Jönköpings historia
Jönköping är en mycket gammal stad, över 700 år.
När Jönköpings bildades var det ingen stor stad. Det var mer som en by och familjerna
hade gårdar som låg tätt intill varandra. Under medeltiden (1050-1520) hade man ofta
en mur eller ett plank runt staden för att inte vem som helst skulle kunna komma in. I
staden bodde köpmän och hantverkare som ville sälja sina varor. För att komma in i
staden och handla var man tvungen att betala tull. Under medeltiden var Jönköping en
viktig vägknut i sydsverige. Då bodde här ungefär 1000 personer.
Man fruktade inte bara sjukdomar utan även eldsvådor. Eftersom man använde sig av
öppen eld både för värme och matlagning, var det mycket lätt att något hus började
brinna. Sedan sped sig elden mycket snabbt eftersom husen låg tätt intill varandra och
var byggda av trä.
Det var stor skillnad på att vara rik och fattig. De fattiga bodde mycket trångt och hade
inte lika mycket tid för lek som de rika. De fattiga barnen var tvungna att hjälpa till med
att arbeta ihop pengar till mat.
Barnen hittade på egna lekar precis som nu. De lekte med dockor, tåg och trähästar. Man
lekte även med tunnband som är järnringar som höll ihop tunnor. Med dom kunde man
leka samma lekar som ni gör med rockringar idag.
Maten förr
Förr i tiden åt man mycket saltad mat. Att salta kött och fisk var ett sätt att konservera
maten så att den skulle hålla längre. Man åt potatis och salt kött, salt sill, korv eller
blodpalt. Skörbjugg var en sjukdom som man kunde få om man inte fick i sig tillräckligt
med vitaminer.
1200- talet, namn, privilegiebrev och slottet
Jönköping hette förr Junakoping, June från Junebäck som betyder ständig, köping från
att platsen har varit en köpäng för marknader. Jönköping betyder alltså
”marknadsplatsen vid den aldrig sinande bäcken”.
Första gången som namnet Jönköping dyker upp var i ett brev som Magnus Ladulås
skrev 1278.
Magnus Ladulås var kung i Sverige i 15 år, 1275-1290. När han blev kung var landet
indelat i mindre delar. Varje del hade egna lagar och någon som bestämde. Magnus ville
att det skulle vara samma lagar i hela landet. Det skulle också finnas en kung som kunde
bestämma över hela riket. För att detta skulle lyckas delade kungen in landet i olika
områden. I varje område fanns det ett slott å det slottet bodde det soldater som skulle
hjälp kungen om det blev några problem.
Magnus tyckte mycket om att vara på Nääs slott som ligger på Visinsö. Nu är det bara
ruiner, men det ligger mycket vackert. Magnus Ladulås dog 1290 på Nääs slott.
18 maj 1284 skrev Magnus Ladulås ett privilegiebrev. Man säger att från det datumet
blev Jönköping en egen stad. Brevet innebar förmåner, bland annat står där att
stadsborna fick rätt att hålla marknader två gånger om året. Då kom folket resande från
stora delar av landet. Sen stod det också att om man ville sälja något, så var man tvingen
att åka in i Jönköping för att göra det. Alla köpmän flyttade därför dit.
Många ladugårdar gjordes om till lagerlokaler. Man kunde se kärror som var lastade
med varor på vägarna. Det började allt mer likna en medeltida stad.
Brevet finns fortfarande kvar och är det äldsta privilegiebrev som finns från någon
svensk stad.
Franciskanermunkarna kom ungefär till Jönköping år 1270. De byggde ett kloster med
höga vallar runt vid Munksjön som vid den tiden kallades Lillsjön. Munkarna byggde till
stor del sitt kloster själva
Det var grunden till vad som senare skulle bli Jönköpings slott.
Franciskanermunkarna klädde sig lätt ljust ofärgat tyg, rep runt midjan. Därför kallades
de för gråbröder. De avsade sig all egendom och levde av att tigga, eller av folks gåvor
och testamenten. På dagarna gick de runt och predikade sin tro och tigger till sin ordern.
De predikar guds ord bland människorna, nu blev Jönköping mer religiöst. De flyttade
ofta strategiskt till platser där det fanns mycket folk såsom handelsplatser mm.
Roliga fakta:
Träldomen finns fortfarande kvar i Sverige 1284
Medellivslängden var 28-30 år
I Jönköping tror man år 1284 att jorden är platt
1300 talet
Magnus Ladulås lyckades! Jönköping blev en riktig stad med många försäljare och
köpare. Husen låg tätt och gatorna var trånga. Människorna i staden hade ett stort
bekymmer. Det var att det ofta var oroligheter i trakterna. Då fick de hjälpa sin kung och
strida för honom.
1500 talet
slottet
1544 var Gustav Vasa kung i Sverige. Han byggde om klostret till ett slott., han ville ha
ett starkt fäste mot danskarna som ibland var här och hotade staden.
Det var färdigt 1550 och bestod av tre byggnader med en tjock vall runt. Utanför fanns
verkstäder och stall. Runt om det fanns en smalare och längre mur med vallgrav runt.
Man anlade även ett regemente som skulle försvara slottet. Det var A6 . Redan 1567
anföll danskarna och slottet sattes i brand. Det reparerades 1593.
Hostpitalet.
Under medeltiden (1050-1520) härjade många sjukdomar i Jönköping. Människorna
bodde tätt och smittan spreds lätt. 1570 byggdes ett sjukhus i Jönköping. Det kallades
johan III hospital efter kungen. Där tog man hand om gamla och sjuka.
1600 talet
slottet
Under hela 1600-talet anföll danskarna och slottet förstördes och byggdes om flera
gånger. 1612 anföll danskarna igen och Jönköpingsborna bestämde sig för att försöka
lura dom. När de såg danskarna komma nerför Dunkehalla tände de eld på staden och
flydde med sina saker till Visinsö genom att åka båt. Bara några få soldater var kvar i
slottet. Men eftersom man eldat upp sina bostäder kom inte danskarna över någon
matSå småningom kunde jönköpingsborna återvända till sin stad och nu byggde man
upp enkla kåkbostader för att få tak över huvudet. Nu började man bygga öster om
kanalen på ett område som kallades Malmen, men där ville invånarna egentligen inte bo,
utan de fick tvingas dit. Längre fram grävde man en kanal in från vättern till en bassäng
som kallades Breda Hamnen – den är idag igengrävd och där ligger Östra torget.
År 1620 bestämde Gustav II Adolf, att smederna i Västergötland och Småland skulle
bosätta sig i Jönköping. Där fick de hjälp att bygga upp sina stugor och smedjor längs det
som idag kallas för Smedjegatan. Kungen behövde vapen eftersom Sverige ofta var i krig.
Först tänkte han bygga gevärsfabriken i Jönköping men den flyttades senare till
Huskvarna där det fanns bättre vattenkraft. I Jönköping tillverkande man tyg till
uniformer.
På 1630 talet om Göta Hovrätt som var en domstol till Jönköping. Den höll först till i
slottet men sen fick den ett eget hus. Erik Dahlberg var landshövding här något senare
och han gjorde ritningar till ett nytt rådhus. Staden hade ca 1400 invånare. Husen var
gjorda av trä och hade ofta torvtak.
När freden i Roskilde slöts blev Skåne, Halland och bleking svenskt. Jönköpings
förutsättningar förändrades och deras militära roll föll bort. Eftersom man inte längre
angrepp Jönköping.
I Jönköping bor det 1634 ungefär 1300-1500 personer. I hela Sverige bor det ca 800.000
personer.
1700 talet
När det blev fred med Danmark började slottet förfalla. När det brann ner 1737 brydde
sig ingen om att bygga upp det igen. Idag finns stenen från slottet i hamnen och delar av
piren är byggd av den.
Böldpest 1710-1711
I början av 1700 talet härjade böldpest i Jönköping. En tredjedel av befolkningen dog.
Pest kallas en sjukdom med stor dödlighet. För att skydda staden från smittan satte man
ut pestvakter vid stadsportarna. För att få komma in i staden krävdes att man skulle visa
upp ett intyg på att man var helt frisk. Man ställde även in alla marknader, de fick hållas
utanför staden. Gårdar där människor dött spikades igen och man målade ett kors
utanpå dom. Men eldade med enris på gator och tog för att ta död på sjukdomssmittan.
Gränderna rensades på avfall och gödselhögar. En försökte också isolera och ömma
undan de sjuka i pesthus. Ändå dog nästan 1000 personer.
Men ingenting hjälpte. Det berodde på att man inte visste så mycket om hygien.
1800 talet
Bostäder
På 1800 talet revs slottet och man byggde vågbrytaren ute i Vättern av stenen.
På 1800 talet fanns det regler för hur man fick bygga hus i Jönköping. Man ville att det
skulle se prydligt ut och man ville hindra att sjukdomar och eld speds. Husen var av trä
och hade oftast två våningar. De som hade det bra ställt kunde bo i en trea medan de
som var fattiga kunde bo i ett rum eller kök. I lägenheten bodde ibland hela släkten.
Gatorna fick kullersten och belysningen av tranlampor (metallkopp som fylldes med
tranolja – en veke i som tändes likt ett ljus) tändes på mörka kvällar.
På Vättern var det livlig trafik sedan Göta kanal blivit färdig. Under 1860 talet byggdes
en järnväg genom Jönköping. Man byggde läroverk, nuvarande rådhuset och residens till
landshövdingen. Flera industrier startade tex tändsticksfabriken, Munksjö pappersbruk
och Jönköpings mekaniska verkstad (J M V) Jönköping blev en industristad.
Kolera 1834
På 1834 kom en annan sjukdom till Jönköping, det var koleran. Koleran kom till staden
med ett teatersälskap som besökte staden. En ursnygg man vid namn Collberg var
smittad utan att veta om det. Han dog 8 augusti fyra dagar efter han kommit men då
hade han redan hunnit smitta ner andra. Kort därpå dog en yngre pojke och en arbetare,
de hade hjälp Collberg med bagaget. Vid detta laget bodde ca 4000 personer i Jönköping,
1350 personer smittades och ca 620 personer dog på en månad. Över 50 barn är
hemlösa sedan deras föräldrar dött i epidemin. Ungefär hälften av alla som fick sjukan
dog hälften överlevde. Människorna fick kräkningar och diarréer, ben och armar
kallnade och blev blåaktiga
Jönköping var ingen hälsosam stad förr i tiden. Husen låg nära stränderna och luften var
fuktig. Ofta blev det översvämningar. På gatorna låg avfall och skräp. Grisar och hundar
gick ofta lösa. Vattnet gick inte att dricka. I en sådan miljö spreds sjukdomar lätt.
De som drabbades värst var de fattiga som bodde trångt i smutsiga hus. Ingen ville ta
hand om de sjuka, de som gjorde de dog som flugor. Maten tog nästan slut, inga bönder
ville in i staden med livsmedel.
Man förbjöd folksamlingar och stängde skolorna och korgarna. Men folk fick ändå gå på
gudstjänster. Den avlidna Collberg ställdes ut för offentlig hyllning, dvs öppen kista. Inte
konstigt att smittan spreds.
9 september räknade man med att smittan var över.
En månad med fruktansvärd värme, de sägs att det var 45 grader i solen och 27 grader
på djupt vatten i Vättern.
1835 snustillverkningen har blivit en av de viktigaste näringsgrenarna i Jönköping. I år
har snuset stått för ungefär två tredjedelar av alla inkomster i staden. Någon egentig
indsutri är det dock inte frågan om, stadens handlare och hantverkare låter sin anställda
mala snustobaker på särskilda kvarnar vid sidan om övrigt arbete.
Pest och kolera
Människorna som levde för länge sedan visste inte så mycket om sjukdomar. En del
trodde att det var trolldom. Andra trodde att det var straff för något orätt som de gjort.
Därför var det vanligt att man inte brydde sig om de sjuka.
Så småningom förstod man att alla kunde bli sjuka och att en del sjukdomar smittade. På
många platser började man bygga hospital för sinnessjuka och obotliga sjuka människor.
Jönköpings första hospital är nästan 300 år gammalt.
Tändsticksfabriken
1845, Bröderna Johan Edvard och Carl Frans Lundström hyrde en lokal med två
våningar vid västra storgatan. Här började man tillverka de farliga fosforstickorna, de
kunde tändas mot vilken yta som helst.
Tre år senare flyttade man fabriken Vätterns strand, det står fortfarande kvar och är
idag ett tändsticksmuseum.
En annan nackdel var att den vita fosforn var mycket giftig och arbetarna skadades vid
tillverkningen. Fosforångor som andades in gjorde att arbetarna tappade tänderna, eller
fick inflammationer och ben förändringar på underkäken.. Så småningom kom
tillverkningen av säkerhetständstickan, som har röd fosfor och då minskade risken för
skador på arbetarna. Man tände tändstickan mot askens plån, vilket gjorde att stickorna
inte brann lika lätt som de förra. Man fick pris i paris för sin uppfinning.
1886 brinner nu elektrisk ljus i Jönköping för första gången.
1882 kom de första telefonerna. 1865 vattenledningar.
