Verksamhetsberättelse för Gruppen för internationella straffrättsliga frågor
(tidigare ICC-gruppen) för år 2013
Gruppen för internationella straffrättsliga frågor bytte under året namn från ICC-gruppen till
det nuvarande namnet (ICC står för ”International Criminal Court” och på svenska
internationella brottmålsdomstolen). Anledningen till detta var att gruppen under flera års tid
inte enbart hade arbetat med frågor som rör ICC utan även mer generellt för internationell
straffrätt och universell jurisdiktion samt mot straffrihet för grova kränkningar av mänskliga
rättigheter.
Namnbytet var inte den enda förändringen under året: Gruppen var tidigare en av
juristgruppens s.k. nationella arbetsgrupper. Under 2013 ombildades dock juristgruppen
radikalt och bland annat avskaffades de nationella arbetsgrupperna. Efter en del
diskussioner med sekretariatet är Gruppen för internationella straffrättsliga frågor nu en
fristående specialgrupp. Kravet på medlemskap i juristgruppen, eller ens på att vara jurist
eller juridikstudent, kvarstår alltså inte. Man bör dock ha specialkunskaper inom det område
som gruppen verkar.
Gruppen har under året haft 9-10 aktiva medlemmar och gruppens möten har ägt rum
varannan vecka i Stockholm. Gruppens sammankallande har varit Hanna Hallonsten. Hanna
har även har varit medlem i Amnestys internationella arbetsgrupp "Working Group on
International Justice", där Amnestys arbete med internationell straffrätt samordnas med det
internationella sekretariatet i London (IS).
Svensk lagstiftning och praxis m.m.
När det gäller implementeringen av Romstadgan i svensk rätt och andra frågor om svensk
lagstiftning och praxis, t.ex. införandet av ett tortyrbrott i svensk rätt, har gruppen bland annat
haft regelbunden kontakt med Amnestys svenska och internationella sekretariat, vissa
riksdagsledamöter och politiska partier, Justitiedepartementet, Internationella
åklagarkammaren och Rikskriminalpolisens Krigsbrottskommission.
Gruppen har sedan 2001 arbetat för att Romstadgan ska implementeras i svensk rätt. Sedan
2002 har justitiedepartementet arbetat med att ta fram en lagrådsremiss och proposition, och
gruppen har under åren utövat påtryckningar på departementet för att påskynda arbetet.
Under våren gick ett utkast till lagrådsremiss ut på kompletterande remissbehandling (se
nedan) och i slutet av året kom så äntligen den färdiga lagrådsremissen. I denna föreslås
bland annat en ny lag om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Svar från
lagrådet har till dags dato inte kommit.
När det gäller införandet av ett tortyrbrott i svensk rätt fortsatte gruppen under våren,
tillsammans med det svenska sekretariatet, samarbetet med Röda korset. Detta arbete
avstannade något i avvaktan på det utlovade beslutet från regeringen att tillsätta en utredare
som ska se över behovet av ett särskilt tortyrbrott i svensk rätt. Vid årets slut hade något
sådant beslut ännu inte tagits.
Med anledning av den kommande utredningen om ett tortyrbrott påbörjade gruppen under
året en uppdatering av sin promemoria om kriminalisering av tortyr i svensk rätt; denna ska
färdigställas när utredningen är tillsatt. I samarbete med sekretariatet kontaktades samtliga
riksdagspartier med en förfrågan om hur de ställer sig till att införa ett tortyrbrott och deras
svar ska ingå i den uppdaterade versionen av promemorian.
En medlem i gruppen höll dessutom under hösten en föredragning för riksdagens MR-grupp
angående frågan om kriminalisering av tortyr i svensk rätt.
Som en del av kontakten med bland annat Internationella åklagarkammaren och
Krigsbrottskommissionen deltog gruppen och Amnestys sekretariat under året i två
nätverksmöten med dessa samt med Migrationsverket och andra NGO:s. Under dessa
möten initierades ett arbete med ett vittnesstödsprojekt.
Under året skrev gruppen tillsammans med sekretariatet två remissvar, dels under den
kompletterande remissbehandlingen på utkastet till lagrådsremiss om lag om folkmord, brott
mot mänskligheten och krigsförbrytelser (se ovan), dels rörande internationell
straffverkställighet (SOU 2013:21). Vidare har gruppen under året haft kontakt med
Utrikesdepartementet angående ett eventuellt svenskt avtal om verkställighet av ICC:s
domar.
Universell ratificering av Romstadgan och ICC:s arbete
När det gäller ratificering av Romstadgan, har gruppen under året inte kunnat fortsätta
arbetet med att verka för att något land ska ratificera stadgan, eftersom gruppen har avvaktat
direktiv från IS angående detta. När några sådana direktiv aldrig kom har gruppen själv, i
samråd med svenska sekretariatet och IS, försökt att hitta ett sådant land genom att tillämpa
de strategiska parametrar som IS tidigare använt. Troligen kommer ett eller flera länder
väljas och arbetet påbörjas under 2014.
En medlem i gruppen medverkade under hösten i Sveriges Radios program ”Studio ett” med
anledning av Afrikanska unionens möte och hotet från flera afrikanska stater att frånträda
Romstadgan på grund av åtalet och rättegången mot bland annat Kenyas president.
Gruppens medlemmar har även under året, i internutbildningssyfte, bevakat ICC:s
utredningar, förundersökningar och rättegångar.
Övrigt arbete angående internationell straffrätt
Gruppen ägnade en stor del av hösten åt planering av två seminarier om tortyr, vilka ska äga
rum på Bibliotek Plattan på Kulturhuset våren 2014. Det första seminariet har som tema
”tortyren efter kriget mot terrorn – har synen på och bruket av tortyr förändrats?”. Det andra
seminariet handlar om ansvarsutkrävande efter avvisningarna av två egyptier från Bromma
flygplats i december 2001.
En medlem i gruppen höll under hösten föredrag för Amnestys (sekretariatets) "ringare"
(telemarketingpersonal) och face2face:are.
Mer information om ICC och om gruppens arbete finns på hemsidan: www.amnesty.se/icc.
Gruppens sammankallande kan nås på emailadressen [email protected] och hela
gruppen på [email protected].
