Breddad rekrytering till och breddat deltagande i högskolan

2016-04-20
Breddad rekrytering till och
breddat deltagande i högskolan
En internationell utblick
Peter Barck-Holst
Utredare
Avdelningen för
analys, främjande
och tillträdesfrågor
Aktiviteter för breddad rekrytering
Internationella erfarenheter 1
1. Tidiga interventioner är viktiga. En kvantitativ, longitudinell, engelsk studie fann att
om studenter tänker på högskolestudier vid 14 års ålder så ökar det sannolikheten för
högskolestudier (Anderson och Micklewright, 2015)
2. Fritiden kan påverka. En amerikansk kvantitativ studie fann att medelklasselever ökat
sina fritidsaktiviteter sedan 70-talet och arbetarklassbarn minskat sina, och ett
samband mellan fritidsaktiviteter, högskolestudier och inkomster (Snellman m.fl.,
2015).
3. Projektform är problematiskt, målgruppskunskap nödvändigt. En engelsk
longitudinell utvärdering av flera högskolors arbete med breddad rekrytering fann att
projektform är en svaghet, och att framgång kräver kunskap om målgrupperna
(Foskett, 2002)
4. Aktiviteter riskerar att nå bara de elever från studieovana hem som redan bestämt
sig. En engelsk utvärdering av en sommarskola för breddad rekrytering fann att
aktiviteten bara nådde redan högt motiverade elever från studieovana hem (Byrom,
2009)
2016-04-20
Aktiviteter för breddad rekrytering
Internationella erfarenheter 2
5.
Regionala insatser kräver nyanserad kunskap för att nå studenter från
studieovana hem. En engelska statistisk studie fann att inte alla elever från
regioner med låg övergång kommer från studieovana hem och vice-versa (Harrison
och McCaig, 2015)
6.
Breda, långsiktiga, stegvisa, utvärderade insatser inom ramen för en strategi för
breddad rekrytering verkar fungera mycket väl. En australisk aktivitet för breddad
rekrytering följde 7000 elever under årskurs 7-10, beskrev årsvis vad högskolan är,
definierade elevernas styrkor, erbjöd studiebesök, samt studie- och
karriärplanering, vilket ökade studiemotivation hos samtliga deltagare (Fleming och
Grace, 2014). Reflexiv utvärdering är även en framgångsfaktor (Reed m.fl., 2015)
7.
Vanliga aktiviteter kan fungera även för konstnärliga högskolor. En australisk
konstnärlig högskola ökade studiemotivationen hos elever i ett fattigt område med
hjälp av studentambassadörer (Felton m.fl., 2015)
2016-04-20
Aktiviteter för breddad rekrytering
Internationella erfarenheter 3
8. Socialt kapital kan vara viktigt för konstnärliga högskolor. En engelsk utvärdering
fann att en bred ansats med studiebesök, portfolioworkshops, stöd med ansökningar,
intervjuträning och sommarskola hjälpte en medelklassdominerad konstnärlig
högskola att lyckas, särskilt viktigt var medvetenheten om elevernas sociala kapital
och interaktivitet (Hayton och Haste, 2015)
9. Socialt kapital kan påverka hur elever väljer högskola. En svensk fallstudie fann att
elever med högt socialt kapital valde högskolor med hög status av karriärskäl, elever
med lågt socialt kapital valde för att få jobb och bo nära (Beach och Puacha, 2014)
Har högskolan råd med breda insatser
som följer högskoleklasser i flera år?
JA
NEJ
2016-04-20
Breddad rekrytering och breddat deltagande
Etnicitet 1
1. Studie- och yrkesvägledare kan hindra eller möjliggöra ”förebilder”. En amerikansk
intervjustudie med framgångsrika kvinnor från studieovana hem med afroamerikansk
och latinamerikansk bakgrund beskrev att studievägledare kunde vara de första som
väckte tanken på högskolestudier men också aktivt avråda ifrån det, vilket kvinnorna
bemötte med att motbevisa dem (Portnoi och Kwong, 2015)
2. Varför fortsätter studenter med invandrade föräldrar från studieovana hem? Trycket
att lyckas i Sverige (Thunborg och Edström, 2013)
3. Är breddad rekrytering effektivt om assimilering till majoritetskulturen är målet? En
amerikansk forskningsöversikt hävdar att mentorskap för latinamerikanska kvinnor
bör ta hänsyn till deras kultur, både för studenter, lärare och professorer (Villasenor
m.fl. 2013)
4. Rädsla för diskriminering och etnisk homogenitet kan avskräcka från studier. En
engelsk forskningsöversikt för fram att rädsla för diskriminering och etniskt
homogena högskolor kan avskräcka studenter från etniska minoriteter (Voigt, 2005)
2016-04-20
Breddad rekrytering och breddat deltagande
Etnicitet 2
5. Studielån. En annan engelsk forskningsöversikt lyfter att muslimer kan ha svårt att
studera för att de inte får ta lån med ränta (Voigt, 2005).
6. Arbetslivskoppling kan vara viktigt. En australisk utvärdering av ett
mentorprogram för etniska grupper fann att utöver bredd, utvärdering och strategi
var samarbete med näringslivet viktigt (Reed med flera, 2015)
7. Högskolan omfamnar mångfald, men gör den mångfald? En engelsk
litteraturstudie fann att svarta kvinnor upplever sig isolerade, osynliggjorda och
övervakade, vare sig de var studenter eller professorer (Mirza, 2006).
8. Breddad rekrytering till själva högskolans ledning kan vara viktigt. Etnisk mångfald
i högskolans ledning påverkar genomströmning av etniska minoriteter positivt
(Fincher m.fl., 2010)
2016-04-20
Breddad rekrytering och breddat deltagande
Nationella minoriteter & ursprungsbefolkning
1. Nationella minoriteter behöver lokaliseras geografisk. En australisk studie med
enkäter, fokusgrupper och intervjuer fann att dolt bland regioner med låg övergång
fanns även Australiens ursprungsbefolkning aboriginerna (Alston och Kent, 2013)
2. Ta reda på vad nationella minoriteter behöver. En australisk studie fann att
aboriginer påverkas mer om breddat deltagande brister, vilket kan bero på krav på att
sätta familj i första hand (Asmar och Radloff, 2015)
3. Specialdesignade kurser kan vara viktiga. En amerikansk studie fann att kurser
framtagna för den amerikanska ursprungsbefolkningen ökade genomströmning,
stamidentitet och akademisk prestation (Mosley-Howard m.fl., 2016)
Vad betyder det här för breddad
rekrytering och breddat deltagande för
de svenska nationella minoriteterna?
2016-04-20
Breddat deltagande
Internationella erfarenheter 1
1. Första terminen är viktig för retention. En australisk enkätstudie fann att första
terminen på högskolan var avgörande för tidigare elever på yrkesgymnasium på grund
av skilda förväntningar mellan student och lärosäte, arbetsbörda, administration och
pedagogik, (Catterall m.fl., 2014). En amerikansk studie fann att 3-4 timmars
stöd/vecka till studenter från studieovana hem ökade deras prestationer positivt,
men bara första terminen (Cholewa och Ramaswami, 2015).
2. Introduktioner kan vinna på att fokusera på studentens studieförmåga. En
amerikansk studie av 1421 nya studenter fann att en introduktionsvecka där de fick
definiera sina styrkor i grupper med äldre studenter minskade avhopp, höjde
studenternas självförtroende och skapade social kontakt studenterna emellan (Soria
och Stubblefield, 2015).
3. Studenter från studieovana hem kan behöva proaktivt, uppsökande stöd. En
engelsk utvärdering av ett program för stöd i matematik och statistik i form av
individuellt lärarstöd, student till studentstöd och internetbaserat stöd i matematik
inte nådde de som hade störst svårigheter (Atkins, May och Marks, 2015)
2016-04-20
Breddat deltagande
Internationella erfarenheter 2
4. Det går att arbeta med breddat deltagande och HBTQ. Amerikansk forskning om
breddat deltagande om HBTQ visade att synlighet och campusklimat är viktigt för att
tillgängliggöra högskolor och adressera diskriminering (Renn, 2015).
5. Varför avbryter svenska studenter från underrepresenterade grupper studierna?
Byte av inriktning, brist på intresse, motivation, disciplin, svårigheter med studier
kopplade till upplevelser av utanförskap (Thunborg och Edström, 2013)
2016-04-20
Breddat deltagande
Funktionsnedsättningar
1. Psykisk funktionsnedsättning kan försämra studieresultat. En amerikansk översikt
lyfter att psykisk funktionsnedsättning ofta medför förhöjd frånvaro och bieffekter av
medicinering kan sänka studieförmågan, högskolan bör beakta det i studieplaner,
men också aktivt skingra fördomar (Kiuhara och Huefner, 2008)
2. Undervisning och klassstorlek är viktigt för studenter med hörselnedsättning. En
amerikansk översikt visar att studenter med hörselnedsättningar får ut mindre
information av undervisning, utifrån klassstorlek och undervisningsstil, stöd kan även
vara stigmatiserande, och social inklusion underskattas (Lang, 2002)
3. Högskolan måste anpassas, men fördomar är också ett viktigt problem. Studenter i
Ghana och Tanzania upplevde sig missförstådda, exkluderade, och ibland utsatta för
fara, författarna ansåg att högskolan inte bara måste anpassas utan även aktivt
motarbeta fördomar (Morley och Croft, 2011).
Hur kan högskolan förändra bilden av
funktionsnedsättningar i samhället?
2016-04-20
Breddat deltagande
Högskolepedagogik 1
1. Breddad rekrytering påverkar inte alltid högskolepedagogik. En australisk studie
fann att trots att universitet lyckats med breddad rekrytering hade
högskolepedagogiken inte anpassats när grupperna väl kom till högskolan (Thomas,
2014).
2. Akademiskt skrivande, en del av högskolan status? En engelsk diskursanalys hävdar
att högskolelärares expertstatus baseras på akademiskt skrivande och att rädslan för
att nya grupper försämrar akademiskt skrivande har funnits sedan 1992 (French,
2013)
3. Exkluderande begrepp? Exkluderande akademiskt språk? En erfarenhetsbaserade
artikel skriven av en svensk genuslektor hävdar att högskolelärare bör kunna
använda vardagsnära språk och lita på att det är kompetens som ger auktoritet (Ek,
2007)
4. Kunskap, inte utbildning, ger högskolan status? En engelsk fallstudie menar att
högskolan baserar sin status på kunskap, inte utbildning, så statens uppdrag till
högskolan måste betona pedagogik för att kulturen ska förändras (Lightfoot, 2010)
2016-04-20
Breddat deltagande
Högskolepedagogik 2
5. Om inte högskolans kultur förändras, måste den läras ut till studenter från
studieovana hem. En australisk studie fann att om den akademiska kulturen
avmystifierades och lärdes ut ökade studenternas kontroll (McKay och Devlin, 2014).
6. Högskoleutbildning är en demokratifråga. En svensk studie fann att
högskoleutbildning var centralt för att arbetarklass-studenters upplevelse av att
kunna påverka men inte för studenter från tjänstemannahem (Nordlander och
Brännlund, 2015)
7. Om förändring ska ske - hur? Peer review är ett bra sätt att starta en pedagogisk
förändring, men måste ta hänsyn till tidsbrist, att yrkesrollen utvidgas, samt att den
akademiska friheten kan upplevas bli hotad (Thomas m.fl. 2014).
2016-04-20
Breddat deltagande
Högskolepedagogik 3
8. Rollen som lärare eller forskare kan definieras tidigt. En svensk artikel antyder att
vilka doktorander som ska forska och undervisa kan bestämmas redan vid antagningen
till forskarutbildningen (Angervall, 2015)
9. Undervisning kan bli något forskare bara gör i början. En svensk enkät och
intervjustudie av tre universitet fann att seniora forskare knyts till undervisning men
juniora forskare genomför den i praktiken (Geschwind och Broström, 2015)
10. Seniora forskare kan sakna incitament för att undervisa. En svensk enkätstudie
fann att för att seniora forskare ska vilja undervisa måste läroplan och forskning
sammanfalla (Ahlberg, 2008)
Bör högskolepedagogik förändras
för att bredda rekrytering?
JA
NEJ
2016-04-20
Diskriminering på arbetsmarknaden
försvårar breddad rekrytering
1. Arbetsgivare anställer inte bara på examensbevis, utan även på socialt kapital. En
engelsk studie fann att invandrare och personer med arbetarklassbakgrund deltog
mindre i högskoleaktiviteter under studierna, vilket var ett socialt kapital arbetsgivare
värdesatte högt vid anställning (Stuart, 2011).
2. Utbildning lönar sig inte i samma grad för invandrade. En svensk longitudinell studie
fann att invandrade med svensk högskoleutbildning har mindre chans att få jobb än
svenskar med samma utbildning (Berggren, 2013)
3. Utbildning lönar sig inte lika mycket. En engelsk kvantitativ studie fann att trots
jämförbara färdigheter före studier, samma högskoleutbildning och yrkesval efteråt,
tjänade studenter med högre socioekonomisk status mer (Crawford och Van der Erve,
2015)
Kan högskolan motverka
diskriminering på arbetsmarknaden?
JA
NEJ
2016-04-20
Breddad rekrytering och breddat deltagande
Sverige behövs
1. En engelsk översikt lyfte kritik mot att en del forskning om breddad rekrytering är
pseudovetenskaplig – felaktiga orsakssamband antas, brist på empiriskt stöd saknas
helt eller delvis, brist på självkritik (Gerard och Smith, 2006)
2. Om svenska högskolors aktiviteter för breddad rekrytering och breddat deltagande
utvärderades med för- och eftermätningar, skulle det utan tvekan gå att få sådana
resultaten publicerade internationellt.
Vad behövs för att ni ska
kunna forska ännu mer?
2016-04-20