Bottenfauna i Yttre Fjärden -Oktober 2007 Peter Hansson Innehåll Bottenfauna i Yttre Fjärden .................................................................................................... 1 Inledning ................................................................................................................................... 3 Sammanfattning ....................................................................................................................... 4 Diskussion ................................................................................................................................. 4 Vattendynamik ......................................................................................................................... 5 Metodik ..................................................................................................................................... 6 Lokaler - bottenfauna .............................................................................................................. 7 Bottenfauna- Yttre Fjärden oktober 2007 ............................................................................. 8 Lokal 1 - 10................................................................................................................................ 9 Lokal 1: Borgvik ..................................................................................................................... 10 Lokal 2: Huseliiharen............................................................................................................. 11 Referenser ............................................................................................................................... 12 2 Inledning Yttre Fjärden Yttre fjärden är en 18 km² stor vik, avgränsad av fastland i söder, väst och norr samt av öar och grunda sund i öster. Holmuddsrännan i nordost är den djupaste förbindelsen med havet och är idag muddrad till ett djup på drygt 10 m medan den andra förbindelsen mellan öarna i sydost är ca 3,5 m djup. I Inre fjärden mynnar Gavleån och Testeboån med vattenflöden på 20 m³/s resp 10 m³/s . Tillsammans avvattnar de en yta på ca 3.500 km³. Dessa utflöden ger en stor mängd sötvatten till fjärdens brackvattenmiljö. Här sker en naturlig tillförsel av näringsämnen och organiskt material från åarnas avrinningsområden. Till detta kommer belastningen från människans verksamheter, t. ex. Gävles dagvattenavrinning, sjöfart, muddringar och massaindustrin. Yttre fjärdens bottenfauna lever i en tuff miljö. Positiva tendenser med mindre utsläpp av organiskt material kan dock konstateras efter genomförandet av effektivare rening av massaindustrins utsläpp. En stor utmaningen idag är att genomföra en expansion av Gävle hamn med så skonsamma metoder att den marina miljön i Yttre Fjärden och det närliggande havet inte påverkas negativt. Syfte Undersökningen beställdes av Gävle Hamn i syfte att få en bild av vilka arter av bottenfauna, deras individtäthet och biomassa, som förekommer vid tio spridda lokaler i Yttre fjärden. Sju av lokalerna ligger på den djupare mjukbotten som täcker större delen av fjärden. Tre av lokalerna, nr 6, 7 och 10, finns på den grunda sandshelf som sträcker sig ca 100 m ut längs en stor del av Norrlandet. Vid två ställen längs Norrlandet, Borgvik och Huseliiharen, genomfördes profilundersökningar för dokumentering av eventuell bottenflora. Dykare simmade längs en transekt från stranden ut mot djupet, och antecknade bottensubstrat, artförekomster och deras täckningsgrad i en 7-gradig skala. (Se metodik) Tidigare undersökningar Normalt undersöks bottenfauna i april-maj månad. Regelbundna provtagningar genomförs på uppdrag av Gästriklands Vattenvårdsförening. Denna undersökning, som genomfördes i oktober -07 kan jämföras med undersökningen som genomfördes i oktober 1998 (Hansson, Wijnblad -98) 3 Sammanfattning Totalt 12 arter hittades på de 10 lokalerna. De lokaler som låg i öster närmast Holmuddsrännan hade störst antal arter med 7 taxa vid lokal 1. Lägst antal arter hittades vid lokal 4, mellan Granudden och Korsnäs. Här fanns 4 arter. Den helt övervägande delen av biomassan vid samtliga lokaler utgjordes av östersjömusslan, Macoma baltica. Den art som hade största antalet individer vid samtliga prover nedanför sandshelfen var havsborstmasken Marenzelleria viridis. Nya arter sedan 1998 vid jämförbara lokaler är skorv, Saduria entomon, och slammärla, Corophium volutator. Vitmärlan, Monoporeia affinis, hittades i större antal och vid fler lokaler än 1998. Dessa tre arter indikerar förhållandevis goda syreförhållanden.(NVV 1999) Av de tre lokaler som låg uppe på sandshelfen hade lokal 10, nära Holmuddsrännan, flest arter och störst biomassa. Vid profilinventeringarna för kartläggning av bottenflora dominerades biomassan av fanerogamen borstnate, Potamogeton pectinatus. Totalt 10 floraarter hittades. Anmärkningsvärt är förekomsten av kransalgen borststräfse, Chara aspera, vid Borgvik. Kransalger indikerar god vattenmiljö. Diskussion Under senare delen av 1990-talet har det skett relativt stora förändringar i bottenfaunasamhället i hela Bottniska viken. Den främmande havsborstmasken Marenzelleria viridis har etablerat sig och ökat genom åren. Tillsammans med ullhandskrabban, Eriocheir sinensis, är M. viridis en invandrad art i Yttre fjärden som troligen kommit hit via ballastvatten från fartygen. Fynd av ullhandskrabba har gjorts i yrkesfiskarnas redskap sedan början av 90-talet. 1998 hittades totalt 2 exemplar av M. viridis. 2007 hittades totalt 634 individer. Marenzelleria viridis 4 Vattendynamik Uttransport av sötare ytvatten Intransport av saltare bottenvatten Riktningen på det utströmmande vattnet från Gavleån och Testeboån synes ha riktningen som bilden visar vid svaga vindar. Det sötare ytvattnet ligger i ett skikt över det inströmmande bottenvattnet. Huvuddelen av det saltare bottenvatteninflödet sker främst genom den djupa Holmuddsrännan. Ytskiktets mäktighet varierar med storleken på åarnas avrinning, och med avståndet från utloppet vid Gävle hamn. Skiktet breder ut sig som en "kaka" över fjärden. Vid stor avrinning sträcker sig det ytskiktet ner till ca 3 m djup, medan det endast är någon meter djup vid låg avrinning (Hansson 1999). Det utsötade skiktet i Yttre fjärden påverkas också av vindarnas styrka och riktning. Vid nordostlig vind ökar siktdjupet kraftigt längs Norrlandet, då "kakan" trycks mot fjärdens södra sida, och det klarare bottenvattnet tränger upp mot ytan i norr. 5 Metodik Bottenfauna Vid varje lokal togs 5 bottenhugg med ”van Veen”- huggare med 0,025 m² huggarea, vilket gav ett prov från 0,125 m² vid varje lokal. Proven sållades genom två såll med 5 mm resp 1 mm stora nätmaskor. Bottenfaunan sorterades och artbestämdes på lab av Peter Hansson. Profilinventering Positionen avlästes från båtens GPS, lat./long. Vid de två lokalerna lade dykare ut en graderad lina längs botten. Dykare simmade i en angiven kompassriktning. I en ca 3 m bred korridor på vardera sidan om linan beskrivs bottentypen. De mer iögonfallande arternas djuputbredning och täckningsgrad skattades. Bottentypens och arternas utbredning angavs med avståndet från land och djupet, som avlästes på kalibrerad djupmätare. Skattningen gjordes kontinuerligt längs hela profilen. Bottenytans täckning av växter angavs i en sjugradig skala, + för förekomst, 5, 10, 25, 50, 75 och 100 % täckning. Arter överskuggade varandra ibland, varför täckningsgrader högre än 100 % förekom. Påväxten (epifyterna) ingår i skattningen. Bottentypen skattades i grupperna häll, större-mindre block, sten, grus, sand och mjukbotten, eller kombinationer av dessa. (Kautsky 1999) Symboler i redovisningen Följande symboler användes i redovisningen av lokalernas bottentyper och vegetationens täckning: gr – grönalger br – brunalger Fu – Fucus re – rödalger char – kransalger fanerog - fanerogamer 6 Lokaler - bottenfauna 10 9 1 7 8 6 2 5 4 3 7 Bottenfauna- Yttre Fjärden oktober 2007 Provtagningsdatum: 2007-10-15/16 Sorteringsdatum: 2007-10-17 Lokal Klass ordning/släkte/art 1 Nemertina Prostoma obscurum 3 Bivalvia Macoma baltica* Cerastoderma glaucum Gastropoda Hydrobia sp Lymnea peregrea Crustacea Saduria entomon Corophium volutator Monoporeia affinis Asellus aquaticus 33/81 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 6/39 0/28 21/29 0/13 8/20 15/3 0/5 44/76 22/15 2 2 25 1 4 1 14 4 1 1 48 5 4 4 2 48 1 Oligochaeta Tubifex sp 3 4 94 54 Polychaeta Marenzelleria viridis 88 Insecta Chironomus sp 3 antal taxa 7 4 3 2 3 4 antal individer totalt 228 101 86 126 168 våtvikt tot i gram 34,1 20,1 10,3 9,1 Våtvikt i gram/m2 266g 156,8 80,3 76 154 4 3 114 54 9 4 4 6 6 58 29 121 232 102 8,3 4,8 1,1 2,8 27,6 8,4 71 64,7 37,4 8,6 21,8 215,3 65,5 671 982 1.310 452 226 944 1810 796 0 42 0 29 83 0 37 59 1 abundans: indiv./m2 1.778 1.139 Macoma b: %< 5 29 13 mm * antal < 5 mm/ antal > 5 mm Prover tagna på sandshelf: 3,1 - 3,5 m djup. 8 Lokal 1 - 10 Lokal nr Position Lat Long Djup m 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 60 43 104 60 42 191 60 41 635 60 41 569 60 41 919 60 42 273 60 42 717 60 42 544 60 43 465 60 43 678 17 18 418 17 18 027 17 17 498 17 16 296 17 15 599 17 14 674 17 15 618 17 16 450 17 17 749 17 18 253 11,1 13 13,3 8,6 13,1 3,2 3,5 13,9 9,6 3,1 9 Lokal 1: Borgvik Datum: 2007-10-18 Position: Lat 60 42 723 Long 17 15 574 Riktning: 140/400 Siktdjup: 3,2 m Profil-Borgvik Profilen börjar 5 m väster om den långa bryggan vid Borgviksbadets västra sida. Den sandiga bottnen sluttar flackt ut till 120 m på linan. Här finns ett blockrikt krön som efterföljs av en brant sluttning med grus, enstaka block och sand ner till en sandblandad mjukbotten vid profilens slut på 9 m djup. Blocken vid profilens början är till 100 % täckt med grönslick, Cladophora glomerata, strax under ytan. Därunder växer den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, med 25 % täckning ner till 0,8 m djup, tillsammans med tarmtång, Enteromorpha intestinalis, som täcker 10 % av blocken. På den flacka sandbottnen vid profilens början täcks botten till 25 % av kransalgen borststräfse, Chara aspera. 25 m ut på linan växer fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus, 25 %, och ålnate, P. perfoliatus, 5 %. Vid 1 m djup, 35 m ut på linan, ökar borstnatens täckningsgrad till 75 %. Den fortsätter med samma täckningsgrad ner till 2,3 m djup, tillsammans med det sparsamma inslaget av ålnaten. I djupintervallet 2,2 till 3,3 m djup finns axslinga, Myriophyllum spicatum, med 10 % täckning. Här finns också enstaka exemplar av tarmtång. Den fintrådiga brunalgen brunslick, Pylaiella littoralis växer epifytiskt på fanerogamerna med 5 % täckning i djupintervallet 0,8 till 3,0 m. På enstaka block, 75 m ut på linan, hittades enstaka exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica. Flera av blocken vid krönet, 120 m ut på linan var täckta av sötvattensvampen Ephydatia fluviatilis. 10 Lokal 2: Huseliiharen Datum: 2007-10-18 Position: Lat 60 43 637 Long 17 17 129 Riktning: 168/400 Siktdjup: 3,1 m Profil- Profilen börjar på en stenklädd strand strax väster om en privat hamn, väster om inloppet till båthamnen vid Huseliiharen. Nedanför en kort brant med mindre block tar en flack botten vid. Den domineras av en sandslätt, som mot slutet av profilen blandas med lera. På blocken i djupintervallet 0,8 till 1,6 m, växer grönalgen tarmtång, Enteromorpha intestinalis, med 5 % täckningsgrad. I samma intervall finns den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, med 75 % täckning. På den flacka bottnen i djupintervallet 1,6 till 2,1 m, finns fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus,75 %, ålnate, P. perfoliatus, 5 %, och kotteslinga, Myriophyllum sibiricum, 5 %. Ålnaten fortsätter sedan med 10 % täckningsgrad ner till 2,9 m djup 26 m ut på linan. Vid 3,1 m djup hittades enstaka exemplar av kotteslinga. Från 16m till 26 m ut på linan finns lösliggande vegetation som täcker botten med 10 till 25 %. I intervallet 30 till 50 m på linan täcks botten till 10 % av en filt med blågrönalger. 30 till 37 m ut på linan finns enstaka block med havstulpaner, Balanus improvisus, och sötvattensvamp, Ephydatia fluviatilis. 11 Tack! Stort tack för oumbärlig medverkan, över och under ytan : Matti Hansson och David Persson Peter Hansson Referenser Barnes R.S.K. 1994: The brackish-water fauna of northwestwrn Europe. Cambridge university press. ISBN 0 521 45529. Hansson, Wijnbladh 1998 : Sediment- och bottenfaunaundersökning i Yttre Fjärden i Gävle Oktober -98. Hansson 1999: Metaller i ytsediment- Inre Fjärden, Gävle – juni 1999. Hansson 1999: Metaller i ytsediment-Yttre Fjärden, Gävle – juni 1999. Kautsky H. 1999: Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Inst. För Systemekologi. Stockholms universitet. Sid 19. Karlsson, Leonardsson 2003: Bottniska viken 2003, Mjukbottenfauna. UMF Naturvårdsverket 1999: Rapport 4914 -Bedömningsgrunder för miljökvalitetKust och hav, sid 36. Strömberg, Persson 2005 : Den amerikanska havsborstmasken, M.viridis längs Helsingborgskusten. Miljönämnden i Helsingborg 2005. 12