GEOGRAFISKA REVOLUTIONEN
Kapprustning tillhör inte bara 1900-talets
historia. Även vetenskapen hjälpte
européerna att resa ut i världen. Inte minst
visade sig stjärnkikaren ge praktiska
kunskaper som gjorde det lättare att hitta
ute på öppet hav. När inga landmärken
fanns, tvingades människan vända sin blick
mot himlen för att bestämma sin position.
Att mäta vinklarna till stjärnorna blev
möjligt genom ett nytt instrument, oktanten
som tillsammans med kompassen blev en
ovärderlig hjälp ute till havs.
Ökad handel och växande ekonomi drev
inte bara européerna att utvinna och
utforska naturtillgångarna. Det inspirerade
dem också att vända blickarna mot
främmande världsdelar, kulturer och
handelsvaror.
Europas mäktigaste länder tävlade om att
hitta nya sjövägar som skulle ge just deras
land ett ekonomiskt övertag. Skepp
utrustades
för
långa
och
svåra
upptäcktsresor. Flottor rustades för att slåss
om herraväldet på världens hav.
Kanonkulor krasade in i krigsfartygens
långsidor. Människor skrek av ångest när
de sögs ner i de mörka djupen.
DE STORA UPPTÄCKARNA
De långa sjöresornas tid inleddes mot
slutet av 1400-talet. De som visade framfötterna var portugiserna och spanjorerna.
Om de fann en annan handelsled till Asien
än den över Medelhavet skulle de få
chansen att konkurrera ut de italienska
handelsstäderna samt turkarna.
De döda ersattes snabbt av nya besättningsmän. Och varven sjösatte hela
tiden större och större skepp, med fler och
tyngre kanoner. Träfartygen nådde till slut
sin maximala storlek på uppemot 2 000
ton.
Världskarta tryckt 1486, efter den grekiske geografen Ptolemaios som levde på 100-talet e Kr. Indiska
oceanen är här ett innanhav och man kan inte segla till Asien.
163
Modell av Columbus skepp Santa Maria.
Indien - landet som lockade
COLUMBUS LANDSTIGER
Ett genombrott skedde när portugisen
Bartolomeo Diaz lyckades segla ända ner
till Afrikas sydspets och runda den. Året
var 1488.
År 1492 kunde Christoffer Columbus
avsluta sin långa resa med att landstiga på
Bahamas, Kuba och Haiti.
"Indien!" jublade han och döpte öarna
till Västindien och invånarna till indianer.
När hans skepp återvände hem till
Lissabons hamn satt en okänd man vid
kajen och drömde. Han hette Christofer
Columbus. Han ville också finna en ny väg
till Indien men hade den vågade idén att
åka västerut i stället för runt Afrika och
österut.
Men en sak visste han inte — att han av
misstag upptäckt en för européerna helt
okänd kontinent, Amerika.
Columbus var överlycklig. Han hade
lyckats! Och jorden var verkligen rund! I
varje fall nästan. I ett brev till kung
Ferdinand och drottning Isabella av
Spanien skrev han så här:
"Dumheter!" sa många. "Hur skulle du
kunna komma till Indien om du åker åt
fel håll?"
"Jag har nu sett så mycken oregelbundenhet att jag kommit till en annan
slutsats beträffande jorden, nämligen att
den inte är klotrund så som den beskrivits
utan mer liknar ett päron...”
Men i gamla grekiska skrifter hade
Columbus funnit stöd för att jorden var
rund — inte platt som de flesta trodde. För
att förverkliga sin dröm behövde han dock
någon som satsade pengar på det
fantastiska företaget.
1498 fullföljde så portugisen Vasco da
Gama det som Diaz påbörjat. Han seglade
runt Afrika och hela vägen fram till
Indien.
Gehör för sina idéer fick han först när han
sökt sig till grannlandet och konkurrenten
Spanien.
Medelhavets dominerande ställning inom
Europas fjärrhandel var bruten. Länderna
vid Atlanten vädrade morgonluft.
Äntligen kunde han utrusta en flotta och
bege sig västerut över det gåtfulla havet.
164
AMERIKA
Columbus ville aldrig förstå att han stött på
en ny kontinent. Men det ena beviset lades
till det andra.
Amerigo Vespucci upptäckte det jättestora
fastlandet söder om Västindiska öarna.
Senare banade sig spanjoren Vasco Nunez
de
Balboa
genom
djungeln
vid
Panamanäset och tog sig upp på en
bergstopp. Därifrån syntes havet glittra
borta i väster - Stilla Havet, ett hav som
ingen europé sett förut.
Helt klart var det fråga om en ny världsdel
och den döptes till Amerika efter Amerigo
vars namn blivit känt genom de populära
böckerna om hans äventyr.
En helt ny världsbild tog form. Jorden var
rund och den var inte en stor sammanhängande landmassa — större delen av
dess yta täcktes av hav.
MAKTSKIFTE OCH UTVANDRING
Guld och silver flödade också från
Amerika till Spanien och ändrade på
maktbalansen mellan Europas länder. Och
människor som hade svårt att försörja sig i
Europa
emigrerade
till den
nya
världsdelen. Där fanns mark som ingen
ägde. Indianerna hade ju inga juridiska
handlingar som styrkte rätten till deras
land.
På 1500-talet framställde så Gerardus
Mercator en världskarta som ritats utifrån
Jordens klotform och därmed blev den
första som gick att navigera efter d.v.s.
mäta position och färdriktning ute på havet.
RESORNA BAR FRUKT
De nya sjöresorna och kontakterna
världsdelarna emellan fick många följder
både stora och små, bra och dåliga.
VIN OCH BLOD
Från Amerika spreds en mängd nya
matvaror som idag tillhör vår vardag. Tänk
om vi inte hade tomater eller choklad.
Resorna till Asien gjorde att underbara
kryddor och tyger hittade vägen till de
välbeställda i Europa.
Majsen skeppades till Afrika där den
Mycket oförutsett inträffade också. När
portugiserna gick i land på Madeira röjdes
den täta skogen med eld. Man tappade
dock kontrollen och en sju år lång
skogsbrand utbröt.
trivdes och snart kunde miljoner fler
afrikaner livnära sig. Potatisen fraktades
från Amerika till Europa där den lindrade
hungersnöd och räddade barn från en för
tidig död.
165
UPPTÄCKARNA - EN KATASTROF FÖR
Askan efter den visade sig senare passa
utmärkt för de vindruvor som importerats
från Kreta. Slutprodukten blev det
berömda Madeiravinet.
URBEFOLKNINGEN
De vitas ankomst till Amerika var el
katastrof för indianerna. Hundra år efter
Columbus landstigning hade Sydamerikas
ursprungliga befolkning minskat från 25
till 1,5 miljoner indianer Tiotals miljoner
hade dött en för tidig död — stuckits ned i
strider, avlidit av det hårda arbetet i de
vitas gruvor och på deras plantager, och
drabbats av dödliga sjukdomar.
Hur branden påverkade Madeiras invånare
vet vi mindre om.
Helt klart är att europC'erna under sina
resor ofta behandlade folken de mötte med
dålig respekt och ibland med grymhet.
Spanjoren Balboa var inte bara med om
upptäcka Stilla Havet. Han gjorde också
karriär som ledare i en liten koloni.
MIKROBERNA FÖRST
När de första spanska erövrarna tågade upp
genom sydöstra USA 1540 mött de öde
boplatser - spökbyar och spökläger.
Spanjorernas mikrober hade nått platsen
och dödat dess invånare lång innan
spanjorerna själva satt sin fot där.
Quarequastammen bodde på "hans
område" och han förstod omedelbart att de
måste uppfostras.
En av hans underordnade skrev att Bal-boa
"upptäckte att Quarequabyn var ett
Först hade kustindianerna smittats, sedan
hade de spritt sjukdomarna inåt landet. En
fruktansvärd epidemi bröt ut.
vidrigt syndernas näste. Kungens bror och
många av hans hovmän gick klädda som
kvinnor och ägnade sig enligt vad grannarna
berättade åt liderliga passioner".
Nordamerika beboddes antagligen av mer
än 10 miljoner indianer före européernas
kolonisering. Inte bara en miljon som det
länge stod i historieböckerna.
Hur löste då vår vän Balboa ett sådant
problem? Jo, det var enkelt. Han lät sina
hundar slita sönder fyrtio av indianerna. Det
skulle lära resten.
mikrober = mikroorganismer
Spanska conqvistadorer, erövrare, genomför massaker på
indianby
166
SLUTET PÅ INDIANERNAS HÖGKULTURER
SLAVHANDEL
Européernas upptäckt av Amerika innebar
slutet
för
indianernas
mäktiga
tributsamhällen — inka-, maya- och
aztekrikena. Deras historia tog slut. Aldrig
kommer vi få veta hur dessa kulturer kunde
sett ut om de fått utvecklas vidare.
Indianerna fick i stället leva sina liv i
skuggan av de mäktiga erövrarna från
Europa och deras kultur.
De europeiska erövringarna i Amerika gav
klirr i kassan. Handeln längs sjövägarna
mellan Europa, Afrika och Amerika ökade
välståndet för en hel del personer.
Men den hade en mycket mörk sida handel med människor. Spanjorer och
engelsmän köpte människor i Afrika. De
köpte dem från afrikanska kungar,
europeiska rövare och giriga arabiska
handelsmän. De betalade med alltifrån
tyger, glaspärlor till vapen.
GRYMHETER
Indianrikenas undergång var en tragedi och
européernas grymhet fruktansvärd. Ibland
har det fått dölja att även indianerna var
maktmänniskor
och
kapabla
till
avskyvärda våldsamheter. Aztekerna höll
stora fester under vilka tusentals
krigsfångar kunde torteras och offras till
gudarna
Europeiska stater hade träffat avtal med
lokala afrikanska kungar om ensamrätten
att få köpa slavar. Slavhandel var inget
nytt. Afrikanerna hade haft egna slavar och
araberna hade länge handlat med slavar.
Afrikanska härskare hade skickat ut
slavjägare och människorna hade fångats
som djur. Många gånger hade de skilts från
sina familjer. Hårdhänt stuvades de in i
trånga lastutrymmen. De fick sova i sin
egen avföring och spyor. Och väl framme i
Amerika hade de skilts också från sin
kultur och sin historia.
Köparna granskade om deras nakna
kroppar såg ut att duga för arbetet på
plantagerna. De afrikanska slavarna hade
klätts av sitt människovärde. Många begick
självmord. Men de flesta valde att leva.
Aztekiska präster offrar fångar åt gudarna
Under de 300 år som den s.k.
triangelhandeln pågick, fördes över 20
miljoner afrikaner bort från sina hem.
En aztekisk tempelpyramid
167
EUROPAS OCH USA:s STORMAKTSTID
Världshandeln som tagit fart i och med
pengasamhället bevakades med militära
medel. Från och med 1700-talet underlättades det av att de europeiska
eldvapnen blev mer lättladdade. Européernas arméer var nu överlägsna.
De ekonomiska skillnaderna mellan
Europa och resten av världen växte sig
större.
I framtiden skulle världen komma att delas
upp i industrialiserade och ickeindustrialiserade länder – i rika och fattiga.
Afrikanska slavar lastas ombord på ett
slavskepp
Mot slutet av 1800-talet fanns det bara en
världsmakt utanför Europa, och det var
USA.
Genomskärning av ett slavskepp. Stuvade som varor skeppades människor iväg från sina hem, sitt
land och sin kultur till ett helt främmande land. Avklädda sitt människovärde tvingades de till
168
Minns du?
13.a) Varför dog så många indianer av de sjukdomar de vita förde med sig?
1.a) Hur stor var världens befolkning?
b) Vad var digerdöden och hur spreds den?
c) På vilket sätt hörde pesten samman med
ekonomiska framsteg?
b) Varför steg den inte över denna gräns?
c) Hur många bodde i Sverige och
Finland mot periodens slut?
14. Idag kapprustas med högteknologiska vapen.
Hur såg det ut på 16- och 1700-talen?
2. Vad gör man när man navigerar? Och
vilka instrument kan hjälpa en med det?
15.a) På vilket sätt kunde naturen styra var
städerna byggdes?
3. Vilka europeiska länder var först med
att ge sig ut på långa upptäcktsresor?
4.
a)
b)
c)
d)
b) Att människorna bosatte sig i städer styrdes
till stor del av orsaker som inte hade med
naturen att göra. Berätta.
c) Hur stora var det kungliga pengasamhällets
städer jämfört med dagens?
d) Räkna upp tio stora europeiska städer.
Berätta om
Bartolomei Diaz
Christofer Columbus
Vasco Da Gama
Amerigo Vespucci
16. På vilket sätt var industrin i det kungliga
5.a) Vad fick Vasco Nunez de Balboa se som
förste europé?
pengasamhället fortfarande enkel?
b) Hur försökte han uppfostra indianerna?
17.a) Under den här perioden utnyttjade människorna naturen i allt högre grad. Ge exempel.
6. Gerardus Mercator utarbetade något
mycket viktigt. Vad?
b) Hur såg miljöförstöringen ut på den här tiden
jämfört med idag?
7. Hur förändrade upptäcktsresorna
européernas världsbild?
Uppgift
8. Upptäcktsresorna ledde till att grödor
spreds till helt nya platser. Ge
exempel
Ta reda på mer om olika länder eller händelser från tiden 1300-1750 . Fördjupa er i
olika krig och fältslag - som det Trettioåriga
kriget eller Slaget vid Lepanto.
Ni kan också koncentrera er på särskilda världsdelar
eller helt enkelt berömda personer från tiden: Kung
Ludvig XIV, den habsburgska härskarsläkten,
Henrik VIII, målaren och uppfinnaren Leonardo da
Vinci, den Heliga Birgitta, Gustav Vasa, Gustav Il
Adolf, Antonio Vivaldi, Johann Sebastian Bach, den
svenske uppfinnaren Christofer Polhem…
Redovisa för klassen
9. Vilken roll spelade guldet?
10.a) Ge en kortfattad beskrivning av hur stor
katastrof de vitas ankomst var för indianerna. b)
Nämn några amerikanska högkulturer som
utplånades.
11. Vad var triangelhandeln?
12. Varför blev de europeiska arméerna
överlägsna fr.o.m. 1700-talet?
166
sönerna Erik XIV och Johan III. Därefter
tog Johans son Sigismund över innan
ytterligare en av Gustav Vasas söner tog
över spiran, Karl IX. Hans son — Gustav
II Adolf som i sin tur hade en dotter
Kristina — avslutade släktens tid på den
svenska tronen. Året var 1654.
Till slut bröt ett stort krig ut som
skulle ändra på makt förhållandena.
Habsburg skulle tappa makt, liksom
Danmark. Sverige skulle dock gå ur
kriget som en stormakt.
SVERIGE OCH DET TRETTIOÅRIGA KRIGET
Då hade Vasaätten fortsatt föra Sverige in i
Europas hetluft. Under deras tid hade vårt
land gått in i den s k stormaktstiden.
MAKTKAMP
1618 hade ett trettio år långt krig blossat
upp i Europa. Det hade börjat som ett
religionskrig men gått över i ren politisk
maktkamp — bl a om handeln kring
Östersjön.
Östersjöländerna konkurrerade och krigade
om den lönsamma handeln i östra Europa.
Danmark och Sverige stod mot varandra.
Även det habsburgska kungahuset ville ha
ett ord med i leken. De ville skapa ett tyskt
rike med rika kuststäder.
Först hade den katolska kyrkan och de nya
protestantiska
stått
mot
varandra.
Protestanterna ville försvara sin kyrka som
nu hotades av att den katolska kungasläkten
Habsburg som ville förena de små tyska
rikena till ett stort katolskt Tyskland.
Gustav Il Adolf inför slaget vid Lötzen 6 november 1632. Skolplansch från 1920-talet.
183
POLITIK VIKTIGARE ÄN RELIGION
AVSKYDDA SVENSKAR
Men då skulle habsburgarna bli Europas
stormakt. Släkten hade nämligen redan
makten i Spanien och Österrike. Otänkbart,
resonerade fransmännen. Att de var
katoliker precis som Habsburg, spelade
mindre roll. De hade just skaffat sig ett
försprång bland Europas stormakter och
ville inte släppa det ifrån sig. Därför
övergick
Trettioåriga
kriget
från
religionskrig till att bli först och främst en
politisk maktkamp.
Det Trettioåriga kriget hade till större
delen utkämpats på tysk mark. Befolkningen där hade lidit svårt — drabbade inte
minst av härjande svenska soldaterna.
Svenska staten hade svårt att avlöna
soldaterna så plundring sågs som en
löneförmån.
En tysk vid namn Grimmelhausen skrev en
roman om kriget. Den byggde på egna
upplevelser. I ett kapitel be rättade han hur
svenska soldater brutit sig in i hans hus och
våldtagit och dödat pigan. Drängens mun
hade de spärrat upp med ett trästycke och
Det katolska Frankrike ställde upp sin
arme på protestanternas sida. Religionen
stod inte längre i centrum för kriget.
se dan hällt gödselvatten ner i strupen. En
annan olycklig stängde de in i den glödheta
bakugnen. Soldaterna skrattade åt de
fasansfulla skriken.
Det protestantiska Sverige slogs också mot
Habsburg. Svenskarna ville skydda sina
hamnar kring Östersjön. Vår ärkefiende
Danmark slogs på den habsburgska sidan.
Förvridna av kriget torterade svenskarna
människorna på platsen.
FRED EFTER TRETTIO ÅR
SVERIGE - EN FUNGERANDE STAT
Freds slöts 1648. Protestanterna tillsammans med det katolska Frankrike hade
segrat. De tyska protestanterna hade
lyckats försvara sin kyrka. Frankrike hade
vuxit sig starkare än alla andra på det
europeiska fastlandet. Sverige hade också
vunnit fördelar genom att vara med på de
segrandes sida. Vi fick en rad värdefulla
landområden — några i ryggen på
Danmark. Vi fick kustområden i Polen och
Tyskland som stärkte vårt grepp om
Östersjön. Dessutom hade Danmark redan
1645 tvingats lämna ifrån sig Jämtland,
Härjedalen, Halland och Gotland till
Sverige. Men längre fram skulle det visa
sig svårt för ett så litet land att försvara allt
detta.
Under kriget hade Sverige förlorat sin
kung och fältherre Gustav II Adolf. På ett
slagfält i det tyska Liitzen hade han ridit
vilse i dimman och hamnat mitt bland
fienden. Året var 1632 den 6 november
och döden ofrånkomlig.
Men Sverige blev inte skakat. Det var
numera ett land med en fungerande stat.
Det stod och föll inte längre med
kungen.
Sverige var nu indelat i län som styrdes
av landshövdingar. Posten nådde snabbt
och effektivt ut till hela riket Över de
vanliga domstolarna styrde hovrätter —
högre domstolar. I Sverige fanns en
förvaltning med en mängd personer som
satt i sammanträden skrev protokoll och
fattade beslut. Deras arbete fortsatte trots
kungens död.
184
KRISTINA - SIST AV VASARNA
Kristina var dotter till Gustav II Adolf och
efterträdde honom. Hon var mycket skärpt
men inte lycklig i sin roll som regent.
I det protestantiska Sverige drogs hon till
den katolska kyrkan. Hon gruvade sig
säkert över förväntningarna på giftermål
och tronarvinge.
Vad som utspelade sig i Kristinas inre kan
vi bara gissa. Men hon abdikerade avsade sig
tronen år 1654 och lämnade landet, endast
27 år gammal. Vasasläktens regeringstid
var över. Spiran gick över till Kristinas
kusin Karl X Gustav — hans släkt kallas
den pfalziska. Tiden efter kallas
karolinertiden efter de tre kungarna Karl
som följde efter varandra — Karl X, Karl
XI och Karl XII.
Drottning Kristina rider in i Rom efter sin
landsflykt. Hon hade vid denna tid övergått till
katolicismen. Den religion som hennes far, Gustav
II Adolf, hade gått i krig för att bekämpa.
HÄXPROCESSER
I Europa hade häxprocesser förekommit
ända sedan 1400-talet . I Sverige uppstod
en våg av häxförföljelser under 1600-talet,
antagligen för att folk var desperata under
de svåra hungeråren. Misstänkta häxor
angavs och rykten om grannar och bekanta
spred sig från gård till gård, från kvarter till
kvarter. Ofta var det äldre kvinnor som
kunde läkekonst som blev misstänkta.
Sammanlagt brändes över 300 ”häxor” –
de flesta kvinnor – och ännu fler dömdes
till lättare straff. I Stockholm upptäcktes
1676 en lögnhärva med barn som ljugit i
domstolarna. Det ledde till att processerna
avtog och 1704 halshöggs Sveriges sista
”häxa”.
Tysk etsning som visar hur häxor bränns på bål i
Mora på 1670-talet.
185
SKÅNE BLIR SVENSKT
De andra kunde bara fortsätta. Otroligt nog
nådde de Själlands strand. Köpenhamn
blev överrumplat och besegrat.
Karl X Gustav gav sig ut på ett våghalsigt
äventyr i det fortsatta kriget mot Danmark.
Från Tyskland tågade hans styrkor upp
genom grannlandet — upp längs den stora
halvön, Jylland.
I freden som slöts i Roskilde 1658 lämnade
Danmark ifrån sig landskapen Bohuslän,
Skåne och Blekinge.
Danskarna gav sig dock inte. Karl förstod
att deras huvudstad måste intas.
Problemet var att Köpenhamn låg på ön
Själland på andra sidan ett brett sund och
att den svenska krigsflottan inte var på
plats.
Skånska gerillakrigare "snapphanarna"
gjorde motstånd mot sina nya herrar. Men
upproret slogs ner och dagens svenska
gränser tog form. Det som skilde Sverige
från idag var att Finland fortfarande
tillhörde oss.
Då hände något oförutsett. Is hade lagt sig
över havet och Karl bestämde sig för att
den var vägen till vinst — bära eller brista.
Den svenska armén satte igång att
marschera över den, med soldater, hästar
och kanoner. Förskräckta prövade männen
isen framför sig. Den knakade. Den
gungade. Men den höll.
MÖNSTRING
Svenskarna var vid det här laget mer vana
vid krig än fred.
Folket tyngdes av skatter och soldatutskrivningar. Vid 15 års ålder skrevs
de unga männen in i grupper på tio. Varje
grupp var skyldig att hela tiden hålla en
soldat i krig.
Längre och längre bort från stranden kom
de svenska trupperna. Himlen stod blåsvart
över deras huvuden. Isen rörde sig i vågor
under dem. Plötsligt brast den! Två
kompanier försvann ner i det iskalla djupet.
Det rådde skräck i byarna inför krigsmönstringarna. Då synades männen från
topp till tå och slutligen pekades några ut.
Att bli uttagen till kriget var nästan en
dödsdom. En del rymde eller högg av sig
Sverige 1658
ett par fingrar för att slippa ifrån. Nutida
beräkningar visar att en utskriven i genomsnitt levde i två år och fyra månader.
Karl X:s son Karl XI införde
indelningsverket - ett system som gjorde att
vanliga bönder slapp utskrivningarna.
Befolkningen delades in i grupper som var
och en skulle avlöna en soldat. Han skulle
få ett torp, kläder, mat, utsäde och lite lön.
För det mesta arbetade alltså soldaten som
lantarbetare, men han inkallades då och då
till repetitionsmöten eller strid.
186
KATASTROFEN
Näste kung — Karl XII son till Karl XI —
fick det hett om öronen. År 1700 anföll tre revanschsugna grannar: Danmark,
Polen och Ryssland. Det stora nordiska
kriget bröt ut.
Danmark och Polen besegrades men
kvar stod Ryssland — starkare än någonsin under sin tsar Peter den store.
Först vann Karl XII några enastående
segrar. Svenska trupper trängde in i
Ryssland och han blev omtalad för sitt
mod. Men så kom slaget vid Poltava.
Där förintades en stor del av den
svenska armen.
Kungen undkom. 1718 omkom han dock i
en krigskampanj i Norge.
Karl XII
Slaget vid Poltava och de andra nederlagen
beskrevs länge som en stor katastrof för
Sverige. Vi förlorade våra erövringar kring
Östersjön och vår ställning som stormakt.
Tsar Peter den store
Men frågan är om det inte var en seger på
lång sikt. Sverige var åter igen ett litet land
i Europas utkant. Det öppnade vägen för en
fredligare framtid.
Karl XII stupade den 30 november 1718
vid Fredrikshald i Norge. Kistan har
öppnats fyra gånger i försök att få klarhet
i om han dödades av en fiendekula eller
av en svensk lönnmördares kula. Men
man har inte kommit sanningen närmare.
187
FRIHETSTIDEN
Efter kungens död avskaffades det
kungliga enväldet. Ett riksråd med representanter från de fyra stånden skulle
styra Sverige. Det var ett mycket modernt
styrelseskick och många hade stora
drömmar om framtiden. Perioden har gått
till historien som frihetstiden. Riksrådet
stiftade nya lagar — grundlagar — som
bestämde hur Sverige skulle skötas. Men
vanliga människor — de egendomslösa —
fick inte vara med och påverka besluten —
de upplevde ingen frihetstid. Adeln och
prästerna hade makten i riksrådet.
Snart uppstod två partier — hattar och
mössor — med olika syn på Sveriges
utrikespolitik. Hattarna talade för en
revansch på Ryssland medan mössorna
ville undvika en konflikt.
SVENSKA REGENTER 1300-1750
Birger Magnusson -1318
Magnus Eriksson 1319-1364
Albrekt av Mecklenburg 1364-1389
Margareta I 1389-1396 (-1412)
Erik av Pommern 1396-1439
Karl Knutsson Bonde, riksföreståndare 1438-1440
Kristoffer av Bayern 1441-1448
Karl Knutsson Bonde 1448-1457, 1464-1465, 1467-1470
Kristian I 1457-1464
Sten Sture d ä, riksföreståndare 1470-1497,1501-1503
Hans 1497-1501
Svante Nilsson Sture, riksföreståndare 1504-1511
Sten Sture d y, riksföreståndare 1512-1520
Kristian II 1520-1521
Gustav Vasa, riksföreståndare 1521-1523, kung 15231560
Erik XIV 1560-1568
Johan III 1568-1592
Sigismund 1592-1599
Karl IX, riksföreståndaren 1599-1604, kung 1604-1611
Gustav II Adolf 1611-1632
Kristina 1632-1654 (förmyndarregering 1632-1644)
Karl X Gustav 1654-1660
Karl X11660-1697 (förmyndarregering 1660-1672)
Karl XII 1697-1718
Ulrika Eleonora 1719-1720
Fredrik I 1720-1751
De första svenska partierna hade fötts.
För en tid styrdes åsikterna inte enbart
av vilket stånd man tillhörde. Hattarna
fick övertaget i riksrådet och Sverige
förklarade Ryssland krig. Sverige visade
sig vara chanslöst, vilket var snopet för
de segervissa hattarna. Vid freden lät
Elisabet av Ryssland, tsar Peter den
stores dotter, Sverige behålla Finland
mot att en släkting till henne fick bli
kung i Sverige. Hans namn var Adolf
Fredrik — hans släkt kallas den
Holstein-Gottorpska. Han blev kung
1751 och med honom slutar historien
om maktkampens Sverige 1300-1750.
s
188
BORTOM EUROPA
AMERIKA
LATINAMERIKA
1492 upptäckte Christofer Columbus en
kontinent som var okänd för européerna.
Det var början till en av det förra
årtusendets största folkvandringar. Först
gick den långsamt men till slut hade
mängder av européer lämnat sina
På den nya kontinenten fanns mark som
inte ägdes av någon kristen furste. 1494
förklarade påven att han skänkte
spanjorerna och portugiserna rätten till
dessa enorma landområden. Portugal fick
lägga beslag på Brasilien
gamla hem för att bygga upp nya i det som
kom att kallas för Amerika.
Spanjorerna var på väg att bli riktigt
mäktiga i Europa och de visade ett stort
intresse för indianernas guld och silver.
Portugiser och spanjorer lade under sig
Mellan- och Sydamerika — som tillsammans kallas Latinamerika eftersom båda
folken talar latinska språk.
På 1500-talet besegrades de två amerikanska högkulturerna — aztek- och
inkarikena — och länsades på sina skatter.
Hernan
Cortez
och
hans
conquistadorer erövrade aztekernas
Mexiko
och
Francisco
Pizarro
inkafolkets Peru. Han och hans män hade
tagits emot med gåvor. Folket som aldrig
sett en vit människa förut trodde att de
var gudomliga. Men Pizarro tog det
säkra före det osäkra: Han lät avrätta
inkan Atahualpa och utropade riket till
spanskt lydland, koloni.
Större delen av Nordamerika kom att
koloniseras av England och Frankrike.
Rustning och svärd för en congvistador.
192
Först uppmärksammades inte indianernas
högt utvecklade jordbruk. Men så
småningom startade européerna jättelika
odlingar — plantager — med förslavade
indianer som arbetskraft.
Folk flydde undan fattigdom och
åsiktsförtryck — inte minst religionsförföljelse. Dessutom anlände skeppslaster
med äventyrare. Amerika var "de stora
möjligheternas land".
Idag består nästan hälften av världens
livsmedelsproduktion av grödor som först
odlades av indianer — potatis, majs, bönor,
jordnötter, kakao och tobak... Spaniens och
Portugals framgångar ledde till att fler
europeiska länder blev kolonialmakter — t
ex Holland, Frankrike, Ryssland och
England.
Engelsmännen bosatte sig längs östkusten
och kallade sitt nya land för New
England. Små stater bildades som blev
kolonier till England. Den första hette
Virginia och föddes 1619.
Stora områden i Asien, Afrika och Amerika
koloniserades — en utveckling som skulle nå
sin höjdpunkt på 1800-talet.
En ny amerikansk kultur skapades i
Nordamerika och de gamla indianska
kulturerna trängdes undan.
NORDAMERIKA
Grunden till "de stora möjligheterna" låg i
att indianerna berövades på deras land.
Fransmännen slog sig först och främst ner i
nuvarande Kanada.
På 1600-talet tog den europeiska invandringen till norra Amerika ordentlig
fart.
De vitas ankomst till Amerika ledde till en
av historiens värsta befolkningskatastrofer
— se s 166.
Spaniens
Portugals
kolonier 1550
193
