S
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
MAGELUNGSSKOLAN
Kvalitetsredovisning för Magelungsskolan 2006-2007
Förutsättningar
Verksamheten – en översikt och organisation
Höstterminen 2006 blev Magelungsskolan och Hästhagsskolan en enhet.
Magelungsskolan är en enparallellig kommunal grundskola med elever från
förskoleklass till år 6 med tillhörande fritidshem. I skolans lokaler finns en
förskola som fram till 1/1-07 tillhörde skolan.
Skolan har en idrottsprofil som innebär att eleverna har idrott 3 gånger i veckan.
Under vårterminen 2007 hade skolan 133 elever varav 68 var inskrivna på något
av skolans två fritidshem, varav ett var för eleverna i förskoleklass samt år 1 och
det andra för eleverna i år 2 och 3. Av de äldre eleverna i år 4 – 6 var ca 30
inskrivna på fritidsklubben som ligger i nära anslutning till skolan.
Skolans ledning bestod av rektor och biträdande rektor som båda delade sina
tjänster med Hästhagsskolan.
Skolan var organiserad i arbetslag. All undervisande personal samverkade i arbetet
kring eleverna. Av skolans lärare var samtliga behöriga till sina tjänster.
Av eleverna hade ca 60 % utländsk bakgrund och 60 elever deltog i modersmålsundervisning i 11 olika språk.
Elevhälsa
Skolsköterskan är anställd på 12h/v, fördelad på en heldag och en halvdag.
Skolhälsovården arbetar i enlighet med de föreskrifter och riktlinjer som skolöverläkaren utfärdar. I förskoleklass och/eller i år 1 kallas samtliga vårdnadshavare
med sina barn till ett läkarbesök. I skolår 4 genomgår eleverna en hälsoprofil då
skol-sköterskan träffar dem individuellt. På skolan finns också en skolpsykolog
två dagar i veckan. Både skolsköterskan och skolpsykologen ingår i skolans elevhälsoteam som träffas regelbundet. I teamet ingår också rektor, biträdande rektor
och fr.o.m. vt-07 även specialpedagogen. Teamets målsättning är att arbeta
förebyggande och fånga upp de elever som är i behov av särskilda åtgärder.
I skolans antimobbningsteam ingår lärare och personal från skolans fritidshem.
Teamet träffas regelbundet.
Kristina Lind, biträdande rektor, Ullerudsbacken 39, 123 73 Farsta. Telefon 08-508 47 401, 076-12 47 506
s
SID 2 (9)
Kvalitetsarbetet
Uppföljning av läroplanens övergripande mål
Kunskap och lärande
a) Verksamhetens mål/åtagande
Alla elever ska bli goda läsare
Alla elever ska nå målen i svenska, matematik och engelska
Alla elever har rätt att utvecklas efter sin förmåga
b) Metoder för att nå målen
En specialpedagog anställdes till vt-07 för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd
och för att undervisa elever i svenska som andraspråk.
På idrotten hade man åldersblandade grupper, halva förskoleklassen och halva år 1
samt halva år 2 och halva år 3. Det gav pedagogerna möjlighet att ge de eleverna
som då var kvar i klassen extra stöd i läs- och skrivinlärningen samt i matematik
vid tre tillfällen i veckan.
För att stimulera elevernas läsande fick alla elever på skolan under året möjlighet
att tillsammans med en pedagog i skolbiblioteket komma i mindre grupper för att
läsa och prata om böcker samt välja lämpliga böcker för fortsatt läsande. Detta
arbete skedde i samverkan med klasslärare efter diskussion och analys av
elevernas läsutveckling, LUS.
Stor vikt har lagts vid basämnena svenska, matematik och engelska och de flesta
eleverna i skolår 5 lyckades helt eller delvis på de nationella proven. För resultat,
se tabell 1 nedan. Stockholmsproven i svenska och matematik redovisas i tabell 2.
Skolans satsning på idrott har också haft positiva effekter på eleverna.
För de elever som inte nått målen har det upprättats åtgärdsprogram.
c) Resultat
Tabell 1
Godkända elever i nationella prov i %
Anm.
2 har inte deltagit i proven eftersom de låg på A-nivå i svenska.
1 elev har ej deltagit i engelska
s
SID 3 (9)
Svenska
63 %
Läsförståelse
38 %
Skriva
81 %
Tala
88 %
skrivteknik
63 %
Matematik
88 %
B
75 %
C
88 %
D
81 %
E
75 %
Engelska
75 %
A
75 %
B
94 %
C
94 %
D
81 %
E
88 %
Tabell 2
Antalet godkända elever i stockholmsproven
Läsförståelse
Skriva
Svenska
67 %
83 %
44 %
Matematik
89 %
Antalet elever som nått LUS 3 i förskoleklass var 94 %
Antalet elever som nått LUS 15 i år 3 var 61 %
Antalet elever som nått LUS 18a i år 6 – uppgift saknas
d) Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Bedömning av elevernas kunskaper har skett vid olika typer av redovisningar
såsom:
Muntliga och skriftliga utvärderingar
Diagnoser
LUS-schema
Stockholmsprov och nationella prov
Utvecklingssamtal
Uppföljning av åtgärdsprogram
Trots en stor satsning, framför allt på svenskan, hade inte fler än 61 % av eleverna
i skolår 3 nått målen på stockholmsprovet eller kommit till punkt 15 på LUSschemat. På de nationella proven i skolår 5 var endast 43 % av de deltagande
eleverna godkända på läsförståelsedelen vilket tyder på att vi måste satsa ännu
mera på läsning och läsförståelse.
Antalet elever med utländsk bakgrund har ökat och flera som har deltagit i proven
har ändå lyckats bra med tanke på den korta tid de varit här. Den skolgång som
eleverna har från sitt hemland påverkar också resultaten.
Möjligheterna att dela förskolklass och år 1 - 3 i mindre grupper på idrottslektionerna har gjort att framför allt de yngre eleverna har kunnat få mera hjälp.
Personal från skolbarnsomsorgen har genom samverkan med pedagogerna varit
extra stöd i klasserna.
s
SID 4 (9)
Normer och värden
a)
Verksamhetens mål/åtagande
Skolan ska präglas av trygghet och respekt för allas lika värde.
b)
Metoder att nå målen
Läsåret började med temavecka där samtliga elever var blandade i s.k. trygghetsgrupper med elever från förskoleklass till år 6. Första dagarna på terminen gick
övningarna i grupperna ut på att göra aktiviteter där samtliga elever var tvungna
att samarbeta. Trygghetsgrupperna var desamma hela läsåret, vid övriga
temadagar liksom vid idrottsdagar.
Samtliga på skolan, både i skolan och på fritidshemmen, jobbade aktivt med
eleverna för att förebygga trakasserier och mobbning. Samtliga klasser hade
återkommande lektioner då man arbetade med värdegrundsfrågor i form av
Livskunskap och ett mycket aktivt antimobbningsarbete.
Skolans antimobbningsteam har träffats varje vecka och följt upp de fall av
trakasserier och mobbning som har förekommit. Där teamet inte lyckats lösa
problemen har föräldrarna kopplats in och i några fall har ärendena gått vidare
till soc.
c)
Resultat
Allt arbete som har lagts ner på mobbingärenden och arbete i klasserna med
värdegrundsfrågor har naturligtvis givit resultat, men det är svårt att säga hur det
ser ut i jämförelse med tidigare år.
d) Bedömning och analys
Måluppfyllelsen ökades något under året, men lärarbyten och sjukdom bland
personalen och i skolledningen gav inte den kontinuitet som behövs för att skapa
trygghet för barnen. Ut- och inflyttningar i vissa klasser har också påverkat
måluppfyllelsen. Alla förändringar i en klass/grupp påverkar gruppklimatet och
det kan ta lång tid att hitta sin plats i den nya gruppen.
Idrottslektionerna har inriktat sig mycket på lagsporter där eleverna har varit
delaktiga på lika villkor.
Skolledningen tog på ett föredömligt sätt hand om de lärarbyten som blev
nödvändiga under pågående läsår och såg till såväl elevernas som de vuxnas
behov av stöd och ledning.
s
SID 5 (9)
Ansvar och inflytande
a)
b)
Verksamhetens mål/åtagande
Elevinflytandet ska öka
Alla elever ska utifrån mognad utveckla sitt inflytande och
ansvarstagande över sin utbildning
Alla elever ska genom klassråd och elevråd få större inflytande
IUP
Metoder att nå målen
Alla klasser har haft klassråd regelbundet. Frågorna har sedan gått vidare till
elevrådet som träffats regelbundet.
Alla klasser har också haft matråd som träffats en gång i månaden. Elever i år 3 –
6 har haft matvärdar som hjälpt till i skolmatsalen under lunchen. Två elever har
haft ansvar för en vecka i taget.
Alla elever har haft sin skoldagbok där de planerat sitt skolarbete för dagen och
veckan. Samtal om mål och måluppfyllelse i samtliga ämnen har skett
kontinuerligt.
Alla eleverna har erbjudits läxhjälp.
Fritidshemmens verksamhet bygger på frivillighet och barnens egen lust att lära.
Där har erbjudits verksamhet som stimulerar både pojkars och flickors behov.
Alla elever har sin egen IUP-pärm som ger dem möjlighet att följa sin egen
utveckling och ta ett större ansvar för sin egen utveckling.
Elever i skolår 6 har varit skolpoliser. Som skolpoliser har eleverna fått ta ett stort
ansvar för sina kamrater vid övergångsställena i skolans närområde. Under den
vecka de stått skolpolis har de också varit tvungna att passa tiderna och att se till
att de ordnat ersättare vid sjukdom och/eller vid annan frånvaro.
c)
Resultat
Genom arbete med kursplaner i de olika ämnena har målen tydliggjort för
eleverna. Vid utvecklingssamtal och genom arbete med IUP har eleverna gjorts
medvetna om sitt lärande och sitt eget ansvar för skolarbetet. Ansvaret för
skolarbetet har varit anpassat efter elevernas mognad.
s
SID 6 (9)
d)
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Det varit svårt att få en uppfattning om hur föräldrarna upplevt skolan eftersom för
få svarat på brukarundersökningen så skolan finns inte med i sammanställningen.
Nedläggningen av Västbodaskolan påverkade även personalen på Magelungsskolan. De utvärderingar som vanligtvis sker under året och i slutet av läsåret fick
utebli till förmån för den dagliga verksamheten med eleverna. Ett trovärdigt
bedömningsunderlag saknas därför för en trovärdig analys.
Bedömning och betyg
a)
b)
Verksamhetens mål/åtagande
Alla elever har rätt att få en likvärdig bedömning av sina resultat och
förmågor
Metoder att nå målen
Alla pedagoger har deltagit i stadsdelens utbildning i bedömaröverensstämmelse.
Vid rättning och bedömning av stockholmsprov, nationella prov och läsutveckling,
LUS, har flera pedagoger deltagit.
Alla pedagoger har använt samma underlag vid de utvecklingssamtal som skett en
gång per termin.
c)
Resultat
Genom att flera pedagoger deltog vid rättning av de obligatoriska proven har
resultaten större trovärdighet än föregående år. De gemensamma träffarna om
bedömaröverensstämmelse bidrog också till detta.
d)
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Bedömningar av elevernas arbete har blivit bättre och mera trovärdig efter det att
pedagogerna givits tid att tillsammans med kollegor diskutera gemensamma
frågor.
Samverkan (intern och extern)
a)
Verksamhetens mål/åtagande
s
SID 7 (9)
b)
Samarbete mellan förskoleklass och år 1
Samarbete mellan skolan och fritidshem
Samarbete mellan föräldrarepresentanterna och skolan för att
utveckla skolan
Samarbete mellan hem och skola ska vara väl utvecklat
Föräldrars möjlighet till inflytande ska öka
Metoder att nå målen
Samarbetet mellan skola och fritidshem har fungerat och fungerar bra. Personal
från fritidshemmen har samarbetat med klasslärarna efter väl utarbetade rutiner.
Hela skolan arbetade under våren med ett Linné-tema som resulterade i en
utställning och en presentation av skolan på Farsta Gårds kulturdag.
Representanter från skolans personal har under året träffat föräldraråd för att
planera gemensamma aktiviteter för barn och föräldrar. För att få flera föräldrar att
komma till skolan ordnade föräldrarådet bl.a. ”Hela världen i magen” då flertalet
föräldrar deltog. Under trevliga förhållande möttes alla kring mat från olika länder.
Öppet hus med utställningar av elevarbeten och julpyssel på olika stationer i slutet
av terminen var ett sätt att bjuda in föräldrar till skolan.
På vårterminens Öppet hus var temat ”Invigning av skolgården” som ordnades i
samarbete med föräldrarådet. Där hade föräldrarna varit aktiva i upprustningen.
c)
Resultat
Det väl fungerande samarbetet mellan Förskoleklass och år 1 samt mellan skola
och fritidshem har givit smidiga övergångar från en verksamhet till en annan.
Presentationen av skolan och utställningen på Farsta Gård resulterade i en ökad
elevtillströmning till skolan.
Temadagar/kvällar, öppet hus och ”hela världen i magen” har öppnat upp skolan
och fått flera föräldrar att komma till skolan vilket i sin tur lett till ett ökat
samarbete hem – skola.
d)
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Samarbete på alla tänkbara plan har givit positiva resultat. Att hitta nya vägar för
att öka samarbetet mellan föräldrar och skola är nödvändigt och här är
Magelungsskolan på god väg. I ett område där flertalet föräldrar kommer från
andra länder och i många fall inte talar så bra svenska kan det kännas jobbigt att
gå på ett vanligt föräldramöte. Då är andra sammankomster typ julpyssel och
s
SID 8 (9)
”Hela världen i magen” ett bra sätt att få föräldrarna att känna sig delaktiga i
barnens skola.
Åtgärder för utveckling
Efter sammanslagningen med Hästhagsskolan kommer vi nu att titta på hela
organisationen. Resurserna kommer att organiseras så att de riktas mot de elever
som är i behov av särskilt stöd. I stället för att placera elever i specialskolor vill vi
på sikt anställa flera specialpedagoger så att vi på våra egna skolor kan ge dem det
stöd de behöver. I förlängningen anser vi att alla blir vinnare på detta.
I ett mångkulturellt område som Farsta är det viktigt att också satsa på de praktiskestetiska ämnena då de ”talar” ett språk som alla förstår.
Rektors slutord
Sammanslagningen med Hästhagsskolan har till stor del präglat läsåret, liksom
bytet av skolledning. Överlag måste vi konstatera att det förlupit väl och ett mått
på detta är den elevökning som hela tiden skett.
Vi blickar nu framåt och tar vara på det engagemang som finns bland personal,
föräldrar och barn på Magelungsskolan.
Jag vill slutligen påpeka, att den här kvalitetsredovisningen måhända kunnat vara
mer faktafullständig. Att så inte är fallet, beror bl.a. på att skolans nytillträdda
bitr.rektor inte haft den tid till sitt förfogande som detta i så fall krävt.
Förankringsprocessen har därmed också blivit lidande.
Grundorsaken till detta är, att mycket av hela skolledningens kraft, sedan i somras
gått åt till, att inom vår organisation hantera resultatet av Västbodaskolans
nedläggning.
Ansvariga för kvalitetsredovisningen
Farsta 28/9 – 07
Kristina Lind
Biträdande rektor
Per Mård
Rektor
s
SID 9 (9)
