www.pwc.se
Revisionsrapport
Bo Thörn
Cert. kommunal revisor
Rebecca Lindström
Viktor Prytz
Oktober 2015
Samverkan kring
barn i behov av
särskilt stöd
Halmstads kommun
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING
1
BAKGRUND
3
UPPDRAG
GENOMFÖRANDE
3
3
IAKTTAGELSER
5
ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR
SKOLOMRÅDET
SOCIALTJÄNSTEN
MÅL OCH RIKTLINJER
REGLEMENTE
KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL
BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN, VERKSAMHETSPLAN 2015-2017
SOCIALNÄMNDEN, VERKSAMHETSPLAN 2015-2017
LÄNSÖVERGRIPANDE AVTAL
STYRNING AV SAMVERKAN
BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN
SOCIALNÄMNDEN
WORKSHOP
ARBETSFORMERNA FÖR SAMVERKAN
BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
WORKSHOP
FÖREBYGGANDE INSATSER OCH INSATSER FÖR TIDIG UPPTÄCKT
BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN
SOCIALNÄMNDEN
WORKSHOP
UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING
BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN
SOCIALNÄMNDEN
5
5
5
6
6
6
6
7
7
8
8
9
9
10
10
11
12
13
13
14
15
16
16
16
REVISIONELL BEDÖMNING
17
SVAR PÅ REVISIONSFRÅGAN
STYRNINGEN AV SAMVERKAN
ARBETSFORMERNA FÖR SAMVERKAN
FÖREBYGGANDE INSATSER OCH INSATSER FÖR TIDIG UPPTÄCKT
UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING
17
17
18
18
19
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Sammanfattning
Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska samverkan
mellan barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden kring barn i behov av
särskilt stöd. Revisorerna genomförde år 2010 en motsvarande granskning av
samverkan. I denna konstaterades att det förebyggande arbetet fick stå tillbaka på
grund av brister i ansvar och former för samverkan och kunskap om varandras
organisation.
Revisionsfrågan för denna granskning är: Är samverkan mellan berörda nämnder
ändamålsenlig när det gäller barn och unga i behov av särskilt stöd.
Vårt svar på revisionsfrågan är att samverkan mellan socialnämnden och barn- och
ungdomsnämnden fortfarande inte är helt ändamålsenlig. Vi bygger vårt svar på att
styrningen är bristfällig samt att förebyggande insatser och insatser för tidig
upptäckt inte är systematiska och inte hanteras gemensamt av förvaltningarna.
Vi konstatera samtidigt att behovet av samverkan är tydligt, att det finns en vilja att
samverka och att det förekommer gemensamma initiativ för att förbättra
samverkan. Vid granskningstillfället pågår ett arbete med att utveckla samverkan på
övergripande nivå.
Vi lämnar följande kommentarer avseenden granskningens kontrollområden.
Styrning av samverkan
En väl fungerande samverkan i verksamheten bör stödjas av en gemensam styrning
av denna samverkan. Vi kan konstatera att varken ansvar eller strukturerade former
för samverkan är gemensam eller tillräcklig vid granskningstillfället.
Vi konstaterar att samverkan fungerar i enskilda ärenden på operativ nivå. På
ledning- eller mer övergripande nivå har en organiserad samverkan eller
gemensamma diskussioner om utformning av samverkan inletts. Att samverkan
inte är utvecklad idag märks tydligast när det gäller det förebyggande arbetet och
tidiga insatser.
Inom socialförvaltningen har initiativ tagits till en styrgrupp för barn och unga där
samverkan om barn i behov av särskilt stöd ingår. Inom denna samverkansstruktur
medverkar från sommaren 2015 socialförvaltningen, barn- och
ungdomsförvaltningen samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Arbetsformer för samverkan
Det förekommer samverkan på operativ nivå och i stort sett fungerar också
samordningen mellan förvaltningarna i enskilda ärenden. Vi noterar också att
initiativ tas för att informera varandra om sina verksamheter, om hur anmälan går
till och vilka rutiner som finns. Denna information har dock inte varit systematisk
utan bygger på initiativ från enskilda personer. Socialnämnden har i sin
verksamhetsplan angett att 12 informationsträffar ska genomföras per år.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
1 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Under vår workshop framkom det tydligt att bristen på kunskaper om varandra gör
att samverkan inte kan utvecklas mer än till den nivå den har idag. Det framkom
också att förvaltningarna inte bär på någon tradition att samverka.
Förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt
Det förekommer enskilda förebygganden och tidiga insatser. Den nyligen bildade
enheten för förebyggande insatser innebär från socialtjänstens sida en uttalad
avsikt att utveckla samverkan i mer förebyggande riktning. Överlag är de
förebyggande tidiga insatserna inte systematiska och de hanteras inte gemensamt
av förvaltningarna. Det är heller inte klarlagt hos alla vad begreppen förebyggande
respektive tidigare insatser står för och vad begreppen motsvarar i verksamheterna.
Inom grundskolan utgör elevhälsan en resurs för verksamheten där barn i behov
kan fångas upp. Inom förskolan finns inte motsvarande resurs, vilket gör att
förutsättningar för samverkan mellan förskolan och socialtjänsten skiljer sig från
grundskolan. Dessa skillnader bör beaktas om Halmstads kommuns mål med
samordnade sociala insatser redan i förskolan ska nås.
Socialförvaltningen utgår idag från uppgifter om bland annat psykisk ohälsa och
antal anmälningar för att rikta resurser till vissa områden i kommunen.
Socialförvaltningen har initierat ett arbete med att se över kriterierna för
resursfördelning. Samverkan kan utvecklas genom att valet av kriterier och
resursfördelningen sker gemensamt.
Uppföljning av samverkan och rapportering till nämnd
Det sker ingen systematisk uppföljning som avser samverkan för barn i behov av
särskilt stöd. De mål som anges i planeringsdirektiven avser antalet anmälningar
inom förskolan.
Eftersom det inte förekommer någon uppföljning av samverkan finns det heller
inget underlag som på ett mer systematiskt sätt kan ligga till grund för att utveckla
samverkan.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
2 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Bakgrund
Uppdrag
Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska samverkan
mellan barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden kring barn i behov av
särskilt stöd. Revisorerna genomförde år 2010 en motsvarande granskning av
samverkan. I denna konstaterades att det förebyggande arbetet fick stå tillbaka på
grund av brister i ansvar och former för samverkan och kunskap om varandras
organisation.
Kommunfullmäktige betonar i budgetet för år 2015 vikten av att samverkan sker i
ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras.
Revisorerna har, med utgångspunkt i analys av risk och väsentlighet, beslutat att
granska samverkan med inriktning på förskola och de tidigare åren i grundskolan.
Den övergripande revisionsfrågan är: Är samverkan mellan berörda nämnder
ändamålsenlig när det gäller barn och unga i behov av särskilt stöd.
Revisionskriterierna för granskningen har hämtats från:
Förvaltningslagen
Skollagen
Socialtjänstlagen
Planeringsdirektiv med budget 2015, övergripande inriktning och
konkretiserade mål
Som underlag till att besvara revisionsfrågan har följande kontrollmål formulerats:
Är styrningen av samverkan ändamålsenlig; på ledningsnivå, på operativ
nivå?
Finns fungerande arbetsformer för samverkan, på organisationsnivå och på
individnivå?
Finns förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt?
Sker uppföljning av samverkan och rapportering till nämnd? Vidtas åtgärder
med anledning av uppföljningen?
Genomförande
Granskningen omfattar socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden samt
samverkan mellan dessa.
Granskningen har avgränsats till förskolan, förskoleklass och grundskolans lägre
årskurser. Tre förskolor och tre grundskolor, en per område i barn- och
ungdomsförvaltningen, har valts ut.
Granskningen har inletts med dokumentanalys som följs av intervjuer med berörda
tjänstemän.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
3 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Följande har intervjuats:
Enhetschefer och handläggare inom socialförvaltningens barn- och
ungdomsavdelning.
En förskolechef samt en rektor för grundskolans lägre årskurser inom vart
och ett av de tre skolområdena.
Verksamhetschef inom elevhälsan (Kärnhuset) samt kurator och
skolsköterska inom elevhälsan från de tre skolområdena.
Efter dessa intervjuer har ett material ställts samman. Samtliga intervjuade har
bjudits in till en gemensam diskussion om resultatet i en workshop. Syftet var att
säkerställa innehållet i granskningen samt att fördjupa frågeställningar om hinder
och möjligheter till samverkan. Resultat från intervjuer och workshops presenteras i
avsnittet iakttagelser.
Rapporten har sakavstämts med berörda tjänstemän.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
4 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Iakttagelser
Allmänna förutsättningar
Skolområdet
Skolan har en skyldighet enligt lag att ge elever det särskilda stöd de behöver.
Skolan, vårdnadshavare och elev ska tillsammans arbeta med att utveckla stödet. En
tidig kontakt mellan elev, vårdnadshavare och personal på skolan är viktig för att
eleven ska få det stöd hon/han har rätt till och behov av.
Skolan ska utreda elevens behov av särskilt stöd då:
Extra anpassning har genomförts och det fortfarande finns risk att en elev
inte når kunskapsmålen i något ämne
Om en elev inte trivs i skolan, är frånvarande, drar sig undan eller är
utåtagerande.
Elev med koncentrationssvårigheter samt tal- och språksvårigheter.
Finns behovet upprättas ett åtgärdsprogram vilket är ett viktigt dokument för att
hjälpa eleven. Skolan ska ta fram åtgärdsprogrammet och sträva efter att samarbeta
med vårdnadshavarna.
Resurscentrum Kärnhuset är till för barn/ungdomar mellan 1-20 år i behov av
särskilt stöd. Resurserna ska vid behov stödja kommunens verksamheter samt
fristående förskolor och grundskolor i Halmstad. Samarbete sker även med andra
förvaltningar, landsting, andra kommuner och högskolan.
Socialtjänsten
Socialtjänsten ska enligt lag ha en uppsökande verksamhet och upplysa om
socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska
socialtjänsten samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och
andra föreningar. Socialtjänstens insatser för den enskilde utformas och genomförs
tillsammans med henne eller honom och vid behov i samverkan
Socialtjänsten kan dels ge råd och stöd till alla som söker sig till dem i så kallade
öppna verksamheter, dels ett ansvarar för myndighetsutövning. Socialtjänsten kan
ge individuellt utformade insatser efter en ansökan från den berörda familjen eller
ungdomen eller efter en anmälan från någon verksamhet eller person.
Socialtjänsten behöver ofta hämta in en bedömning från hälso- och sjukvården och
ett underlag från skolan för att kunna göra en allsidig utredning och bedömning av
vilka insatser som är lämpliga.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
5 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Mål och riktlinjer
Reglemente
Barn- och ungdomsnämnden samt socialnämnden ansvarar enligt sina reglementen
för att verksamheterna samordnas med övriga nämnders och bolags verksamheter
för att erhålla största möjliga kommunnytta.
Kommunfullmäktiges mål
Halmstads kommun har fastställt ett antal mål som rör barn och unga i behov av
särskilt stöd samt samverkan kring målgruppen.
I planeringsdirektiv med budget 2015-2017 finns en övergripande inriktning inom
målområdet Barn och utbildning som rör barn i behov av särskilt stöd. Det beskrivs
att det finns många elever som är i ett behov av extra stöd, både utifrån sin sociala
situation och utifrån situationen i skolan. För att i största möjliga mån jämna ut de
skillnader som socioekonomiska faktorer har på barns utveckling och skolresultat
vill Halmstads kommun att tidiga stödinsatser görs. Vidare betonas vikten av att
samverkan sker i ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras.
För att stödja inriktningen har följande mål konkretiserats:
Mål och mätetal
Utfall
2014
Målvä
rde
2015
Mål: Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern,
få samordnade sociala insatser.
Mätetal: Andelen ärenden (anmälningar) avseende
förskolebarn där behov av tidiga samordnade, sociala
insatser finns och där tidigare, samordnade sociala insatser
initieras.
70
Mål: Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån
barnets behov av en pedagogisk, trygg och kreativ
verksamhet.
Mätetal: Antal barn/avdelning
17,4
<17,5
Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och
sammansättning vid förskolor
Barn- och ungdomsnämnden, verksamhetsplan 2015-2017
Under kommunfullmäktiges konkritiserade mål (enligt ovan) finns en beskrivning i
verksamhetsplanen att förskolans och grundskolans möjligheter att tidigt upptäcka
barn i behov av sociala stödinsatser ska öka och samordnas med alla berörda
aktörer. Samverkan med socialtjänst ska vara systematisk och möjliggöra
gemensamt stöd.
Ett av nämndens egna mål för 2015-2017 är att föräldrarollen ska stärkas. Barn- och
ungdomsnämnden anser att nära samverkan med vårdnadshavare är en
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
6 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
förutsättning för optimalt lärande och utveckling. Mätetalet till målet är antal
föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde.
Nämnden har även beslutade prioriteringar där Ökade livschanser för unga är en
prioritering. Inom prioriteringen har projektet ”skolan mitt i byn” startats under
2014 på Andersberg. Projektet syftar till att skolorna, främst på Andersberg och
Östergård, ska bli en naturlig mötesplats för barn och föräldrar, även efter skoltid.
Detta för att stärka banden mellan skolan och närområdet. ”Föräldrastödinterkulturellt perspektiv” och ”Stärk föräldrarollen på Andersberg” är två andra
projekt som syftar till att utveckla arbetet med föräldrastöd.
Socialnämnden, verksamhetsplan 2015-2017
Inom målområdet barn och utbildning har socialnämnden beslutat om följande
mål:
Målet socialtjänstens samarbetspartner för barn i förskoleåldern ska få god
information och konsultation. Mätetalen för målet är:
Antal informationsträffar med förskola. Målvärde 2015, 12st
Antal konsultationer. Målvärde 2015, 400 st.
Informationssatsningen gällande socialtjänstens arbete är främst riktad mot
skola/förskola och BVC. Det finns en inrättad konsultationstelefon dit förskolor och
skolor kan ringa för att rådgöra med en socialsekreterare.
Målet samordnad individuell planering (SIP) för barn i förskoleåldern ska öka.
I de ärenden där det finns behov av samordnade insatser från flera
huvudmän ska ett SIP-protokoll upprättas, om den enskilde samtycker.
En SIP är ett verktyg för samverkan och samordning. Det är ett dokument som
beskriver vilka insatser berörd socialtjänst respektive hälso- och sjukvårdsgivare
planerar för en enskild, hur insatserna ska samordnas och hur ansvaret mellan
huvudmän ska fördelas. Förutom socialtjänsten kan kommunala aktörer som skola,
socialpsykiatri, elevhälsa och verksamheter inom LSS vara aktörer i en SIP.
Målet Utvecklad samverkan på ledningsnivå mellan socialtjänst, förskola/skola
ska initieras.
Barn- och Ungdomsavdelningen (inom socialförvaltningen) ska initiera
samverkan på ledningsnivå mellan socialtjänst, förskola/skola och Region
Halland.
Länsövergripande avtal
Avtalet ”Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar
med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver stöd
från samhället” är tecknat 2008 av kommunerna och Region Halland. Syftet med
avtalet är att med utgångspunkt från gällande lagstiftning, de förordningar och
reglementen som reglerar parternas ansvar för insatser och samverkan tydliggöra
respektive huvudmans ansvarsområde och former för samverkan.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
7 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
I avtalet står att det i varje kommun ska finnas en samordningsgrupp med
verksamhetsansvariga chefer från kommunen och regionen. Samordningsgruppen
ska ha ett gemensamt ansvar för den strategiska planeringen för att samordning av
verksamheter och insatser ska ske. Vidare ska gruppen ansvara för att samverkan
utvecklas och att en årlig utvärdering görs.
Styrning av samverkan
Barn- och ungdomsnämnden
Rektorer
Enligt de intervjuade finns det ingen styrning eller ledning som anger hur
samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ska
bedrivas. Det saknas systematik och struktur för regelbundet utbyte mellan
förvaltningarna och det finns ingen utarbetad gemensam handlingsplan. Det finns
förhoppningar om ökad samverkan från ledningens sida men det finns inga
övergripande strukturer, riktlinjer eller tydliga målsättningar för att utveckla en
operativ samverkan.
Förskolechefer
Vad gäller samverkan på operativ nivå finns ett exempel som har initierats inom
område centrum. Ett nätverk med personal och ledning från förskolor och
socialförvaltningen har etablerats och träffas 2-3 gånger per termin. Syftet med
nätverket är att åskådliggöra de olika verksamheternas ansvarsområden,
samverkansmöjligheter och gemensamt lyfta hur de ska hantera olika
avidentifierade ”Case”.
Kärnhuset
Det finns, enligt de intervjuade, inga styrande mål, styrdokument eller
handlingsplaner som syftar till att stödja samverkan mellan förvaltningarna. De
intervjuade känner till fullmäktiges mål men upplever dem inte som styrande. De
anser vidare att ledningen på ett bättre sätt bör arbeta för en styrning som ökar
samverkan, idag finns inget stöd från ledningen i samverkansarbetet.
Det länsövergripande avtalet som tecknades av Region Halland (dåvarande
landsting) och kommunerna i Hallands län 2008 följs inte enligt uppgift. Det är
osäkert om det i dagsläget finns en samordningsgrupp kvar, där Socialförvaltningen
är sammankallande.
De intervjuade anger att det finns en samverkan på operativ nivå i enskilda
ärenden, men samverkan är inte systematiserad utan genomförs när behov uppstår.
Vid enskilda ärenden (orosanmälan) genomförs nätverksträffar på initiativ från
socialtjänsten. Det finns en vilja att öka samverkan men upplevs som svårarbetat
när det inte finns en bra struktur för samverkan på ledningsnivå.
De intervjuade menar att personalomsättning på barn- och ungdomsenheten inom
socialtjänsten har gjort att det är svårt att uppnå en uppbyggd, strukturerad
samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Idag bygger samverkan på person
och inte funktion vilket leder till ett kortsiktigt arbete.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
8 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Några av de intervjuade anser att det finns ett behov av att lära känna varandras
verksamheter bättre. Exempelvis kontaktar socialförvaltningen oftast pedagoger vid
orosanmälningar och inte kuratorer eller sjuksköterskor, som har de flesta och
oftast enda kontakten med eleverna. Några av de intervjuade tycker att kunskapen
om varandras verksamheter idag är bättre. Det är lättare att få tag på
socialsekreterare och frågan kring sekretess har blivit bättre då rådgivning görs
avidentifierat.
Socialnämnden
Enligt de intervjuade finns det politiska mål som handlar om samverkan, men det
beskrivs att det inte är enkelt att utforma samverkan. Socialförvaltningen har
genomfört informationsträffar och konsultation avseende anmälningsskyldighet
samt SIP (samordnad individuell planering) i förskolan. De har en riktad
konsultations verksamhet mot bland annat skolans verksamheter.
Med början från 2015 pågår ett arbete med att bygga upp en struktur för
samverkan. Inom denna struktur hanteras frågor som rör det övergripande och
systematiska arbetet med samverkan. Strukturen anges vara ändamålsenlig, även
om det kommer att ta tid innan samverkan påverkas längre ut i förvaltningarnas
verksamheter.
Workshop
Enligt diskussionerna under workshopen framkom att verksamheterna i grunden
har olika uppdrag. Medan förskolan och grundskolan i sitt uppdrag har ansvar för
samtliga barn och elever har socialtjänsten i sitt uppdrag ansvar för de barn och
elever som är sköra och har behov av stöd.
Socialnämnden har gett uppdrag till förvaltningen att utveckla det förebyggande
arbetet, medan motsvarande uppdrag inte finns inom barn- och ungdomsnämnden.
När det gäller samverkan mellan förvaltningar framkom tydligt att det saknas en
mer konkret styrning där det framgår var ansvar för samverkan finns och vilka
former som ska stödja samverkan. Ofta blir det upp till den enskilde tjänstemannen
att själv söka kontakt med eller hitta former för samverkan. Rektorer och
förskolechefer vet inte om de själva ska vara drivande eller inte för att samverkan
ska skapas. Det finns en osäkerhet om förväntningar och som resulterar i att
variationerna i samverkan inom kommunen är stor. Särskilt är skillnaderna
uppenbara när det gäller det förebyggande arbetet och samverkan i detta.
Socialtjänstens förebyggande arbete riktas främst till områden i kommunen där den
psykiska ohälsan är större och där anmälningarna till socialtjänsten är
förhållandevis fler. Analyserna bygger på kommunens egen statistik och material
från Region Halland. Även om detta kan försvaras på ett generellt plan finns det
behov inom andra geografiska områden i kommunen som inte nås av de riktade
resurserna i samma utsträckning. Socialförvaltningen har inlett ett arbete med att
se över kriterierna för resursfördelningen.
Det anses angeläget att utveckla styrningen och förbättra samverkan eftersom alla
sannolikt kommer att få möta större behov av insatser framåt.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
9 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Arbetsformerna för samverkan
Vid intervjuerna har olika arbetsformer beskrivits där samverkan finns. I
sammanställningen nedan redogörs för det vi noterat:
Ungbo – ungdomar som beviljats boende genom socialförvaltningen och har
ekonomiskt bistånd. Det finns en tät kontakt med skolan (gymnasieskolan).
Multisystematisk familjeterapi – vänder sig till ungdomar, familjen,
kompisar och samhället.
NOVA – psykisk ohälsa hos föräldrar (missbruk, våld), sker i samverkan
med vuxenpsykiatrin. Genomförs utan beslut om bistånd och betraktas som
förebyggande arbete.
Skilda världar – gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar och
vänder sig till barn i åldern 7-12 år.
SAMSAS - Genom samverkan åstadkomma förändringar för barn och
ungdomars bästa. Projektet jobbar med ett förebyggande helhetstänk där
insatser görs på tre nivåer, familjeverkstan, socialrådgivning och
elevcoachverksamhet.
Komet (-12 år) och U-Komet (13 år -) – Är en kommunikationsmetod som
riktar sig till föräldrar och lärare för ett fördjupat föräldrastöd.
Familjeverkstan – En samverkan där skolan är ansvarig och
socialförvaltningen kompletterar med föräldrastöd. Familjeverkstan är en
metod/filmmaterial som är framtaget för att användas i studiecirklar för
föräldrar. Materialet har tagits fram på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut
i syfte att öka tillgängligheten på föräldrautbildning. Syftet med
Familjeverkstan är att förbättra relationerna och samspelet i familjen.
PALLA – föräldrastöd genom tonårsföräldrar som samtalar med andra
föräldrar om att stödja och vägleda sin tonåring in i vuxenlivet och de
prövningar, t ex. grupptryck, alkohol och studieval, som unga och vuxna
möter på vägen.
Stadsskolan mitt i byn – projekt som innebär samverkan mellan barn- och
ungdomsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Teknik- och
fritidsförvaltningen och Socialförvaltningen. Projektets fokusområden är
flitigt skolarbete, engagerade föräldrar, motiverade lärare, en aktiv fritid och
skapande av framtidsplaner.
Barn och ungdomsförvaltningen
Rektorer och förskolechefer
Orosanmälningar genomförs enligt interna rutiner och rutinen för anmälningsplikt.
Den interna processen på skolan omfattar elevhälsans personal samt en
förhandsanmälan till föräldrarna om att skolan kommer att skicka en orosanmälan
till socialförvaltningen. Rektor gör skolans anmälan till socialtjänsten då personalen
på skolan kan uppleva att relationen till föräldrarna försämras om de själva gör
anmälan. Det finns ingen tydlig kontaktperson för rektorer och förskolechefer utan
en generell adress alternativt socialtjänstens jourtelefon. Rektorer och
förskolechefen kan därmed ha kontakt med olika handläggare.
Några av de intervjuade anser att det inte finns tydliga riktlinjer för hur en anmälan
ska utformas eller vad den ska innehålla. Samtlig personal kan ringa jourtelefonen
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
10 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
för vägledning om det finns osäkerheter kring att anmäla eller inte. Vidare anser de
intervjuade att samverkan och kommunikation mellan socialförvaltningen, barnoch ungdomsförvaltningen och barn- och ungdomspsykiatrin har brister. Enligt de
intervjuade saknas generellt ett helhetsperspektiv och ett utvecklat samarbete för
barnens och familjernas bästa.
Förskolorna har bjudit in personal från socialtjänsten för att informera om
anmälningsförfarandet och hur de arbetar. Inom ramen för vissa ärenden finns det
ett utbyte där förskolechefen träffar representanter för socialtjänsten. Det finns
ingen uppbyggd relation med någon person på socialförvaltningen och
förskolechefer anser att de får lite återkoppling på anmälningarna till socialtjänsten.
Enligt det intervjuade har personal från socialtjänsten besökt skolornas APT för att
informera skolans personal hur en anmälan går till, när det ska anmälas samt vad
socialtjänsten gör. Några av de intervjuade anser att återkopplingen från
socialförvaltningen är bristfällig och att sekretessen utgör ett hinder.
Efter anmälan fortsätter skolan sina insatser för barnet/eleven inom ramen för sin
verksamhet. Det sker generellt inget samarbete med socialförvaltningen i detta
arbete. Samarbetet kan uppstå vid några fåtal tillfällen inom ramen för de
nätverksträffar som genomförs. Nätverken skapas vid allvarliga långsiktiga ärenden
och initiativ tas från socialförvaltningen.
Kärnhuset
Enligt de intervjuade fungerar samverkan bra med Region Halland avseende det
medicinska ansvaret medan samverkan med socialförvaltningen fungerar mindre
bra. Det finns inga strukturerade arbetsformer för samverkan, mycket sker på
individnivå och i specifika ärenden.
Det kan enligt intervjuer vara svårt att göra en orosanmälan. Det finns möjlighet att
rådgöra med handläggare på socialförvaltningen innan anmälan. Personal på
Kärnhuset informerar skolorna om förfarandet och finns tillhand som stöd. Dock
återrapporterar socialförvaltningen inte alltid resultatet av orosanmälan, om
anmälan leder till en utredning eller inte. De intervjuade anser att handläggarna på
socialförvaltningen i större grad bör rådfråga personal på skolan om anmälan
kommer från annan instans.
Samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass och mellan grundskolor
anses inte fungera. Sekretess kan vara en del av svårigheten men övergången kan bli
bättre. Journaler överlämnas men ingen muntlig överlämning sker.
Överlämningarna bör vara tydligare så att barnet syns och inte faller mellan
stolarna.
En gång per termin träffas BVC, Kvinnohälsovården, förskola, skola, tandvården,
barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten (inte alltid medverkande).
Träffarna syftar till att alla orienterar sig om varandras verksamheter.
Socialförvaltningen
Inom barn- och ungdomsavdelningen finns en mottagningsenhet, tre
utredningsenheter, en enhet för förebyggande insatser inklusive familjerådgivning,
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
11 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
en behandlingsenhet för barn upp till 12 år, en behandlingsenhet för 13 år och uppåt
samt en enhet för familjerätt.
I en styrgrupp för barn och unga ingår representanter för barn- och
ungdomsförvaltningen, utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen samt
socialförvaltningen. Gruppens uppgift är att säkerställa resurser och styra insatser
för att det konkreta arbetet för barn och ungas hälsa genomförs tillsammans. Under
den gemensamma styrgruppen finns en beredningsgrupp vars uppgift är att göra
kartläggningar, identifiera fokusområden och förbättringsområden, sprida goda
idéer samt utforma uppföljningsrutiner. Också i beredningsgruppen ingår
tjänstemän från förvaltningarna.
Enligt intervjuerna finns det en vilja att delta i samverkan och det finns en positiv
stämning i diskussionerna även om det är allmänt svårt för deltagarna att avsätta
tid för träffarna. Tanken är att alla ska involveras, vilket även omfattar Region
Halland, Kultur och fritidsförvaltningen och eventuellt Fastighetskontoret. I
samverkan är utgångspunkten funktion och inte person.
Enligt intervjuerna har samverkan blivit bättre sedan mottagningsenheten
etablerades, det är lättare att nå socialförvaltningen tidigare i processen och
tryggheten i att anmäla har stärkts. Vidare bjuder socialförvaltningen in ledare och
personal inom förskolan och skolan till informationsträffar en gång i månaden.
Informationen har lett till förståelse och förankring av socialförvaltningens
arbetssätt. Vidare finns en jourtelefon där råd kan lämnas till förskolepersonal,
lärare och rektorer.
Enligt intervjuer får de göra en anmälan om återkoppling ifall de begär det. Det
händer att rektor skriver anmälan och då återkopplar handläggaren till rektor.
Socialförvaltningen vill ha skriftliga anmälningar så att de som anmäler ska kunna
stå för sin anmälan.
Personalbyten leder alltid till ett avbräck i samverkan, vilket gör det angeläget med
ett uppbyggt system för samverkan.
Workshop
Idag finns ingen enhetlig struktur för samverkan mellan förvaltningarna som berör
den operativa nivån inom förskola och skola. Under workshopen påtalades vikten
av att kunna ha direkta kontakter mellan förskolan och skolan å ena sidan och
socialtjänsten å den andra.
Grunden för att bygga ett väl fungerande samarbete bygger på att det finns kunskap
om varandras förutsättningar, kompetenser och verksamheter. Så är inte fallet idag
och det finns heller ingen tradition i Halmstads kommun att lösa frågor i
samverkan. Vidare finns skolor som inte känner till under vilka förutsättningar de
ska göra anmälan, på vilket sätt de kan involvera socialtjänsten i det förebyggande
arbetet eller vilket stöd socialtjänsten kan ge. En konsekvens av bristen i samverkan
är att en skola kan ta på sig ansvar och ett arbete med barn och elever som i själva
verket hör hemma inom socialtjänsten.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
12 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
En fungerande samverkan bör vara regelbunden under hela året. Det är inte
tillräckligt med enstaka och sporadiska möten på chefsnivå. Om samverkan ska vara
stabil under längre tid är det viktigt att de som direkt berörs av samverkan i
verksamheterna ingår och får medverka i att utforma den. Kuratorerna i skolan
utgör ofta en brygga mellan skolan och socialtjänsten. Dessa kan få i uppdrag att ha
en central roll i samverkan.
Förebyggande insatser och insatser för tidig
upptäckt
Barn och ungdomsnämnden
Rektorer och förskolechefer
Enligt de intervjuade arbetar verksamheterna var för sig med förebyggande och
tidiga insatser. De förebyggande insatserna som sker inom ramen för skolans
verksamheter har primärt fokus på de pedagogiska frågorna och barnens eller
elevernas lärande. Vid oro eller misstanke om problem i hemmen sker en anmälan
till socialförvaltningen. Elevärenden lyfts till elevhälsoteamet där rektor och
elevhälsan hanterar ärendet och beslutar om eventuella anmälningar till
socialförvaltningen. Det förekommer generellt inget systematiskt och gemensamt
förebyggande arbete.
Skolan har ett stort ansvar för att identifiera barn och familjer som kan behöva stöd
från socialtjänsten. På skolan finns ett elevhälsoteam som kan lyfta både
inlärningsproblematik och elevernas sociala situationer. Lärare som är oroliga lyfter
i första hand frågorna till teamen. Akuta frågor som lyfts går direkt till rektor. Inom
ramen för arbetsplatsträffar (APT) har socialtjänsten varit på plats och informerat
om anmälningar och sitt arbete.
Även om det tidigt upptäcks att barnet har behov av stöd kan det vara svårt att veta
vad och hur verksamheten ska agera. Lärarna upplever att de inte alltid har de rätta
verktygen för att hjälpa till.
Förskolecheferna i område Nygård har valt att avsätta även tidiga insatser som
medarbetarmål för all personal. Inom den målsättningen har det genomförts
aktiviteter för att utbilda personalen i att agera tidigt och genomföra tidiga insatser.
Numera finns en specialpedagog i förskolan och de har utvecklat systematik och
rutiner för att arbeta förebyggande. I arbetet har representanter från socialtjänsten
varit delaktiga, dels genom nätverkskontakterna och dels som föreläsare och för att
informera om vad socialtjänsten gör.
Andra förskolechefer har arbetat med personalen i syfte att se socialförvaltningens
personal, kompetens och olika projekt som en möjlighet till stöd och råd. Förskolan
har vid några tillfällen informerat föräldrar om de stödmöjligheter som
socialförvaltningen erbjuder. Vidare anser förskolechefer att deras ansvar är att
stödja och hjälpa barnen. Det förekommer inte något samarbete med
socialförvaltningen i detta arbete.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
13 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Kärnhuset
Det är upp till varje förskola och skola att arbeta med förebyggande arbete. Till sin
hjälp finns skolhälsoteam och elevhälsoteam. Det finns inget specifikt uppdrag som
Kärnhuset arbetar efter, utan stödjer verksamheterna att nå sina uppdrag.
Elevhälsan ska vara likvärdig oavsett vart barnet är placerat, vilket inte är fallet i
Halmstads kommun. Det är avhängigt vart barnet är placerat vilken resurs det får.
På grund av anmärkningar från skolinspektionen samt olika revisionsrapporter
arbetar kommunen tydligare med dessa frågor. Ett led i arbetet är den
omorganisation som genomförts inom barn- och ungdomsförvaltningen.
Kärnhuset jobbar med föräldrautbildningar, vilka främst är riktade till Öster och
Oskarström. I dessa utbildningar samverkar inte Kärnhuset med
socialförvaltningen. Kärnhuset samverkar med bland annat Trygga Halmstad och
Polisen. För närvarande fokuseras insatserna på språk-, läs- och skrivsvårigheter
och i de fall där tidig upptäckt görs.
Det förebyggande arbetet kan utvecklas genom satsningar i utsatta områden.
Arbetet och samverkan för utsatta barn har förbättrat utsikterna för barnen och
deras familjer. Samverkan med socialförvaltningen kring ensamkommande
flyktingbarn fungerar bra. Det finns ett stort arbete kring dessa barnen som borde
gå att applicera vid samverkan om barn i behov av särskilt stöd.
Ett initiativ till förebyggande arbete är ”Sommarkul” som är en sommarverksamhet
för barn i åldern 7-12 år på Andersberg. Det är en viktig aktivitet för området och
för de barn som bor där.
Det förebyggande samverkansprojektet, Bryggan, är ett arbete i Andersberg där
HFAB, Vårdcentralen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Polismyndighet och skola
ingår. Socialförvaltningen deltar inte. Projektet har bl.a. lett till aktiviteter som
simskola, sommarkul, grannar emellan, värdfamiljen osv.
Socialnämnden
Ansvar för det förebyggande arbetet finns inom Förebyggandenheten som även har
ansvar för föräldrastödsverksamheten. Enheten startade 1 januari 2015 och idag
arbetar 12 personer där. Socialförvaltningen vill att förskolan och skolan ska vara
mer delaktiga i denna verksamhet. Avsikten framåt är att kunna utveckla
arbetsformer där arbetet sker mer i grupp, i klasser eller i föräldragrupper.
För det förebyggande arbetet har fyra områden valts ut utifrån indikatorer som har
låga värden, sociala aspekter och hälsoaspekter. Områdena är Andersberg, Vallås,
Linehed och Oskarström. De som ingår i samverkan är socialförvaltningen, barnoch ungdomsförvaltningen, utbildning- och arbetslivsförvaltningen, BVC,
räddningstjänst och utvecklingsledare från stadskontoret.
Följande former för förebyggande och tidiga insatser finns:
Träff med verksamhetschef BVC, skolledare och förskolechefer
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
14 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Workshop där barn- och ungdomsavdelningen var med och diskuterade
former för det förebyggande arbetet. Vidare information om verksamheten
inom enheten.
Styrgrupp barn och unga med förvaltningschefer. Syftet är att samverkan
ska bli beständig och inte ett projekt.
Workshop på Andersberg. Passar in i deras projekt ”skolan mitt i byn”.
Kommer att fortsätta med de övriga tre områdena.
Socialtjänstens ambition är att hjälpa barn i hemmet för att undvika placeringar i
familjehem eller institution. Socialtjänsten vill vara med i föräldrautbildning och i
arbetet med föräldrastöd. Motsvarande insatser förekommer även som bistånd
inom behandlingsverksamheten. Tanken är att utveckla föräldrastöd, som inte är
behandling, i gruppform och under förskoletiden. Enligt intervju kan
socialförvaltningen medverka på föräldramöten, klassaktiviteter, fältverksamhet.
Enhetschef ska ta emot beställningar från skolan och avgöra om en förebyggande
utbildning ska genomföras. Beredningsgruppen, under styrgruppen barn och unga,
ska göra en kartläggning av processen och ta fram förslag på hur det ska gå till.
Vad gäller sekretess jobbar socialförvaltningen medvetet med brukarmedverkan, till
exempel i nätverksutredningar. De frågar klienten om tillåtelse att bryta
sekretessen. Om socialtjänsten använder argument om sekretess är det oftast en
fråga om att hantera stress, att slippa inhämta medgivande. Socialtjänsten
kontaktar skolan för att erbjuda återkoppling och försöker luckra upp hinder om
sekretess och återkoppling i den nya modellen för det förebyggande arbetet.
Workshop
Under workshopen framkom att det inte är klarlagt vad som i praktiken menas med
förebyggande arbete och tidiga insatser. Framförallt finns det ingen gemensam
definition av begreppen. Att definiera och vara överens om begreppen är avgörande
för att kunna komma vidare i diskussionerna om vad förskola, skola och socialtjänst
ska samverka om och hur samverkan lämpligast bör utformas.
Inom grundskolan finns resurser inom elevhälsan, bland annat kuratorer, som kan
utveckla ett närmare samarbete med socialtjänsten. Inom förskolan finns inga
motsvarande resurser. I Halmstads kommun finns heller inga familjecentraler1.
Sammantaget gör detta att samverkan i det förebyggande arbetet i tidiga åldrar är
begränsat och, för förskolan och socialtjänsten, är svår att bygga upp. Stora delar
hamnar då inom förskolechefernas ansvar och som då ska sättas i relation med
andra ansvar.
Socialtjänsten har kompetens att svara för stöd till föräldrar, bland annat kommer
socialtjänsten att se över kommunens hemsida för att föräldrar lättare ska kunna nå
socialtjänsten. Barn- och ungdomsförvaltingen har arenor och kontaktvägar till
föräldrar, vilket gör att det finns möjligheter att samverka för att bättre nå föräldrar
med tidiga och uppsökande insatser.
En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande
samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral innehåller mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola
och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.
1
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
15 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
En anledning till att socialförvaltningen bildade en enhet för uppsökande arbete är
det varje år kom in fler anmälningar under sommaren. En period då bland annat
skola och fritids inte har någon verksamhet. Under våren 2015 genomfördes en
informationsinsats för att informera om enheten för förebyggande insatser. Under
hösten kommer ett nytt informationstillfälle att genomföras.
Uppföljning och rapportering
Barn och ungdomsnämnden
Rektor känner inte till att det sker någon uppföljning av samverkan eller antal
anmälningar från skolan. Möjligen sker viss uppföljning inom ramen för elevens
åtgärdsprogram, för de pedagogiska delarna om det berör hemmiljön.
Förskolecheferna i område Nygård har valt att avsätta även tidiga insatser som
medarbetarmål för all personal. Politiska mål för tidiga insatser följs upp.
Enligt Kärnhuset finns det ingen systematisk uppföljning av samverkan. Dock
förekommer det statistik över antal anmälningar. Återrapportering har skett från
Kärnhuset till nämnden.
Eftersom det inte finns någon sytematisk uppföljning av samverkan finns det inte
heller några åtgärder som följd av uppföljningen. Statistiken över antalet
anmälningar har resulterat i information till förskolorna om anmälningsplikten.
Viss uppföljning av tidiga insatser har gjorts men det har inte lett till fortsatta
åtgärder.
Förhoppningen med den nya organisationen är att detta ska bli bättre.
Socialnämnden
Socialnämnden kommer att få information om modellen för det förebyggande
arbetet. Allmänt sett är nämnden intresserad av samverkan och vill veta mer om
utfallet av samverkan. Uppföljningar görs i delårsrapport 1 och 2 och
sammanställningar anmäls till nämnden.
De intervjuade känner inte till om någon uppföljning har genomförts som avser
barn i behov av särskilt stöd.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
16 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Revisionell bedömning
Svar på revisionsfrågan
Vi bedömer att samverkan mellan socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden
inte är helt ändamålsenlig.
Vi bygger vårt svar på att styrningen är bristfällig samt att förebyggande insatser
och insatser för tidig upptäckt inte är systematiska och inte hanteras gemensamt av
förvaltningarna.
Vi konsterar samtidigt att behovet av samverkan är tydligt, att det finns en vilja att
samverka och att det förekommer gemensamma initiativ för att förbättra
samverkan. Vid granskningstillfället pågår ett arbete med att utveckla samverkan på
övergripande nivå.
Vi lämnar följande kommentarer kring respektive kontrollområde i granskningen.
Styrningen av samverkan
Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt mellan nämnderna. Uppdragen för
socialnämndens verksamhet och för barn- och ungdomsnämndens verksamhet är
olika. Vidare skiljer sig organisation och kompetenser mm åt.
Vi konstatera att styrningen av samverkan är bristfällig. I de enskilda ärendena på
operativ nivå finns det exempel på en fungerande samverkan. Inom
socialförvaltningen har initiativ tagits till styrgrupp för barn och unga där
samverkan om barn i behov av särskilt stöd ingår. På lednings- eller mer
övergripande nivå har en organiserad samverkan eller gemensamma diskussioner
om utformning av samverkan inletts. Inom denna samverkansstruktur medverkar
från sommaren 2015 socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt
utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Vidare konstaterar vi att samverkan när det gäller det förebyggande arbetet och
tidiga insatser inte är utvecklad. Grundläggande frågor som vad som avses med
detta och vad som ingår har inte diskuterats.
Vi noterar vidare att det inom barn- och ungdomsförvaltningen finns uttalade
avsikter med att förbättra samverkan med socialförvaltningen. Eftersom detta inte
har åtföljts av mer preciserade förväntningar från ledningshåll finns det en
osäkerhet kring vem som har ansvar och vem som borde ta initiativ till att
organisera samverkan.
Enligt vår bedömning bör en väl fungerande samverkan i verksamheten stödjas av
en gemensam styrning av denna samverkan. Vi kan konstatera att varken ansvar
eller strukturerade former för samverkan är gemensam eller tillräcklig vid
granskningstillfället.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
17 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Arbetsformerna för samverkan
Sammanställningen av samverkansprojekt visar att det förekommer samverkan på
operativ nivå. I stort sett fungerar också samordningen mellan förvaltningarna i
enskilda ärenden. Vi noterar också att initiativ tas för att informera varandra om
sina verksamheter, om hur anmälan går till och vilka rutiner som finns. Denna
information är inte systematisk utan bygger på initiativ från enskilda personer.
Socialnämnden har i sin verksamhetsplan angett att 12 informationsträffar ska
genomföras per år. Syftet med dessa är att öka kunskaperna inom förskolor och
skolor om de möjligheter och hinder som lagstiftningen ger socialtjänsten.
Under workshopen framkom det tydligt att bristen på kunskaperna om varandra
försvårar att samverkan kan utvecklas mer än den nivå den har idag. Det framkom
också att förvaltningarna inte bär på någon tradition att samverka.
En styrgrupp för barn och unga har bildats på initiativ från socialförvaltningen.
Med bildandet av denna, finns förutsättningar att tillgodose behovet av samverkan
på en mer övergripande och strukturell nivå som de intervjuade efterlyser. Exempel
på gemensamma frågor som kan hanteras i styrgruppen är kunskaper om varandra,
informationssystem, rutiner för anmälan, grunder för resursfördelning, former av
samverkan och samordningen av stödinsatser.
Förebyggande insatser och insatser för tidig
upptäckt
Vi har noterat att förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt inte är
systematiska och inte hanteras gemensamt av förvaltningarna. Det är inte klarlagt
hos alla vad begreppen förebyggande respektive tidigare insatser står för och vad de
motsvarar i verksamheterna.
Som granskningen visar finns det exempel på ett målinriktat förebyggande och
tidiga arbeten inom förskolan. Den nyligen bildade enheten för förebyggande
insatser innebär från socialtjänstens sida en uttalad avsikt att utveckla samverkan i
mer förebyggande riktning.
Vi noterar att de intervjuade framhåller behovet av att stödja föräldrar vilket öppnar
för samverkan i olika former av stöd till föräldrar. Inom grundskolan utgör
elevhälsan en resurs för verksamheten och där barn i behov kan fångas upp. Inom
förskolan finns inte motsvarande resurs, vilket gör att förutsättningar för
samverkan mellan förskolan och socialtjänsten skiljer sig från grundskolan. Enligt
vår bedömning bör dessa skillnader i förutsättningar beaktas särskilt om Halmstads
kommuns mål med samordnade sociala insatser redan i förskolan ska nås.
Socialförvaltningen utgår idag från uppgifter om bland annat psykisk ohälsa och
antal anmälningar för att rikta resurser till vissa områden i kommunen. Under vår
workshop framkom att valet av kriterier i många fall kan vara för generella för att
nå barn i behov av stöd inom andra områden i kommunen. Socialförvaltningen har
initierat ett arbete med att se över kriterierna för resursfördelning. Enligt vår
bedömning kan samverkan utvecklas genom att valet av kriterier och diskussioner
om resursfördelningen sker gemensamt.
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
18 av 19
Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd
Uppföljning och rapportering
Vi bedömer att det inte sker någon systematisk uppföljning som avser samverkan
för barn i behov av särskilt stöd. De mål som framgår av planeringsdirektiven avser
antalet anmälningar inom förskolan.
Eftersom det inte förekommer någon uppföljning av samverkan finns det inte heller
underlag som på ett systematiskt sätt kan ligga till grund för att utveckla
samverkan.
Inom ramen för den nya enheten för förebyggande arbete inom socialförvaltningen
och bildandet av styrgrupp för barn och unga finns andra förutsättningar att följa
upp samverkan mellan förvaltningarna.
2015-10-20
Bo Thörn
Carl-Magnus Stenehav
Projektledare
Uppdragsledare
Oktober 2015
Halmstads kommun
PwC
19 av 19
