KLIMATET FÖRÄNDRAS
OCH DET PÅVERKAR DIG
Ett kunskapsunderlag för att arbeta med ”Lärande för hållbar utveckling”
Materialet är framtaget av Nationellt kunskapscentrum
för klimatanpassning, som på uppdrag av Sveriges
regering finns på SMHI, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut.
Kontakt:
tel 011-495 80 00
e-post [email protected]
”
Klimatförändringen är redan här. Det är vårt
sätt att leva som ger stora utsläpp och som
i sin tur leder till klimatförändring. Redan
en tvågradig temperaturökning ger kraftiga
klimateffekter. Vi måste både minska
utsläppen och klimatanpassa samhället.
Alla kan göra något.
Klimatet och dess utveckling är en av de
stora frågorna inför framtiden. Klimat är en
av de grundläggande förutsättningarna som
samhällen byggs kring. Klimatet påverkar
oss och vi påverkar klimatet.
För en hållbar utveckling krävs att vi minskar
klimatpåverkan. Vi måste också anpassa
samhället till klimatet och dess växlingar
samt dess framtida utveckling. Det vi gör
idag lägger grunden för framtiden.
Detta material vänder sig till alla som vill
studera frågor kring klimat, klimatpåverkan,
klimateffekter och klimatanpassning. Det
är främst tänkt att fungera som inspiration
för lärare och elever att arbeta med temat
”Lärande för hållbar utveckling” utifrån
klimatfrågan.
Arbetsmaterialet består av korta texter
och många länktips. Eftersom webblänkar
ofta förändras har vi valt att skriva ut hela
länknamnet, så att huvudkällan kan spåras.
www.smhi.se
I detta material behandlas följande:
Klimatet förändras,
samhället påverkas,
vi måste minska utsläppen
av växthusgaser
och anpassa samhället till
klimatets förändringar.
www.smhi.se
Klimatet förändras.................................................................................................... 1
Om klimat ............................................................................................................................. 1
FNs klimatpanel ................................................................................................................... 6
Sveriges klimat förändras..................................................................................................... 9
Sveriges framtida klimat ..................................................................................................... 10
Samhället påverkas ................................................................................................15
Framtidens väder och klimat .............................................................................................. 15
Konsekvenser för naturmiljön ............................................................................................ 17
Konsekvenser för samhället ............................................................................................... 19
Minska utsläppen av växthusgaser .........................................................................21
Klimatpåverkande utsläpp .................................................................................................. 21
Begränsad klimatpåverkan................................................................................................. 22
Internationellt samarbete.................................................................................................... 26
Anpassa samhället till klimatets förändringar ..........................................................27
Om klimatanpassning ......................................................................................................... 28
Mat ..................................................................................................................................... 29
Hälsa .................................................................................................................................. 30
Vatten ................................................................................................................................. 31
Fastigheter ......................................................................................................................... 33
Översvämningar ................................................................................................................. 34
Skogen ............................................................................................................................... 35
Klimatanpassad stad .......................................................................................................... 36
Krishantering ...................................................................................................................... 37
Internationella exempel ...................................................................................................... 37
Ordlista ...................................................................................................................39
Klimatet
förändras
Sveriges klimat har blivit varmare och blötare med mindre snö och is vintertid.
Beräkningarna av framtidens klimat visar på att den utvecklingen fortsätter. Men
variationerna mellan enskilda år är och kommer fortsatt att vara stora.
Om klimat
Klimat är en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått.
Klimatet kan därför inte observeras eller mätas direkt. Genom att samla in
väderobservationer under en längre tid och sammanställa dem så kan klimatet beskrivas.
I figuren visas årsmedeltemperatur för Sverige från 1860 till och med 2016. En ovanligt lång
mätserie. Årsvärdena är beräknade som medelvärden från 35 mätstationer i Sverige, som
tillsammans får representera landets temperatur.
Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för perioden
1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga
medelvärden.
Lär mer
Om klimat: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat
1
Klimatförändringen
Klimatet på jorden bestäms av strålningen från solen, cirkulationen i atmosfären och i havet
samt topografin på land och i hav. Faktorer som påverkar klimatet olika i tid och rum. Dessa
grundläggande faktorer orsakar naturliga variationer i klimatet.
Klimatet varierar geografiskt över jorden och vi bor i ett relativt kallt område. Klimatet
varierar också över tid. Vissa perioder är kallare och blötare medan andra perioder är
varmare och torrare. Det är en naturlig variation. Det är också så att det kan vara ovanligt
varmt på ett område och samtidigt ovanligt kallt på ett annat område.
Januari 2017 var till exempel bistert kall i Europa men Nordeuropa fick en mild månad vilket
framgår av figuren.
Kartorna visar temperaturavvikelsen för januari 2017 i jämförelse med perioden 1981-2010.
Till vänster ses hela globen och till höger Europa. Källa: ECMWF, Copernicus Climate
Change Service.
Idag finns tydliga tecken på att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga
variationen. I långa mätserier av globala och regionala data kan vi se förändringar av både
temperatur och nederbörd. Vi kan på detta sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.
Den globala (hela jorden) lufttemperaturens avvikelse från medelvärdet för perioden 19611990. Källa: Climate Research Unit på Universitetet i East Anglia, England
http://www.cru.uea.ac.uk/
Det finns flera institut som sammanställer globala data över temperatur och resultaten är
mycket lika. De visar att jordens medeltemperatur stiger – alltså att det pågår en global
2
uppvärmning. Stapeln längst till höger i diagrammet ovan visar att 2016 var det hittills
varmaste året som uppmätts. Den globala årsmedeltemperaturen var 0,77 grader varmare än
medelvärdet för perioden 1961-1990.
För Sverige var 2016 också ett varmt år, men inte det varmaste. Hittills har 2014 varit det
varmaste året i Sverige sedan mätningarna startade. Det framgår av figuren i kap 1.1.
Människans aktiviteter har stor betydelse för de förändringar vi ser i klimatet idag.
Huvudorsaken till uppvärmningen är den förändring av luftens kemiska sammansättning som
människan orsakar genom utsläpp av växthusgaser. Det är främst koldioxid, men också
metan, lustgas och olika fluorhaltiga gaser. Växthusgaserna förstärker atmosfärens förmåga
att värma jordytan; den så kallade växthuseffekten blir starkare.
Lär mer
•
På SMHIs webbplats kan du läsa mer om varför klimatet förändras.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringarna-marks-redan-idag1.1510
•
Olika faktorer påverkar klimatet. Läs mer om naturliga och mänskliga faktorer som
påverkar klimatet. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/naturliga-faktorer-sompaverkar-klimatet-1.3831
•
Därför blir det varmare. På Naturvårdsverkets sidor hittar du korta informativa
texter om olika faktorer som påverkar klimatet. http://www.naturvardsverket.se/Samar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Darfor-blir-det-varmare/
•
Vad visar klimatobservationerna? http://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Klimat-och-luft/Klimat/Klimatet-forandras/
•
Vad säger forskningen om klimatförändringen? Markku Rummukainen,
klimatexpert berättar (1 minut).
https://www.youtube.com/watch?v=9HfiavuKpoA&feature=youtu.be
Avancerat
På webbplatsen för Climate Research Unit på Universitetet i East Anglia finns olika dataset
tillgängliga att använda, förutsatt att källan anges. http://www.cru.uea.ac.uk/data
Klimatindikatorer
Det är inte bara temperaturen som förändras. Nederbörd, vattentillgång, havsnivån, snö och
is är några av de faktorer som påverkas av den globala uppvärmningen.
Klimatets förändringar påverkar naturen och samhället, och därmed oss människor. Det finns
därför ett behov av att löpande följa förändringarna i klimatet. SMHI har tagit fram ett antal
klimatindikatorer för detta ändamål. Klimatindikatorerna är olika mått som kan visa
förändringar eller på ett enkelt sätt göra ganska komplexa fenomen tydliga.
Figuren visar ett exempel på en klimatindikator. Årlig maximal isutbredning i Östersjön
baseras på dagliga analyser av issituationen i Östersjön. För denna indikator är variationen
stor mellan olika kalla vintrar, men den svarta kurvan visar att isutbredningen minskar.
3
Klimatindikatorerna visar alltså hur klimatet har varierat och du hittar fler indikatorer längre
fram i kapitlen om temperatur, nederbörd och så vidare.
Årlig maximal isutbredning i Östersjön 1957-2016 (beräknat från iskartor). Den svarta
kurvan visar ett utjämnat förlopp.
Lär mer
Hur klimatet utvecklas följer vi med klimatindikatorer
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatindikatorer-1.7050
Klimatscenarier
Ok, klimatet förändras och det beror på människans aktiviteter. Läs mer om det i kapitlet
”Minska utsläppen”. Hur blir då klimatet i framtiden?
Klimat kan definieras som statistisk beskrivning av väder under längre perioder. Statistik
som enbart baseras på historiska förhållanden är inte längre giltig för framtidens klimat.
Människan förändrar nu nämligen atmosfärens sammansättning dvs. förutsättningarna för
framtidens klimat. Den fråga klimatforskarna försöker besvara är alltså: ”Hur blir klimatet
när vi förändrar atmosfärens sammansättning?”
För att kunna besvara frågan behövs kunskap om hur klimatsystemet fungerar fysikaliskt.
Klimatsystemet omfattar inte bara atmosfären och de fysikaliska processer som sker där. Det
omfattar även landytor och hav. Processerna inom de olika delarna och mellan land, hav och
atmosfär måste beskrivas för att kunna göra beräkningar av det framtida klimatet.
Klimatforskarna arbetar med matematiska modeller. En klimatmodell är vanligen en
tredimensionell beskrivning av atmosfären, landytan, hav, sjöar och is uttryckt i matematiska
termer.
4
Hela jordklotet måste beskrivas i en global klimatmodell.
Förutom att ha en modell som kan beräkna klimat behövs beskrivningar av hur atmosfärens
tillstånd förändras framåt i tiden. Idag används så kallade strålningsdrivningsscenarier, RCPscenarier (Representative Concentration Pathways). De baseras på antaganden om hur
växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden, så kallad strålningsdrivning (radiation
forcing) (mäts i W/m²). Ju mer utsläpp av växthusgaser desto mer strålningsdrivning.
RCP-scenarierna benämns med den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100: 2,6, 4,5,
6,0 eller 8,5 W/m2. Jämförelsen görs med år 1750 som startpunkt dvs. förindustriell tid.
De RCP-scenarier som använts mest är RCP 4,5 och RCP 8,5. De antaganden som ligger
bakom RCP-scenarierna är:
RCP 4,5
RCP 8,5
Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar
omkring år 2040
Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år
2100 och metanutsläppen ökar kraftigt
Befolkningsmängd något under 9 miljarder i slutet
av seklet
Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket
leder till ökade anspråk på betes- och
odlingsmark för jordbruksproduktion
Lågt arealbehov för jordbruksproduktion, bland
annat till följd av större skördar och förändrade
konsumtionsmönster
Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet
fortsätter, men långsamt
Omfattande skogsplanteringsprogram
Stort beroende av fossila bränslen
Låg energiintensitet
Hög energiintensitet
Kraftfull klimatpolitik
Ingen tillkommande klimatpolitik
Klimatet i framtiden beskriver vi med klimatscenarier. Det är beskrivningar av möjliga
utvecklingar av klimatet i termer av meteorologiska variabler som årsmedeltemperatur och
säsongsnederbörd. De är en sammanställning av vår förståelse om klimatet och är basen till
klimatforskarnas svar på frågan om hur klimatet blir i framtiden.
5
Klimatscenarier beskrivs oftast med kartor och diagram. I detta fall visas beräknad framtida
nederbördsförändring i Europa respektive temperaturutveckling i Sverige.
Lär mer
•
Vad klimatscenarier är och hur de kan användas beskrivs närmare.
http://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/vagledning-klimatscenarier/vad-arklimatscenarier-1.79551
•
Snabbguide till IPCC:s RCP-scenarier. http://www.naturvardsverket.se/upload/samar-miljon/klimat-och-luft/klimat/faktablad-snabbguide-till-ipccs-rcp-scenarier.pdf
•
Vad betyder två graders global uppvärmning i Sverige? Gustav Strandberg, SMHI
berättar (2:05). https://www.youtube.com/watch?v=0Lv2lMZWJSI
Prova på
På SMHI:s webbplats finns klimatscenarier presenterade som kartor, diagram och
nedladdningsbara data. Du kan själv välja geografiskt område, scenario, årstid och
klimatindex.
•
•
Klimatscenarier http://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier
Länsanalyser http://www.smhi.se/klimat/framtidensklimat/lansanalyser#00_Sverige,t2m_meanAnnual,ANN
FNs klimatpanel
IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är en mellanstatlig organisation som ska
ge världen ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget vad gäller
klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan. IPCC kallas även
FN:s klimatpanel och etablerades1988 av två FN-organ, Världsmeteorologiska
organisationen (WMO) och FNs miljöorgan (UNEP).
IPCC har sedan 1990 regelbundet gjort sammanställningar av kunskapsläget, så kallade
Assessment Reports (AR). Den femte och senaste publicerades 2013-2014 och består av fyra
delar. Arbetet är indelat i tre arbetsgrupper (working groups, WG) som publicerar varsin
rapport och sedan görs en syntesrapport av slutsatserna.
6
Delrapport 1 behandlar den naturvetenskapliga grunden och beskriver hur den globala
uppvärmningen fortsätter. Rapporten visar också att klimatförändringen till största delen kan
knytas till människans aktiviteter.
Delrapport 2 behandlar konsekvenserna av klimatets förändring och vad som krävs för att
anpassa samhällen till klimateffekter som stigande havsytenivå och minskad mattillgång i
vissa regioner.
Delrapport 3 handlar om lösningar för att bromsa och på sikt stabilisera klimatet. IPCC
pekar på att trenden av ökande utsläpp av växthusgaser måste brytas inom kort för att klara
målet om en maximal ökning av jordens medeltemperatur på två grader.
Rapporterna är mycket omfattande, men det finns sammanfattningar för beslutsfattare som är
lättare att läsa. De är skrivna komprimerat och innehåller därför mycket information.
Innan en rapport är färdig har enormt mycket arbete utförts. Dels följer man en procedur där
varje land utser representanter. För arbetet med den senaste delrapport 1 nominerades över
1000 personer från 63 länder. Under arbetets gång hanterades totalt 54 677 kommentarer och
2 miljoner Gb (gigabyte) numeriska data från klimatmodeller användes.
IPCC publicerar även rapporter om speciella ämnen som exempelvis vattentillgång, extrema
händelser och förnyelsebar energi. Arbetsprocesserna är beskrivna på webbplatsen där det
också går att hämta figurer, diagram, data, presentationer och videos.
Några fakta om IPCC:
o
o
o
o
IPCC är en FN-organisation
IPCC utför inte forskning
IPCC sammanställer, värderar och rapporterar publicerade vetenskapliga resultat
IPCC utvärderingsrapporter är omfattande sammanställningar av forskningsresultat från
tusentals forskare runt om i världen.
7
Lär mer
•
SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt för FNs klimatpanel. Scrolla ned på sidan
så hittar du de senaste IPCC-rapporterna inklusive de svenska sammanfattningarna.
Där finns också korta filmer med svenska klimatexperter som berättar om IPCCs
syntesrapport och beskriver vilka utmaningar och möjligheter som finns kopplat till
klimatförändringen. http://www.smhi.se/klimat/ipcc/ipcc
•
På IPCCs webbplats finns mycket material att hämta: www.ipcc.ch Engelska är
basspråket men arabiska, kinesiska, franska, ryska och spanska kan väljas.
Tips 1: Det finns en sökfunktion (överst till höger)
Tips 2: hämta grafik från de olika rapporterna, assessment reports och special
reports http://www.ipcc.ch/report/graphics/index.php
Tips 3: Filmer hittar du här:
https://www.ipcc.ch/news_and_events/multimedia.shtml
Tips 4: För att få en uppfattning om det omfattande arbete som görs för att publicera
en delrapport finns här statistik från arbetsgrupp 1.
http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1/docs/WG1AR5_FactSheet.pdf
Länkar till kunskap
Det finns massor av rapporter och andra faktasammanställningar. Här är några
sammanställningar vi anser vara bra om kunskapsläget från forskningen om klimat och
klimatförändringar. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/mer-om-klimatforandringar1.15266
Avancerade fakta om klimatfrågan (in English)
En bra källa att söka vetenskapliga svar från, på engelska. Climate science from climate
scientists. RealClimate is a commentary site on climate science by working climate scientists
for the interested public and journalists. http://www.realclimate.org/
Tips 1. Under <Start here> finns nivågrupperade länkar.
Tips 2. Under <Index> finns en tematisk lista för att snabbt hitta de ämnen man söker.
Råder inte vetenskaplig konsensus i klimatfrågan? (in English)
Climate change is real, so why the controversy and debate? Film (6:57) som presenterar
olika vetenskapliga studier över klimatforskares uppfattning om människans påverkan på
klimatet.
https://www.youtube.com/watch?v=WAqR9mLJrcE&feature=youtu.be
8
Sveriges klimat förändras
Temperaturvariationerna i Sverige från år 1860 liknar de globala förändringarna och är i linje
med följderna av en ökning av växthuseffekten. Sedan mitten av 1980-talet och fram till
omkring 2005-2006 ökade den årliga globalstrålningen med nära 8 % i Sverige. Liknande
tendens ser man i stora delar av Europa. De senaste åren har globalstrålningen över Sverige
fortsatt ligga kvar på den högre nivån.
I norra Sverige har vegetationsperiodens längd ökat med ungefär två veckor under de senaste
40 åren. I södra Sverige har längden av vegetationsperioden också ökat, men inte lika
mycket. Ökningen i södra Sverige är koncentrerad till det senaste årtiondet.
Vårfloden kommer allt tidigare. Med varmare förhållanden blir vintrarna kortare och
vårfloden startar tidigare än förut. Som ses i figuren är det stor variation mellan åren och vi
har fortfarande enstaka ”riktiga vintrar” som 2010.
Antal dagar som skiljer mot startdatum för vårflodens start. Negativa värden innebär att
vårfloden startar tidigare än normalt. Data kommer från ett tjugotal stationer i Sverige.
Från 1910 till 1940 finns enbart data från tio stationer.
Årsmedelnederbörden var lägre än 600 mm fram till omkring 1920. Under perioden 1920
fram till ungefär 1980 låg nederbörden kring 600 mm. Därefter har nederbörden ökat. Det är
numera sällsynt med värden mindre än 600 mm.
Havsvattnets nivå stiger och havet hänger ihop över globen. I Sverige påverkas nivån även
av den, efter senaste istiden, pågående landhöjningen. I figuren har landhöjningen räknats
bort så att den egentliga havsnivåhöjningen visas. På många håll i Sverige där landhöjningen
är stor, exempelvis i Västerbottens kustland, upplever man snarare att havet sjunker. Utmed
Götalands kuster, där landhöjning är mindre, kommer de ökande havsnivåerna att märkas
alltmer.
9
Havsvattenståndets förändring i centimeter, för 14 mätstationer längs Sveriges kuster, sedan
1886. Diagrammet är korrigerat för landhöjningen. Den svarta kurvan visar ett utjämnat
förlopp.
Klimatindikatorer visar hur det varit
Hur klimatet utvecklats i Sverige visas med olika klimatindikatorer baserade på mätningar.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatindikatorer-1.7050
o
o
o
o
o
o
o
Temperaturklimatet (och strålning) följer vi med klimatindikatorerna Temperatur,
Vegetationsperiodens längd och Globalstrålning.
Nederbördsklimatet beskrivs av klimatindikatorerna Nederbörd, Extrem nederbörd
och Arealnederbörd.
Vindklimatet följds med indikatorn Geostrofisk vind.
Vi följer förändringen i vattendragens flödesmönster med klimatindikatorn
Vårflodens starttidpunkt.
Hur havsvattenståndet förändras belyses med klimatindikatorn Havsvattenståndet
kring Sveriges kuster.
Snötäckets förändringar beskrivs av Antal dagar med snötäcke och Vinterns största
snödjup.
Havsisens utbredning runt Sverige följs med indikatorn Havsis.
Sveriges framtida klimat
Medeltemperaturen i Sverige förväntas fortsätta att öka. I slutet av seklet kommer
årsmedeltemperaturen vara 2-6 °C högre än i perioden 1961-1990, beroende på vilket
klimatscenario som används.
Temperaturen beräknas öka under alla årstider, men mest i norra Sverige på vintern. Vintern
är också den årstid då variationen mellan enskilda år är som störst. Det betyder att vi även i
framtiden kommer att uppleva vintrar som både är betydligt varmare och kallare än
medelklimatet.
Vegetationsperioden förväntas bli längre. I slutet av seklet kommer vegetationsperioden att
vara 30-100 dagar längre än under perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som
används. Förändringen beräknas vara större i södra Sverige och mindre i norra Sverige.
Vegetationsperioden förlängs ungefär lika mycket på våren som på hösten.
10
Nederbörden i Sverige förväntas öka. I slutet av seklet beräknas årsmedelnederbörden att
vara 20-60% högre än i perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som används.
Nederbörden beräknas öka under alla årstider, men mest under vintern. Den största
dygnsnederbörden i Sverige förväntas öka under alla årstider och ungefär lika mycket i hela
landet.
Nederbörden varierar mycket från år till år och från årstid till årstid. Det gör att spannet för
möjliga utvecklingar i framtiden blir brett. För alla årstider finns det enskilda
klimatmodellsimuleringar som ger ingen eller liten nederbördsökning vid slutet av seklet.
Vinden förväntas vara i princip oförändrad. I slutet av seklet ser årets maximala byvind ut att
vara lika stor som under perioden 1961-1990, oberoende av vilket scenario som används.
Snön minskar generellt. För södra Sverige blir det alltmer sällan möjligt att åka skidor.
Klimatscenarier – så kan det bli
På smhi.se hittar du resultat från SMHI:s klimatforskning vid
Rossby Centre. Klimatscenarierna presenteras på kartor, i
diagram och som nedladdningsbara data. Här kan du välja
område i världen, scenario, årstid och klimatindex. Det finns
flera klimatindex att väja mellan.
http://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier
På smhi.se finns också en applikation där du kan välja olika klimatindex för
Sverige som helhet eller på länsnivå. Klimatanalyserna, i kartform, beskriver
dagens och framtidens klimat baserat på observationer och beräkningar utifrån
två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP 4,5) respektive höga
utsläpp (RCP 8,5). Det finns även länsrapporter och GIS-skikt att hämta.
Det finns flera klimatindex att välja mellan.
http://www.smhi.se/klimat/framtidensklimat/lansanalyser#00_Sverige,t2m_meanAnnual,ANN
11
Årsmedeltemperatur för 30-årsperiodern 1961-1990 i enlighet med observationer och
beräknat för framtidsperioderna 2021-2050 respektive 2069-2098. Beräkningarna baseras
på RCP 4,5-scenariot.
Vinter
Vår
Sommar
Höst
Förändring i nederbörd för respektive årstid i slutet på seklet (2069-2098) jämfört med
referensperioden 1961-1990. Beräkningarna baseras på RCP 4,5-scenariot.
12
Obs 1961-1990
RCP 4,5
RCP 8,5
Antal dagar med ”skidföre” dvs. snötäcke med 20 mm vattenvärde. Observerade
medelvärden för perioden 1961-1990 och vid seklets slut (2069-2098) enligt scenarierna
RCP 4,5 och RCP 8,5.
Lär mer om vind och stormar
Vind är flödet av luft i atmosfären. Skillnader i lufttryck får luften att röra sig från områden
med högtryck till områden med lågtryck.
Varför blåser det? http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det1.362
Stormskador i framtiden. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/stormskador-iframtiden-1.7080
Lär mer om havsvattenstånd
Vattenståndet på en plats är effekten av många faktorer som verkar med olika kraft och
variation över tiden. Exempelvis vindar, lufttryck, vattnets densitet, landhöjningen och
världshavens vattenstånd. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/havsvattenstand1.3090
Faktablad om framtidens havsnivåer:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.36622!/IPCC_fakta_nr2.pdf
Golfströmmen förklaras i denna animerade film på engelska (5:04):
https://www.youtube.com/watch?v=UuGrBhK2c7U
Havsnivån stiger samtidigt som det pågår landhöjning i Norden. I denna norska film (3:54)
beskrivs hur mätningar görs och varför vi har en landhöjning.
https://www.youtube.com/watch?v=exVkIG1Dq5w
13
Lär mer om snö och is
Kryosfären betecknar den del av planeten som har fryst vatten i form av snö, permanent
frysta marker (permafrost), flytande is eller glaciärer. Även områden med tillfällig snö och is
inräknas.
Om snö. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/sno-fysikaliskbakgrund-1.647
Det svenska Polarforskningssekretariatet har lättlästa texter om Arktis,
Antarktis, miljöarbete och expeditioner. http://polar.se/lattlast/index.html
Tips 1: Abiskoögat. Beskrivande texter och sammanställningar av olika tidsserier
(observationer) exempelvis över marktemperatur, Torneträsk is och trädgränsen.
http://polar.se/abisko-naturvetenskapliga-station/abiskoogat-med-fokus-pa-klimat/
Tips 2: Polarforskningssekretariatet har sedan år 2000 erbjudit lärare att delta i
forskningsexpeditioner till polartrakterna. http://polar.se/forskning/l%c3%a4rarprogram/
Lär mer avancerat
På webbplatsen för National snow and ice data center (NSIDC) finns
vetenskapliga data om snö och is. Sidorna är på engelska https://nsidc.org/
Under Data> Data for everyone finns kommenterade diagram och kartor över isförändringar.
Under About finns förklarande texter om kryosfären och klimatets förändring.
Tips 1: Här hittar du tips på material att använda i undervisning om kryosfären och de
förändringar som pågår. Visserligen är en del riktat till en amerikansk publik men mycket är
internationellt gångbart. http://nsidc.org/cryosphere/education-resources/
14
Samhället
påverkas
Dagens samhälle är anpassat till och uppbyggt efter ett visst klimat. När klimatet
ändras betyder det att förutsättningarna inte är desamma som förut. Dessa
förändringar har redan och kommer fortsätta att innebära nya utmaningar för olika
områden i samhället.
Framtidens väder och klimat
Både väder och klimat handlar om variationer i atmosfären som beskrivs med hjälp av
exempelvis temperatur och nederbörd. Tidsskalorna är dock olika. Klimat är statistisk
beskrivning av väder under lång tid. Väder handlar om atmosfärens egenskaper och dess
förändringar vid en bestämd tidpunkt eller under en kortare period.
Klimat kan beskrivas utifrån meteorologiska mätdata eller beräkningar med klimatmodeller.
Klimatförändringar kan följas med observationer av exempelvis islossningstidpunkt eller
trädgränsens förflyttning. Vädret är det vi upplever direkt.
Framtidens väder blir inte dramatiskt annorlunda än det du upplever idag. Trots detta så är
det många människor i Sverige som redan idag märker av att klimatet förändras. Vintrarna
har blivit varmare och snöfattiga, på senare år har vi haft flera tillfällen med kraftig
nederbörd och problem med översvämningar. Torka, alltså brist på vatten, har seglat upp
som ett nytt problem i södra Sverige.
Extremväder är en del av klimatet och framtidsberäkningarna pekar just på varmare, blötare
och torrare, alltså mer extremt väder.
15
Väderrapporter år 2050
2014 uppmanade FN länderna att göra väderrapporter för år 2050 för att öka förståelsen av
vad klimatförändringarna innebär. Många hörsammade detta, bland andra gjorde TV4 i
Sverige en prognos och diskuterade innebörden av den (7:26)
https://www.youtube.com/watch?v=QTRbv9Bo-hg
Här är en lista över prognoser från flera länder. Från Norge finns exempelvis en intressant
prognos för vintern, med kommentar över vad vi kan göra nu för att förbättra klimatet i
framtiden. Den som vill träna sin förståelse av spanska kan lyssna på den spanska prognosen.
Italien har gjort en futuristisk presentation, med superdatorn Leonardo som presentatör, och
med direkta kopplingar till andra samhällssektorer.
Norge (3:41): https://www.youtube.com/watch?v=4edZ8Jtz3-8 (engelsk text)
USA (4:46): https://www.youtube.com/watch?v=65ScX7kNR_g (på engelska)
France (5:38): https://www.youtube.com/watch?v=_s55xNz26qQ (engelsk text)
Spain (7:04): https://www.youtube.com/watch?v=G_JmdMINI_Q (engelsk text)
Belgien (6:00): https://www.youtube.com/watch?v=qPHru93x_Ww (engelsk text)
Island (4:26): https://www.youtube.com/watch?v=ojzKfj4_Alg (engelsk text)
Sydafrika (3:58): https://www.youtube.com/watch?v=3vjoWmx6YkU (på engelska)
Vietnam (6:29): https://www.youtube.com/watch?v=eMuMsZWwEOQ (engelsk text)
Italien (8:06): https://www.youtube.com/watch?v=fo37w8E7q9U (engelsk text)
Hela listan över WMO (World Meteorological Organization) Weather Reports finns här:
https://www.youtube.com/watch?v=1J5OnaPT6N0&list=PLNaXuTWSWrHU3ADBXLCwSs13IqF2gTIm
Avancerat - klimatatlas för Europa
Ett forskningsprojekt, IMPACT2C, har gjort en webatlas på engelska för Europa,
som i kartor och text summerar effekterna av en global temperaturhöjning med
två grader. Atlasen belyser exempelvis inverkan på turism, energi, jordbruk och
vatten. https://www.atlas.impact2c.eu/en
Lär mer om extremväder
Extremt väder är en del av klimatet och kan vålla stora skador. Hittills
har planeringen av vårt samhälle baserats på tidigare klimatstatistik.
Man har alltså gjort ett antagande om att klimatet inte förändras.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/extremt-vader-1.5779
Stormskador i framtiden beror delvis på hur klimatet utvecklas men
också på hur sårbart vi bygger samhället.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/stormskador-i-framtiden1.7080
16
Konsekvenser för naturmiljön
Temperatur, nederbörd, snö och isförhållanden har en direkt inverkan på naturmiljön och
ekosystemen. Ändrade klimatförhållanden kommer att leda till förändringar för den
biologiska mångfalden och ekosystemen.
Svenska glaciärer riskerar att försvinna liksom de små områden med permafrost som finns i
fjällområdena. Miljön i Östersjön och Västerhavet är också nära kopplad till klimatet. När
klimatet ändras påverkar det vattenmiljön.
Klimatförändringarna kommer att påverka biologisk mångfald direkt genom förändrad
temperatur och nederbörd, men också indirekt genom förändrad markanvändning.
Förväntade effekter
När klimatet blir varmare flyttar klimatzoner och vegetationszoner norrut. Påverkan sker på
växter och djurs reproduktion, fördelning och storlek hos populationer samt förekomst av
skadeorganismer. Ovanliga arter kan försvinna medan nya arter kan etablera sig.
Fjällområdena är särskilt känsliga
Kalfjällsområdena i Sverige förväntas minska kraftigt när trädgränsen höjs. Under 1900-talet
har trädgränsen höjts med cirka 100–150 meter i de svenska fjällen. Fjällbjörkskogen
kommer att minska i och med att snötäcket blir tunnare och mindre varaktigt. Tall och gran
kommer att få en mer dominerande ställning längs fjällsluttningarna.
Östersjön påverkas
Temperaturen i Östersjön ökar och isens utbredning minskar drastiskt. Vid slutet av detta
århundrade förväntas is endast finnas i det inre av Bottniska viken. Den globala havsnivån
stiger och därmed även Östersjöns nivå.
Salthalten förändras på grund av ändrade vindförhållanden och ökad tillförsel av sötvatten
från nederbörd och vattendrag. Hur mycket salthalten ändras är osäkert.
Förorening och övergödning av Östersjön är i första hand beroende av mänskliga aktiviteter,
men påverkas också av tillrinningen från land. Eftersom nederbörden förväntas öka innebär
det att utlakningen i markerna troligen ökar. Det leder till större halter av humus,
näringsämnen och föroreningar i sjöar och vattendrag. Östersjöns miljö beror även av hur
vattentemperaturen utvecklas liksom av förändringar i salthalten.
17
Rik biologisk mångfald skyddar mot störningar
Ekosystem med en rik biologisk mångfald har bättre förmåga att stå emot störningar, det vill
säga de är mer resilienta. Det betyder att ekosystem där den biologiska mångfalden bevaras
bättre klarar av störningar som uppkommer på grund av ett förändrat klimat.
Erosion, ras och skred kan öka
Ökad total nederbörd i kombination med fler och intensivare regn kan leda till nya
översvämningsnivåer och ökad erosion längs sjöar, vattendrag och kuster. Blötare
förhållanden kan också leda till att föroreningar lättare lakas ut och sprids.
Lär mer
•
•
•
•
•
•
Konsekvenser för naturen http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimatforandringenskonsekvenser-for-naturen-1.3898
Lär mer om vatten
Vattenkvalitet i förändrat klimat http://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattenkvaliteti-forandrat-klimat-1.96366
Rapport om grundvattennivåer och vattenförsörjning i förändrat klimat.
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-ochklimat/klimat-och-energi/klimatanpassning/Publikationer/2010/rapp_201012_grundvattennivaer-vattenforsorjn-forandr-klimat_inlaga.pdf
Lär mer om naturolyckor
Erosion. http://www.klimatanpassning.se/hur-paverkas-samhallet/mark-ochjord/erosion-1.22609
Ras och skred. http://www.klimatanpassning.se/hur-paverkas-samhallet/mark-ochjord/ras-och-skred-1.22501
Lär mer om skogen
Klimatförändringarna och skogsbruket – ökade risker för skador. Skogsstyrelsen
informerar. Film (6:28) https://www.youtube.com/watch?v=4_q8kTiIARA
18
Konsekvenser för samhället
De konsekvenser klimatförändringarna för med sig är många, omfattande och delvis dåligt
kända. För att anpassa samhället till klimatförändringarna behövs åtgärder inom de flesta
samhällssektorer.
Klimatproblemen är globala. Klimatsystemet känner inte av landsgränser. Utsläppen av
växthusgaser från olika länder blandas i atmosfären och uppvärmningen är global. Effekterna
och konsekvenserna blir dock olika i olika länder.
Konsekvenserna för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna lokalt och dels på
hur omvärlden drabbas. Vi lever i ett globalt samhälle och påverkas därför av det som sker
regionalt, nationellt och internationellt. Inte minst har vi en omfattande livsmedelsimport och
varulager som rullar på vägarna. Extrema vädersituationer, som förväntas öka till följd av
klimatförändringen, orsakar till exempel störningar för produktion och transporter.
Klimatförändringar har redan och kommer fortsätta att öppna nya möjligheter, men också
innebära nya utmaningar för olika områden i samhället.
Lär mer om konsekvenser för samhället
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimatforandringens-konsekvenser-for-samhallet1.3880
På klimatanpassningsportalen kan du läsa om hur olika sektorer i Sverige kan komma att
påverkas av klimatets förändringar. Det kommer att innebära nya utmaningar för olika
områden i samhället men kan också betyda nya möjligheter.
http://www.klimatanpassning.se/hur-paverkas-samhallet
19
Lär mer
Luftföroreningar kan, i ett förändrat framtida klimat, bli mer långlivade.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/luftfororeningar-i-framtida-klimat1.7070
Översvämningar kan få stora konsekvenser främst för bebyggelse, vägar,
elförsörjning, vattenförsörjning och avloppshantering.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/framtida-oversvamningar-vid-sjoar-ochvattendrag-1.28791
Rapport om översiktlig sårbarhetsanalys för översvämning, skred, ras och
erosion i bebyggd miljö i ett framtida klimat.
https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/%C3%96versiktlig%20s%
C3%A5rbarhetsanalys%20f%C3%B6r%20%C3%B6versv%C3%A4mning,%20skred,%20ra
s%20och%20erosion%20i%20bebyggd%20milj%C3%B6%20i%20ett%20framtida%20klim
at.pdf?epslanguage=sv
Lär om inverkan på Europa
Peseta- study, the economical and physical impacts of climate change in
Europe until 2080. En kort animerad introduktion på engelska (2:26):
https://vimeo.com/107027343 eller https:/ /ec.europa.eu/jrc/en/video-gallery/jrc-climatechange-impacts-30936
Avancerat
Resultat från Peseta-projektet hittar du här: https://ec.europa.eu/jrc/en/peseta
Lär mer om indirekta effekter
Länsstyrelsen i Gävleborg har gjort en litteraturstudie över Klimatets förändringar globalt
och dess indirekta påverkan på Sverige.
http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/Kli
matets_forandringar_globalt_och_dess_indirekta_paverkan_pa_Sverige.pdf
20
Minska
utsläppen av
växthusgaser
Trenden av ökande utsläpp av växthusgaser måste brytas inom kort för att klara
målet om en maximal ökning av jordens medeltemperatur på två grader. 2050 ska
Sverige inte längre bidra till växthuseffekten. Omställningen till det klimatneutrala
samhället måste ske i globalt samförstånd.
Klimatpåverkande utsläpp
Utsläpp av växthusgaser kommer från många olika delar av samhället. Praktiskt taget alla
produkter och tjänster som används i Sverige bidrar någon gång till klimatpåverkande
utsläpp.
Lär om växthusgasutsläpp
Material på Naturvårdsverkets webbsidor:
•
•
•
•
Tre sätt att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-attberakna-klimatpaverkande-utslapp/
Scenario för växthusgasutsläpp. http://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkandeutslapp/Prognoser-for-vaxthusgasutslapp/
Om konsumtionsbaserade utsläpp. http://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkandeutslapp/Konsumtionsbaserade-utslapp-av-vaxthusgaser/
Flygets klimatpåverkan. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-ochluft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/
21
Begränsad klimatpåverkan
Ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål är Begränsad klimatpåverkan. "Halten av växthusgaser i
atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en
nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.”
Naturvårdverket är ansvarig myndighet för arbetet med Begränsad klimatpåverkan.
Lär mer
Om arbetet med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sverigesmiljomal/Miljokvalitetsmalen/Begransad-klimatpaverkan/
•
Faktablad om klimatstabilisering. http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-marmiljon/klimat-och-luft/klimat/faktablad-klimatstabilisering.pdf
•
IPCC konstaterar att utsläppstrenden måste vändas.
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/fns-klimatpanel-utslappstrend-maste-vandas1.36912
•
Hur kan vi påverka klimatförändringen? Reino Abramsson från Naturvårdsverket
berättar. Film (1:33).
https://www.youtube.com/watch?v=N4_S0wieidk&feature=youtu.be
Vad kan vi göra för att minska utsläppen?
För att minska utsläppen av växthusgaser behövs åtgärder av oss som individer, men det
behövs även åtgärder på det lokala, regionala, nationella och globala planet. Information om
vilka övergripande åtgärder som behövs och vad vi som individer kan göra kan du läsa om
på de olika länksidorna.
•
•
Aktuella åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, ur den
senaste årliga uppföljningen av de svenska miljömålen.
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/vad-gors/Vadgors-2016/
Det är inte bara de storslagna besluten som har betydelse. Vad vi gör som individer
hemma eller på jobbet är också viktigt. Här är tre tips från Naturvårdsverket.
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/Du--jag/Du-jag-Begransad-klimatpaverkan/
22
Våra matvanor är viktiga för att minska klimatpåverkan.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelatefter-omrade/Klimat/Klimatneutralt-Sverige/Jordbruk/
Genom att handla och äta smartare kan du enkelt få ner din personliga klimatpåverkan.
Naturvårdsverkets podd ger råd om klimatsmart handlande. (34 min)
https://soundcloud.com/naturvardsverket
What you can do about climate change. En animerad film (9:59) från British Columbia om
hur vi personligen kan reducera utsläppen av växthusgaser. Filmen är producerad av Pacific
Institute for Climate Solutions, ett samarbete mellan fyra universitet.
https://www.youtube.com/watch?v=VTfgNFz1DBM
Tips till skolor
Här har vi samlat en del länkar som vänder sig speciellt till skolor, men de kan givetvis vara
intressanta även för andra.
Naturvårdsverkets har en samlingssida för tips på lektioner för skolan om
miljömålen. Där finns också länkar till andra aktörers skolmaterial:
http://www.miljomal.se/Skola/
Tips på hur skolan kan arbeta med miljömålet Begränsad klimatpåverkan:
http://www.miljomal.se/sv/Skola-och-gymnasium/1-Begransadklimatpaverkan/
Vår klimatsmarta festmåltid – lektionsupplägg: http://www.miljomal.se/sv/Skola/1Begransad-klimatpaverkan/Lektionsupplagg-Var-klimatsmarta-festmaltid/
Energi i skolan − en gratistidning från Energimyndigheten med tips och
inspiration till dig som är lärare. Utkom 2011 och har artikelnr 2350.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc
23
Fossilfritt Sverige
Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. En nationell samordnare ska
stödja regeringen i att stärka och fördjupa arbetet med initiativet Fossilfritt Sverige. Arbetet
redovisas 2018.
Följ utvecklingen mot ett klimatneutralt Sverige
Naturvårdsverket lyfter fram fem nyckelområden; transporter, energi, industri,
jordbruk och skogen. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-isamhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/KlimatneutraltSverige/
Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser. En interaktiv graf.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-AO/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag-19902015/
Statistik om klimat, mycket att diskutera kring:
http://ww.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/?topic=37
Klimatklivet – lokala investeringar för största möjliga klimatnytta.
Det huvudsakliga syftet med satsningen är att minska utsläppen
som påverkar klimatet. På sidan finns en kort video med engelskt
tal och svenska undertexter. http://www.naturvardsverket.se/Stod-imiljoarbetet/Bidrag/Klimatklivet/
Energimyndigheten välkomnar till framtiden
Välkommen till fyra framtider med energi i fokus.
http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/fyraframtider/
Lyssna på:
Forte https://www.youtube.com/watch?v=KewUiAto750&feature=youtu.be
Legato https://www.youtube.com/watch?v=EAI12ki2Eoc
Espressivo https://www.youtube.com/watch?v=hpdbGyfpIN4
Vivace https://www.youtube.com/watch?v=VCRrxRnzCEk
Läs om initiativet Fossilfritt Sverige
http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2016/07/dir.-201666/
24
Energiomställning på film
Här har vi samlat filmer om hur omställningen av energi kan göras samt utmaningarna och
möjligheterna för hållbar samhällsutveckling.
Sol, vind och vatten – kampen för klimatet
Film (44:07) om ny energi och nya möjligheter. Av den ideella föreningen Forskare möter
filmare.
https://www.youtube.com/watch?v=VgYvz7cTC_Q
Hållbara städer
Film (42:59) om nya lösningar och utmaningar för bostäder och transporter som minskar
koldioxidutsläppen och ger mer hållbara städer. Av Forskare möter filmare.
https://www.youtube.com/watch?v=AYBa-uADQv8
Bygg framtidens stad
Film (2:48) från Teknikdagarna. Utforma framtidens stad utifrån
tankar kring bostäder, infrastruktur, energi etc. Introduktion till
uppgift i Future City för årsk 6-9. Kan användas som ingång till
funderingar/diskussioner om vad en stad är och vad som krävs för att
ett samhälle ska fungera. Future City drivs av
samhällsbyggnadssektorn i samarbete.
https://www.youtube.com/watch?v=s1ZfBDvkA98
http://futurecity.nu/samhallsbyggare/hallbar-stadsutveckling/
Samhällsutveckling – Stadsplanering
Att lyckas kombinera hållbarhet med tillväxt är en nyckelfråga för både företag
och kommuner. Film (4:17) om hur Örebro kommun arbetar med hög byggtakt
och befolkningstillväxt.
https://www.youtube.com/watch?v=y6j4OazL4ao
Växjö – grön stad
Film om den gröna staden (2:36) av Växjö
kommun. Introduktion på lätt svenska till nya
invånare i staden.
https://www.youtube.com/watch?v=3Vq6GXpyN5U&feature=youtu.be
25
Internationellt samarbete
Klimatfrågan är inte nationell, den är internationell. Det betyder att vi måste arbeta över
landsgränser och då krävs internationellt klimatsamarbete för att minska de globala utsläppen
av växthusgaser. Utöver ambitiösa utsläppsminskningar i höginkomstländer behövs
omfattande utsläppsminskningar i medel- och låginkomstländer.
Lär om Internationella klimatförhandlingar
Internationella klimatförhandlingar. Här hittar du information om planer, processer och
nyckelfrågor. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-ochinternationellt/Internationelltmiljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Klimatforhandlingar/
Internationella klimatförhandlingar http://www.energimyndigheten.se/klimat-miljo/internationella-klimatforhandlingar1/
Internationella klimatinsatser är en viktig del i svensk klimatpolitik
Sveriges program för internationella klimatinsatser
http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/internationella-klimatinsatser/
Energimyndigheten deltar i cirka100 klimatprojekt som
genomförs inom ramen för FNs Clean Development
Mechanism (CDM) eller Joint Implementation (JI). På sidan
finns en klickbar karta för information om projekten.
http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/internationella-klimatinsatser/cdm--och-jiprogrammets-bilaterala-projekt-och-program/
26
Anpassa
samhället till
klimatets
förändringar
Vårt samhälle är uppbyggt och anpassat efter ett visst klimat och är inte rustat för
några större variationer. Klimatanpassning handlar om att anpassa samhället till de
klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i
framtiden. Vi måste därför arbeta med att hitta var i samhället de största riskerna
finns och vilka anpassningsbehov som krävs för att minska negativa effekter.
Klimatanpassningsportalen
•
•
På portalen finns exempel på olika typer av anpassningsarbete i Sverige. Här kan du
läsa om olika anpassningsexempel http://www.klimatanpassning.se/atgarda/2.3113.
Där finns också olika typer av underlag, information och verktyg för olika aktörer i
arbetet med klimatanpassning. http://www.klimatanpassning.se/atgarda
27
Om klimatanpassning
Det räcker inte att minska utsläppen av växthusgaser. Vi måste också anpassa våra
samhällssystem så att vi minskar sårbarheten för de förändringar i klimatet vi ser idag och de
som kommer framöver. Det samhälle vi bygger idag lägger grunden för framtidens
förhållanden.
Lär mer om klimatanpassning
Anpassning kan minska sårbarheten
Läs om IPCCs senaste rapportering om klimatrisker och anpassning.
http://www.smhi.se/2.2426/fns-klimatpanel-betydande-klimatrisker-men-anpassning-kanminska-sarbarheten-1.36653
Klimatanpassning i EU
Film på svenska (2:02). EUClimateAction beskriver att klimatanpassning innebär att förutse
de negativa följderna av klimatförändringarna och försöka förhindra eller minimera
eventuella skador, eller utnyttja de möjligheter som kan uppstå. Välplanerade och tidiga
åtgärder sparar pengar och räddar liv. https://www.youtube.com/watch?v=j-0CjAHLegk
Klimatanpassning i Sverige
Filmen, från SMHI, är 8 minuter lång och beskriver exempel på hur klimatförändringen
påverkar vårt samhälle och visar på några områden där man arbetar med klimatanpassning.
https://vimeo.com/63907308
Finns även i en engelsk version https://vimeo.com/69746696
Klimatanpassningsåtgärder behövs
Läs om klimatförändringens konsekvenser för samhället.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimatforandringens-konsekvenser-for-samhallet1.3880
Läs om hur framtida risker kan hanteras.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/hantera-framtida-risker-kopplade-tillklimatforandring-1.95255
Verktyg för olika anpassningsområden finns på Klimatanpassningsportalen.
http://www.klimatanpassning.se/atgarda/anpassningsomraden/verktyg-foranpassningsomraden
28
Lär av filmer på engelska
Smart climate change adaptation in practice (In English)
Animerad (2:30) enkel introduktion till Klimatanpassning från OECD, Organisation for
Economic Co-operation and Development , med några exempel.
https://www.youtube.com/watch?v=oshaiU7oHOo
Climate Change Adaptation: it's time for decisions now (in English)
Animerad tysk film (5:41) som beskriver vad klimatanpassning innebär.
https://www.youtube.com/watch?v=FO46sPwm4xk
Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability (in English)
Film (12:04). FN´s klimatpanel arbetsgrupp 2 (IPCC WG II Climate Change 2014) berättar
om vad rapporten handlar om: Impacts, Adaptation, and Vulnerability.
https://www.youtube.com/watch?v=jMIFBJYpSgM
Adapting to a changing climate (in English)
A video documentary (19:33) by the UNFCCC Adaptation Committee aims at raising
awareness on climate change adaptation. It introduces viewers to the topic of climate change
adaptation, weaving in inspiring stories of adaptation action and interviews with experts.
https://www.youtube.com/watch?v=lGMx2xP3dcM
Mat
Tillgång på mat är ett grundläggande behov hos människan. Klimatet är en av de
förutsättningar som sätter ramar för matproduktion. För Sverige innebär ett varmare klimat
med längre växtsäsong bättre förutsättningar, om tillräckligt med vatten och näring kan
tillföras grödorna. Sverige importerar dock idag en stor del av den mat som konsumeras i
landet.
Jordbruksverket om klimatanpassning
När klimatet förändras är det nödvändigt att jordbruket också förändras, för att vi ska kunna
ha en fortsatt god produktion av livsmedel.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/klimatanpassningavjordbruket.4.
2ada1a6113d67e0bac48000631.html
Jordbruk i Sverige
På webbplatsen beskrivs hur jordbruket kan komma att påverkas av ett förändrat klimat i
Sverige. Rådgivare från olika Hushållningssällskap ger där också regionalt anpassade råd om
anpassningsåtgärder. http://www.gradvis.se
29
Jordbruk i världen
Understanding Climate-Smart Agriculture (in English)
Animerad film (2:46) från FAO, Food and Agriculture Organization of United Nations:
https://www.youtube.com/watch?v=lUdNMsVDIZ0
EU and agriculture (in English)
Faktablad från Europeiska Kommissionen om det europeiska jordbruket:
https://ec.europa.eu/agriculture/sites/agriculture/files/climate-change/factsheet_en.pdf
Hälsa
Hälsoeffekterna av ett varmare klimat är flera, inte minst globalt. Människor och djur kan
påverkas direkt av extrema väderhändelser som värmeböljor och översvämningar. Ett
varmare klimat gör också att spridningsmönstren för smittor ändras. Förändringar i miljön
(luft, vatten och mark) orsakade av klimatförändringar kan också påverka hälsan.
Risken är liten för att mycket allvarliga hälsoförhållanden ska uppstå på grund av
klimatförändringen i Sverige. Däremot finns risk att sjukdomar som sprids med insekter,
fästingar och gnagare etableras. Fästingar väntas fortsatt bre ut sig, vilket ökar risken för
borrelia och TBE. Köldrelaterade besvär kan dock antas minska.
Lär mer
Smittsamma sjukdomar https://www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratmaterial/publikationsarkiv/s/smittsamma-sjukdomar-i-ett-forandrat-klimat/
Värmevarningar blir allt viktigare med ett varmare klimat.
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/varmevarningar-allt-viktigare-i-andrat-klimat-1.79382
Tillgång till dricksvatten vid värmebölja http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/dricksvattenpostslacker-torst-i-ett-varmare-klimat-1.110074
Extrem värme är ett ökande problem för globala folkhälsan. I Läkartidningen ges en översikt
av problematiken och vad som kan göras. http://www.lakartidningen.se/Klinik-ochvetenskap/Klinisk-oversikt/2016/07/Extremvarme-ett-okande-problem-for-globalafolkhalsan/
Avancerat
WHO, World Health Organization, har tagit fram ett ekonomiskt analysredskap för att stödja
klimatanpassning. Climate change and health: a tool to estimate health and adaptation costs
http://www.euro.who.int/en/health-topics/environment-and-health/Climatechange/publications/2013/climate-change-and-health-a-tool-to-estimate-health-andadaptation-costs
30
Vatten
För att förstå vad klimatanpassning innebär, vad gäller planering av tillgång till dricksvatten
och avloppshantering, behövs grundläggande förståelse av hur systemen ser ut. Därför finns
här ett antal filmer från olika kommuner som berättar om hur vatten hanteras.
Vårt vatten – Trollhättan
Animerad film (8:07) om vattnets betydelse allmänt och speciellt hur vattnet hanteras av
Trollhättan Energi. Om filmen visas för barn kan det vara lämpligt att stanna upp ibland och
diskutera vad som sagts. https://www.youtube.com/watch?v=HObp-lkcl4A
Vattnets väg från fjäll till vattenkran
Göteborgs Stad berättar om vattnets väg från fjällvärlden till kranen och vad som händer
inne i vattenverket. Film (8:45). https://www.youtube.com/watch?v=KvmX0MrdSug
Malmö – den törstande staden
Animerad film (2:22) från VA Syd om hur vattensystemen har byggts upp i staden och hur
det ser ut idag. https://www.youtube.com/watch?v=e8MMNZPAIWI
Stockholms framtida avloppsrening
Animerad film (3:36) om framtiden avloppsrening. Stockholm är en av Europas snabbast
växande städer. Varje år blir vi 20 000 fler som ska duscha, gå på toaletten, diska och tvätta
kläder. För att möta behovet hos den snabbt växande befolkningen behöver Stockholms
avloppssystem byggas ut och förnyas. https://www.youtube.com/watch?v=5Ax3jBtmNlI
Norrköping -Vattnets väg från Glan till kran
Film (6:22) från Norrköping Vatten om hur livsmedlet vatten kommer till kranen. Agent H20
berättar om hur vattnet renas. https://www.youtube.com/watch?v=oQii6BqrcdM
Norrköping- avloppsvatten, en del av vattnets kretslopp
Film (6:48) från Norrköping Vatten om hur det fungerar med avloppsvattenrening. Agent
H2O gästspelar och berättar om reningsprocessen.
https://www.youtube.com/watch?v=aAu7an9Cw-Y
31
Dricksvatten
Här är exempel på hur tillgången till dricksvatten kan klimatanpassas.
Planera för dricksvatten
En film (7:30) från Livsmedelsverket om hot och risker och hur samverkan i och mellan
kommuner ökar förmågan att klara påfrestningar och säkra dricksvattnet.
https://www.youtube.com/watch?v=kHGKfZROqKM
Därför valde Göteborg ultrafilter
En film (12:10) om varför Göteborgs Stad valt att installera ultrafilter som ett extra
reningssteg på vattenverket i Lackarebäck. Filmen relaterar till klimatförändringen
https://www.youtube.com/watch?v=VzzhG6bgvaM
Dagvatten
Dagvatten är det vatten som rinner på markytan och fångas upp av särskilda brunnar och
avleds via ledningar under jord eller i öppna system på marken. I Sverige har vi under senare
år upplevt alltmer problem med översvämningar då det regnar. Eftersom klimatscenarierna
för Sverige visar på mer nederbörd i framtiden behöver vi se över vår hantering av
dagvatten.
Så fungerar VA-system när det regnar
Animerad kortfilm (2:08) från Norra Skånes vatten och avlopp. Ger en enkel beskrivning av
dag- och spillvatten. https://www.youtube.com/watch?v=hGmhKByAzrc
Att tänka på vid utformning av dagvattendammar
Filmen (13:19) beskriver dagvattendammar, skötsel och underhåll och är ett resultat av
projektet ”Goda exempel på dagvattenlösningar i Stockholms län”. Ger inspiration och
förståelse av hur man kan utforma bra lösningar för att hantera dagvatten, också med hänsyn
till förändrade framtida vattenförhållanden. http://dagvattenguiden.se/2016/09/21/tva-nyafilmer-om-dagvattendammar/
(Finns på Youtube https://www.youtube.com/watch?v=JGtfESoiKzA )
32
Urban Water Vision
Film från SMHI på svenska (11 minuter) som förklarar nödvändigheten av nedskalning av
klimatmodellernas resultat för att kunna göra anpassningar för framtida intensiva
nederbördstillfällen i städer. https://vimeo.com/42179527
Fastigheter
Precis som tillgång till mat och vatten är boende en av de viktigaste frågorna i våra liv. Var
och hur fastigheten är byggd och underhållen avgör hur klimat- och väderkänsligt det är.
Skydda ditt hus mot översvämningar
Animerad film (4:00) från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De senaste
åren har det blivit vanligare med kraftig nederbörd följt av översvämning. Bor du låglänt
nära vatten kan det vara bra att ha beredskap för att lindra konsekvenserna om vattnet börjar
stiga. https://www.youtube.com/watch?v=Fjg-ppy4avg
Visadapt
Hitta ditt eget hus. Ett verktyg utformat för att hjälpa husägare minska väderpåverkan på
huset. Finns på sex språk bl.a. svenska. http://www.visadapt.info/
Klimatanpasningsportalen
På klimatanpassningsportalen finns fler råd och redskap för fastighetsägare.
http://www.klimatanpassning.se/atgarda/vagledning/vagledning2/for-fastighetsagare1.87795
33
Är din fastighet klimatsäkrad?
Film (4:30) från Fastighetsägarna Stockholm. Framtiden kräver klimatsäkrade fastigheter.
Det är ett gemensamt intresse för fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, boende,
försäkringsbolag och samhället i stort att förebygga skador till följd av ett mer extremt
klimat.
https://www.youtube.com/watch?v=oRfqB0mC7B8
Det finns också en broschyr. www.fastighetsagarna.se/stockholm
Klimatanpassning för fastighetsägare
Film (14:42). Staffan Moberg, jurist hos Svensk Försäkring berättar om omfattning av
klimatrelaterade skador idag, hur försäkringsbolagen hanterar dessa försäkringar och hur
man som fastighetsägare påverkas i praktiken av klimatförändringar. Lotta Andersson från
SMHI pratar om klimatförändringar i relation till bebyggelse.
https://www.youtube.com/watch?v=jGWAc2GWcLA
Översvämningar
Översvämningar sker då det kommer så mycket regn att marken och dräneringssystemen inte
förmår leda bort det. Det kan också ske då ett vattendrag eller en sjö fylls och rinner över.
Eftersom havets nivå stiger vartefter klimatförändringen fortsätter ökar också riskerna för att
havsvatten svämmar in över land.
Stigande hav
För att skydda oss mot översvämningar måste vi ta hänsyn till både stormeffekter och
framtidens havsnivåer i vår samhällsplanering. Filmen är ca 3 minuter lång.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/havet-stiger-1.103636
A new type of river management is coming (in English)
En animerad film (3:30) utan tal men med engelsk text, om åtgärder i avrinningsområdet för
att minska risken för översvämningar av the Rhone Mediterranean Corsica water Agency.
https://www.youtube.com/watch?v=21YAP8RF_sw&feature=youtu.be
34
Skogen
Skogen i Sverige täcker mer än hälften av landytan och har stor betydelse som leverantör av
råmaterial för virke, pappersmassa och energi. Klimatförändringen innebär en stor utmaning
för Sveriges över 300 000 skogsägare.
Klimatförändringarna medför att tillväxten ökar på de flesta marker. Samtidigt ökar riskerna
för torka, vårfrost, skogsbrand, stormfällning, plantbetning, skadeangrepp av insekter och
rotröta och problem med skogsbilvägar.
Lär om skog och klimat
Om skogen på klimatanpassningsportalen http://www.klimatanpassning.se/atgarda/skog1.89207
Klimatanpassa ditt skogsbruk
Skogsstyrelsen ger råd till skogsägare. http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Skogoch-miljo/Skog-och-klimat1/Klimatanpassat-skogsbruk/Klimatanpassning/
Klimatförändringarna och skogsbruket – anpassningar för minskade skador
Skogsstyrelsen ger råd om hur skogen kan klimatanpassas Film (5:48).
https://www.youtube.com/watch?v=EYQ8dYvzuis
Skog i nytt klimat
Tidningen Skogseko nr 4/2014. Lättlästa texter. http://dmweb.vtab.se/webpages/Skogseko/SKEH-140204.html
35
Klimatanpassad stad
Vi blir alltfler invånare i våra städer och Sverige bygger för fullt. Att bygga staden för alla de
behov som finns och samtidigt ta hänsyn till klimatets förändring, det vill säga de
förändringar som kommer, är en utmaning som kräver god planering.
Klimatanpassning och hållbar stadsutveckling
Föredrag (34:32) på Karlstad universitet om bebyggd miljö i ett förändrat klimat i Karlstad 5
februari 2014 för Vänerkommuner. https://www.youtube.com/watch?v=nfpX2R7f1K4
Mångfunktionella ytor
Boverket talar om samnyttjande av mark i klimatsmarta städer (7:23)
https://www.youtube.com/watch?v=BbsW5BX5mzg
Många kommuner i Sverige arbetar idag med klimatanpassning. Här ges exempel på några
kommuners arbete.
Sundsvall
Kommunen var tidigt ute med att ta fram en strategi för klimatanpassning. Slutrapporten
”Klimatsäkring pågår” kom 2011. http://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/09/00Slutrapport-Klimats%C3%A4kring-p%C3%A5g%C3%A5r-Klimatanpassa-Sundsvall.pdf
Klimatstrategi ska hantera skyfall och skogsbränder. Artikel i tidskriften Stadsbyggnad om
Sundsvalls arbete med klimatanpassning. http://stadsbyggnad.org/2016/klimatstrategi-skahantera-skyfall-och-skogsbrander/
Växjö
Växjös klimatanpassningsplan antogs 2013.
http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledningsf%c3%b6rvaltningen/S%c3%a
4kerhetsfunktionen/Klimatanpassning/Klimatanpassningsplan_130424.pdf
Malmö
Handlingsplan för klimatanpassning 2012-2014.
http://www.preventionweb.net/applications/hfa/lgsat/en/image/href/2327
36
Göteborg
Attack, reträtt och Försvar – tre strategier för klimatanpassning i Frihamnen, Göteborg
http://hallbar-stad-eu-production.herokuapp.com/projects/43-attack-retratt-och-forsvarklimatanpassning-i-frihamnen-goteborg.
Vattnet stiger – är Göteborg redo? Klimatförändringarna ger fler skyfall, högre havsnivå och
alltmer extremt väder i. Samtidigt storsatsar Göteborg på nya stadsdelar vid älven. Föredrag
(30:56) under sopplunch. https://www.youtube.com/watch?v=M2GKdzPSnyE
Närheten till vatten är en av Göteborgs riktigt stora fördelar. Men klimatförändringar och
framtida översvämningsproblematik kräver planering, samarbete och praktisk verkstad.
Föredrag (32:26) under sopplunch. https://www.youtube.com/watch?v=SAfYSnTvwWA
Krishantering
Att hantera kriser ingår som en del i att rusta samhället för extrema händelser. Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap (MSB) producerar informationsmaterial. Här är några
exempel:
Om krisen kommer
Filmen (4:06) visar hur en familj i en lägenhet drabbas av ett långt elavbrott. Vad är viktigt
att tänka på, vad är bra att ha hemma och vad kan du själv göra om du hamnar i samma
situation? https://www.youtube.com/watch?v=MWibH8kOPEo
MSB har producerat en serie podcasts om hur samhället fungerar i en kris eller katastrof och
vad du själv kan göra för att förbereda dig. YouTube eller iTunes.
https://www.dinsakerhet.se/teman/krisberedskap/
Nedanstående avsnitt har relation till extrema naturhändelser:
Avsnitt 1 Hemberedskap (39:37) https://www.youtube.com/watch?v=pmY4luuaB50
Avsnitt 2 Att agera i kris (33:13) https://www.youtube.com/watch?v=8TBSu8hnk5s
Avsnitt 4 Vattnet stiger (27:05) https://www.youtube.com/watch?v=uW_82qLYN3Q
Internationella exempel
Det finns flera samlingar av anpassningsexempel för att ge inspiration och sprida
erfarenheter.
På klimatanpassningsportalen finns en samling av internationella exempel.
http://www.klimatanpassning.se/atgarda/lar-av-andra/internationella-exempelsamlingar1.98407
37
Nedan ges tips på några filmer som visar exempel på klimatanpassning i andra länder.
Climate adaptation in practice (in English)
Smart climate change adaptation in practice, OECD animated film (2:30). Governments,
businesses and communities need to prepare for a changing climate. See how Denmark,
Canada, Australia, Japan and Mexico are adapting to deal with the risk posed by fierce
storms, unseasonal heatwaves, excessive rainfall and rising sea levels.
https://www.youtube.com/watch?v=oshaiU7oHOo
Klimatanpassning vid glaciärer i Bolivia
Film (2:38) från Diakonia , på svenska. https://www.youtube.com/watch?v=nzmvk5TovdI
Bangladesh i skuggan av klimatförändringar
Film (4:00) från Diakonia, på svenska.
https://www.youtube.com/watch?v=L3LQbIigIis&index=13&list=PLebDJX6JLaAuO7qqIT
7F5W_eYzksRrEYl
Bangladesh – Klimatanpassning (in English)
The Economist film (6:05).Bangladesh is highly susceptible to climate change. Floods,
cyclones and droughts are likely to increase as the Earth warms. Poor farmers are already
trying to adapt. https://www.youtube.com/watch?v=xWG_uzLmuug
38
Ordlista
Här förklarar vi några av de begrepp som används i materialet. På
Klimatanpassningsportalen finns en ordlista med fler begrepp
http://www.klimatanpassning.se/atgarda/stod-for-anpassning/ordlista-1.105755
Byvind
Byvind eller vindstötar avser den högsta vindhastigheten under en
mycket kort period. SMHIs mätningar av byvind avser den högsta
vindhastigheten under en 2-sekundersperiod den senaste timmen.
Ekosystem
Ett ekologiskt system innefattande allt levande och dess livsmiljö
inom ett naturområde.
Global klimatmodell
(GCM)
På engelska “Global Circulation Model” eller “Global Climate
Model”. En global klimatmodell beskriver hela jordklotet och de
processer som sker i atmosfären, havet, havsisen och marken.
Klimatextremer
Klimatextremer kan definieras utifrån att de förekommer sällan
(klimatologiskt är extrema) eller utifrån att de påverkar samhälle
och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras
klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar
utan att en allvarlig påfrestning uppstår
Klimatindex
Bearbetade utdata från klimatmodeller. De kan beskriva
medelvärden, säsongsvariationer men också mer extrema
förhållanden
Klimatindikator
Olika mått som används för att följa klimatets utveckling.
Klimatscenario
En beskrivning av en tänkbar klimatutveckling i framtiden
Naturolyckor
Skogsbrand, översvämning, stormar samt ras och skred är
företeelser som vi i Sverige normalt förknippar med naturolyckor.
I internationellt perspektiv omfattar begreppet flera händelsetyper.
Lär mer på https://www.msb.se/sv/Insats-beredskap/Naturolyckor/
Resiliens
Kapaciteten hos ett system att hantera förändring och samtidigt
utvecklas.
Strålningsdrivning
Strålningsdrivningen är skillnaden mellan hur mycket energi
solstrålningen som träffar jorden innehåller och hur mycket energi
som jorden strålar ut i rymden igen. Denna energi mäts i enheten
watt per kvadratmeter, W/m².
Den totala strålningsdrivningen bestäms av både positiv och
negativ drivning. Positiv strålningsdrivning innebär att jordytan
värms, medan negativ strålningsdrivning innebär att den kyls ner.
Den dominerande faktorn idag är den positiva strålningsdrivningen
från mer koldioxid och andra långlivade växthusgaser. När
strålningsdrivningen ökar, stiger den globala temperaturen.
Utlakning
Process där näringsämnen eller metaller frigörs från partiklar i
marken och rinner ut i vattnet.
VA-system
De rör och öppna system som hanterar vatten och avlopp (VA)
39
dvs. dricksvatten och avloppsvatten.
Vegetationsperiod
Den del av året då växterna är aktiva. Brukar definieras utifrån
gränsvärden för dygnsmedeltemperatur. Benämns ibland
växtsäsong.
Värmebölja
Värmebölja används vanligen som ett begrepp för en längre period
med höga dagstemperaturer. Vad som kan betraktas som höga
dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det
finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av
värmebölja. Även i Sverige förekommer flera olika definitioner
och begrepp. Klimatscenarierna baseras ofta på
dygnsmedeltemperatur och därför har gränsen >20° i
dygnsmedeltemperatur använts i stället för att relatera till
maximitemperatur.
Växthusgaser
Atmosfären som omger jorden har förmågan att fördela energin
från solen så att jordytan blir varmare än vad den skulle varit om
atmosfären inte fanns. Den s.k. naturliga växthuseffekten bygger
på naturlig förekomst av en viss mängd vattenånga och koldioxid i
atmosfären. Vattenånga och koldioxid är de viktigaste
växthusgaserna. Atmosfärens sammansättning har sedan den
förindustriella tiden successivt förändrats på grund av mänsklig
aktivitet. De vanligaste antropogent (av människans aktiviteter)
påverkade växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid
(lustgas) och ozon, men även en rad industrigaser spelar roll.
Översvämning
Vid översvämningar stiger vattennivån i hav, sjöar eller vattendrag
så mycket att landområden som normalt är torra ställs under
vatten. Även områden som normalt inte gränsar till vatten kan
översvämmas.
40
SE - 601 76 Norrköping Besöksadress Folkborgsvägen 17
Telefon 011- 49580 00 Fax 011- 49580 01 www.smhi.se
