OKTOBER 2014 • SIDAN 1
På agendan
MERGERS & ACQUSITIONS
Crowdfunding som finansieringsform hämmas av
nuvarande lagstiftning
Det kan ofta vara svårt för ett nystartat företag att
få extern finansiering i form av banklån eller att
hitta en investerare som är beredd att gå in med
riskkapital under företagets första verksamhetsår.
Gräsrotsfinansiering, även kallad crowdfunding, har
därför blivit en allt vanligare finansieringsform för
entreprenörer i uppstartsskedet men även för
etablerade företag. Detta medför att företaget kan
söka sin finansiering från flera investerare som var
och en gör en mindre investering. Ofta kan detta ske
genom en internetbaserad plattform där entreprenören kommer i kontakt med potentiella
investerare i syfte att få kapital samt expertkunskap
till sina verksamheter. Plattformens gränssnitt gör
kontakten effektiv och enkel. En förutsättning är
dock att informationen om företag som söker
finansiering är tillförlitlig och att många investerare
tillåts bidra till att resa det efterfrågade kapitalet.
Crowdfunding delas ofta in i kategorierna
donationsbaserad, belöningsbaserad, lånebaserad
och delägarbaserad, varav belöningsbaserad
crowdfunding är mest känd och kan jämföras med en
förskottsbetalning.
Belöningsbaserad crowdfunding är populärt och
enligt företaget Crowdcube har användningen ökat
med över 500 procent under de senaste tre åren.
Delägarbaserad crowdfunding, även kallat equity
crowdfunding, är på frammarsch. Trots detta utgör
den än så länge endast tio procent av all samlad
crowdfunding.
Sverige har tagit steg i syfte att underlätta equity
crowdfunding. Det så kallade investeraravdraget –
som gäller från och med den 1 december 2013 –
innebär i korthet att en fysisk person får göra avdrag
för hälften av betalningen för andelar som förvärvats
i ett företag i samband med nybildning eller
nyemission. Även om investeraravdraget innebär en
rörelse framåt finns det besvärliga hinder kvar i den
svenska lagstiftningen.
Equity crowdfunding som företeelse är framförallt
intressant för privata aktiebolag, snarare än publika.
Privata aktiebolag måste emellertid ta hänsyn till det
så kallade spridningsförbudet i aktiebolagslagen.
Spridningsförbudet, som är ett absolut förbud,
innebär att privata aktiebolag förvisso får försöka
sprida aktier, men aldrig genom ”annonsering”.
Privata aktiebolag får inte heller på annat sätt (än
OKTOBER 2014 • SIDAN 2
Nyhetsbrev – Mergers & Acqusitions
annonsering) försöka sprida aktier till fler än 200
personer. Detta ställer naturligtvis stora krav på
kreativiteten om bolaget önskar använda internet på
ett vettigt sätt.
Det är däremot tillåtet att rikta ett erbjudande till fler
än 200 personer om de tänkta investerarna på
förhand anmält intresse. Trots det får antalet
aktieposter inte överstiga 200 stycken. Det är alltså
tillåtet att ”skjuta brett”, men aldrig genom
annonsering, och därefter riskerar man att hamna i
en huggsexa om de 200 posterna. Aktiebolagslagens bestämmelser om spridningsförbudet
står därmed i kontrast till de grundläggande
principerna bakom crowdfunding, där konceptet är
”många bäckar små”.
undertecknades JOBS Act (Jumpstart Our Business
Startups Act) för att underlätta crowdfunding.
I Sverige är investeraravdraget ett steg i rätt riktning
även om vissa hinder, såsom spridningsförbudet,
fortfarande kvarstår. Det blir intressant att följa om
Sverige kommer att hänga med i den internationella
utvecklingen på detta område.
Nya delägare inom M&A
MAQS har under senare tid tagit en alltmer
framträdande plats som M&A-rådgivare. Under våren
har två nya delägare anslutit till vårt Stockholmskontor och ytterligare förstärkt vår M&A-grupp.
Peter Sarkia
Spridningsförbudet utgör enligt vår uppfattning en
olycklig begränsning för en intressant alternativ
finansieringsform.
Mot bakgrund av detta bör enligt vår mening antalet
tillåtliga aktieposter utökas och det absoluta
annonseringsförbudet lättas.
Crowdfunding är ett fenomen som växer snabbt
internationellt och det finns inget som talar för att
crowdfunding inte kommer att attrahera fler och
fler investerare. Samtidigt anser många att riskerna
för en kommande investeringsbubbla förefaller
överhängande.
Flertalet politiker i EU och USA ser crowdfunding
som en välbehövlig injektion för innovation,
nyföretagande och jobbskapande. Däremot har både
lagstiftarna och övervakningsorganen varit sena med
att reglera fenomenet på ett strukturerat sätt. En
reglering av crowdfunding kräver en flexibel normgivning för att inte onödigt försvåra investeringar.
Crowdfunding som fenomen är egentligen inte något
nytt – kapitalanskaffning vid riskfyllda projekt har
alltid skett genom att man vänt sig till många
investerare. Således borde det inte vara svårt att
med små ingrepp införliva crowdfunding i nuvarande
regelverk. I USA har crowdfunding sedan ett par år
tillbaka varit på lagstiftarnas agenda och i april 2012
Peter har mångårig erfarenhet av nationella och
internationella M&A-transaktioner och har företrätt
såväl strategiska köpare
och säljare som riskkapitalbolag, t ex Bain &
Co, KKR och Permira i
komplexa
transaktioner.
Han har även omfångsrik
erfarenhet av förvärvsfinansiering.
Henrik Fagö
Henrik har stor erfarenhet
av svenska och internationella M&A- transaktioner och har medverkat i transaktioner inom
en rad olika branscher
såsom verkstadsindustri,
transport,
media
och
finansmarknad. Henrik är
även specialiserad på olika
bolagsoch
finansmarknadsrättsliga frågor.
OKTOBER 2014 • SIDAN 3
På agendan
Kontakta oss gärna för mer information.
Stockholm: [email protected], Tel: 08 407 09 39
Göteborg: [email protected], Tel: 031 10 61 40
Malmö: [email protected], Tel: 040 664 26 27
