SOCIALPSYKOLOGI
Sjukgymnastutbildningen KI, T2
Aila Collins
Department of Clinical Neuroscience
Karolinska Institute
Stockholm, Sweden
Gruppens psykologi
Begrepp och teorier som kommer att
tas upp:
Hur vi ser på oss själva och andra? Hur
påverkar attityder oss? Grupptryck,
lydnad inför auktoritet, hur förhåller vi
oss till andra i ett socialt sammanhang;
omtanke om andra, ömsesidighet, ”vi”
och ”dem” tänkande
Attributionsteori
• Heider (1958) noterade att människor
har en tendens att tillskriva andra
människors beteende eller förklara deras
beteende utifrån följande:
1) inre egenskaper eller 2) yttre
situation.
Ex en student som kommer för
sent. Läraren drar slutsatsen 1) att
han är slarvig, 2) att T-banan ej
fungerar. Fundamentalt fel: vi
tillskriver oftare de inre
egenskaperna, inte situationen
Kulturella skillnader
En jämförelse mellan västerlänningar
och österlänningar visar att asiater är
mer benägna att dra slutsatser utifrån
situationsbundna faktorer när det gäller
attribution (Miyamoto et al 2002).
1
Stereotyp
”Italienare har ett eldigt temperament”..
Stereotyp är ett kognitivt schema, som
underlättar en kategorisering av
inkommande information. Man drar
sedan snabba slutsatser om t ex
människor eller situationer men som kan
vara helt felaktiga.
Attityder påverkar oss:
• Hur påverkas vårt beteende?
• Attityder påverka våra handlingar, men:
• Våra handlingar påverkar även våra
attityder, t ex vid rollspel
• Vi kan ändra våra attityder
Kognitiv dissonans (Festingers teori)
När handling och attityd inte överensstämmer,
uppstår en konflikt och vi känner ett obehag.
Vi försöker reducera detta obehag genom att
förändra vår attityd.
Attityder
Definition av en attityd:
• En övertygelse eller känsla avseende
andra människor eller händelser och
som påverkar våra reaktioner
• Attityder kan vara medvetna men de
kan även vara omedvetna
Foot-in-the-door
Övertyga individer att gå emot sin egen
vilja
• Våra handlingar påverkar våra attityder:
att man går med på att göra en liten sak,
t ex att skriva positivt om något man
absolut inte gillar.
• Senare övertygas man om att gå med på
att göra mycket mer
Rollspel påverkar attityder
• Vi ändrar vår attityd efter samspel eller
genom att umgås med motparten, ex
Stockholmsyndromet (Norrmalmsdramat)
• Efter att ha varit med som försöksperson i
ett tråkigt experiment, som vi fått betalt för
att säga att det var intressant. Då ändras vår
attityd. Vi tycker att det inte var så tråkigt.
2
Kognitiv dissonans
Kognitiv dissonans
Attityder kan vara motsägande, eller beteende
och attityd stämmer ej överens. Vi löser
konflikten genom att vi ändrar vår attityd.
Det är lättare att ändra sin attityd än beteendet
Att ändra attityd är lättare än att ändra vårt
beteendet. Exempel: en rökare kan säga: ”Jag
röker men det är inte så farligt att röka.”
Följsamhet - Compliance
Konformitet
Att göra något som någon ber en om. Gäller
även t ex att följa en ordination, att ta sin
medicin enligt rekommendation från läkare.
Eller följa ett rörelseschema enl. ordination.
Asch konformitetsexperiment
Konformitet innebär att vi rättar oss efter
gruppens normer:
- Exempel är Asch’ experiment:
- En grupp försökspersoner skall avgöra
linjernas längd
- Svaret är uppenbart, men försökspersonen
ger vika för grupptrycket.
Asch experiment: Matcha linjer
3
Konformitet
Solomon Asch’experiment:
- Försökspersonen tror att de övriga i
gruppen är vanliga försökspersoner
- Han/hon hör när de andra avger sina svar
- Svaren är felaktiga, men: försökspersonen
går emot sin egen övertygelse och svarar
felaktigt; han följer gruppens norm
Milgrams lydnadsexperiment
Stanley Milgram (1963, 1974):
- Lära en elev en parad ordlista
- Bestraffning av felaktiga svar: elstöt av
varierande styrka från mild till mycket
stark.
- Lydnaden var som störst när
försöksledaren befann sig i samma rum
Milgrams Experiment
Milgrams experiment
Kontroversiellt experiment:
Experimentet går ut på att man ställer upp
som försöksledare för ett experiment med en
elev som har svårt att lära sig parade ord.
När eleven svarar fel får han/hon en elstöt.
Det finns olika grader av bestraffning:
från svag, måttlig, stark till extremt stark elstöt
Experimentsituationen
Resultat från Milgrams studie
• De flesta deltagarna fortsatte att ge
elstötar som var extremt starka eller
livsfarligt starka
• 63% av de försökspersoner som Milgram
rekryterade följde instruktionen helt utan
att avbryta sitt deltagande.
4
Mekanism som användes:
• Foot-in-the-door effekten med endast en svag
• elstöt till en början och med stegvis
• förhöjd effekt: ge en allt starkare stöt
• Myers menar att detta kan översättas till
• andra situationer när vanliga människor
• begår grymma handlingar, t ex i krig
Etiska aspekter av Milgrams
experiment
Diskutera de etiska aspekterna av
experimentet. Man får inte lura någon.
Försökspersonerna hade ”gjort upp ett
kontrakt” d v s de hade kommit överens
om att agera som ”lärare”. Därmed svårt
att bryta kontraktet.
Social Influence (påverkan)
Deindividuation
Social facilitering: En bättre prestation när
man har åskådare, t ex idrottsprestation,
bättre prestation på hemmaplan
Social facilitering gäller även intellektuella
prestationer, t ex att hålla föredrag
Beror på att man skärper sig och att man har
en förhöjd arousalnivå
”Att man inte är en individ längre”:
• Innebär att man i en grupp kan utföra
handlingar som man annars ej skulle göra,
man blir anonym, man känner inte ansvar.
• Ansvaret sprids på flera, ingen känner
fullt ansvar.
Sociala relationer
Altruism
• Fördom: Förutbestämd oftast negativ attityd
till en grupp i samhället, ofta en minoritet.
Har sin bakgrund i det faktum att vi reducerar
inkommande information i stereotyper.
Att man gör goda saker för andra:
• Man är osjälvisk och visar omtanke om
och hjälper andra människor.
• Frågan är varför vi är altruistiska och
vilken utdelning det ger.
• Hypotes: Empati – att vi kan sätta oss in i
en annan människas situation.
• Scapegoating: Syndabocksteorin
• Man skyller missförhållanden på en annan
grupp, ofta annan etnisk grupp eller minoritet.
5
Sociala relationer forts.
Bystander effekt
Ingroup och Outgroup tänkande:
”Vi” och ”Dom” tänkande. Vi
behöver en grupp att identifiera
oss med. Grupptänkande
stärker ett slags bias: Vi anser
vår egen grupp vara bättre.
- Att man som åskådare till en
olycka inte väljer att ingripa.
Mera sannolikt om det är
många som är åskådare. Man
ingriper om man ser någon
annan ta ett initiativ, eller om
man anser sig ha tid.
Bystander effekt forts.
Social Exchange: Ömsesidighet
Vi ingriper ifall vi anser det vara en
verkligt farlig situation,
Om offret liknar oss på något sätt,
Om vi inte har bråttom,
Om vi är på gott humör
Om vi får skuldkänslor
Vi hjälper andra och förväntar oss
att andra skall hjälpa oss,
Om vi gör något för någon, känner
vi att vi måste göra något för
dem vid ett annat tillfälle,
Om jag får en present, bör jag ge
en present tillbaka
6
