Attityder En attityd är människans inställning till olika saker, som exempelvis artister, folkgrupper och aktiviteter. Människan använder sig av attityder för att hjärnan behöver kunna förenkla alla intryck, tankar och känslor så att den har möjligheten att organisera dem. Attityder används som en karta över tillvaron och gör att vi snabbt kan fatta och ta ställning till olika beslut. Attityder tillhör det socialpsykologiska perspektivet inom psykologin. Socialpsykologin går ut på att förklara beteendet mellan grupper, fenomen inom gruppen och individen i gruppen. Pespektivet har ett fokus på att förklara tankar, känslor och beteenden hos invididen i kombination med den sociala påverkan som individen utsätts för. Attitydens tre olika aspekter Attityder har tre olika aspekter, alltså tre olika komponenter. Dessa är den kognitiva aspekten, affektiva aspekten och beteendeaspekten. En kognitiv som gäller uppfattandet av ett fenomen beroende på ens tidigare erfarenheter är. Exempelvis så har du fått lära dig att rökning är farligt och ohälsosamt, därför har du en negativ attityd mot rökare. Affektiv­ Våra känslor gentemot något. Exempelvis om du ogillar röklukten och tycker att den är äcklig. Då kan du få en sämre attityd gentemot rökare. Beteende­ Hur du faktiskt handlar. Exempelvis att du inte röker. Vilket gör att du tar avstånd till gruppen som är rökare. Kognitiv dissonans Kognitiv dissonans betyder “tankekonflikt”. När vi handlar på ett sätt som inte överensstämmer med våra kunskaper och erfarenheter uppstår det då en kognitiv dissonans, alltså en tankekonflikt. När en attityd då är motsägelsefull, exempelvis att vi röker trots att vi vet att det är farligt; uppstår det en obalans i vår attityd och allt vi vill är att få tillbaka balansen. Det kan vi göra genom att exempelvis: ● Sluta röka ● Förneka bevisen om att rökning leder till sjukdomar. ● Motivera rökningen: “Det där händer bara storrökare”, “Jag röker bara då och då”, “Livet är för kort för att inte njuta av det” etc. ­ Vi bortförklarar alltså beteendet/attityden istället för att förändra beteendet/attityden. Den kognitiva dissonansen som uppstår när man med sina handlingar går emot sina egna erfarenheter och kunskaper, kan utnyttjas av andra för att förändra den här personens attityd gentemot något. Genom att få en person att utföra en handling på eget bevåg som går emot hens attityd (exempelvis genom grupptryck), kommer det göra att personen upplever en kognitiv dissonans och kommer därför försöka rättfärdiga beteendet (se exemplet med rökning ovan). Det kan leda till att personens attityd gentemot något då förändras. Det blir alltså ett framkallat samtycke. Laura Ekemar, Jovan Simić, sb15
