Den Magiska dörren av Tilde och Saga
Illustrationer av Tilde
Kapitel 1 Dörren
Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan.
Min kompis tycker jag om, hon heter Marie.
Vi är rädda för vaktmästaren.
På skolan finns det en dörr som är stor, röd och har tegel runt ramen.
Skolan är stor och har många fönster.
Kapitel 2 Brevet
Vi hittade en lapp där det stod: Hej jag heter Sara, någon har låst in mig i ett
mörkt rum utan mat i en vecka nu. Ibland hör jag att det kommer någon och
gör något men jag vet inte vad. Snälla hjälp mig!
Kapitel 3 Nycklarna
När jag och Marie kom till skolan såg vi dörren och vi mindes brevet. På rasten
gick jag och Marie till vaktmästarens kontor. Han var inte där. Vi smög in och
vaktmästaren kom. Vi sprang ut och vi hade råkat ta med en nyckel. Vi visste
inte vart den gick. Men vi trodde att den gick till den magiska dörren. Vi gick till
dörren och vred om.
Kapitel 4 En annan värld
Jag gick in men dörren slogs igen innan Marie hann in. När jag kom in var det
grått, visset och lite kusligt. I ett träd hängde en dödskalle. På marken var det
rött av blod. En död enhörning låg vid bäcken och ett avhugget huvud satt på
en pinne. Jag blev skrämd och föll ihop. När jag vaknade blev jag förvånad. Jag
såg ...
Kapitel 5 En annorlunda vän
Jag såg något svart, det var suddigt men det blev skarpare. Det var en
enhörning. Den hade glasögon och brun man. Jag reste mig hastigt upp och det
enda jag fick ur mig var: -Vem är du?-Jag heter Sara. -Vad heter du? -Jag heter
Carli. -Jag behöver hjälp! Min mamma ligger vid vattnet och hon är sjuk. Den
enda som har medicinen är den elaka drottningen som bor bakom de
svartabergen. Då hörde vi något. Det var någon som liknade vaktmästaren. Vi
gömde oss och han försvann.
Kapitel 6 Mitt uppdrag
Jag kom på hur vi skulle kunna komma till slottet och hämta medicinen. Jag
springer till dörren och så hämtar jag:
hallon saft
rep
sömnpiller
ärtor
hårspänne
Jag sa hej då till Sara och sedan sprang jag mot dörren.
Kapitel 7 Tillbaka i skolan
När jag gick in såg jag den vanliga världen men allt stod still. Marie låg
blickstilla. När jag kom tillbaka till skolan var allt som vanligt. När jag kom hem
försökte jag hitta hallonsaften. Det var svårt för att mamma hade ställt den i
diskmaskinen. När jag hittat den var det bara fyra saker kvar. Jag bestämde mig
för att gå till den gamla antikaffären. När jag kom dit såg jag ett rep med
guldkanter. Jag frågade mannen som antagligen jobbade där, för han stod vid
en sådan där gammal betalningsmaskin. Vad kostade den? Han mumlade något
men jag hörde inte vad. Jag frågade igen och han sa 50 kronor. Turligt nog hade
jag en 50 lapp i fickan. Jag betalade och sa hej då. Mannen sa inget alls och jag
gick hem. Men halvvägs kom jag på att jag måste ha sömnpiller så jag gick förbi
ett apotek. När jag kom ut var klockan mycket och jag måste hem. Dagen efter
var det lördag. Jag gick upp före mamma som vanligt. Jag åt en macka men så
mindes jag vad jag hade varit med om. Jag tog en påse ärtor och ett hårspänne
från mitt smyckeskrin. Och sen begav jag mig till dörren.
Kapitel 8 Sanningens ögonblick
Jag gick in. Jag såg att det var bråttom för Saras mamma var alldeles grå. Jag
såg slottet bakom alla de hotfulla bergen. Jag tog mod till mig och gick mot
slottet. När jag kom fram till slottet var det minst 20 vakter runt slottet. Jag
kom ihåg att jag hade repet med guldkanter och satt i gång med att binda fast
dem men det var inte så svårt för att vakterna var fiskar. När jag kom in såg jag
drottningen, hon hade håriga ben. Jag hällde ärtorna på golvet men dom sögs
upp, jag förstod jag att hon kunde trolla. Jag frågade var köket låg hon sa att
det låg åt vänster innan hon kom på att hon hade hjälpt mig. Jag sprang in i
köket och bytte om till kock kläder som hängde på en krok. Jag tog ett glas
vatten och la sömnpiller i det, jag gick ut och gav vattnet till drottningen men
det fungerade inte.
Jag förstod att jag behövde få tag i blodet, men hur? Drottningen låste dörren
till köket och gick då mindes jag att jag hade ett hårspänne i väskan. Jag tog upp
det och låste upp dörren. Jag tog blodet och ställde saften på samma plats. Jag
gick ut ur slottet och sprang resten av vägen till Sara.
När jag kom fram var det bråttom. Jag tog av korken och hällde upp blodet.
Saras mamma var för svag för att dricka själv. Jag fick öppna hennes mun och
hälla ner i hennes mun. När jag var klar mådde Saras mamma mycket bättre
och allt blev bra igen. Jag sa hej då till Sara och Saras mamma och gick sakta
mot dörren igen. När jag var tillbaka till skolan var allt som vanligt igen.
Kapitel 9 Tills någon annan öppnar dörren igen
Dagen efter satt jag på lektionen och tänkte på vad som hade hänt. Jag hörde
ett skrik och det var vaktmästaren. Just då ringde det ut på rast. Jag sprang dit
skriket kom ifrån. Jag mötte Marie i farten och vi sprang dit. Vi hjälpte honom
upp. Han frågade om vi hade sett hans nyckel. Marie skakade på huvudet men
jag sa att jag hade hittat den i matsalen och gav tillbaka nyckeln. Vi kommer
överens om att ingen får veta att nyckeln har varit borta. När skolan var slut
gick jag och Marie till biografen och såg en film som hade premiär. Det hade
varit ett roligt äventyr men nu är jag glad att få vara själv med min kompis.
Tack för att du har läst den här boken och ha en bra dag!!!
