Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på

Riktlinjer för frukost- och
mellanmålsinnehåll
på förskola och fritids
i Eda kommun
2012-01-20
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och
fritids i Eda kommun
I västvärlden ökar medelvikten framförallt hos vuxna, men även barn.
Sverige är inget undantag. Våra barn får i sig för mycket mättat fett, socker
och salt. Den typ av matvanor som de flesta barn har i dag ökar risken för
övervikt och fetma, men också för diabetes och hjärt- kärlsjukdom senare i
livet. Ungefär en femtedel av barnen är överviktiga eller feta. De flesta barn
behöver inte äta mindre utan bättre !
Som ett led i att bidra till goda och sunda levnadsvanor hos barn och unga har
Barn och bildningsförvaltningen i Eda kommun, efter en översikt, bestämt att
frukost och mellanmål som serveras på våra förskolor och fritidsavdelningar
skall innehålla:




mer grovt bröd
mer frukt
mer grönsaker
mindre socker
En arbetsgrupp har utformat följande anvisningar gällande frukost och
mellanmål.
Vi har använt oss av Livsmedelsverkets riktlinjer gällande näringsberäkning för
barn i åldrarna 1-10 år.
Arbetsgruppen har bestått av;
Barnskötare Anita Norling
Förskollärare Åsa Engström
Skolsköterska Anne-Louise Malmstedt
Kostchef Annika Bryngelsson
Revidering gjord av:
Lena Glenberg
Anvisningarna är som följer
 Bröd som serveras skall vara grovt, även korv och hamburgerbröd.
 De flingsorter som skall användas är Havrefras, Kellog´s cornflakes och
Naturell mûsli.
 I möjligaste mån serveras naturell fil eller yoghurt med 0,5 % fetthalt.
Om fruktyoghurt serveras skall det vara så låg sockerhalt som möjligt.
 Dryck som serveras är vatten, mjölk och juice. (OBS! fruktdrycker som
har benämningen nektar eller dylikt innehåller för litet med frukt som
råvara, jämförelsevis med produkter som har juice med i namnet, och skall
ej användas)
Om mjölkchoklad skall serveras görs den på kakao och strösocker, då man
lättare kan begränsa sockermängden.
Saker som utesluts
 O´boy
 Kräm, saftsoppa
 Strösocker på gröt (förutom risgrynsgröt), pannkakor mm
 Saft, enbart vid festliga tillfällen
Saker som utökas
 Grönsaker
 Frukt
En begränsning av eftermiddagsmålet bör också genomföras tex tre smörgåsar,
två korv med bröd osv. Detta för att inte påverka hungern inför middagsmålet i
hemmet.
Planering av frukost
Innehåll:
Mjölk/mjölkprodukt
Bröd med margarin och/eller pålägg
Frukt/bär/grönsaker
spannmålsprodukter; gryn, flingor mm
Erbjud olika typer av frukostar så att alla ”känner igen sig” någon gång under
veckan.
Under två veckor kan det se ut så här:
 Gröt, lättmjölk, bär/mos/sylt, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg 6 ggr
 lättfil, flingor/mûsli, bär/mos/sylt, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg
och grönsak 2 ggr
 Drickchoklad/Juice, frukt/grönsak, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg
och grönsak 2 ggr
Planering av eftermiddagsmåltid
Eftermiddagsmåltid innehåller:
Mjölk/mjölkprodukt
Bröd med margarin och/eller pålägg
Frukt/bär/grönsaker
Ibland extra spannmålsprodukter; gryn, flingor mm
Tonvikten i eftermiddagsmåltiden ligger på smörgås med pålägg,
mjölk/mjölkprodukt och frukt/bär/grönsak. Om detta är stommen i de måltider
som vanligen serveras finns det utrymme för att servera något ”festligare” på en
fredag eller när någon fyller år.
Under två veckor kan det se ut så här:

lättmjölk/lättfil/lättyoghurt, frukt, grönsak och smörgås med
nyckelhålsmärkt pålägg 8 ggr

Pannkaka med sylt eller risgrynsgröt med kanel/socker, lättmjölk,
grönsak/frukt 1 gång

Korv eller hamburgare med bröd, frukt, juice 1 gång
Mellanmålets ”matighet” vägs mot dagens lunchinnehåll.
Hur ofta ska barn äta?
De minsta barnen, 1-2 år, har behov av att äta ofta. Det beror på att de inte kan
äta så stora måltider. Det bör inte vara mer än 2-2½ timmar mellan deras
måltider. Större förskolebarn klarar av att ha 3-3½ timmar mellan måltiderna,
eftersom de kan äta förhållandevis mer vid måltiderna.
Måltidsordningen kan se olika ut på olika daghem beroende på barngruppernas
sammansättning. Vanligen serverar daghem frukost vid 8-tiden, lunch 11.30 och
eftermiddagsmåltid vid 14-tiden. De minsta barnen måste i det fallet serveras
en liten extramåltid mellan frukost och lunch. Även de barn som stannar länge på
eftermiddagen serveras en extramåltid.
Ett exempel på eftermiddagsmåltid för barn, i olika åldrar:
1-2 år 1 liten brödskiva med matfett och pålägg,1 ¼ dl mjölk, ½ frukt
2-4 år 1 brödskiva med matfett och pålägg, 1½ dl mjölk, ½ - 1 frukt
4-6 år 1-2 brödskivor med matfett och pålägg (gärna dubbelgås=2 brödskivor +
1 omgång matfett och pålägg), 1 ¾ dl mjölk, 1 frukt
6-10 år 2 brödskivor med matfett och pålägg 1 ¾ dl mjölk 1 frukt
Planering av den lilla extramåltiden i förskolan
Till extramåltiden serveras antingen frukt eller smörgås eller skorpor och mjölk
eller något annat som är praktiskt. Tonvikten ligger på frukt. Om frukt serveras
på förmiddagen, serveras något annat vid extramåltiden på eftermiddagen.
Använd samma portionsmängder för frukt och smörgås till extramåltiden som till
eftermiddagsmåltiden.
Om inte någon extramåltid serveras på förmiddagen, serveras frukten till
frukost.
Val av livsmedel och matlagningstips
Mjölk och mjölkprodukter
Välj:

mellanmjölk (1,5 % fett) till matlagning

lättfil/yoghurt (0,5% fett)

lättmjölk (0,5% fett) som dryck
Kommentar: Att välja lättmjölk, lättfil och andra magra mjölkprodukter bidrar
till att minska intaget av mättat fett, som är den största orsaken till ökad risk
för hjärt-kärlsjukdom. Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett
kroppsvikt. Rekommendationen är 5 dl mjölk och mjölkprodukter per dag (70%
intas i förskolan/skolan, dvs knappt två glas per dag).
Matfett
Matfett som används vid matlagning skall vara D-vitamin berikat flytande
matfett eller rapsolja. Ett bordsmargarin med så låg halt av mättat fett som
möjligt är att föredra till smörgåsen. På marknaden just nu är det Milda. Inget
matfett under bredbara pålägg.
Gröt, flingor och bröd
Välj:
Olika typer av gröt (mannagryn, risgryn, havregryn, råggryn mm). De minsta
barnen bör inte äta så fiberrik mat. Mannagrynsgröt och risgrynsgröt kan därför
serveras oftare till dem än till de äldre.
Havrefras eller Kellogs cornflakes och müsli. De minsta barnen serveras främst
cornflakes eller liknande (mindre kostfiber).
Olika brödsorter serveras. En bra "brödmix" för ett barn under en vecka kan
vara:

Knäckebröd 4 skivor

Grovt bröd/kavring 3 skivor

Rågsiktsbröd 8 skivor
Kommentar: Brödmixen består av hälften nyckelhålsmärkta och hälften ickenyckelhålsmärkta brödsorter. De äldre barnen kan uppmuntras att äta mer av
nyckelhålsmärkt bröd än de yngre. Knäckebröd kan bytas ut mot fullkorn.
Pålägg
Pålägget skall vara nyckelhålsmärkt. En bra "påläggsmix" för smörgåsar som
serveras till frukost och mellanmåltid ser ut så här för ett barn under en vecka

ost 17 % 3 smörgåsar

leverpastej 3 smörgåsar

messmör 2 smörgåsar

korv, skinka, köttpålägg, kaviar 2 smörgåsar
Kommentar: Pålägg som innehåller mycket järn (leverpastej, skinka, messmör
mm) förekommer dubbelt så ofta som ost. Ost innehåller kalcium, men ej järn.
Kalcium får barnen från mjölk. Mjukost kan ibland serveras istället för hårdost.