Barberaren i Sevilla
Barberaren i Sevilla är en komisk opera med musik av Gioacchino Rossini (1792–1868).
Tiden är runt 1750. Greve Almaviva är förälskad i Rosina vilket också hennes förmyndare, Bartolo, är.
Rosina hålls inlåst och greven tar hjälp av Figaro, stadens förslagne barberare, för att vinna Rosinas
kärlek. Figaro anställs i Almavivas hushåll och allt händer i ett rasande tempo färgat av list och
upptåg, allt till Rossinis medryckande musik.
Barberaren i Sevilla är skapad efter första delen av Pierre Beaumarchais pjästrilogi som fortsätter med
Figaros bröllop. Librettot är skrivet av Cesare Sterbini. Operan blev utbuad vid premiären 1816 men
gjorde därefter succé. Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan 1825.
Gioacchino Rossini
Gioacchino Rossini föddes i italienska Pesare 1792. Han tog sånglektioner, studerade komposition och
debuterade 1810 med Det sällsamma misstaget. Redan 1813 erkändes han som Italiens störste då
levande operakompositör.
1816 kom höjdpunkten när det gäller operakomik i och med Barberaren i Sevilla. Rossini
komponerade för operan i Neapel och den berömda sopranen Isabella Colbran i flera år, något som
påverkade musiken i hans verk. 1824 flyttade han en tid till Paris och blev direktör för Théâtre italien.
Rossini var mycket produktiv, och fram till 37 års ålder skapade han nästan 40 operor. En av de allra
sista var succén Wilhelm Tell, 1828. Därefter slutade han skapa men var väl ansedd till sin död 1868.
Opera på Skäret drivs av Kulturcentrum Ljusnarsberg, en ideell stiftelse vars mål är att driva och utveckla en
internationell operafestival på Skäret samt att medverka till utvecklingen av kommunens och regionens kulturliv.
Opera på Skäret samarbetar med Ljusnarsbergs kommun, Regionförbundet, Länsmusiken, Länsteatern och
Musikhögskolan i Örebro samt Bergslagens sparbanksstiftelse. Projektet stöds också av privata sponsorer som
The Barbro Osher Pro Suecia Foundation.
