteras och efterlevs för att möjliggöra Kinas utveckling. Detta beskrivs i
texten att Kina har lyckats med, främst genom omfattande utbildningsinsatser och under
influens av byns kader3, en typ av byhövding. Ordet guidiance används för att beskriva den
roll staten och kadrerna haft för att få med folket på tåget. Vad som menas med ordet kan
innebära olika grader av påverkan. Här uppfattar jag att det används med innebörden att det
inte handlat om tvång som mycket kritik från väst har hävdat. Vägledning och utbildning, som
för det flesta är positivt laddade ord används i stället för att beskriva regeringens roll i
familjeplaneringspolitiken. Någon gång nämns också att de som bryter mot politiken ska
3
Kader är en person med hög ställning inom någon slags organisation, en kader har ofta befäls- och
undervisningsuppgifter (Internet 5).
20
bestraffas med att betala en avgift som gengäld mot att samhället ska låta detta ”extrabarn”
växa upp. De som däremot endast föder ett barn, vid rätt ålder, ska belönas.
Punkt tre, att Kina inte bryter mot mänskliga rättigheter, behandlas i ett av avsnitten. Här
framförs att internationella organsationer har utropat befolkningsökningen som ett problem
som bör lösas. Till exempel vid ”The international conference on population and
development” som 1994 arrangerades i Cairo av FN. Kina anser sig ha tagit sitt ansvar och
agerat i frågan. Författarna lyfter också fram att enligt konferensen ska lösningen på
problemet göras på olika sätt i olika länder med lokala, historiska och kulturella specifiteter i
beaktande. Mot denna bakgrund argumenterar texten för att andra länder inte bör uttala sig i
nedlåtande termer om familjepolitiken. Genom hela texten speglar den kritik Kina har fått av
sig, genomgående finns en vilja att hävda att Kina inte är sämre än något annat land, gärna
rent av bättre. Det framhävs att det inte finns några rättigheter utan skyldigheter och att antalet
abort per födslar ligger på genomsnittet i världen. Det framgår alltså en tydlig medvetenhet
om den kritik som riktats mot Kina angående tvingade aborter vilket visar sig i greppet att
jämföra med andra länder samt upprepningen av folkets frivilliga medverkan som
förutsättning för familjeplaneringspolitikens genomförande.
Sista temat i texten är den förändrade attityd till reproduktion som enligt texten är ett faktum:
”Late marriage and late births, fewer and healthier births, viewing male and female children
as the same, establishing happy, perfect and harmonious small families and seeking a modern,
scientific and civilized way of life have become an irresistible trend of the times”. (Internet 1).
Här målas en tydlig ekvation upp för att leva ett lyckligt liv, i diskursteoretiska termer har en
ekvivalenskedja gjort sig synlig. Familjeplaneringpolitikens väg, nämligen sena
(heterosexuella) äktenskap med få barn är modernt och civiliserat och kommer leda till ett
lyckligt liv och med en perfekt familj. Diskursen stabiliserar lycka genom reproduktion med
innebörden i modernitet och (natur)vetenskap.
Jag vill nu knyta resonemanget tillbaka till punkt ett, utveckling. Hur kommer det sig att en
politik som reglerar reproduktion har så mycket med ekonomisk utveckling att göra?
Reproduktion är i Kina en nationell angelägenhet då den även här är reglerad av regeringen.
Bakgrunden är däremot inte den samma som i andra kontexter, till exempel i USA där bland
annat kristendomen har starka kopplingar till en vilja att reglera reproduktion. Där anser jag
också att regleringen är tydligare könad då det är kvinnans val som regleras genom en vilja att
införa abortförbud, men inte mannens på samma sätt. Kinas familjeplaneringspolitik reglerar,
21
i teorin, både mannen och kvinnans reproduktionsmöjligheter. Varken män eller kvinnor (med
flera undantag) är tillåtna att skaffa fler än ett barn. För att praktiskt genomföra den har trots
det kvinnor i många fall dragit det kortaste strået då tvingade och sena aborter har förekommit
(Nie 1999) samt att fler kvinnor än män har steriliserats (Weisbrook Hauser 2011:37).
Ekonomisk utveckling upplever jag ändå vara drivkraften bakom reproduktionsregleringen i
Kina vilket inte går att jämföra med en amerikansk kontext. Kan detta vara en bidragande
orsak till att abort, vad jag uppfattat det som, inte har en lika stor betydelse i en feministisk
kontext i Kina?
Family planning in China has extricated women from frequent births after marriage and the
heavy family burden, further liberated and expanded the social productive forces latent in
women, and provided them with more opportunities to learn science and general knowledge and
take part in economic and social development activities, hence greatly promoted the
improvement of the Chinese women’s status in economic and social affairs as well as in their
families. (Internet 1)
Familjeplaneringspolitiken (läs staten) har befriat kvinnor från upprepade födslar, i denna
mening tas agentskapet helt ifrån kvinnor och ges till staten. Innan hade kvinnor inget val, det
har staten ändrat på. En ekvivalenskedja kan identifieras i form av: färre barn - vetenskap och
generell kunskap - ekonomisk och social utveckling - högre status. Detta innebär att en kvinna
med många barn med stor sannolikhet (enligt texten) inte besitter generell kunskap, är
underutvecklad och alltså värderas lågt. Även om texten lyfter upp kvinnors ökade status som
något positivt säger den samtidigt vad kvinnor inte får lov att vara eller göra. Ett motsvarande
resonemang om män förs inte.
Ordval som ”it’s a natural choice”, ”objective need”, och ”facts have prove” tyder på en vilja
att universialisera riktigheten i att ta det beslut som regeringen i Kina har gjort, här med
naturvetenskapligt laddade ord som objektivt och fakta som bevis. Reproduktion är i denna
diskurs väldigt tydligt kopplat till nationen Kina som jag pekar ut som en myt (Winther
Jørgensen, Phillips 2000:47). Familjeplaneringspolitiken sägs gynna Kinas utveckling och
befolkningens livskvalitet. Att det antas finnas en gemensamhet mellan hela Kinas befolkning
gör Kina till en myt. Den utveckling det talas om tas för givet gynna alla, att ekonomisk
utveckling är önskvärt av alla.
22
2.2 Jämförelse av Mitt Romney/Pro-life och Family Planning in China
Texten om familjeplanering i Kina handlar i min tolkning om globalisering och i
förlängningen om kapitalism. Det talas om kvinnors frigörelse och ökade status, jag kan inte
annat än att se det som en ökad konsumtionsstatus och som ett medel för större ackumulation.
Kapitalism är den hegemoniska vägen till att bättre samhälle och lyckligare människor, det tas
alltså för givet att det är en positiv utveckling. I Kina har de reproduktiva valmöjligheterna
begränsats till förmån för utveckling. Detta anser jag på många sätt vara försvarsbart, bland
annat med tanke på de miljömässiga problematiker som följer en växande population. Texten
nämner ökad handel och konsumtion som positiva effekter av familjeplaneringspolitiken som
ska gynna Kinas utveckling vilket ju såklart går på tvärs med en miljöfrämjande ambition.
Detta styrker mitt antagande att det är ekonomisk utveckling som är målet och nodalpunkt i
diskursen.
I Mitt Romneys text om hans syn på äktenskap och abort fann jag tydligt heteronormativa
värderingar. Han talar i en diskurs som cirkulerar kring liv och en vilja att kontrollera
kvinnors kroppar. Min tidigare analys ledde till slutsatsen att förbjuda abort är ett görande av
makt med en fortsatt ojämn könsmaktsordning som följd. En liknande slutsats kan jag inte dra
från Family Planning in China där viljan som sagt har att göra med kapitalism. Jag vill ändå
hävda att familjeplaneringspolitiken är könad. Dels då den bygger på en obligatorisk
heterosexualitet men också på det faktum att även kapitalism är en ordning som fungerar
diskriminerande (Mohanty 2007:166 ). Mohanty’s vision över ett jämlikt samhälle kräver en
dekonstruktion av kapitalismen. Hon menar att den bygger på ras- och genusmässiga
stereotyper och ett inskränkande av människors frihet. En kapitalistisk världsordning kan
aldrig förenas med ett jämlikt samhälle (Mohanty 2007:166).
Mohanty lyfter också det faktum att aborträtt inte kan analyseras enbart utifrån kategorin
genus:
När det gäller t.ex. reproduktiva rättigheter har färgade kvinnor på grund av
befolkningskontrollens och steriliseringspolitikens ras- och klassbaserade historia intagit en
ambivalent hållning till rörelsen för aborträtt. För fattiga färgade kvinnor har idén om ’kvinnans
rätt att välja’ att föda barn alltid förmedlats av en tvingande och rasistisk stat. Rätten till abort,
betraktad som en kvinnlig rättighet i motsättning till den manliga kontrollen över familjen, kan
därför aldrig utgöra det enda underlaget för feministiska koalitioner över ras- och klassgränser.
För många färgade kvinnor måste reproduktiva rättigheter definieras brett, både i termer av
23
relationer mellan kvinnor och män inom familjen men också- och viktigare- i termer av
institutionella förhållanden och statlig politik, om det ska kunna ligga till grund för sådana
koalitioner. I detta exempel kan alltså inte genuskategorin, i betydelsen förhållandena mellan
män och kvinnor inom familjen, vara det enda av intresse för färgade feminister. (Mohanty
2007:70)
Med detta som bakgrund vill jag leda in analysen på vilka subjektspositioner som görs
möjliga i Kinas familjeplanering respektive Mitt Romneys ”values”. Min frågeställning ämnar
undersöka hur Kinas familjeplaneringspolitik bidragit till synen på abort, men kanske borde
jag backa ett steg och resonera kring hur själva definitionen av abort har gjorts av staten. Jag
har efter mina möten med människor i Chengdu förstått att abort inte har samma betydelse
som för mig i en svensk feministisk kontext. I en sådan kontext upplever jag abort handla om
kvinnors rätt över sina egna kroppar och att styra sin reproduktion. Det finns i dag inga
befolkningspolitiska aspekter av abort och reproduktion i Sverige eller USA. Att abort i USA
ändå är ett vilt omdiskuterat ämne måste alltså ha andra orsaker. Som Mohanty i citatet ovan
pekar på bör reproduktiva rättigheter också analyseras utifrån statlig politik. Statlig
inblandning i reproduktion är ett görande av makt. I Kina måste en vara gift för att få intyg
och tillåtelse att skaffa barn vilket är ett krav för att barnet sedan det är fött ska få tillgång till
den sociala välfärden. Gifta sig kan bara en man och en kvinna göra, heterosexualitet görs till
norm av staten vilket är ett maktutövande över människors sexualitet. I texten om Mitt
Romneys värderingar gällande äktenskap görs också heterosexualitet som det enda möjliga
(se bilaga 1). De möjliga subjektspositioner vad gäller sexualitet som framkommer i Mitt
Romneys values och kinesiska statens familjeplanering är alltså jämförbara. Viljan att gifta
sig och skaffa barn är även den naturaliserad av båda sidor.
Jag vill titta närmare på det citat som jag i inledningen angav som startpunkt i mitt val av
uppsatsämne:
Because the good heart of America knows no boundaries, a commitment to protecting life
should not stop at the water’s edge. Taking innocent life is always wrong and always tragic,
wherever it happens. The compassionate instincts of this country should not be silent in the face
of injustices like China’s One-Child policy. No one will ever hear a President Romney or his
vice president tell the Chinese government that "I fully understand" and won’t “second guess”
compulsory sterilization and forced abortion. (Bilaga 1)
Jag motsäger inte Romney i frågan att obligatorisk sterilisering och tvingad abort är
kränkande och fruktansvärda handlingar. Men hur kommer det sig att det är just detta som
24
lyfts fram som något han inte kan acceptera? Som ett av många exempel nämns inte att
transpersoner tvingas genomgå sterilisering i Sverige vid könskorrigering. Romneys rätt att
kritisera en annan ordning verkar ha att göra med om de stämmer överens med hans kristna
värderingar eller ej. Gör dem inte det tas helt sonika rätten att förkasta, i detta fall, Kinas
politik. Jag tolkar detta som ett led i de postkoloniala egentagna rättigheter väst utövar, den
självutnämnda rätten att förkasta värderingar som inte stämmer överens med ens egna. Jag
menar inte att orättvisor inte ska uppmärksammas men då Romney inte bara kritiserar
tvingade aborter utan ettbarnspolitiken i sig som per definition inte kan sägas vara ett brott
mot mänskliga rättigheter är hans uttalande värt att uppmärksamma i ett postkolonialt
sammanhang.
2.3 Intervjuanalyser
De transkriberade intervjuerna har kodats i tre steg. Först har de pronomen som används
markerats, steg två var att identifiera krispunkter, kategoriseringar samt hur informanten talat
om sig själv i identitetsskapande termer. Till sist har jag kunnat se de olika teman jag tycker
informanterna talar i och på så sätt ringa in diskurser som jag anser de vara en del av. Jag
kommer analysera intervjuerna gemensamt under respektive tema men inleder med en kort
presentation av informanterna.
Informant 1, Hans
Hans är den enda informanten som inte är från Kina, trots det anser jag att hans medverkan
kan bidra i analysen. Då Hans fru är från Kina och de har ett barn tillsammans har
familjeplaneringspolitiken påverkat hans reproduktiva liv. Han är 32 år och har bott i Kina
från och till sedan 2007, han bor nu tillsammans med sin fru och deras tre-åriga son. Hans
beskrev att hans frus familj i stor utsträckning lever ett traditionellt liv vilket enligt honom
varit anledning till deras starka vilja att dottern, då hon blev gravid, skulle göra abort.
Argumenten löd att hon fortfarande studerade, han hade inte en stabil ekonomi och de var inte
gifta. Trots detta behöll de barnet och något annat alternativ fanns inte för honom. Vad jag
kan utläsa av intervjun menar Hans att det inte finns något som kan göra abort acceptabelt,
abort kan aldrig vara något annat än mord.
25
Informant 2, XiaoLi
XiaoLi är 22 år och uppvuxen i Chengdu, nu bor hon tillsammans med sin pojkvän i
Shanghai. Hon har inga bröder eller systrar utan har vuxit upp tillsammans med sina kusiner,
mostrar, morbröder och sin mamma. XiaoLi har studerat Engelska och turism på universitet
vilket hon nu jobbar med. Hon drömmer dock om att studera journalistik utomlands, helst i
England eller USA. Hon anser att abort är en akt av ansvarslöshet, ser många problem och
konsekvenser med familjeplaneringspolitiken men stödjer den ändå. Hon menar att den finns
av en anledning och att den fyller sitt syfte.
Informant 3, Jiang
Jiang är 26 år och kommer från en mindre stad nära Chengdu där hon vuxit upp med sina
föräldrar. Efter sex år på ett universitet i Beijing och en master i mikrobiologi flyttade hon till
Chengdu för att jobba på ett företag där hon utför och övervakar kliniska försök. Hon
uttrycker en förvåning över mitt val av uppsatsämne och säger att abort, reproduktion och
familjeplaneringspolitiken är något hon tidigare inte reflekterat så mycket över. Trots det
menar hon att abort är något dåligt och att det ska undvikas med preventivmedel. Jiang har
ingen partner men längtar verkligen efter en. Hon upplever en press från föräldrar och
samhället i stort att det är hög tid för henne att gifta sig och skaffa barn vilket hon önskar göra
så snart som möjligt.
Informant 4, Liao
Liao är 23 år och gör nu sin praktik på ett större företag som tolk vilket är en del i hennes
masterutbildning. Hon beskriver att hennes intresse för abort och familjeplaneringspolitiken
väcktes när hon läste nobelpristagaren i litteratur Mo Yans bok i detta ämne. Liaos syn på
abort upplever jag skiljer sig från övriga informanter. Hon talar inte om abort i termer av
fostret som ett liv. Hon pratar om att det krävs mycket förberedelser för att skaffa barn, det
krävs ett stabilt liv. Ser en inte någon möjlighet att kunna ge barnet ett bra liv är abort ett
alternativ. Hon tar inte lätt på abort men det ska finnas som alternativ, det ska vara ett val.
26
2.3.1 Tema 1: Betydelse av liv
Det första temat är alltså samma som det jag fann i den diskurs pro-life är en del av. Abort
kopplas samman med vad ett liv är och för på så vis in mord som ett moment i diskursen. Det
sker en kamp om att stabilisera innebörden av liv som i en stor abortdiskurs inte har en
stabiliserad betydelse, med andra ord ett element. Genom att slå fast att ett foster är ett liv kan
abort som något högst felaktigt och dåligt rättfärdigas med argumentet att abort är mord. När
jag tidigt i intervjuerna ställde frågan vad de hade för relation till mitt ämne eller varför de är
intresserade av att prata om abort och reproduktion fick jag av Hans följande svar: “[…] I
love life [höjer rösten], I believe in life, I believe in preserving life and I do not feel
comfortable with terminating a pregnancy, I did not feel comfortable with an abortion…at all.
It almost pained me to think about it…”. Informanten visar här att liv är en viktig del i hans
förståelse av abort då det är något av det första han säger och att döma av intensiteten i hans
röst. Positioneringen av att vara en person som älskar och har stark tilltro till liv ska alltså visa
på hans abortmotstånd. Subjektpositionen som icke abortmotståndare skulle med detta som
bakgrund kunna beskrivas som någon vars uppfattning av liv är negativt och att liv inte bör
bevaras. När jag frågar vad hans tankar om abort är börjar han svaret såhär: ”The thing is, I
am a vegan, I love, I persake [sic!] life. I don’t eat meat and eggs because I, I don’t like
killing, I don’t like killing.”. Här bekräftas informantens syn på foster som liv och abort som
att döda, dock inte som mord. Detta framkommer längre fram i intervjun när jag mer rakt på
frågar vad han tycker om resonemanget att ett foster är ett mänskligt liv och att abort därmed
är fel: ”I agree, I believe, maybe it’s not a human being yet but it’s got the full potential of
becoming a human being given the right conditions. If you take that away, I mean that’s
murder, in my opinion. Yeah.” Samtidigt som han bekräftar abort som mord visas en
ambivalens i förståelsen av liv. Ett foster är inte ett liv ännu men har full potential att bli, just i
det gränslandet upplever jag att det från många olika håll förs en kamp. När Hans på frågan
om vad han tänker om abort svarar att han är vegan lyfts djurrättsdiskursen fram som ett
närliggande område i diskursordningen. Där finns aspekter som värdet av ett djurs liv kontra
människors liv, samt människors rätt att döda. Hans resonemang kan tolkas som att fostret
inte har samma värde som en människa ännu och kanske han snarare ifrågasätter människors
rätt att döda.
27
XiaoLi gav en hint om hennes förståelse av liv redan innan hon började svara på den faktiska
frågan: “I think…abortion means kill the baby in…in you, right?” Hon pratar från början om
att en graviditet är en gåva från naturen och att den bör uppskattas. Hon erkänner att
människor kan befinna sig i svåra situationer för att skaffa barn men att det kan bli bra ändå.
Det är främst efter att jag ställt frågan om vad hon anser om resonemanget att foster är
mänskliga varelser och att det gör abort till mord som hon började prata mer ingående om liv.
I do agree but I think killing anything is murder, it’s like some people is a vegetarian, but you
kill the plants. […] I eat meat. I’m not a vegetarian. The thing is that I eat meat because my body
needs it, but I cannot, I cannot watch, I cannot standing there and watch an animal die, I don’t
know, I mean people, us, ourselves are controversial, a paradox. So, I mean, I mean pro-life they
say kill, kill a child is a murder the same the other people can say that kill a plant, kill a tree or
kill an animal is a murder of this life and I don’t really think that there is a big difference
between a human being or an animal or plants, they all have their ideals.
Här har liv en stor betydelse samtidigt som det inte har det. Allting är liv; människor, foster,
djur och växter och alla går att döda. Detta innebär att liv inte är avgörande för informantens
åsikter om abort då växter och djur enligt henne är acceptabelt att döda men inte foster och
människor. Jag identifierar en antagonism i XiaoLi’s berättelse. Hennes uppfattning av liv, att
foster, djur och växter är liv samt hennes abortmotstånd kan tyckas gå på tvärs med att hon
äter kött. Genom att likställa människor med djur blir subjektspositionen som icke-vegetarian
något oförståelig. För XiaoLi uppstår en kamp i skärningen mellan en djurrättsdiskurs och en
abortdiskurs, en antagonism i betydelsen av liv (Winther Jørgensen, Phillips 2000:55).
Vid intervjun med Jiang uttalas också en syn på abort som något väldigt dåligt: “Uhm, that’s
really a bad thing I think. Uhm, for abortion I think, people may, people can take
contraceptive majors [sic!] before.” Till en början uttrycker hon att anledningen till att abort
är dåligt är för att det med preventivmedel går att undvika vilket kan falla under samma
argumentation som XiaoLi för, att abort är oansvarigt. När jag ber henne beskriva lite mer om
varför eller på vilket sätt det är dåligt visar sig även liv vara en viktig faktor; “It’s just, sort of
end a life. So, uhm…because for, in my opinion I think people can take some contraceptive
majors [sic!] before to avoid this, so uhm, that’s a little life. And I really think it’s not good to
end a life so…” I citatet framgår också här en svag ambivalens vad gäller förståelsen av liv.
Uttrycket; att typ avsluta ett liv, och ordvalet: ett litet liv, tyder på att det ändå inte definitivt
rör sig om ett fullständigt mänskligt liv, även Jiangs syn på foster befinner sig i ett gränsland.
28
Liao skiljer sig från resterande informanter när hon talar om abort. Hon uttrycker att det är
viktigare att ta i beaktning vilket liv barnet kommer få när det faktiskt är fött snarare än att ett
foster till varje pris ska födas. Hon menar att abort inte är ett lätt beslut men att det ska finnas
som alternativ. På tal om pro-life och om ett foster är ett liv eller ej säger hon såhär:
I don’t think so, I don’t think so. And to me, uhm…if I get pregnant by accident, if I, if I have
the, I would try my best to keep this child. But if I see there are no, I cannot raise this child well,
I don’t have any hope to my life maybe I would choose abortion. Because I don’t have a hope to
my life so how can I give hope to my child. He will live in poverty, he will live in helpless
environment. What I can give him is a, is helpless so why?
Liao flyttar betydelsen av liv, från den betydelse som i pro-lifes diskurs om abort har
stabiliserats till ett moment. Momentet innebär enligt pro-life att fostrets liv startar vid
befruktning, men Liao går inte med på detta utan lägger fokus på barnets liv i ett resonemang
om de moraliska aspekter som berör abort. Viktigast verkar istället vara om föräldrarna kan
erbjuda barnet ett bra och värdigt liv i framtiden.
2.3.2 Tema 2: Förståelse av abort i könade termer
En genusrelaterad aspekt som framkommer i informanternas tal om abort är det jag tidigare
benämnt som son-preference. Hans som inte har kinesisk nationalitet säger: “Because people
in China can only have one child, and they don’t want girls, ok they want boys, and if it’s a
girl they will get an abortion!” Detta påstående följer hans beskrivning av en
ultraljudsundersökning hans fru gjorde. När de frågade om fostrets kön fick de svaret att det
inte är tillåtet att få information om. Abort talas om i könade termer på så sätt att det används
som ett medel för att säkra ett önskat kön på avkomman. XiaoLi tar på eget bevåg upp detta
perspektiv då jag inte hade tänkt ställa frågor på detta tema. Hon menar däremot att det har
varit så i tidigare generationer, att pojkar har föredragits på ekonomisk grundval men i och
med Kinas snabbt förändrade ekonomiska situation gäller inte det längre. Jiang är av samma
uppfattning, det går inte längre att tala om son-preference. Hon menar också att döttrar många
gånger är mer önskvärda då de anses vara mer lovely samt att det kostar mer med en son då
han förväntas tillhandahålla en lägenhet till han och hans blivande fru. Båda dessa aspekter
har i sig en tydlig könad karaktär men talar ändå för att son-preference inte längre är gällande.
29
En heteronormativ vinkel visar sig i informanternas tal om abort, bland annat i synen på
äktenskap som förutsättning för att skaffa barn. Detta går även att läsa i Nies avhandling där
det uttrycks råda stor social press på ogifta kvinnor att genomgå abort (1999:105). Vidare har
Nie funnit hos sina informanter att synen på abort varierar beroende på hur kvinnan blev
gravid. Är det en gift kvinna är det hennes ensak men om det är en ogift kvinna som gör abort
går snacket om hennes karaktär som oansvarig (Nie 1999:116). I följande citat bekräftas även
detta antagande av XiaoLi: “[…] if you’re an adult it’s your business, it’s your thing so for
abortion, mainly it’s the little girls like teenage girls and they will not talk about it cause they
will feel ashamed.” Hon menar vidare att många av dessa unga tonårstjejer blir gravida och
går vart som helst för att göra abort. De borde få vägledning och hjälp, vilket skulle kunna
förhindra en graviditet eller abort. Killarna i sammanhanget lämnas helt utanför i XiaoLis
diskussion, det är inte killar som ska få vägledning och ta mer ansvar. En krispunkt
uppenbarar sig när jag frågar om det är många unga tjejer som gör abort och hon svarar nej,
med förklaringen att de flesta vet hur en undviker att bli gravid. Vad kan då denna vändning
betyda? Jag tolkar att det finns en norm att unga tjejer uppfattas som skamfulla och
oansvariga, det svaret kom lite per automatik men när jag frågade igen ändrade informanten
uppfattning. Ålder och kön spelar här in i görandet av ”tonårstjejer som blir gravida”. Den
sociala press som sätts på ogifta kvinnor att göra abort, vilket både Nie (1999) och flera av
mina informanter vittnar om är en maktordning där kön, ålder och sexualitet samverkar.
Hans säger att en medverkande anledning till fruns föräldrars vilja att de skulle göra abort
grundade sig i det faktum att de inte var gifta. Han säger att det har att göra med föräldrarnas
traditionella förhållningssätt. Detta instämmer Jiang i som också är av uppfattningen att en
bör vara gift innan en skaffar barn samt att det har att göra med kinesisk traditionell kultur. På
frågan varför det är viktigt svarar hon:” I may also say for Chinese traditional culture.
Because in this society, it’s really bad thing for girl to have a kid before she gets married, but
few girls with strong character and they may choose to be a, how do you say, to give birth
before she gets married or even she don’t marry with the man. But that’s few.” Jiang erbjuder
en annan bild av tjejer som skaffar barn innan äktenskap och som kanske inte gifter sig alls.
Här beskrivs de i positiv anda som tjejer med stark karaktär, samtidigt som hon uttrycker att
det från samhällets sida kanske ses som något dåligt. Liao berättar för mig hur kvinnor som
vill skaffa barn själv löser det genom att ”låtsasgifta” sig med en man för att på så sätt skaffa
barn regelrätt för att sedan skilja sig. Den kinesiska statens lagar rörande reproduktion är en
struktur för en heteronormativ familjebildning men det betyder inte att folket enbart är offer
30
för den utan möjlighet till motstånd. Mohanty resonerar kring det faktum att icke
västerländska kvinnor allt för ofta beskrivs just som offer för olika socioekonomiska
strukturer (2007:39). I Jiangs och Liaos uttalanden påvisas exempel på den agens och det
motstånd som görs mot statens regleringar. Kvinnor blir i deras beskrivningar inte
stigmatiserade till objekt. Jag upplever att de subjektspositioner som texten om
familjeplaneringspolitiken försöker stabilisera som de enda möjliga är snäva, men Jiang och
Liao visar att det finns andra vägar att gå.
En del av den ovilja jag upplevt finns kring att prata om abort har enligt vad en informant
berättat att göra med möjligheterna till ett framtida äktenskap. Kvinnor pratar enligt XiaoLi
inte öppet om abort då de riskerar att förlora sin framtida man. Hon menar att det kan vara
avgörande om ens erfarenhet av abort kommer ut. Dels uppfattar jag det som att abort överlag
ses som något dåligt och skamfullt. Dels berättar hon för mig att många, däribland några av
hennes manliga vänner, föredrar oskulder. Jag upplever på hennes sätt att prata att det inte
finns ett omvänt resonemang. Det vill säga att killar inte skulle kunna berätta att de (genom
sin tjej) gjort abort eller inte är oskulder då det skulle bli svårt för honom att hitta en fru. Här
samverkar kön och sexualitet i den stigmatiserade subjektsposition som av XiaoLi beskrivs;
unga tjejer som har sex innan äktenskap riskerar att inte kunna gifta sig. Den obligatoriska
heterosexualiteten är som synes också given i denna diskurs.
2.3.3 Tema 3: Tal i kulturella skillnader
Informanterna talade om synen på abort, reproduktion och familjeplaneringspolitiken i termer
av kulturella skillnader, till stor del då jag tog upp den amerikanska abortdebatten och prolife. Till exempel att den amerikanska abortdebatten ser annorlunda ut för att amerikaner är
mer öppensinnade, XiaoLi svarar på frågan om debatten ser olika ut: ”It should be, I’ve never
been to U.S I don’t know, uhm I think it should be as I said, Chinese people are more inside,
more hidden well states people are more like [gestikulerar stort], so yeah I suppose.” En del
av de uttalanden som inbegriper kultur som en faktor har informanterna uttryckt utan direkt
koppling till mina frågor om USA. XiaoLi säger att hon inte vet, men att det kan finnas en
skillnad mellan kineser och västerlänningar angående tron på att det är dåligt för kvinnor att
göra abort. En anledning till det är att det kan vara skadligt och försvåra en framtida
graviditet. Hon säger att hon inte vet om det verkligen är så men att hon väljer att tro det,
31
något som indirekt kan tolkas som att västerlänningar inte tror att det är skadligt vilket kan
vara bidragande till en eventuell skillnad i synen på abort.
Jag frågar om, och i så fall hur, den abortdiskussion som pågår i USA skiljer sig från den i
Kina. Hans svarar att människor i Kina inte ifrågasätter abort och att det beror på att de följer
auktoriteter:
And in China they respect authority, most of the time, most most most of the time and they
follow authority, they love authority. And the Chinese philosophy with Confucius, all the great I
don’t know, stuff, is based on authority, is based on authority. It ingrate you in a very small age,
even when you go to kindergarten, parents and teachers keep telling you how important the
parents are because they’re older and they know more and how to respect old people and this has
to do with authority. It all’s got to do with authority, and people don’t question the facts and
abortion and it’s ridiculous.
Jag tolkar Hans uttalande som att de auktoritära i Kina skulle förespråka abort. I den text om
familjeplaneringspolitiken som tidigare presenterats finner jag i och för sig inget tal om att
abort bör förbjudas. Det står att det bör vara lagligt för kvinnor att göra abort men att det i
största möjliga mån bör undvikas med preventivmedel och sexualundervisning. Mellan åren
1910-1950 var abort förbjudet i Kina, det räcker alltså att inte gå jättelångt tillbaka i Kinas
historia för att se att styret ansåg abort vara något som inte skulle ske (Nie 1999:64).
Alla de informanter som är uppvuxna i Kina har angett kinesisk kultur som bakgrund till att
saker ter sig på ett visst sätt. XiaoLi beskriver kinesisk kultur vara mer inåt (inside), att det är
vanligt att en inte uttrycker känslor och åsikter verbalt. Detta i motsats till amerikaner som
skulle vara mer frispråkiga. Jag pratar med Jiang om äktenskap, hon säger att hon gärna vill
gifta sig, att det är viktigt och att hon i och med sin ålder känner stor press från sina föräldrar
och hela samhället: ”Yeah. That’s Chinese traditional culture I think. And that’s very, uhm,
for most foreign girls they may not, they’re free and they marry the one they want marry, so I
think that’s a little different.” Detta menar hon beror på kultur. Även när jag frågar om hon
vill ha barn svarar hon ja och säger att det beror på den kinesiska traditionella kulturen. Jag
får aldrig någon mer ingående beskrivning av den kulturen, det kommer mer som ett självklart
svar. Trots att hon verkar ha möjlighet att själv välja när och med vem hon vill gifta sig med
samt om hon vill ha barn pekar hon ut detta som en skillnad kontra utländska tjejer. Här görs
en kulturell skillnad som motsäger den bild jag upplever av hennes utsaga. Men kanske är det
så att förändringar sker på den punkten, att den dubbeltydighet jag uppfattar hos henne har att
göra med att tidigare generationer, så som att hennes föräldrar har en annan uppfattning.
32
Liao säger att folk skäms över att prata om sex i Kina, när jag frågar om hon har några tankar
kring varför sex är förknippat med skam börjar hon resonera kring gamla kinesiska
traditioner: ”In that time, in ancient time, in Ming dynasty we think this kind of physical
reaction is quite shameful. We should hide this kind of eagerness it’s quite shame, respect the
natural…to kill your natural eagerness is from that time.” Hon tar också upp konfucianismen
på liknande sätt som Eklund gör i sin avhandling. Till exempel att Ying och Yang beskrivit
kvinnor och män som olika och att kvinnan ska följa mannen (Eklund 2011:32). Ett annat
exempel är när XiaoLi berättar om ett gammalt ordspråk: en dotter som gifter sig är som spillt
vatten, borta. Hon pratar då om hur kvinnan förr när hon gifte sig tillhörde mannens familj.
Denna tradition pratar Eklund också om i relation till son preference med begreppet
patrialocality (2011:36). Företeelsen beskrivs vara en socialt institutionaliserad praktik som
kan vara orsak till att söner föredras framför döttrar. Dock påpekar XiaoLi och Jiang att detta
inte längre är gällande i dagens Kina, kanske är det till och med vanligare att ett par har mer
eller närmre kontakt med kvinnans familj. Detta skiftande resonemang förekommer hos dessa
tre informanter. Många svar börjar med en historiskt förankrad förklaring för att avslutas med
nowadays är det på ett annat sätt. Liao pratar om en annan historisk förklaring till son
preference som skulle kunna beskrivas med det begrepp Eklund talar om, patrilineality:
And some time the traditional culture, the family, the parents always love sons, because they
think the sons can, can make this, their family lasting forever. They think. My family name is
Lee because my father his family name is Lee so I follow this but when I get married, my child,
he will not have this family name as me. They always love, sons. That is why a reason there is a
lot of abortions in China.
Här antyds att en orsak till son preference är patrilineality, eller patriarkal familjelinje. Enligt
Eklund är denna praktik mest tydlig på det sätt Liao beskriver, att mannens efternamn ska
leva vidare och på så sätt fortsätta familjens existens i framtiden (2011:36). Hon pratar i nutid
att det förhåller sig på nyss nämnda sätt, att det görs mycket aborter i Kina av den här
anledningen. Hon fortsätter dock sitt svar att det förändras väldigt mycket nu och att det
främst är på landsbygden detta gör sig gällande. Även hos Liao påvisas en ambivalent
hållning till om traditioner är aktuella i dagens Kina eller ej.
Det faktum att jag inte kommer från Kina tror jag bidrar till att informanterna talar så mycket i
sina svar om att olika synsätt beror på kinesisk kultur. Hade jag varit från Kina tror jag svaren
hade sett mycket annorlunda ut, då räcker inte ”kultur” som svar, de hade med stor
sannolikhet förklarat mer djupgående vad kulturen innebär i sådana fall. Detta syns tydligt hos
33
Liao som nästan hela tiden genom intervjun talar om Kina som vi, situationen att hon och jag
kommer från olika ställen tydliggörs genom detta ”vi”. Hon skriver samtidigt in sig i myten
Kina och jag har svårt att avgöra vad som är hennes tankar och ord och vad som är mytens.
När jag frågar om hon vill ha barn svarar hon att det är självklart och om en väljer att inte
skaffa barn innebär det att en inte respekterar sina föräldrar. Jag frågar om det har stor
påverkan på hennes vilja att skaffa barn: ”No, it’s natural! It’s not a big or small decision, it’s
quite natural. Most Chinese want children I guess. Yes, it’s our tradition.” I Liaos syn på
familjebildning har det att skaffa barn en hegemonisk roll vilket hon också antyder är gällande
i hela Kina. Likadant med äktenskap, hon säger att personer som inte gifter sig anses av
samhället som konstiga. Hon säger till och med att det är skamfullt att förbli ogift.
Ett exempel på det postkoloniala förtryck som riktats mot Kina pratar Liao om på följande
sätt:
Because we have this kind of, because the situation in these two countries are different. We have
larger population, we have this family plan but America don’t have. We have our consideration
of big population. In China we don’t quite talk about human rights, we have our way of living
even though America always talk about human rights and that China are not quite…but that’s a
way of living of our Chinese so I think maybe sometimes America should learn how to respect
us or not force us to respect their rules. It’s our way of living, it’s our choice. What you say
abortion is bad Chinese people should forbidden that, we have a different thinking. Yeah.
I min undersökning har jag undrat vad som går att höra från Kinas håll angående
abortdebatten i USA. Av mina informanter riktas ingen sådan kritik. Hans säger dock att
amerikanska politiker är idioter men håller ändå med om de argument pro-life använder. De
andra informanterna uttrycker ett liknande synsätt som Liao i citatet ovan. Hon säger att USA
och Kina har olika sätt att leva och organisera sina liv utan att lägga någon större värdering i
det. I stället framvävs vikten att respektera varandras val, något tre av mina informanter inte
upplever görs från USA:s håll.
2.3.4 Tema 4: Abort i relation till stat och familjeplaneringspolitiken
XiaoLi och Jiang uttrycker båda två att familjeplaneringspolitiken inte är något som de
diskuterar eller funderar över. Då politiken har varit en del av landets lagar i nästan trettiofem
år är kanske inte det speciellt uppseendeväckande. XiaoLi har alltid önskat sig syskon, till stor
del för att, som hon beskriver, minska ansvaret över att ensam ta hand om och finnas till för
34
sin familj. Men alla fyra menar att Kinas problem med en för stor population rättfärdigar
lagen, den finns av en anledning och den behövs. Jag tar upp den kritik som bland annat USA
riktat mot Kinas ettbarnspolitik som ett brott mot mänskliga rättigheter i och med de
tvångssteriliseringar- och aborter som sägs ha begåtts. Detta för att fråga om det finns någon
kritik från Kinas håll angående hur USA hanterar abortfrågan, Jiang svarar mig:
Uhm, I think, there might be some mistake that the U.S made thinking about the policy here in
China, and in my opinion, in most of my friend’s opinion, we don’t think there is a relation
between abortion and the family plan. So, uhm…I think (laughter) they may took, took a
mistake understanding the policy of China. Yeah, I think.
Nästan identiskt svar fick jag från XiaoLi som också säger att USA försöker hitta olika sätt att
kritisera Kina, att det handlar om politik snarare än sociala orsaker. Informanterna vittnar
alltså om den postkolonialisering jag tidigare var inne på.
Synen på abort påverkas av en rad heteronormativa uppfattningar, en del är traditionsburna,
en del är institutionaliserade så som heterosexuella äktenskap som krav för att bli förälder.
Det är alltså både lagstiftat att det krävs ett äktenskapsintyg för att skaffa barn samt att endast
två personer av olika kön kan gifta sig (Internet 4). Sexualitet normativiseras genom lag som
heterosexualitet och görs till den enda möjliga. Detta påverkar synen på abort som ett medel
att sudda ut felsteg, sådant som inte anses riktigt och rätt. Subjektspositioner som
heterosexuell och gift för att skaffa barn rättfärdigar abort som en väg för att uppnå den.
Då jag på förhand trodde att mina informanter skulle ha en annan retorik än pro-life, att liv
inte skulle stå i fokus för deras åsikter blev ovanstående tema något helt annat annat. Många
likheter finns och det går kanske inte att koppla synen på abort hos mina informanter till
familjeplaneringspolitiken på det sätt jag trodde. Nie beskriver i sitt verk hur abort inte talas
om som en etisk problematik i Kina. Han grundar detta på personliga erfarenheter samt på de
svar respondenterna i hans undersökning gav (1999:20). Detta strider alltså mot det tre av
mina informanter uttryckt men stämmer med den fjärde, i alla fall med fokus på hur abort görs
till ett moraliskt problem genom innebörden av liv. En intressant aspekt av intervjumaterialet
är att samtliga sagt att de nästan inte alls pratar och tänker på abort och
familjeplaneringspolitiken. Trots det hade majoriteten en övertygelse om att abort var något
väldigt dåligt. Att ämnet i fråga inte är något som de funderat jättemycket över visade sig vid
vissa så kallade krispunkter i intervjuerna. XiaoLi var från början tydlig med att abort är mord
35
och väldigt oansvarigt. Senare i intervjuen när jag frågade vad hon tyckte om att det i vissa
länder är förbjudet med abort svarade hon lite annorlunda:
I think it’s good […] So, I don’t know….I don’t know…I mean maybe it really depends on each
people situation but I mean, for me personally, I don’t want to do it and I don’t support people to
do it. Mmm but I know some people have really…a bad situation, it’s really an accident, I don’t
really say yes but it’s their, maybe they have their own idea or so, I cannot really judge it.
Instinktivt anser hon att abortförbud är bra eftersom hon själv tycker att abort är fel och inte
vill göra det. Efterhand kommer en vändpunkt i resonemanget när hon talar om människors
olika situationer och övertygelser.
36
3. Avslutande och sammanfattande diskussion
När jag undersökt abort i Kina har diskursen mer visat sig handla om reproduktion och
normativa görande av den än om abort som kvinnors rätt över sina kroppar.
Subjektspositionen som jag upplever görs möjlig i både statens och informanternas tal om
abort, reproduktion och familj är en heterosexuell sådan. En vilja att skaffa familj målas upp
som självklar. I statens text om familjeplanering beskrivs familjebildning som sättet att bli
lycklig, hos informanterna tycks statens diskurs vara objektiv. Den har rått så länge att den
inte ifrågasätts, den ses som sann av informanterna som beskriver den som en del av den
kinesiska traditionella kulturen. Jiang och Liao erkänner dock att andra önskningar än
äktenskap och barn finns även om de själva inte står för en sådan önskan.
I en amerikansk abortdiskurs görs abort till ett moraliskt problem genom att fostrets status
görs likvärdigt med en människas. Även religiöst laddade argument som fostret som en gåva
från gud och något heligt bidrar till diskursen. I Kina har jag funnit att abort görs till ett
moraliskt problem genom heteronormativa familjemönster. Abort kan tolkas som ett medel att
ta till för att säkerställa ett korrekt livsmönster. Min undersökning har visat att ett stabilt liv
måste vara förutsättningen för att skaffa barn. Utbildning och/eller ett stabilt arbete med god
ekonomi, heterosexuellt giftermål och rätt ålder är alla krav för barn ska vara ett alternativ.
Dessa aspekter och värderingar delas i viss utsträckning av Mitt Romney som också
förspråkar ett heteronormativt livsmönster. En annan likhet mellan i detta fall pro-life och
flera av mina informanter är talet om ansvarslöshet. Framförallt XiaoLi och Jiang pratar om
abort och att oönskat bli med barn som en högst oansvarig akt på liknande sätt jag funnit på
pro-life’s hemsida.
I Nies studie (1999) fann han att samhällets goda utveckling legitimerar
familjeplaneringspolitiken och i vissa fall abort. Vidare menar han att synen på abort som
moraliskt problematisk inte delas i speciellt hög grad i Kina. Förstnämnda aspekten vittnar
även min analys om av informanternas tal. Kina står inför problemet med en för snabbt
växande befolkning vilket, trots dess brister, rättfärdigar familjeplaneringspolitiken. Däremot
anser alla utom en att foster är liv vilket gör att deras syn på abort uttrycks som något
moraliskt felaktigt. Den aspekten strider alltså mot de resultat Nie fann i sin undersökning.
37
I texten om familjeplanering framhävs utbildning vara en stor drivkraft bakom reformens
framgång. Med denna bakgrund förvånades jag av mina informanters beskrivning av
sexualundervisning som nästintill obefintlig. De talar om att det finns en skam och ovilja att
prata om sex. XiaoLi säger att de i trettonårsåldern får lite sexualundervisning i skolan men i
hennes fall var hennes lärare väldigt blyg och uppmanade istället eleverna att själva läsa i en
bok på ämnet. Hon säger också att hon inte säkert visste hur en blev med barn förrän hon
började på universitetet vilket vittnar om ett misslyckande av den utbildning som talas om i
familjeplaneringspolitiken. Detta lär skilja sig väldigt mycket beroende på vilken lärare som
undervisar men alla tre informanter som är uppvuxna i Kina säger att sex inte talas öppet om.
När jag frågar Liao om hon diskuterar abort med sina vänner säger hon: “Sometimes we will
talk about it. When in the dormitory when the lights is of we have a lot of topics […]”. Här
frågade jag specifikt om abort men sex uppfattade jag hamna under samma ”släckta” tema.
Hon säger att ovetskapen om sex är en stor bidragande faktor till att många unga personer blir
oavsiktligt gravida och sedan gör abort. XiaoLi säger samma sak men skiftar mening efter ett
tag när hon säger att nu för tiden vet de flesta hur en skyddar sig mot att bli gravid. Min
slutsats landar ändå på att Kina inte har lyckats med den sexualundervisning det så gott talas
om i texten om familjeplanering.
En del av de traditionella sociala praktiker som Eklund talar om verkar leva kvar i
informanternas uppfattning gällande reproduktion på ett plan. De talar, i andra ord, om son
preference, patrilocality och patrilineality men ändrar i många fall uppfattning i slutet av
resonemanget. Jag tolkar detta som en del av den förändring som på många plan sker i Kina.
De visar på en lite splittrad uppfattning av reproduktion där föräldrarnas röster blandas med
deras egna. Nyss nämnda sociala praktiker kanske inte per se utövas idag med lever kvar som
en del av människors syn på bland annat familjebildning.
Slutligen fann jag att pro-life och Mitt Romney i sitt tal om abort och Kinas familjepolitik
dömer på ett sätt som jag upplever att mina källor i Kina inte gör. Jag tycker mig se en större
förståelse för andra synsätt och värderingar än sina egna. Något som pro-life och Mitt
Romney inte uppvisar. När jag studerat abortmotstånd slås jag av den oförståelse som visas
upp. Att abort bör vara lagligt innebär inte att det är ett lätt beslut (vilket det också kan vara)
eller ett lätt genomförande. Det som enligt mig är lätt är att låta beslutet ligga hos individen
det berör. För att visa på den komplexiteten avslutar jag med Liaos ord: ”[…] we support, not
support, we think abortion is a choice.”
38
Käll- och litteraturförteckning:
Aird, John S. (1990): The Slaughter of the Innocent: Coercive Birth Control in China.
(Washington: AEI Press)
Eduards, Maud (2007): Kroppspolitik: om moder Svea och andra kvinnor. (Stockholm: Atlas)
Eklund, Lisa (2011): Rethinking Son Preference- Gender, Population Dynamics and Social
Change in the People's Republic of China. (Department of Sociology, Lund University (Lund:
Media-Tryck) Internetåtkomst:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1950819&fileOId=19510
84
Hirdman, Yvonne (2003): Genus: om det stabilas föränderliga former. (Malmö: Liber)
Lykke, Nina (2009): Genusforskning- en guide till feministisk teori, metodologi och skrift.
(Stockholm: Liber AB)
Mohanty, Chandra Talpade (2007): Feminism utan gränser. Avkoloniserad teori, praktiserad
solidaritet. (Hägersten: TankeKraft Förlag)
Nie, Jing-Bao (1999): Voices Behind the Silence: Chinese Moral Views and Experiences of
Abortions. (The University of Texas Graduate School of Biomedical Sciences at Galveston)
Weisbrook Hauser, Naomi (2011): American Discourse on China: A Cross-time Comparison
of U.S. News Framing of Chinas One-child Policy, 1979-2009 (Faculty of the Graduate
School at the University of Missouri) Internetåtkomst:
https://mospace.umsystem.edu/xmlui/bitstream/handle/10355/14960/research.pdf?sequence=2
Winther Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise (2000): Diskursanalys som teori och
metod. (Studentlitteratur AB: Lund)
Väster, Kärstin (2012): Liv nation och foster. En diskursanalys av abortdebatten i USA. (Buppsats vid Göteborgs universitet)
39
Elektroniska källor:
Internet 1: Information Office of the State Council of the People's Republic of China August
1995, Beijing. Internetåtkomst: http://www.china-un.ch/eng/bjzl/t176938.htm (Hämtat 1/22013)
Internet 2: Vetenskapsrådet God forskningsed. Vetenskapsrådet: (Bromma:2011)
Internetåtkomst: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf
Internet 3: http://prolife.com/ (Hämtat 4/3-2013)
Internet 4: http://www.rfsl.se/?p=3526 (Hämtat 17/3-2013)
Internet 5: http://www.ne.se/lang/kader (Hämtat 17/3-2013)
Bilaga 1:
Abortion
Mitt Romney is pro-life. He believes it speaks well of the country that almost all Americans
recognize that abortion is a problem. And in the quiet of conscience, people of both political
parties know that more than a million abortions a year cannot be squared with the good heart
of America.
Mitt believes that life begins at conception and wishes that the laws of our nation reflected
that view. But while the nation remains so divided, he believes that the right next step is for
the Supreme Court to overturn Roe v. Wade – a case of blatant judicial activism that took a
decision that should be left to the people and placed it in the hands of unelected judges. With
Roe overturned, states will be empowered through the democratic process to determine their
own abortion laws and not have them dictated by judicial mandate.
40
Mitt supports the Hyde Amendment, which broadly bars the use of federal funds for
abortions. As president, he will end federal funding for abortion advocates like Planned
Parenthood. He will protect the right of health care workers to follow their conscience in their
work. And he will nominate judges who know the difference between personal opinion and
the law.
Because the good heart of America knows no boundaries, a commitment to protecting life
should not stop at the water’s edge. Taking innocent life is always wrong and always tragic,
wherever it happens. The compassionate instincts of this country should not be silent in the
face of injustices like China’s One-Child policy. No one will ever hear a President Romney or
his vice president tell the Chinese government that "I fully understand" and won’t “second
guess” compulsory sterilization and forced abortion.
Americans have a moral duty to uphold the sanctity of life and protect the weakest, most
vulnerable and most innocent among us. As president, Mitt will ensure that American laws
reflect America’s values of preserving life at home and abroad.
Stem Cell Research
Great advancements in science are welcome antidotes to human frailty. The desire to save and
strengthen the lives of those we love is noble and good, yet the promise of science does not
justify discarding our moral duty to protect human life in its most vulnerable form. Scientific
research and the preservation of human dignity are complementary, and America’s laws must
reflect this conviction.
Stem cell research is a great scientific frontier, and it must be pursued with respect and care.
When confronted with the issue of stem cell research as governor of Massachusetts, Mitt
Romney chose to support life by vetoing a bill that would have allowed the cloning of human
embryos. Quite simply, America cannot condone or participate in the creation of human life
when the sole purpose of its creation is its sure destruction.
Adult stem cell research and alternative methods to derive pluripotent stem cells, such as
altered nuclear transfer and direct reprogramming, are scientific paths that carry much
promise and avoid raising ethical concerns. As president, Mitt will focus his energy on laws
and policies that promote this kind of research to unlock the medical breakthroughs that our
loved ones so desperately need.
Marriage
The values that Mitt Romney learned in his home have enriched his life immeasurably. With
his parents’ example before him, he married, had five sons, and now basks in the joy of
sixteen grandchildren.
Marriage is more than a personally rewarding social custom. It is also critical for the wellbeing of a civilization. That is why it is so important to preserve traditional marriage – the
joining together of one man and one woman. As president, Mitt will not only appoint an
Attorney General who will defend the Defense of Marriage Act – a bipartisan law passed by
Congress and signed by President Clinton – but he will also champion a Federal Marriage
Amendment to the Constitution defining marriage as between one man and one woman.
41
Bilaga 2:
Intervjufrågor:
Opening questions:
1. Where are you from?
2. Where do you live now?
3. How do you like Chengdu?
4. How old are you?
5. What’s your family situation? Siblings? Children? Are you planning on having any?
6. Do you want to get married?
7. What are you doing? Studying or working? With what?
8. What do you want to do in the future?
9. Do you have a certain relation to the subject of abortion and reproduction?
10. Do you think it’s important to talk about abortion? In which way?
Theme: Reproduction and the family planning policy
1. I used to say one-child-policy but I recently learned the translation from Chinese is
family-planning policy, what do you say?
2. Do you think it matters what it is called?
3. Do you discuss the policy and/or abortion with your friends?
4. Can you describe the family planning policy?
5. Could you describe in what ways the policy may have had an impact on your life?
6. What pro’s and con’s do you think there is?
7. What is it saying about contraceptive methods? What do you think of that?
8. What are your thoughts on abortion?
9. Do you think your thoughts on abortion are affected by the family planning policy?
10. Is it possible to say anything that would describe the “general” view on abortion in
China?
11. Do you feel people have strong opinions whether abortion is right or wrong?
Theme: U.S
42
1. Do you have any thoughts about the discussion on abortion that is going on in the
U.S? Is that discussion a big deal here?
2. The antiabortion lobby in U.S, for example the last presidential candidate for the
republicans, Mitt Romney, is saying that they can’t accept the way China is handling
abortion, is there a debate in China about the way U.S is handling abortion?
3. Do you think that the discussion on abortion looks different in the U.S and China?
What are the differences?
4. I find the American discourse on abortion is centered on the matter of the status of the
fetus, that the fetus is a human life and abortion is murder, what do you think of that
reasoning?
Theme: Feminism
1. What is feminism to you?
2. Do you know if abortion is a big issue for the different feminisms in China?
3. What would you say is the most important women’s right issue in China right now?
4. What is the most important for you?
43
