Metodik för alla stilar - olika vägar till samma mål!
______________________________________________________________________________________________
Vi alla vet att man väljer väg till
en bestämd destination utifrån
var man befinner sig i förhållande till målet. Vi vet också att
man väljer färdsätt utifrån vad
som passar en bäst. En del föredrar bilen, andra tåget och
några vill helst cykla. Det spelar
ingen roll vilken väg vi tar och
det spelar ingen roll vilket färdsätt vi väljer – när vi ändå kommer fram till målet. Det är samma sak med inlärning. Olika arbetsmetoder leder till samma
mål.
Hjärnor är som fingeravtryck!
Att våra hjärnor är lika unika för oss som
våra fingeravtryck är inget nytt, men att
alla människor också lär sig på olika sätt
och har olika krav på sin inlärningsmiljö
tycks vara svårare för oss att acceptera.
Den senaste tidens hjärnforskning hävdar dock att lika unik som vår hjärna och
våra fingeravtryck är - är också vår inlärningsstil (Dunn & Dunn 1999).
Internationell forskning
Dessa tankar kring lärande och pedagogik, är utvecklade utifrån grunderna om
inlärningsstilar samt de rådande rönen
inom hjärnbaserad forskning. Inspiration
är framför allt
© Lena Boström & Ulrika Gidlund 2002
hämtat ifrån professorerna Kenneth &
Rita Dunns omfattande internationella
forskning om inlärningsstilar
samt från forskning av Francis Crick och
Gerald Edelman (neurobiologi) Roger
Sperry och Michael Gazzaniga (hjärnforskning)
Forskningen inom inlärningsstilar och
neurobiologi hävdar att hjärnan är neurologiskt förprogrammerad att lära och
den lär sig effektivast när känslan, den
bästa bearbetningskanalen för informations och det starkaste sinnet aktiveras
(Dunn, Thies & Honingsfels 2001). Men
varje hjärna är unik i vad som är bäst
och vad som är starkast för just den vilket beror på dess unika uppsättning
arvsanlag och den unika miljö den utvecklats i.
De slutsatser som kan dras av detta är
att inlärning i skolan bör ske på det sätt
som hjärnan är bäst utformad att lära sig
på och att lärare och lärarstuderande är i
starkt behov av att få möjlighet att vidga
sina kunskaper inom forskningen om
inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande.
Engagera känslan!
Det första ledet i inlärningen sker via
känslorna – i själva verket styrs vi av det
limbiska systemet. För hjärnan är känslor viktigare än abstrakt resonemang
eftersom känslor är grunden för vad
hjärnan avgör är viktigt. Lärandets trelänkade kedja handlar om att det är
känslorna som styr uppmärksamheten
som i sin tur styr inlärningen och minnet
(Sylwester 1997). Om inlärningssituationen, miljön, personerna, materialet o.dyl
känns rätt för eleverna, har de bästa förutsättningen för att lyckas i lärandet.
Syfte med att engagera elevernas känslor är att underlätta inlärningen. Vi bör
stimulera elevernas hjärnor att lära sig
det de är neurologiskt förinställd på att
lära genom att basera undervisningen
på elevernas behov av att nå sociala,
ekonomiska, känslomässiga och fysiska
mål. Men kan vi inte få eleverna att känna lust och behov att lära sig det läroplanen erbjuder, kan vi i alla fall göra
inlärningstillfället roligt och därmed få
elevernas känslor öppna för lärande genom att utnyttja deras nyfikenhet och
nyhetsbehov samt att göra inlärningstillfället underhållande, lättsamt och intresseväckande.
Bearbeta på ditt bästa sätt!
När informationen kommer in i hjärnan
måste den bearbetas. Lärare och läromedel är av tradition analytiska, enligt
vårt förmenande, men de elever vi undervisar är till största delen holistiska
(Dunn & Dunn 1999), vilket för med sig
att inlärningen försvåras för dessa elever. För ett fåtal av oss vuxna kan informationen bearbetas både analytiskt och
holistiskt men för alla de andra bearbetas informationen antingen i den vänstra
hjärnhalvan (analytiskt, 28 % ) eller i den
högra (holistiskt, 55 %). De flesta barn
är holistiska men sättet att bearbeta information tycks förändras med åldern.
Vissa tycks bli mer och mer analytiska ju
längre de går i skola men majoriteten
förblir ändå holistiska.
© Lena Boström & Ulrika Gidlund 2002
När lärare presenterar nytt och svårt material, och planerar längre arbetsmoment
enbart på ett sätt, t ex analytiskt, uppstår
svårigheter för de elever med en hjärna
som vill och måste bearbeta informationen i den högra hjärnhalvan. För att alla
elever ska få samma möjligheter att lära
och lyckas är det viktigt att kunna presentera ny och svår information på ett
sätt som stimulerar både analytiska och
holistiska informationsbearbetare.
Sinnena – vår utsikt mot omvärlden
Våra sinnen är de enda fönster hjärnan
har mot den yttre världen och mot det
hon ska lära sig. Hjärnan är inte en del
av den yttre världen - den är fångad inuti
skallens mörker och tystnad. Det är sålunda genom våra sinnen vi tar in, processar och bibehåller ny och svår information och kunskap.
Våra hjärnors fönster mot den yttre världen och dess kunskap är högst individuellt utvecklade hos varje enskild hjärna
och inte lika användbara för alla. Synen
kan vara den bästa inlärningskanalen för
vissa hjärnor men kanske inte alls bra
för andra som uppfattar omvärlden och
lär sig bäst genom hörseln. Andra vill
experimentera och lära praktiskt och
ytterligare andra måste få uppleva med
kroppen och känslorna.
De inlärningsmetoder och inlärningsverktyg som används i skolan bör vara
utvecklade för att passa alla olika typer
av elever: visuella, auditiva, taktila och
kinestetiska. Eftersom de traditionella inlärningsmetoderna i skolan
främst är visuella och auditiva, bör
vi koncentrera oss på att finna metoder och inlärningsredskap som
passar det stora antalet taktila och
kinestetiska barn, men även stimulerar de visuella och auditiva eleverna.
I forskningen om inlärningsstilar
enligt The Dunn & Dunn Learning
Styles Model finns 21 olika faktorer
med hög grad av signifikans, men
att utgå ifrån sinnena ger förmodligen den största effekten för att förbättra eleverna lärande:
“ Perceptual preferences for remembering new and difficult information /…/ may be the most important aspect of learning style.
These preferences frequently either enable or prevent individuals
from achieving easily.”
(Dunn & Dunn 1999 s. 15)
Det bästa en lärare kan göra för att hjälpa eleverna att bli självständiga inlärare
är att visa dem hur de kan förvandla läroböcker till olika inlärningshjälpmedel
som hjälper dem att lära in på deras
eget unika sätt. Med rätt hjälp och vägledning kan de snart själva omvandla
läromedel till de inlärningsredskap som
bäst passar deras inlärningsstil.
Varför inlärningsstationer?
Att bygga på elevernas styrkor har två
fördelar - dels stärks lusten att lära när
det går lätt och bra för eleverna, och
dels är hjärnan så beskaffad att den lär
sig bäst när den får möta ny och svår
information genom det starkaste sinnet,
repetera genom det näst starkaste och
sedan tillämpa den nya kunskapen.
Inlärningsstationer betyder att eleverna
väljer att lära sig det nya och det svåra
genom sitt starkaste sinne och sedan
repetera genom det näst starkaste.
Samma faktainnehåll kan med andra ord
läras in på fyra olika sätt om man lägger
upp inlärningen i inlärningsstationer genom vilka eleverna själva får välja arbetssätt utifrån sin bästa inlärningskanal.
Inlärningsstationer ger oss även möjligheter att individualisera undervisningen.
Undervisningen sker på elevernas villkor
eftersom de alla arbetar alla med samma material och lär sig samma nya och
svåra information, men att de får lära sig
på sitt eget individuella sätt.
Varför multisensoriskt arbete?
Många elever har, med full förståelse,
en förmåga att göra allt för att slippa träna de färdigheter de har svårt för. När
de får välja arbetssätt väljer de det för
dem lättaste. Men skolans uppgift är
också att träna dem för livet och det yrkesmässiga livet. Att kunna lära genom
att lyssna och att läsa är färdigheter de
måste ha likväl som de behöver kunna
arbeta praktiskt och engagera sig känslomässigt.
Multisensorisk inlärning betyder att alla
elever arbetar med alla sinnen vilket för
med sig att de både får utnyttja sitt starkaste sinne och träna det eller de sinnen
© Lena Boström & Ulrika Gidlund 2002
som inte är starka. Eleverna tränas sålunda i de färdigheter de behöver för att
fungera och för att lyckas i livet utanför
skolan.
Metoder för alla stilar: flera starka
sinnen, yttre struktur eller grupper?
Inlärningsstilar handlar inte bara om att
arbeta utifrån sinnena, det finns också
många andra utgångspunkter. De elever
som har flera starka sinnen, inre motivation samt arbetar bäst med inre struktur
– för dem kan ett kontraktsprogram vara
en god lösning. Detta är en metod som
ger stor valfrihet för inlärning och redovisning (Dunn & Dunn 1992) samt en
hög grad av självständigt arbete.
För de elever som lär sig bäst med korta
sekvenser, stark struktur samt en holistisk utformning med självkorrigerande
övningar kan en programstege vara ett
alternativ (Boström 2000). För elever
som lär sig bäst i grupper finns många
spännande metoder (Boström Gidlund &
Öhlund 1999). Sist men inte minst, detta
är bara början – sedan gäller det för lärare att hitta ytterligare metodiska infallsvinklar beroende på nivå och perspektiv i läroprocessen.
Varför alternativa redovisningsformer?
Att ge eleverna möjlighet att redovisa sin
kunskap genom sitt starkaste sinne är
också ett sätt att individualisera undervisningen så att eleverna får visa sig
från sin bästa sida. Det går antingen att
lägga upp redovisningen i olika valbara
stationer eller att låta eleverna redovisa
multisensoriskt för att träna och stimulera alla sinnen.
© Lena Boström & Ulrika Gidlund 2002
Det viktigaste är dock att finna glädjen
och lusten i lärandet – och att få lyckas.
© Lena Boström & Ulrika Gidlund 2002
Referenser:
Boström Lena (1998). Från undervisning
till lärande, Brain Books
Boström, L. (2000). Spelar metoderna
någon roll? Om lärstilar och anpassad
metodik. Umeå Universitet: Institutionen
för pedagogik, D-uppsats, Rapport nr
13.
Boström L / Wallenberg H . (1997) Inlärning på elevernas villkor, Brain Books.
Boström, L., Gidlund, U. & Öhlund, B.:
(1999). Metoder för alla stilar. Brain Books.
Caine Geoffrey / Caine Renate. (1999)
Pedagogik vid det möjligas gräns, Brain
Books
Dunn, R,. &Dunn, K. (1992) Teaching
Secundary Students Through Their Individual Learning Styles, Allyn and Bacon
Dunn R, Dunn K, Treffinger D, (1995)
Alla barn är begåvade – på sitt sätt, Brain Books
Dunn, R.,& Dunn, K.(1999). The complete guide to the learning styles inservice
System. Boston: Allyn & Bacon.
Dunn, R., Thies, A.P. & Honingsfeld, A.
(2001) : Synthesis of the Dunn & Dunn
Learning Styles Model Reseach: Analysis from a Neuropsychological Perspektive. School of Education and Human
Service. St.John´s University. NY
Imsen Gunn, (1992) Elevens värld, Studentlitteratur
Jensen Eric, (1997) Hjärnbaserat
lärande, Brain Books
Sylwester Robert, (1997) En skola för
hjärnan: Brain Books
