från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet - Nr 13 - mars 2010 Tema: Kommunika�on Idre vågar tro sid. 7 Salt & grönt på Sjövik sid. 3 Ledaren Med odelad uppmärksamhet ”Mycket få människor lyssnar med odelad uppmärksamhet på andra. De har ju sin egen replik att förbereda” skrev Carl Hammarén, svensk journalist. Om det är sant, spricker kanske en hel del av våra föreställningar. För visst är det så, att när vi pratar med varandra och inför varandra, – ja vad vi än kallar det, så är det just det vi förväntar oss. Odelad uppmärksamhet. Bilden föreställer Jesus i Nasarets synagoga. Där kan man föresten tala om odelad uppmärksamhet. ”Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom…” (Luk :). Nils Bryntesson, Missionskyrkans internetpastor skriver på forumet amen. se den januari: ”Predikan som vi känner den är typ 500 år gammal, och typ 100 år för gammal”. Detta nummer av UTmaning har temat kommunikation. Och då i första hand inte så mycket om vad, utan hur vi kommunicerar. Jag vet inte vad du tänker på när du hör ordet. Kanske är det bristerna vi först kommer att tänka på. Vad som händer när vi inte kommunicerar, när vi inte når fram. Kanske är det som med komfort – när den fungerar, när den möter mina behov kan jag ha fokus på något annat. För vi sitter ju sällan och tänker på hur skönt vi sitter… Men tvärt om, ja då kan det vara en pina. Större delen av det vi kommunicerar, det vi sänder och tar emot – sker horisontellt, i ett utbyte människor emellan. Därför spelar det inte så stor roll om det i våra annonser står att vi är öppna och glada – om det vi säger speglar något annat. Hur vi än ser på det, vad som är bra eller dålig kommunikation – så står vi i ett flöde av budskap och uppmaningar. Därför är det angeläget att fundera över hur vi kommunicerar. ”Den kyrka som vill vara relevant idag måste kommunicera tydligt och mångsidigt” kan vi läsa i SMK:s styrdokument för kommunikation. Jag håller med.Vi behöver olika strategier, olika sätt att kommunicera – allt beroende på vem eller vilka vi vänder oss till och vilket vårt Hur vi kommunicerar har sett olika ut över tid. Omslagsbilden till exempel är från Missionsförbundets bibelplanscher. budskap är.Vi behöver bli duktiga på att förstå vår mottagare – inte för att anpassa det vi säger, utan hur vi säger det. Och den där odelade uppmärksamheten… kanske finner vi den i dialogen, i det livsnära samtalet. Lars Lindgren SMU-konsulent www.msv.missionskyrkan.se Kontakt Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet. Expedition: Betlehemskyrkan, Waldenströmsplan 1, Gävle Adress: Box , Gävle, Tel. - , Fax: - Bankgiro. -, Plusgiro: - E-post: [email protected] Hemsida: www.msv.missionskyrkan.se UTmaning! Ansvarig utgivare: Lennart Renöfält Formgivning: Anders Kastemyr Utgivningsplan: maj, september, december samt mars Manusstopp nr - april Prenumerera Prenumerera så får du tidningen direkt hem i brevlådan, fyra nummer/år för 100 kr. Betala till bg - och ange ”UTmaning!” samt namn & adress. Det går också att prenumerera via hemsidan. UTmaning! skickas till församlingar/SMUföreningar samt församlingsanställda i distriktsutskicken. Annonsera Kontakta distriktsexpeditionen för prisuppgift och övriga detaljer. 2 Personal Lennart Renöfält, distriktsföreståndare - , - [email protected] Göran Strömner, församlingskonsulent - , - [email protected] Lars Lindgren, SMU-konsulent - , - [email protected] Maria Andersson, equmeniakonsulent - [email protected] Anders Kastemyr, administrativ konsulent - , - [email protected] Gerth Lindberg, kontorist - , - [email protected] Omslagsbilder Framsidan: Missionskyrkans bibelaffisch foto: Lars Lindgren Baksida: Clown foto: Lars Lindgren UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet Salt & grönt på Sjövik Snön ligger svept som en filt omkring husen. Det knarrar under skosulorna. Det är måndag den 28 december och klockan är strax halv tre. Under den senaste timmen har Sjöviks folkhögskola sakta fyllts på av lägerdeltagare och strax är det dags för avspark. För de flesta av oss är Sjöviks folkhögskola utanför Avesta en ny erfarenhet. Och det tar ett tag att känna in nya platser – vad dom har att erbjuda. Men det är nu det händer. Det är nu planering ska bli verklighet och förväntningar infrias. Alla delar ska flyta ihop till en helhet. Redan under första samlingen känner jag hur jag fylls av glädje över alla fantastiska ungdomar och ledare. Glad över att få vara en del av allt detta. Kan det bli bättre än så här, tänker jag… Dagarna fylls av händelser och möten: seminarie, workshop, kvällsprogram med Arvid... och den där helheten bildas. Svårt att avgöra vad som gör ett läger till ett bra läger. Är det planeringen, kanske... Deltagarna… absolut! Nyårsläger i Åsens by Salt&GRÖNT, bara lägernamnet bär på ett hissnande djup, blev ett suveränt läger. Tänk dig att dela några dagar med hundra livsglada, trevliga, nyfikna och glada ungdomar och ledare. Och som pricken över i:et eller grädden på moset så samlade vi tillsammans in så pass mycket pengar att nittiotre karenska ungdomar kan delta vid det nationella ungdomslägret, i Musikee - Thailand, som Thailändska Karenbaptistsamfundet arrangerar den - april i år. Det är fantastiskt! Nyårsstämning – javisst. Tänk er en helt snötäckt liten by i norra Dalarna där termometern visar minusgrader på morgonen. Då är det härligt att vara ett gott gäng på personer som firade nyår under en vecka i Soldathemmet i Åsens by, Älvdalen. Inomhus var det förstås varm och god stämning. Dagarna fylldes av olika aktiviteter t.ex. skaparverkstad, läfsbakning, spa, pulka, simhall, planering av nyårsfest, bibelstudier, andakter, filmskådning, vandringar i byn och ett försök att ta sig till skidbackarna i Sälen. Det sistnämnda äventyret slutade dock halvvägs med fruset kylarvatten men hemfärden löstes tack vare snälla människor och ett varmt garage. Nyårsafton hade temat Djungel och firades glatt med djungelvrål, lianer, fläckiga katter och annat kul. Strax före midnatt vandrade vi iväg till Åsens kapell där vi inväntade tolvslaget för att sedan fira nattvardsandakt tillsammans. På lördagen städade vi efter oss, packade ihop våra saker och kramades innan vi sa hejdå och åkte hem.Visst är detta ett härligt sätt att starta ett nytt år på. Lars Lindgren Maria Andersson Väl igång så ligger utgången till nästan 100 procent i deltagarnas händer. Möjligheten att det ska bli ett bra läger måste förvaltas av dom som är med. Och som dom förvaltade! Nu, så här efteråt, när intrycken landat, sänder fortfarande nerverna sina signaler inuti mig, som ett eko – sångerna, skratt och leenden, gemenskapen och innerligheten… UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet 3 E� igenkännande språk ”Kommunikation är mer än ord” är titeln på en av böckerna i min bokhylla. En bok som bland annat beskriver hur samspelet fungerar mellan individer, massmediernas påverkan och funktion i samhället, om konsten att lyssna, att skriva manus och utforma broschyrer, att fotografera... Kan rekommendera den om du är intresserad av ämnet. Men just nu var det titeln som fångade mig. ”… mer än ord”. Och ändå är det för det mesta där vi hamnar, i orden.Vi är hänvisade till en kommunikation på distans.Vi annonserar och affischerar. Och inte sällan är utrymmet litet. Därför är det av vikt att vi reflekterar över kommunikation, vad det är och hur vi använder oss av det. Inför dessa temasidor tog jag kontakt med Christer Hårrskog, ledamot av kyrkostyrelsen och informationsdirektör på Vägverket för att tillsammans fundera omkring kommunikation. -Kommunikation är processen där vi byter information med varandra och målet för detta är att skapa en relation, säger Christer. Och relationer skapas genom kommunikationens ”ädlaste form” - dialogen. En relation kan inte skapas med enbart information utan där kommer kommunikationens ”ädlaste form” in i bilden - dialogen. I en dialog på lika villkor kan vi lära oss mer om varandra och en relation utvecklas. Grundregeln är att lära känna den man vill kommunicera med, eller sprida information till, innan man formulerar sina budskap och väljer kanaler och kommunikationsform. Hur når vi trovärdighet – vad måste vi bli bättre på och var är våra styrkor? -Jag menar att det verkligen är så som det beskrivs i Missionskyrkans kommunikationspolicy: Missionskyrkans viktigaste och mest inflytelserika kommunikatörer är medlemmen. Men vi ska naturligtvis även använda oss av bredare kanaler, men då är det naturligtvis svårare att som sändare förstå mottagarna och anpassa sig efter dem. Utgångspunkten är dock naturligtvis att formulera sig på ett begripligt och engagerande sätt, för att behålla mottagarens intresse och få gehör för sina budskap. Hur tror du bilden av vår kyrka ser ut? Vad kommunicerar vi och hur uppfattas det? -Profil är den bild som vi vill bli förknippade med. I den kommunikationspolicy som kyrkostyrelsens tagit fram sammanfattas vår profil i att vi vill framstå som en öppen, evangelisk och medmänsklig kyrka. Utmaningen är att få en överensstämmelse mellan profil, den interna bilden, identiteten, och den externa bilden av oss – vår image. Det vill säga, vi som medlemmar ska känna igen oss i dessa ord och gemensamt kunna stå för dem samt att människor utanför vår kyrka uppfattar oss så - som öppna, evangeliska och medmänskliga. Ju större överensstämmelse mellan profil, identitet och image, desto tydligare blir vi som avsändare. Ju tydligare avsändare, desto större chans att tränga igenom mediebruset och genom olika kanaler nå fram till dem vi vill kommunicera med. Och som sagt, mest effektiv är, och förblir, den enskilda dialogen. Lars Lindgren Di� liv är kommunika�on Låt mig börja med slutet. När du varit på begravning och minns en människa som lämnat oss, vad är det som framträder? Kanske du känt som jag. Tydligast att minnas är rösten och själva atmosfären som omgav personen. Människan är inte begränsad till det vi minns konkret att berätta av handlingar och ord, hon kommunicerar långt mera och det är bestående. Du som kristen är kyrkans viktigaste kommunikatör. Tonen och atmosfären kommer från den vi tror på – Kristus. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. (Joh :) Vår identitet, vårt väsen är grunden. Men kommunikation kan beskrivas som en treenighet av samverkande storheter. Också orden är viktiga, de är människans adelsmärke.Vi har språk för att dela vårt innersta med varandra. Kommunikation och kristen tro kan heller inte särskiljas från handlingar. Det hänger ihop. Identitet – det vi är märks i mötet, som ton och atmosfär. Samtidigt hänger det ihop; vilka vi är blir synligt och stöds och stärks av de liv vi lever. Ord. Kommunikation handlar om mod. Modet att våga beröra andra – och att våga beröras själv av andra. Att våga uttrycka sig. Ord för att göra tron tydlig. Samtidigt hänger det ihop; orden bärs av ett liv som upplevs äkta. Handlingar talar, det du gör märks. Talar de sitt eget språk eller hör det du gör ihop med din identitet och dina ord? Började jag med slutet så vill jag avsluta med nuet. Just nu, idag, kommunicerar du. Ditt liv är viktigt. Det är stort som människa att få be som Dom Helder Camara: ”Bara en vattenpuss ville jag vara och spegla himlen” Ett visuellt språk… Göran Strömner Pictogram är ett väl beprövat visuellt språk utvecklat för människor med kognitiva svårigheter. För några år sedan genomfördes ett utvecklingsprojekt vid Härnösands folkhögskola, Reliogramprojektet, och ett antal nya pictobilder med religiös anknytning togs fram. De stiliserade bilderna kan utgöra ett komplement till eget bildskapande och de kan vara ”bildord” som åskådliggör text för den som inte kan läsa. Du kan läsa mer på: www.pictogram.se 4 UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet E� fönster mot omvärlden Vi är ganska vana vid att meddela oss med varandra. På olika sätt. Kanske också rätt duktiga. En ansenlig del av vår verklighet.Vi står i ett flöde av signaler, ett brus som ibland överröstar oss.Vad blir då våra alternativ? Att skrika högre, att öka volymen… att komma närmare varandra, att hitta ett nytt språk och vägar. Kanske att viska i stormen? Vi står som enskilda, som församling och förening mitt i detta brus och har att avgöra hur vi vill bli hörda. På dessa temasidor resonerar vi lite omkring våra alternativ. Församlingsbladet… kanske det vanligaste sättet för oss att kommunicera. Det kan se väldigt olika ut, i omfång, innehåll och utformning. Oavsett det så speglar det oftast ganska bra den avsändande församlingen – i mötesplatser, verksamhet och aktuella händelser. Ett församlingsblad kan vara en intern angelägenhet med karaktär av medlemstidning. Men det kan också vara en aktiv röst i det samhälle där vi finns och verkar. Att gå utanför ”sitt egna” och dela ut i hela eller delar av samhället, kräver lite mer av oss som avsändare. Men det finns också vinster att göra. När vi sträcker oss utanför den närmsta kretsen behöver vi bli tydligare, tänka igenom vilka vi är och hur vi kommunicerar det. Hur vi uttrycker oss – vilka ord, fraser och begrepp vi använder. Då all kommunikation består av information ligger skillnaden i responsen, den reaktion informationen väcker i mottagaren. Känner man att det inte stämmer med sin egen begreppshorisont uteblir oftast responsen, man upplever inte infor- mationen som relevant. Att vidga cirklarna sätter ofta ljuset på det vi gör, våra samlingar och mötesplatser – hur öppna och väsentliga dom är. Att använda sig av internet för att kommunicera blir allt vanligare. Och det är en utmärkt kanal men måste ses som ett komplement. Att ensidigt hävda att det är så vi når människor är en felsyn. I åldrarna till år använder visserligen 80 procent internet varje dag. Men det finns också de som aldrig använder en dator eller är ute på internet. De flesta är 65 år och äldre. Totalt handlar det om upp emot två miljoner människor i Sverige som är utanför den digitala världen. Så att ensidigt hänvisa till en internets möjligheter ställer ovillkorligen människor utanför. Är man medveten om detta kan exempelvis en hemsida vara en mycket bra kanal. Det går fort att stoppa in nyheter och man behöver inte vänta på nästa utgivning. På så sätt är en hemsida mer dynamisk. Det finns också möjlighet att skapa just den där responsen man så ofta letar efter. Många församlingar har öppnat möjlighet till förbön via hemsida. Det finns också goda exempel där frågelådor om kristen tro och liv används flitigt. Med denna dynamik, med snabbheten, kommer också kanske det som blir baksidan av hemsidan – den kräver kontinuerlig tillsyn. Det finns dom som liknar hemsidor vid vattenhål – finns det inget där att hämta så lämnar man och det dröjer innan man kommer tillbaka. Kanske en krass bild, men det ligger troligen något i den.Vi förväntar oss att hemsidan, just tack vare denna dynamik, skall vara uppdaterad - det senaste programmet ska finnas där och artiklarna ska vara hyfsat nya. Ett gott råd blir därför att hålla sin hemsida enkel. Ju fler flikar och funktioner man stoppar in, desto mer tid krävs för underhållsarbete. Internet är ju inte bara hemsidor. Just nu pratar man mycket om sociala nätverk, exempelvis Facebook, korta meddelandetjänster som Twitter eller chattverktyg som Messenger. Det finns givetvis möjligheter för oss att nå någon eller några av våra målgrupper i dessa närverk och en del gör det framgångsrikt. En grupp på Facebook kan generera samma resultat som hundra brev – men gör det till en bråkdel av såväl kostnad som tid. Ett problem kan vara att det finns många olika tjänster och det är svårt att finnas över allt. E-posten fungerar dock fortfarande bra. En väl underhållen e-postlista är guld värt och sparar en hel del porto. UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet Lars Lindgren 5 Anslagstavlorna säger något om oss som församling Det finns många vägar att informera och berätta om församlingen. Ett av de äldsta och fortfarande vanligaste sätten är att sätta upp en affisch på församlingens anslagstavla. Helen Friberg, distriktsföreståndare i Mälardalen, gjorde i somras en ”spaning” på de anslagstavlor hon mötte runt om i distriktet. Så här skriver hon: - På många håll var det slitna, trötta gamla tavlor. Ofta med sparsamt med anslag och med knapphändig information. Sällan kunde jag hitta någon presentation om församlingen, hur man kunde nå någon eller än mindre vad församlingen är eller står för. Kände jag mig välkommen? Skulle jag våga mig in på en samling om jag inte säkert kände någon som var där? Blev jag överhuvudtaget intresserad av verksamheten och samlingarna som i bästa fall presenterades? Nej, tyvärr alltför sällan. Vill man i denna församling nå nya människor? Ser det ut som om man vill att folk ska komma in och vara med? Eller trivs man bäst med att veta att det är de välkända och hemmastadda som kommer? Är texterna begripliga eller interna och exklusiva? Naturligtvis mötte Helen Friberg också goda exempel på fina och fräscha anslagstavlor där det fanns information som berättade om församlingen Checklistan Hur ser vår kommunikation ut? Sätt er ner och lista alla sätt ni som församling eller förening kommunicerar på – i stort som smått. Rita av matrisen här intill och pricka in. Envägskommunikation är exempelvis annonser – information som inte involverar mottagaren. Flervägskommunikation blir då dess motsats – när och vilka samlingar man bjöd in till. I Betlehemskyrkan i Gävle bestämde man sig för ett tag sedan att ge anslagstavlan lite mer uppmärksamhet. Pastor Per Arne Widman berättar att en medlem menade att församlingen var dålig på att berätta om sig själv som församling. - Vi tog upp det i styrelsen och fick också tips från en annan ort där någon sett en fin och genomtänkt anslagstavla, fortsätter Per Arne. - Vi bestämde att berätta om vad vår kyrka står för och vårt basprogram samt namn och telefonnummer till oss anställda. Dessa två affischer sitter uppe hela tiden. Den tredje affischen har det aktuella programmet för veckan.Vi an- vände också samma layout som vi har på hemsidan. Reaktionerna har varit mycket positiva, avslutar Per Arne. När vårsolen så småningom börjar värma är det kanske dags att se till så anslagstavlan inte skyms av buskar och fräscha upp den med lite färg. Gör som i Gävle, skriv några allmänna texter om vad församlingen står för och vem man kan kontakta. Använd gärna bilder. Då behöver anslagstavlan aldrig vara tom utan berättar om en levande församling. Lennart Renöfält mottagaren har möjlighet att reagera och ge feedback – exempelvis i samtal eller andra forum. Internt eller externt – inom eller utanför församlingen/föreningen. Ringa in punkterna och fundera sedan på den enkla kommunikationsprofil ni skapat. Hur ser den ut: är det övervikt åt något håll, vad kan ni förändra och förbättra? Bra a� tänka på… -att ha ett tydligt och informativt meddelande på kyrkans telefonsvarare. -att skriva med kontaktuppgifter på affischen, till exempel telefonnummer. -att ha en enhetlig grafisk profil på det man sänder ut – affischer, annonser… -att undvika förkortning i annonsering. Till exempel HHN. -att endast ha aktuell information på anslagstavlor, hemsidor.... -att alltid vara tydlig som avsändare - kyrka eller församling. -att anpassa budskapet till målgruppen. -att förenkla - stryk onödiga ord, hitta korta formuleringar. -att fundera på när det är dags att kommunicera exempelvis en aktivitet - och anpassa tiden till målgruppen. -att bli känd i någon satsning som når utanför det väntade i predikturerna. 6 UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet Våga tro - verklighet i Idre Har ni hört berättelsen från Idre? Vi unnar alla läsare av UTmaning att ta del av berättelsen från missionsförsamlingen som var på väg att läggas ner men som nu är med i Missionskyrkans omstartsprogram och nu har Ida Dawidsson och Emmanuel Ekström på plats i ett Våga Tro-team fram till slutet av maj 2010. Magdalena och Ola Strand är pionjärerna som flyttade till Idre. Arbetar i skola och kommun. Nu har Ola genom Omstartsstödet 20 procents tjänst i församlingen. UTmaning ställde ett par frågor till honom. Här är hans svar. Ola Strand Berätta om nuläget för missionsförsamlingen i Idre Omstartsprojekt innebär att vi får ett visst ekonomiskt stöd från Missionskyrkan och får vara med på konferenser runt om i Sverige. I slutet av januari anlände ett Våga Tro Team hit. Medlemsantalet i församlingen är nu st. Dessutom har en årig kille från Edsbyn flyttat hit och han har i sin tur fått med sig sin arbetskamrat. Förra året gick det med ett par i års åldern i församlingen så för tillfället är det sex ungdomar mellan - år som är aktiva i kyrkan. Man börjar nästan känna sig lite gammal. Detta är ju ett perfekt läge att få igång ett ungdomsarbete. Vi har fyra fasta samlingar per vecka. Öppen barnkyrka där barn och föräldrar träffas och fikar och leker. Bibelstudium/bön hemma hos familjen Strand, en mycket viktig samling där vi brukar prioritera personlig förbön. Barnsång/rytmik då barn och vuxna sjunger och dansar och efteråt äter korv med bröd. Sedan avslutar vi veckan med Gudstjänst där oftast jag, Ola Strand predikar och en gång i månaden brukar vi försöka bjuda in en talare utifrån. Under högsäsong här i Idre kan vi vara 30-40 gudstjänstbesökare medan vi också kan vara 7-8 personer under lågsäsong. Vi har ett stort kontaktnät utanför kyrkan och vi engagerar oss i allt som vi hinner med.Vi bygger förtroende bland människor i bygden, vilket jag tycker att vi lyckats bra med. Nu vill vi att det kommer ännu fler utifrån också på våra gudstjänster. Vi hoppas att det finns en del som känner för vårt arbete här i Idre och vill stötta oss här uppe både med bön och ekonomisk hjälp.Vi har också en del renoveringsbehov på kyrkan och om det finns någon som känner för en vecka i fjällen och samtidigt kan hjälpa oss med lite praktiska göromål vore vi väldigt glada. Vad hoppas ni på denna termin med Våga Tro Team? Vi tror att vi kommer att få kontakt med ungdomar och att vi ska kunna dra igång en ungdomskväll, ev. på fredagar. Ida och Emmanuel ska vara på skolan på måndagar och torsdagar och på fritidsgården för att lära känna ungdomarna.Vi hoppas också på att få lite hjälp på våra andra samlingar och att de medverkar på guds- Ida Dawidsson Emmanuel Ekström, tjänsterna. Kanske kan det locka fler att komma på våra gudstjänster? Vi tror att detta med team gör att vi kan få en liten extra injektion och att vi ska nå människor som vi hittills inte har lyckats nå. Kanske kan vi komma igång med samlingar på äldreboendet Solängsgården, som vi har tänkt börja med under en längre tid men vi har hittills inte mäktat med det. Guds välsignelse önskar vi folket i Idre. Och vi ser fram emot att få möta dem och höra hur det går på Distriktets Årskonferens i Ockelbo april. Göran Strömner Två blev e� i Siljansnäs Söndag 10 januari bildades en ny församling i Siljansnäs. Många ville vara med vid högtidsgudstjänsten som präglades av glädje, allvar, tacksamhet och inte minst förväntan. Många grannförsamlingar ville ge ett ord på vägen och en gåva. Stort var också att fyra nya medlemmar hälsades välkomna till församlingsgemenskapen. Pastor Kent Cramnell från Pingst, fria församlingar i samverkan, och distriktsföreståndare Lennart Renöfält, Svenska Missionskyrkan ledde akten då den nya församlingen bildades. Missionsförsamlingen och pingstförsamlingen har länge samarbetat, under senare år med gemensam pastor. En längtan har vuxit fram att ta det avgörande steget och gå samman som församlingar. Efter ett omfattande arbete med en vision, församlingsordning och stadgar har så beslut fattats i de båda församlingarna. Jesu utmaning till kristen enhet betonades som motiv för samgåendet samt att på ett bättre sätt kunna fungera som församling i bygden. Siljansnäs frikyrkoförsamling har nu medlemmar. Kent Cramnell, Pingst och Dan Kristiansson, en av den nya församlingens två ordförande. Nu står den nya församlingen inför utmaningen att förvalta arvet från de båda församlingarnas traditioner men framförallt inför att hitta vägar som når människor idag i Siljansbygden med det glada och befriande budskapet. UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet 7 Mars 5-7 6-10 12-13 19-20 19-20 20 28 Almanackan Arbetsdagar på Ensro Våga Välja Väg ungdomshelg, Tierp Sportlovsläger, Fjällgården i Jämtland Fler Friska Församlingar, Falun Kallelsedagar, THS och Lidingö Fler Friska Församlingar, Sundsvall Kvintessens -Hela världens musik, Konsert, Leksand Kyrka-Poli�k, Sundsvall April 13-14 16-18 17 23-25 24-25 24-25 Medarbetardagar, Undersvik Ungdomshelg, Ockelbo Distriktskonferens, årsmöte, Ockelbo Pilgrim 2010 - steg 2 utbildning Pilgrimsvandring i Hälsingland Ledarhelg i Dalarna Maj 7-9 9 Ungdomshelg, Gävle Vårmötet, regional gudstjänstdag Juni 16-20 19-20 28-4 juli Stage 10, Equmenias musikläger, Sjövik Örbyhuskonferensen Tonårsläger Juli 7-11 11 Skapelseläger Invigning av kappelet, Ensro Augus� 8-16 Taizéresa Mi�missionsdagen byter namn �ll VÅRMÖTET och blir igenkännbar i loggan ovan. Inten�onen kvarstår när närförsamlingsområdet samlas �ll gemensam gudstjänst: - Deltag i gudstjänst och medverkan från hela närförsamlingsområdet. - Bed för era församlingar, orter och hela Mellansvenska distriktet. - Ge er gåva �ll det gemensamma arbetet i Mellansvenska distriktet. Föreslagen dag är söndag 9 maj. Församlingarna inom Närförsamlingsområdet planerar själva in lämplig mötesplats och upplägg. Med denna namnändring lanserar Mellansvenska distriktet även en inten�on för hösten i de lokala församlingarna. E� kyrkkaffe �ll distriktet under hösten. Vi ser möjligheten a� så få e� forum i den lokala församlingen a� berä�a om Mellansvenska distriktets arbete. E� lämpligt presenta�onsmaterial kommer a� förmedlas. Och så behöver distriktets ekonomi e� extra stöd. Vi hoppas då a� alla församlingar vill bidra med inkomsten från e� kyrkkaffe. 8 3 maj så öppnar vi gården för säsongen. 4-11 maj samt 17 maj-3 juni bygger vi vårt nya kapell klart Kom och var med en eller helst flera dagar, vi bjuder på mat och övernattning. Är Ni intresserade att hjäpa till, kontakta distriktet. Pilgrimsvandring i Hälsingland 24-25 april Start i Norrbo vid lunch på lördagen och vi är framme vid vårt mål, Stråsjö medeltida pilgrimskapell på söndag eftermiddag. Pilgrimsvandringen är i sig både en yttre och en inre vandring. Sammanhållande ledare är Axel Sköldmark, Edsbyn i samspel med ett antal gruppledare. Anmälan och mer information finns på vår hemsida www.msv.missionskyrkan.se Kyrka – Poli�k reflek�onsdag med Göran Greider Söndag 28 mars kl. 16-20 Betlehemskyrkan, Sundsvall Missa inte denna angelägna samling. Fri� inträde – kollekt. kl. 16 Inledning - inten�on och andakt kl. 16.15 ”Jesu poli�k – e� försök a� ana hur kristen tro formar vårt poli�ska engagemang” - Göran Greider kl. 17 Respons på föredrag i gruppsamtal kl. 17.30 Öppet samtal med Göran Greider kl. 18 Servering kl. 18.30 Två seminarier a� välja på ledda av Fred Nilsson och Kris�an Holmgren - Engagerad i kommun- lands�ng- riksdags-poli�ken - Engagemang u�ryckt utanför par�poli�skt mandat och i kyrkans arbete? kl.19.30 Återsamling - sammanfa�ning - andakt för vår väg vidare Göran Strömner Arr. Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet och Härnösands folkhögskola Hur kommunicerar vi det vi vill ha sagt? Mellansvenska distriktet inbjuder tillsammans med Studieförbundet Bilda till en kursdag som vänder sig till dig som på ett eller annat sätt arbetar i församling med olika former av utskick. När: Tisdag 23 april - från 09.30 till 15.00. Kostnad: 300 kr Var: Betlehemskyrkan, Gävle. Anmälan: senast 8 mars på distriktets hemsida- msv.missionskyrkan.se , där finns mer information. Frågor: mejla till [email protected] UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet Kvintessens - hela världens sång! Konsert 18:00 i Leksands kyrka 20 mars 2010 ������������������������������������������������� ������������� ������������������������������ ������ ������ ������ ������ ������ ������ ������ ������ � � ���������������������������� ���������������������������� ����� �������������������������� ���� ��������������������������� ��������� ����������������������� �������������������������������������� �������������������������� ������������������������������������������� ar g n i r ö n! � � a ringe n i d Ge l ��� å �l Kör av 200 sångare ledda av Anders Nyberg, DalaFloda och Ingrid Eriksson, Skattungbyn Solister: André Delang (Sydafrika), Simone Moreno (Brasilien), Sofia Sandén (Sverige), Rostam Mirlashari (Iran), Martin Karlsson – dans Fritt inträde – rekommenderad kollekt 100 kr ������������������������������������ ��������������������������������� ����������������������������������� ���������������������������������� ���������������������������������� ���������������������������������� ������������������������ Studieförbundet Bilda finns till för kyrka och samhälle, med fem profilområden och med livsfrågorna i fokus. Genom att ordna folkbildning i olika former vill Bilda bidra till att åsikter möts och nya perspektiv skapas i frizoner för människor som tänker och funderar. Bilda online - premiär i januari Gratis ledarutbildningar Vi genomför just nu en stor och väldigt unik satsning på digitala studiecirklar. Tänk ett Facebook, fast med fokus helt på folkbildning. En digital mötesplats där du kan dela tankar, dokument, bilder och filmer. Lära för att leda är Studieförbundet Bildas ledarutveckling. Kursen hålls i Gävle och Edsbyn under våren. Kursen är i två delar och är gratis för våra ledare Bilda online har premiär i början av 2010 och du kan: Onsdag 24 & 31 mars kl.17.30-20.30 i Smyrnakyrkan, Edsbyn Ledare Agneta Sundberg och Tony Karsbo �� �� �� Registrera dig och börja använda sidan på ett par minuter. Sök bland spännande cirklar – eller bli godkänd cirkelledare och starta egna. Upplev ett digitalt studiecirkelrum med chatt, forum, bild- och dokumentbank, filmklipp mm. Torsdag 15 & 22 april kl.17.30-20.30 i Frälsningsarmén, Gävle Ledare Karin Björk och Tony Karsbo Gör en webbanmälan på: www.bilda.nu eller anmäl ditt intresse på telefon 0270-628 00 Kontaktpersoner i Studieförbundet Bilda Region Öst Marie Zingmark Huld 08-727 18 17 [email protected] Region GävleDala Karin Björk 073-62 62 000, 026-250 145 karin@[email protected] Region Mittsverige Charlotte Nordin 0730-89 98 90, 0660-822 27 [email protected] UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet 9 Kommunika�on Selma Lagerlöf – jag har hört att det går att få ut åtminstone 75 nya ord av bokstäverna i Selma Lagerlöfs namn; kan vara ett trevligt kvällsnöje och extra roligt eftersom hon var en sådan ordkonstnär. Jag har nöjet att umgås med en pojke som om en månad fyller tre och han är full av ord, det sprutar berättelser. Från dag till dag har han lärt sig en mängd nya ord och han pratar, frågar, repeterar fraser och ord. Och är det inte så vi gör? Vi lär oss nya ord genom nya företeelser, vi härmar repliker från filmer, prövar om vi trivs bäst med enkla ord eller om vi föredrar att implementera komplicerade uttryck i vårt vokabulär. I begynnelsen fanns ordet, ordet som skapade eller snarare Gud som skapade med sitt ord och det blev. Ljus, bli till! Och ljuset blev till, kan vi läsa i 1Mos 1:3.Ylva Eggehorn kallar skapelseberättelsen en myt i sin bok Där lejonen bor, men hon skriver också att ”den ursprungliga betydelsen av myt innebär att den berättar en eller flera sanningar om livet. /…/ Sanningen försvinner inte bara för att man berättar en myt. Myten upphäver inte heller historien, verkligheten. Men den fördjupar sanningen och vidgar historien, så att sanningen kan bli MIN sanning, och historien något som angår oss NU.” Gud skapar med sitt ord, människan blir till och får ordet och språket som en gåva.Vi kan uttrycka våra tankar, erfarenheter, drömmar och vilja med ord.Vi har fått möjligheten att samtala, utbyta tankar och med tiden meddela oss med människor långt borta, och inte minst att uttrycka vårt innersta för Gud. Paulus påpekar för dem som tillber ”en okänd Gud” i Apg 17 att Gud, han är ju inte långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, …vi har vårt ursprung i honom. Från skapelsen så har vi trots allt fått leva i relation med Gud och Psalmisten skriver att innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt jag vill säga (ps 139), och samtidigt tror jag att det är av yttersta vikt att försöka formulera sig för att själv förstå vad mitt behov eller längtan är, och över tid, i min bön, se hur Gud griper in. Bönen kanske inte främst är för Gud, utan för mig, mitt inneboende behov av att kommunicera, att sätta ord, att genom mina ord försöka skapa, påverka och forma tillvaron. Men det är också av vikt att vara tyst eller inlyssnande för vad Gud vill säga, bönen är en dialog. På samma sätt som barnet övar att forma munnen till ord, får vi öva oss i att lyssna in Gud och urskilja Guds röst. Till hjälp har vi Bibeln, dels för att känna igen hur Gud har verkat genom historien, dels för att spegla det egna livet i berättelserna. Bibelns texter är inte bara information utan genom den heliga Anden blir det kommunikation, där jag kan få vägledning och uppmuntran. Ordet blir liv. Johannes evangeliet börjar just så, med Ordet, Ordet som fanns hos Gud, som var Gud, genom vilket allt blev till och Ordet blev människa och bodde bland oss. Det är Jesus Kristus det handlar om och han är också anledningen till att Johannes tecknat ner evangeliet, med sina ord, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn (Joh 20:31). Sen får vi med våra ord föra berättelsen om vad Jesus gjort i våra respektive liv vidare, jag tror att det är ett angeläget budskap. För ett antal år sen hörde Bibeln till allmänbildningen, nu ingår inte berättelserna i den allmänna kunskapen. Däremot är film något de flesta ser eller anknyter till. Film påverkar referensramarna och inte så sällan reciteras repliker, ja, det är till och med så att en del ser på film för att få hjälp att tolka livet, att film kan ge riktning vid vägskäl och en del menar att film upplevs verkligare än livet. Kan Gud tala genom film? Det finns många filmer som bara underhåller, en del gör inte ens det, men det finns också filmer där Gud på något sätt kan göra sin röst hörd. Det finns ögonblick som är möten med det heliga, som på olika sätt är avgörande eller kan visa på egenskaper hos Gud. Film och teologi är ett växande ämne och det är intressant att se film och fundera på vad säger den om livet, möjligheter, framtid, förlåtelse och något större. Filmen kan vara en väg in i Bibelns berättelser och en början till samtal om Gud, samtal med Gud, till ett liv I Jesus Kristus. Öra är ett av alla ord som går att bygga av bokstäverna i selmalagerlöf. Att lyssna är en bra början i ett samtal, men det är inte heller helt fel att våga berätta vad Jesus gjort i ditt liv. Jessica Elnefred pastor i Söderala-Mo missionsförsamling Vill Er församling ta emot prak�kanter? Nu fly�ar lärljungaskolan Apg29 �ll Sverige. Under hösten kommer 14-17 la�namerikaner a� leva �llsammans med lika många nordbor. De vill gärna komma �ll Er församling på en veckas prak�k. Om Ni tycker det verkar intressant, kontakta equmenia. 10 UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet Jocke och Mar�na nya i Örbyhus Med rötter i Gävle och Tranås har Joakim och Martina Lundquist nyss påbörjat sina tjänster som ungdomsledare i Örbyhus. Församlingen sökte en ungdomsledare men fick två! Martina och Joakim arbetar 75% vardera och har stora förväntningar inför att få finnas i en församling med ett omfattande arbete bland barn och unga. -En viktig del i vårt arbete blir att hjälpa ungdomarna att växa och fördjupas i sin kristna tro. Det vill vi bl.a. göra genom samtalsgrupper för killar och tjejer. Många av ungdomarna kommer sedan att flytta till andra orter, då är det viktigt att de har med sig en tro som håller. Dom behöver känna att de hör till Kristi kropp, betonar Joakim. Martina och Joakim vill också vara med och jobba med utåtriktat arbete, att nå utanför församlingen. Det kan ske utifrån den musikstudio som församlingen byggt upp och det finns också planer på att utveckla skolkontakterna. Joakim och Martina Lundqvist Förutom arbetet i Örbyhus ser de fram mot engagemanget i distriktet. -Jag har deltagit i läger i Mellansvenska distriktet tidigare och har mött så mycket av glädje och entusiasm bland tonåringarna över möjligheten att få mötas på läger. I delar av landet där det finns många stora församlingar och ungdomsgrupper är det annorlunda, säger Martina som alltså redan lärt känna många av ungdomarna i distriktet och ser fram mot kommande distriktsläger. Tidigare har Martina och Joakim bott i Örebro några år och bl.a. gått ungdomsledarutbildning på Götabro. Fler nya medarbetare: Kerstin Skoglund har sedan januari 2010 en projekttjänst i Kanalkyrkan Sandviken som ungdomsledare. Emma Gustavsson har sedan ht 2009 arbetat som ungdomsledare i Hudiksvalls missionsförsamling. Simon Bäck har slutat sin tjänst som ungdomsledare i Lillmokyrkan i Malung och Lima missionsförsamling. Fabio Cannellato har slutat sin tjänst som ungdomspastor i Högbergskyrkan, Ludvika. ����������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������� ���������������������������������� ����������������������������������������� ���������������������������� UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet 11 B Föreningsbrev Avsändare: Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet, Box 6092, 800 06 Gävle Andakt Gud vill använda hela oss I en av mina biblar har de ord som Jesus talar röd text - men om man verkligen funderar på vad Jesus vill säga räcker det inte med att läsa den röda texten. Jesus säger så mycket med sitt liv, med sin kropp. Han föds i ett enkelt stall, han är flykting i Egypten. Han går gärna till templet, han lägger sina händer på människor, han spottar och välter bord. Han lagar mat och skriver i sanden. Han gråter, han ropar och ibland tiger han som muren. Han somnar och vakar, han ber och han går på fest. Han lyssnar och frågar. Han rider på en åsna och firar påsk. Han går långa sträckor eller åker båt. Han gläds och han lider, han behöver stunder av ensamhet och stunder med nära vänner. Han svettas och har ångest, han piskas, hånas och dödas. Han uppstår och gör en himmelsfärd. När vi vill presentera evangelium till andra människor räcker det inte med ord, Gud vill använda hela oss. 12 Orden är viktiga och särskilt i betydelsen att orden överensstämmer med våra liv. Jesus kallar oss till att leva i efterföljelse, och det kan handla om att säga de rätta orden men efterföljelse handlar om hela livet. Utifrån Jesu liv förstår vi att det behövs många olika yrken och talanger – t ex stallskötare, flyktingmottagare, kyrkvaktmästare, sjukvårdspersonal, städare och möbelsnickare. Det behövs kockar, lärare, festfixare, bönemänniskor och terapeuter. Även åsneskötare, sjömän, poliser, trädgårdsmästare och astronauter. Det kan också behövas mammor, styvpappor, syskon och kompisar. Och för dagens lärjungar finns ännu fler alternativ till att följa i Jesu fotspår för att förmedla kristen tro. Gunilla Brodin Pastor i Falu Missionsförsamling UTmaning från Svenska Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet