Underlag för samråd

Underlag för samråd:
Uppgradering av inseglingsleden
till Gävle Hamn
Muddringsområden
Tippområde
Farledsyta
Sammanfattning
I den statliga Hamnstrategiutredningen har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad
hamn av särskild strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet. Ett
sådant utpekande innebär bland annat att staten, genom Sjöfartsverket, tillsammans
med hamnen har ett ansvar för uppgradering av inseglingsleden till hamnen så att
denna såväl idag som vid en eventuellt utökad framtida sjötrafik uppfyller internationella krav på sjösäkerhet. Sjöfartsverket och Gävle Hamn AB (GHAB) planerar mot
denna bakgrund att utföra vissa åtgärder i inseglingsleden till Gävle Hamn.
De planerade åtgärderna innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från
Holmudden fram till kaj samt reviderad utmärkning i den yttre delen av inseglingsleden. Åtgärderna motiveras av säkerhetskrav enligt internationella rekommendationer
för farledsdesign och innebär att risken för olyckor i farleden minskar och därmed
även den negativa miljöpåverkan som dessa kan orsaka. Vidare innebär åtgärderna
minskade väntetider till havs samt fördjupningen av farleden att risken för uppgrumling av sediment minskar. Genom åtgärderna i inseglingen är målsättningen att de rådande trafikrestriktionerna förändras så att större fartygsstorlekar med bibehållande
av höga säkerhetskrav kan trafikera hamnen under alla väderförhållanden dygnet
runt, året om, samt att nuvarande fartyg kan utnyttja sin fulla lastkapacitet.
Ansökan innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden och
fram till kajkant ned till ett ramfritt djup av 13,5 meter. Holmuddsrännan, som utgör
den smalaste delen av inseglingsleden, kommer att breddas till 126 meters bredd. I
Yttre fjärden kommer sträckningen av inseglingsleden att gå öster och söder om Heros
grund.
Planerade arbeten innebär att totalt ca 3,0 miljoner m3 lera, morän och mjukare
bergarter behöver muddras och sprängas bort. Muddring av lera kommer att utföras i
två steg, genom att det översta förorenade sedimentskiktet hanteras separat. Merparten av muddermassorna från projektet kommer att utnyttjas som fyllnadsmaterial vid
planerade byggnadsprojekt i hamnen. 1 Resterande massor kommer att tippas i en
djuphåla utanför Holmuddsrännan i Gävlebuktens inre del.
Muddring och sprängning i vatten utgör tillståndspliktig verksamhet enligt 11 kap
miljöbalken. Tippning av muddermassor till havs är tillståndspliktigt enligt 9 kap miljöbalken. Dispens kommer också att krävas från det allmänna dumpningsförbudet till
havs. Sjöfartsverket och GHAB genomför därför ett samråd enligt 6 kap miljöbalken
som led i framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning avseende de planerade
åtgärderna.
1
Tillstånd för utbyggnad av kajanläggningar inom hamnens verksamhetsområde kommer att sökas separat.
1
Bakgrund
Sjöfartsverket har ett ansvar för att se över och höja säkerheten i nationellt viktiga
sjötransportleder. I arbetet med att inventera farlederna i Sverige har inseglingsleden
till Gävle identifierats som i behov av säkerhetshöjande åtgärder. Sjöfartsverket och
GHAB har mot bakgrund av detta genomfört en gemensam förstudie avseende inseglingen till Gävle via Holmuddsrännan i farlederna 621 och 622 samt inseglingsleden
inom det allmänna hamnområdet.
Målet med förstudien var att skapa underlag för beslut om ett gemensamt projekt med
syftet att höja säkerheten vid anlöp, att minska riskerna för negativ miljöpåverkan
från fartygen i samband med inseglingen och att upphäva väntetiderna till havs. Förstudien har genomförts enligt den kvalitetssäkrade modell Sjöfartsverket framtagit för
farledsåtgärder. Utfallet av förstudien visade att de planerade åtgärderna medför en
samhällsekonomisk nytta.
I den statliga Hamnstrategiutredningen har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad
hamn av särskild strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet. Utpekandet innebär bland annat att staten, genom Sjöfartsverket, tillsammans med hamnen har ett ansvar för uppgradering av inseglingsleden till hamnen så att denna såväl
idag som vid en eventuellt utökad framtida sjötrafik uppfyller internationella krav på
sjösäkerhet.
Inseglingen till Gävle Hamn
Farled 621 och 622 är allmänna farleder och sträcker sig fram till Holmuddsrännans
början i öster. Där övergår de allmänna farlederna till inseglingsled inom allmänt
hamnområde. Hela Gävle hamn är allmän hamn och Gävle Hamn AB är huvudintressent inom hamnområdet.
Hamnområdesgräns
Allmän farled
Holmuddsrännan
Gävle
Hamn
Den smalaste delen av den nuvarande inseglingen till Gävle är den så kallade Holmuddsrännan, med en bredd av 60 meter. Även den resterande delen av inseglingsleden samt hamnbassängerna kring kaj är idag för grunda för att garantera rekommen-
2
derade säkerhetsnivåer för den aktuella fartygstrafiken. De rådande förhållandena innebär också en belastning för miljön, dels på grund av risken för olyckor och på grund
av de långa väntetiderna till havs, dels eftersom fartygen rör upp bottensediment vid
de grundare partierna i samband med inseglingen.
Planerade arbeten
Planerade arbeten innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kajkant ned till ett ramfritt djup av 13,5 meter. Holmuddsrännan kommer att breddas till 126 meters bredd.
Totalt ca 4 miljoner m3 lera, morän och mjukare bergarter (varav merparten lera och
morän) 2 behöver muddras och sprängas bort. Sprängningsarbeten kommer endast att
genomföras i Holmuddsrännan. För resterande volymer i Yttre fjärden fram till kaj
kommer en kombination av sug- och grävteknik att användas. Muddringsarbetena
kommer att utföras i två steg, där det översta skiktet på ca 50 cm tas bort i ett första
steg genom en så kallad miljömuddring (sugmuddring). Anledningen till att en sugmuddring görs för detta skikt, är att det översta sedimentlagret i Yttre fjärden innehåller föroreningar som härstammar från de industrier, samhällsfunktioner och övriga
verksamheter som funnits i Gävleområdet under det senaste århundradet.
Merparten av muddermassorna från projektet kommer att nyttjas för utfyllnad inom
hamn. Denna utfyllnad kommer att hanteras i ett separat miljöärende. En del av de
rena muddermassorna kommer dock att tippas i en djuphåla utanför Holmuddsrännan
i Gävlebuktens inre del.
För att höja sjösäkerheten och minimera störningar av såväl boendet som kulturmiljön
utmed Norrlandet, planeras den nya inseglingen till hamnen genom Yttre fjärden att
dras söder och öster om Heros grund. Utmärkning i nuvarande ledsträckning bibehålls
dock för utgående fartyg och annan mindre trafik.
Arbetena planeras att utföras under åren 2008-2010 med start tidigast hösten 2008
och färdigställande under 2010. Planerade arbeten redovisas i figuren på nästa sida.
2
Provgrävningar pågår (november 2007).
3
Gävle insegling
Översikt muddrings- och utfyllnadsområden, tipplats till havs
samt uppskattade mudder- och avsättningsvolymer.
Muddringsområden
A.
B.
C.
D.
Fredrikskans
Yttre fjärden SV
Yttre fjärden NO
Holmuddsrännan
Summa:
5
ca 4.000.000 m3
D
C
4
A
1
3
B
2
6
Utfyllnadsområden ( Fyllnadsordning efter schaktning för kajbyggen)
1-3. Fredrikskans inre och Granudden <1.100.000m3
4. Vindkraftlagunen
>1.000.000m3
5. Lövgrund havsdeponi
>2.000.000m3
6. ”Miljökajen”
Ca 700.000m3
Summa
>4.000.000m3
Miljöpåverkan
En MKB skall tas fram för att identifiera och beskriva vilken miljöpåverkan och vilka
konsekvenser planerade åtgärder har på människors hälsa och miljö. I MKB:n redovisas följande alternativ för utformningen av projektet:
• Nollalternativet, d.v.s. att inga åtgärder görs
• Alt. 1 (huvudalternativ): Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell
standard och för större tonnage med något ändrad sträckning på inseglingsleden inom
hamnområdet. Avsikten med den ändrade sträckningen är att utnyttja djupförhållandena bättre, minimera mängden muddermassor och att minska störningar för boende,
friluftsliv, natur- och kulturmiljö utmed Norrlandet.
• Alt. 2: Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för
större tonnage enligt nuvarande insegling i hamnområdet
• Alt. 3: Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för
större tonnage med något ändrad sträckning på inseglingsleden inom hamnområdet
samt med ändrad ledsträckning genom havsområdet utanför Holmuddsrännan. Detta
alternativ är en utökning av huvudalternativet men har förkastats av främst samhällsekonomiska skäl.
Olika alternativ för tippområden har också utretts och kommer att diskuteras i MKB:n.
Omgivning
I Gävleområdet är ett antal områden identifierade som skyddsvärda. Runt Gävles befintliga inseglingsled finns riksintressen för både yrkesfiske, natur- och kulturmiljövård. Även farlederna är ett riksintresse, liksom Gävle Hamn som är ett riksintresse
för hamnverksamhet. Sammantaget bedöms inverkan på riksintressena för kulturmiljö- och naturvård och andra känsliga områden bli liten med normala försiktighetsmått.
4
Planerad farledsyta
Nuvarande farledsyta
Muddringsområden
Gävle insegling
Huvudalternativ (1)
Breddning av Holmuddsrännan enligt internationella
säkerhetskrav. Muddring till 13,5 m. Ca 3 miljoner m3
muddermassor. Förbättrad ledsträckning och utmärkning.
Max. fartygsmått i m: L=245, B=42, Djupgående=12,2
Säkerhet / Risk
Samhällsekonomi
Miljöhänsyn
Kapacitetshöjning
+
+
+
+
Planerad farledsyta
Nuvarande farledsyta
Muddringsområden
Gävle insegling
Alternativ 2
Breddning av Holmuddsrännan enligt internationella
säkerhetskrav. Muddring till 13,5 m. Ca 4,5 miljoner m3
muddermassor. Förbättrad utmärkning.
Max. fartygsmått i m: L=245, B=42, Djupgående=12,2
Säkerhet / Risk
+
Samhällsekonomi
Miljöhänsyn
Kapacitetshöjning
+
5
Planerad farledsyta
Nuvarande farledsyta
Muddringsområden
Gävle insegling
Alternativ 3
Breddning av Holmuddsrännan enligt internationella
säkerhetskrav. Muddring till 13,5 m. Ca 4 miljoner m3
muddermassor. Förbättrad ledsträckning med förbättrad
utmärkning.
Max. fartygsmått i m: L=245, B=42, Djupgående=12,2
Säkerhet / Risk
+
Samhällsekonomi
Miljöhänsyn
+
Kapacitetshöjning
+
Planerat område
för havsdeponi.
6
Miljöpåverkan under arbetstiden
Grumling och sedimentspridning
Muddringen kommer att medföra en extra grumlighet i vattenområdet runt muddringsområdena. När muddringsarbetena är avslutade kommer den ökade grumligheten
att försvinna. Tippningen av muddermassor i djuphavshålan kommer också att medföra en viss grumling i detta område. De massor som kommer att tippas i denna håla
består dock främst av sand och sten, vilket innebär att grumlingen borde bli förhållandevis liten.
Föroreningar kan komma att spridas med sedimentspridningen från muddringen. Bottensedimentets miljökvalitet har undersökts och visar på att de översta 50 cm av sedimenten i Yttre fjärden är av nutida ursprung och därmed förorenade av industriverksamhet. När sedimenten rörs upp i samband med muddringsarbetena kan dessa föroreningar komma att frisättas. Det översta sedimentlagret kommer inte att tippas i vattenområdet utan kommer att läggas upp innanför kajkant.
Påverkan på djur och växter
Muddring och sprängning medför en fysisk påverkan på havsbotten. Den ökade grumligheten kan komma att påverka växter och djur i närområdet negativt genom att
känslig flora och fauna överlagras av sediment och genom att primärproduktionen
begränsas av det minskade ljusinsläppet. För att bedöma påverkan, konsekvenser och
eventuella extra skyddsåtgärder kommer påverkansområdet att undersökas innan
muddringsarbetena påbörjas.
Riksintresset för yrkesfiske i havsområdet kommer att beröras direkt av muddringsarbetena och risk finns för att lekplatser för strömming kan påverkas negativt. Påverkan
på fisket kommer att undersökas närmare och aktiva yrkesfiskare i området har kontaktats för samråd.
Luftemissioner
De arbetsmaskiner som kommer att användas under anläggningsfasen ger upphov till
utsläpp av avgaser till luft. Luftemissionerna inkluderar växthusgaser, framför allt koldioxid från fossila bränslen.
Bulleremissioner
Anläggningsarbetena kommer att ge upphov till visst buller. De fastigheter som ligger
närmast inseglingsleden kan komma att uppfatta bullret som störande. Krav kommer
att ställas på anlitad entreprenör att klara gällande riktvärden för byggbuller samt att
hushållen hålls informerade om projektet och tidplanen.
Indirekta effekter av de ansökta åtgärderna
Enligt de utredningar som gjorts kommer en genomförd uppgradering av inseglingsleden att innebära en positiv miljöpåverkan genom att risken för fartygsolyckor och
påföljande miljökonsekvenser kommer att bli mindre än i dagsläget i och med att sjösäkerheten höjs. Vidare kommer den uppgrumling av sediment som nu sker när de
större fartygen trafikerar området att bli mindre, vilket innebär en minskad överlagring av djur och växter och en minskad spridning av de förorenade bottensedimenten. Då väntetiderna till havs kommer att bli kortare efter uppgraderingen, minskar
även den negativa miljöpåverkan som de väntande fartygen nu ger upphov till. De
positiva miljöeffekterna av uppgraderingen kan delvis komma att motverkas av en
ökad fartygstrafik.
Naturmiljön runt Granskär, Römaren och Limön kan komma att beröras av inseglingsledens planerade sträckning, då denna kommer att dras något närmare det befintliga
riksintresset för naturvård.
Den befintliga inseglingsleden går i dagsläget delvis in på ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården (Norrlandet). Breddningen av Holmuddsrännan kommer
7
dock att göras i riktning bort ifrån detta riksintresse. Den nya inseglingen genom Yttre
fjärden planeras också att dras söder och öster om Heros grund, för att minimera störningen för såväl boendet som kulturmiljön på Norrlandet.
Gävle, 2008-01-10
Linda Astner
Gävle Hamn AB
Bengt-Åke Larsson
Sjöfartsverket
8