Hygienkonferens
Hösten 2015
Program
• Blodsmitta, Hepatit B och C
• Hiv- och smittsamhet
Kaffe
• Blodburen smitta och hygien rutiner
• Rutiner vid stickskador
• Övriga frågor
Anders Lindblom
Maria Kivi, Bodil Petersén
Annica Blomkvist
Marianne Janson
Hepatiter
• Hepatit B
• Hepatit C
Hepatit B
Hepatit B
Hepatit B i Sverige
2500
2000
1500
1000
500
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Hepatit B
Hepatit B i Dalarna
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Hepatit B
Hepatit B,
antal smittskyddsanmälda fall upptäckta i Dalarna 2010 - 2014
Akut resp kronisk sjukdom
250
200
150
100
50
0
Akut sjukdom
Kronisk bärare/symtomfri
Ej angivet
Hepatit B
Inkubationstid: 2-6 månader (2-3 månader).
Symtom: Trötthet, muskelvärk och ibland feber innan
patienten får gulsot. 25% får icterus (gulsot). 50 % får
kliniska symtom.
Smittvägar: Via blod, blodprodukter,Sexuell smitta,
Vertikal smitta (mor - barn)
Hepatit B
Prognos: Mindre än 5% vuxna utvecklar
kronisk hepatit.
PM för vaccination av personal mot
hepatit B
• Socialstyrelsen rekommendationer för profylax mot
hepatit B (SoS artikelnummer 2005-130-6)
Vårdpersonal
• Hälso- och sjukvårdsvårdspersonal med frekvent
förekommande blodkontakt där det finns risk för att
hepatit B-smitta förekommer bland patienterna, bör
enligt rekommendationerna bli föremål för
preexpositionsprofylax
Vårdpersonal
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Operations och anestesiavdelningar
Förlossningsavdelningar
Akutmottagningar
Vårdavdelningar
Mottagningar
Distriktsläkarmottagningar
Ambulans
Laboratorier
Tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister
Övrig personal
• Kriminalvården och polisen med särskilt hög risk för att
komma i kontakt med blod från smittförande personer
• Behandlingshem för narkotikamissbrukare
• Personal inom omsorgsverksamheten vid enheter där
det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer
Vaccination av personal
• Det är verksamhetschefen som beslutar om eventuell
vaccination. Om så är fallet skall arbetsgivaren
bekosta vaccinationen enligt Arbetsmiljöverkets
föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker –
smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1).
Utförande
• Hepatit B-vaccin 20 µg (Engerix B) ges i tre doser vid
tidpunkterna 0, 1 och 6 månader.
• Immunitetskontroll (anti-HBs) skall utföras 1 månad efter
tredje dosen.
• > 10 IU/l medför skyddande antikroppsnivå och ytterligare
doser behövs ej.
• < 10 IU/l ges ytterligare två vaccindoser med 1 månads
mellanrum, samt en ny immunitetskontroll
Bedömning
• Om fortfarande nivåer under 10 IU/l betraktas den
vaccinerade som ”non-responder” med risk för
ofullständigt skydd mot hepatit B-infektion. Skall vid
exposition för hepatit B smittat blod behandlas som
ovaccinerad.
Bedömning
• Vid skyddande antikroppsnivå (anti-HBs > 10 IU/l)
behöver ingen boosterdos ges. Hos personer med
kronisk njursvikt eller immunsuppression kan
boosterdos behöva ges
Postexpositionsprofylax
• Om dokumenterad skyddande antikroppsnivå (anti-HBs >10
IU/l) krävs ingen profylaxåtgärd mot hepatit B.
• Om vaccinationsstatus är okänd eller otillräcklig ges en
boosterdos och prov för anti-HBs tas. Om immunitet (anti-HBs
> 10 IU/l) påvisas krävs ingen ytterligare åtgärd.
Kan immunitet inte påvisas handläggs personen som
ovaccinerad
Tidigare ovaccinerad
• Profylax bör påbörjas snarast, helst inom 1 dygn, med
hepatit B-vaccin 20 µg (Engerix B) vid tidpunkterna 0,
1 och 3 veckor
• En 4:e dos ges efter 12 månader
• Om smittkällan är HBe-antigen positiv ges hepatit Bimmunglobulin intramuskulärt (5 ml till vuxen person)
inom 24 timmar.
Hepatit C
Hepatit C i Sverige
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Hepatit C,
antal smittskyddsanmälda fall upptäckta i Dalarna
Kön
60
50
40
30
20
10
0
2010
2011
2012
Kvinna
Man
2013
Ej angivet
2014
Smittade av Hepatit C inom sjukvård
9
8
7
6
Tandsköterska
Antal
Tandläkare
5
Lab.personal
Mentalvårdare
Undersköterska
4
Sjuksköterska
Läkare
3
2
1
0
1990-1994
1995-1999
Hepatit C
• Inkubationstid:1-3 månader, oftast 7-8 veckor.
• Symtom:
Som vid hepatit B vid symtom. 70-80%
går utan symtom
Hepatit C
Smittvägar:
Intravenöst missbruk
Blodtransfusion
Tatueringar
Sexuell smitta
Vertikal smitta (mor - barn)
Sjukvårdsarbete (nålstick)
Sporadisk (smittvägokänd).
Hiv –
smittsamhet vid behandlad och obehandlad infektion
Maria Kivi, STI-samordnare
Bodil Petersén, smittskyddssköterska
Kort om hiv
• Hiv - humant immunbristvirus
• Hiv - angriper kroppens t-hjälparceller, vilka har betydelse
för immunförsvaret
• Låga nivåer av t-hjälparceller
risk för opportunistiska
infektioner och tumörsjukdomar = AIDS
• Idag lever över 35 miljoner människor i världen med hiv
• I Sverige lever cirka 7 000 personer med känd hivdiagnos
Hiv,
antal smittskyddsanmälda fall i Dalarna
18
Okänd smittväg
Mor-barn
16
Iv-missbruk
Blod/blodprod.
14
Homosexuell smitta
Heterosexuell smitta
12
10
8
6
4
2
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Vård av hiv i Sverige
• Provtagning, vård och behandling är kostnadsfri för patienten
• Dalarna - vård som är relaterad till hivinfektionen sker på infektionskliniken på Falu lasarett
• Dalarna - vård som inte är relaterad till hivinfektionen, sker på vårdcentraler, sjukhus etc
• Förhållningsregler:
Behandlande läkare ger individuella förhållningsregler och följer upp dessa
med patienten
• Patienten är skyldig att informera om sin hivinfektion i kontakt med hälso- och
sjukvård samt tandvård.
Hivtest
• Hälso- och sjukvården är skyldig att hivtesta den, som
misstänker sig vara smittad av hiv
• Generös inställning
• Tidig upptäckt viktig
• Rätt till anonym provtagning
• Kostnadsfri provtagning
• OBS! Observans på symtom på primärinfektion!
Tidiga symtom
• Alla får en primärinfektion asymtomatisk eller lindriga symtom
• Cirka hälften får symtom 1 – 4 veckor efter smittotillfället
• Symtomen liknar ofta andra virusinfektioner som influensa
eller körtelfeber, t ex halsont, feber, hudutslag och svullna
lymfkörtlar.
Hivtest
• Blodprov
• Positivt inom 6 veckor efter smittotillfälle, tidigast efter två veckor
• Misstanke hivinfektion – provta, vänta inte. Negativt hivtest – tag nytt
prov 6 veckor efter smittotillfället.
• Vid exposition under de senaste 36 timmarna tas kontakt med
infektionsmottagning för ställningstagande till postexpositionsprofylax
(PEP).
Behandling
• Kombinationsbehandling med tre antivirala hivläkemedel,
oftast i en och samma tablett
• Mål - fritt hivvirus ska vara omätbart i plasma
• Hög följsamhet är viktig för att minimera risken för
resistensutveckling
• > 90 % med känd infektion i Sverige har pågående behandling.
Av dessa har nästan alla omätbara virusnivåer.
Välfungerande behandling
• Virusnivån i blodplasma ska kontinuerligt vara lägre än 50 kopior/ml
• Patienten ska bedömas ha hög behandlingsföljsamhet
• Uppföljning av virusnivåer och följsamhet ska ske 2-4 gånger per år
• Ingen misstanke om annan pågående sexuellt överförd infektion finnas.
Smittsamhet vid välfungerande
behandling
• Risk för smitta vid sexuella kontakter bedöms som mycket låg vid
välfungerande behandling
• Risk för smitta från mor till barn i samband med graviditet och
förlossning bedöms som mindre än 0,5 %
• I Sverige har ingen känd överföring av hiv skett inom hälso- och
sjukvård, trots många stickincidenter under de gångna trettio åren
• Ingen känd överföring har heller skett i skola eller omsorg
Bemötandet är avgörande
• Att leva med hiv innebär ofta att bli bemött med okunskap, fördomar
och obefogad rädsla eller avståndstagande
• Genom ett professionellt bemötande kan hälso- och sjukvården bidra
till att situationen förbättras och att tröskeln för att testa sig för hiv
sänks.
• Om hivinfektion upptäcks i tid möjliggör detta snabb tillgång till
effektiv antiviral behandling
”Alla
är lika inför lagen och är berättigade till
samma skydd av lagen utan diskriminering av
något slag. Alla är berättigade till samma
skydd mot alla former av diskriminering som
strider mot denna förklaring och mot varje
anstiftan till sådan diskriminering.”
Allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna, artikel 7.
Riskgrupper
• Globalt
• heterosexuell smitta
• Sverige
• Män som har sex med män
• Iv-missbrukare
Riskgrupper?!
Personer som har oskyddat sex
med tillfällig partner
Bemötande
• Idag – upplevelse av särbehandling
Stick och skärskador
Marianne Janson
Mörkertal
Risken vid stick och skärskador är väl känd bland sjukvårdspersonal.
Försiktig uppskattning av antalet stick- och skärskador 5000-10 000 per år.
Många skador anmäls inte.
Varför?
• Felaktig riskbedömning
• Bristande rutiner
• Tidspress
Hälso- och sjukvårdspersonal går därmed miste om ersättning vid
dessa arbetsskador
AFS 2005:1
AFS 2012:7
Arbetsgivaren har skyldighet
• Ska ha säkra rutiner
• Tillhandahålla skyddsutrustning
Handskar, skyddskläder, sticksäkra produkter, visir
Personal har skyldighet
• Använda skyddshandskar
• Använda de tekniska hjälpmedel som behövs
• Att använda insulinspruta eller penna utan säkerhetsfunktion när man i sitt
arbete ger andra personer insulin innebär att man inte uppfyller kravet
• Aldrig sätta tillbaka skyddshylsan på en kanyl som använts på människor
eller djur
Stick- och skärskador
• Vaccinerade en patient, slog nålen mot lilla nållådan som stod lös på
stickvagnen, den slogs ur handen, ner på golvet, studsade upp och
stack mig i foten
• Jag hade tagit prover och skulle fälla på stickskyddet på vacutainernålen
men tappade den. Nålen landade i mitt lår med stickskada som följd.
• Sticker mig på en använd insulinnål som ligger osynlig på bordet när jag
skulle plocka bort skräp. Patienten hade bett om en stickburk men inte
fått någon.
Stick och skärskador
• Under operationen stack läkaren mig med suturnålen, det blev en liten
rispa som blödde lite grann.
• I en akut situation blir jag stucken i vänster långfinger på en använd PVK
som narkosläkaren håller i, medans jag snabbt ska linda av ett förband
• I samband med vaccination, när kanylen sattes tillbaka i plasthylsan.
Gick kanylen ut genom plasthylsan och in i tummen.
• Ger patienten insulin för att sedan sätta på hatten. Sticker mig då på
nålen.
• Stickskadan uppstod när alla instrument låg på gallret i diskmaskinen,
instrumenten skulle öppnas. I samband med detta moment stack jag mig
på en klotångsspets
Stick och skärskador
• Burken för stickande/skärande var full. Då jag skulle skaka
burken för att få ned min använda kanyl fick jag spetsen i
vänster ringfingerspets
• Satt mig ned och kände ett stick i låret innanför byxfickan, lyfte
på byxfickan och såg en avknipsad kanyl från insulinpenna
sitta i låret. Hade SafeClip i fickan.
Stick- och skärskador och blodstänk
Akuta åtgärder
Vid stickskada
• Desinfektera snarast med en riktig mängd sprit.
Vid stänk i ögon
• Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid, alternativt kranvatten. Ta
ut ev.
kontaktlinser, skölj igen
Vid stänk i mun, på slemhinna, skadad hud t.ex. eksem
• Desinfektera snarast med sprit
Vid exposition för blod från dokumenterad HIV-smittad
• Kontakta omedelbart jourhavande infektionsläkare
Rapportera: till avd.chef/arbetsledare för fortsatt handläggning
Fortsatt handläggning
• Smittsamhetsbedömning
Behov av ev. postexpositions-profylax görs tillsammans med
jourhavande infektionsläkare.
• Provtagning av patient
Om möjligt, fråga om risk för blodsmitta, be om samtycke för provtagning
OBS! medgivande krävs
• Provtagning av personal
Hepatit-B vaccinerad som svarat på vaccinationen
Ej vaccinerad
Profylax
HIV
• Om infektionsläkare bedömer att profylax mot HIV behövs. Ska detta
göras snarast helst inom 2 timmar inte senare än 24 timmar.
Hepatit-B
• Vaccinationsstatus okänd eller otillräcklig ges en dos, blodprov för
anti-HBs tas.
• Ovaccinerad, vaccination helst inom ett dygn. Därefter vaccination enligt
schema. Vid hög smittrisk ges immunglobulin, helst inom 24 timmar inte
senare än 48 timmar
Hepatit-C
• Finns inget profylax, uppföljning och vid behov behandling
Arbetsskadeanmälan
Arbetsgivaren är alltid skyldig att utreda orsaken till skadan
Alltid anmälan till Försäkringskassan
• Arbetsskadeanmälan görs till Försäkringskassan och skyddsombudet
Vid allvarlig olycka görs en anmälan till Arbetsmiljöverket
• Arbetsgivaren skall anmäla arbetsskador utifrån 2§ i Arbetsmiljöförordningen
såsom anges ”Stick-/skärskada med känt eller starkt misstänkt smittat blod
inblandat eller kontakt med material där det är känt eller finns en stark
misstanke om allvarlig smitta”.
Patientens blod visar sig ej vara
smittsamt
I normal fallet blåses faran över
Påbörjad hepatit-B vaccinering slutförs
Har den misstänkta källan ett pågående intravenöst
missbruk fullföljs provtagningen
Tänk på din nästa
• Ta alltid själv hand om ditt material så att du inte är orsak till att andra
skadas
• Lämna aldrig kvar stickande/skärande föremål i avfallskorgar,
sopsäckar, textilier eller på matbrickor.
• Smittrena utrustning som lämnas till service eller liknande.
Blodsmitta - vårdrutiner
Annica Blomkvist
Hygiensjuksköterska
Blodsmitta
• Med blodsmitta avses mikroorganismer som med
blod/blodprodukter/blodtillblandade kroppsvätskor kan överföras till mottagarens blod
direkt eller via slemhinna
Blodsmitta
Risken för överföring av blodsmitta kan
grovt graderas enligt följande:
• Infusion av blod/blodprodukter i ett kärl
• Kanylstick och samtidig injektion av blod
•
Stick/skärskada som orsakats av blodigt föremål
•
Blod på slemhinna eller skadad hud
•
Blodkontakt med omgivningen via skadad hud (instrument, ytor m.m )
Förebygg blodsmitta
• Beredning och uppdragning av
injektionsläkemedel bör ske avskiljt från
patienten
• Avlägsna alltid uppdragningskanylen ur
förpackningen efter varje behandlingstillfälle
• Välj alltid endosampuller om möjligt
Förebygg blodsmitta
• Kanylfria system är att föredra
• Sprutor och infusionsaggregat får aldrig återfyllas – endast
användas en gång till en patient
• Använd gärna förfyllda sprutor med NaCl för flushning av
intravenösa infarter
Förebygg blodsmitta
• Använd säkerhetsprodukter
• Torka alltid upp utspillt blod använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
med tensid eller Virkon 1%
• Märkning av prover enligt lokala rutiner utifrån
AFS 2007:19
Förebygg blodsmitta
• Hantera stickande skärande med stor försiktighet
• Punktionssäker behållare
• Behållaren nära dig och sticktillfället
• Överfyll inte, max ¾
• Stoppa inte ner fingrarna i burken
• Använd handskar vid risk för kontakt med blod
Placering av patient med blodsmitta
• I symptomgivande skede på infektionsklinik
• I övriga fall eget rum/flerpatientrum efter individuell
bedömning utifrån patientens status
Stänkskydd
• Använd vätskeavvisande
munskydd/skyddsglasögon alt. visir för att
skydda mun-, näs- och ögonslemhinna vid
arbete där uppenbar risk för sprut/stänk av
blod eller blodblandade kroppsvätskor finns
Avfallshantering
• Kraftigt nedblodat avfall placeras i gul plastbox märkt
smittförande/kliniskt avfall
• Stickande/skärande avfall läggs direkt i punktionssäker
behållare
• Övrigt avfall hanteras som konventionellt avfall
Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall
Provrör med blod
• Enstaka provrör med blod kan läggas i punktionssäker
behållare för stickande/skärande avfall
• Större mängder provrör med blod läggs i gul plastbox
för smittförande/kliniskt avfall
Blodpåsar
• Tomma blodpåsar som virustestats kastas som brännbart
avfall.
• Blodpåsar med innehåll hanteras som smittförande/kliniskt
avfall. Kastas i gul plastbox.
Avfallshantering i hemmet
• Nedblodat avfall läggs i plastpåse – förslut väl
• Hantera som vanligt avfall
Instrument och andra föremål
• Värmedesinfektion
- alltid i spol- och diskdesinfektor om möjligt
• Kemisk desinfektion
- värmekänsliga instrument, föremål
- när spol- och diskdesinfektor saknas
Tvätthantering
• Kraftigt nedblodad tvätt läggs utan sortering i vattenlöslig
innersäck och därefter i gul plastsäck
• Övrig tvätt hanteras som vanlig smutstvätt
Tvätthantering på boende
•
•
•
•
Egen tvättkorg/tvättsäck på rummet
Kraftigt nedblodad tvätt från vårdtagare tvättas separat
Icke tvättbar kudde kasseras om grovt förorenad
Madrass utan madrasskydd kasseras om grovt förorenad
Tvätthantering i hemmet
• Vid blodspill på kläder/textilier tvätta i maskin i så hög
temperatur som materialet tillåter
• Torktumla om möjligt
• Kläder som ej är blodiga hanteras som vanlig tvätt
Städning vid blodsmitta
• Daglig städning – rengöringsmedel och vatten
• Vid blodspill – noggrann upptorkning, därefter desinfektera
med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt.
Till större blodspill – Virkon 1 %, Perform
• Informera städpersonalen
Städning vid blodsmitta
Slutstädning:
• Kontaktytor och ev utrustning: Desinfektera
flödigt med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensid
• Golv: Rengöringsmedel och vatten (förutsätter
god punktdesinfektion)
• Har okontrollerade blödningar förekommit –
Virkon 1 %, Perform
Övrigt
•
•
•
•
•
•
VRI-projekt
Vårdhandboken
Avfallsguiden
PPM-VRI, PPM-BHK
SOSFS 2015:10
Övriga frågor