Joakim Thårlin: 900804-4076
Josefine Carlsson: 870712-5988
Anton Willard: 890803-6414
TET-uppgift Kuba
Grupp 48
Nationalekonomi A
Termin:
13-05-30
Lärare:
Karl-Markus Modén
Innehållsförteckning
1. Syfte ....................................................................................................................................... 1
1.2 Metod ................................................................................................................................... 1
1.3 Frågeställning ....................................................................................................................... 1
2. Kortfattad om Kubas historia ................................................................................................. 2
2.1 Makroekonomisk historia ................................................................................................. 2
3. Ekonomi ................................................................................................................................. 2
3:1 BNP .................................................................................................................................. 3
3:2 Handelsbalansen och Terms of Trade .............................................................................. 4
3:2:1 Export ........................................................................................................................ 5
3:2:2 Import ........................................................................................................................ 5
3:2:3 Komparativ fördel ...................................................................................................... 5
4. Bistånd .................................................................................................................................... 7
5. Korruption i Kuba .................................................................................................................. 8
6. Infrastruktur ............................................................................................................................ 9
7. Sociala förhållanden ............................................................................................................... 9
8. Befolkningstillväxten ........................................................................................................... 10
7. Diskussion ............................................................................................................................ 12
8. Slutsats ................................................................................................................................. 14
9. Källförteckning: ................................................................................................................... 15
9.1 Böcker:............................................................................................................................ 15
9.2 Internet: ........................................................................................................................... 15
Kuba
Språk: Spanska
Statsskick: republik
Statsöverhuvud: Raúl Castro (president)
Huvudstad: Havanna
Religion: Katoliker
Folkmängd (2012): 11,2 miljoner invånare
Yta: 110 861 km2
1. Syfte
Syftet med detta arbeta är att beskriva faktorer som kan förklara huruvida Kuba kan anses
som ett monetärt-alternativt ickemonetärt fattigt land genom att beskriva och redogöra för
faktorer och information som har påverkat landet. Arbetet syftar även till att applicera
gruppens kunskaper inom globalisering i ett praktiskt exempel.
1.2 Metod
För att uppnå arbetets syfte har vi valt att fokusera på information inom framförallt det
ekonomiska och sociala området. Utöver dessa huvudsakliga områden redogörs för Kubas
makroekonomiska historia samt även den korruptionsbreddning som råder i landet. Genom att
använda sig av erhållen kunskap och begrepp ifrån makro och globaliseringskursen dras det
senare slutsatser om hur landets ekonomiska ställning ser ut samt ifall landet bör ses som
fattigt respektive rikt. Dem specifika områden vilka används i denna framställning valdes på
grund av att dem framhäver syftet och dess inriktning vilken avser att undersöka den
monetära och ickemonetära fattigdomen.
För att beskriva och förklara landets ageranden samt även dess nuvarande situation har vi
använt oss av befintlig information i form av vetenskapliga artiklar, böcker och internet.
Genom att samla information ifrån flera olika källor går det att skapa en helhetsbild över
landet vilket i förlängningen ger ett bra underlag för välgrundade slutsatser.
1.3 Frågeställning
Hur ser Kubas handelsutbyte med den internationella marknaden ut?
Inom vilka produktområden kan Kuba anses ha en komparativ fördel i förhållande till
världsindustring?
I vilken utsträckning får Kuba bistånd och inom vilka sektorer används
biståndspengarna?
Hur ser korruptionen ut i Kubas samhälle?
Vilken ställning har kvinnan i Kuba?
1
2. Kortfattad om Kubas historia
Kubas historia har byggts på ordentligt sedan Columbus upptäckte landet i mitten på 1400talet. Kuba tillhörde Spanien ända fram till slutet på 1800-talet. Efter en lång period av
oroligheter och missnöjdhet ville befolkningen göra sig självständiga ifrån Spanien och ett
uppror inleddes. Upproret slutade med att USA gick in i konflikten vilket befriade Kuba ifrån
Spanien. Men Kuba blev inte helt självständigt då USA var med och styrde landet i
efterföljande år. Detta ledde till att missnöjet ibland folket utvecklade sig och blossade upp
igen. Det resulterade i en revolution ledd utav Fidel Castro, som segrade och 1959 blev Kuba
helt självständigt med Castro som president. Efter att rebellerna segrat och revolutionen var
över fanns det en viss bitterhet från USAs sida och en följd av de utfärdades ett
handelsembargo mot Kuba. Handelsembargot är än idag fortfarande i effekt och är något som
Kubas ekonomi har fått känna av. Fidel Castro som suttit som president i Kuba sen
revolutionens slut 1959 avgick 2008 och efterträddes utav hans bror Raul Castro. Sedan Rauls
tillträdde 2008, har gränserna till landet öppnats upp så att utländska investerare har möjlighet
att handla med landet. Dock är friheter som att starta egna företag och att kunna investera i
landet kraftigt begränsade (Nationalencyklopedin, 2013b).
2.1 Makroekonomisk historia
Den 24 april 1929, den svarta torsdagen, blev startskottet för den stora depressionen i USA
(Skott, 2012). Landet drabbades hårt, men Kubas ekonomi drabbades nästan lika hårt. Landet
tvingades byta president vars reformer inte var uppskattade av alla. Kuba blev självständigt
från USA 1902, men ekonomin och utrikespolitiken styrdes fortfarande av USA (Globalis,
2010a). Innan revolutionen uppskattas Kubas BNP till 1700-2700 vilket var det högsta BNP i
den regionen Den fria sjukvården och låga barnadödligheten som kännetecknas Kuba idag
fanns redan på den tiden (History of Cuba). År 1959 tog Fidel Castro makten i Kuba genom
en revolution som innebar stora ekonomiska förändringar. Revolutionen förvandlade Kuba
till en kommunistisk enpartistat (Globalis, 2010a) och Che Guevara sattes som ekonomisk
ledare. Kubas ekonomiska tillväxt var under 1960-talet en av de lägsta i Latinamerika. Castros
ekonomiska reformer syftade till att slå sig fria från USA, vilket bara ökade konflikten mellan
Kuba och USA. Konflikten ökades ytterligare då började handla och få bistånd från Ryssland
(Globalis, 2010a).
Castros politik syftade till att skapa ett kollektivt samhälle som inte attraherades av
ekonomiska vinster. Man skulle känna att man adderade värde till landets ekonomi genom
medinflytande på arbetsplatsen. Därav blev skolgången, precis som sjukvården, helt gratis på
Kuba (Höglund, 2011a).
3. Ekonomi
Kuba är ett av de få länder som fortfarande bedriver planekonomi. Detta är ett arv ifrån
Sovjettiden då forna Sovjet och Kuba var allierade. Denna marknadsform innebär att
produktionen inte styrs av utbud och efterfrågan mellan privata företag och konsumenter
vilket är standard i marknadsekonomier. Istället så är produktionen dirigerad av staten.
Planekonomier brukar argumentera för sin marknadsform genom att säga att istället för att
privata företag kontrollerar marknaden så kontrollerar folket genom demokrati marknaden.
Detta eftersom de personer som sitter i landets parlament är valda av folket. Dock har dem
flesta planekonomier varit diktaturer vilket gör argumentet i princip verkningslöst. Ett annat
argument är att genom att planera i förtid hur mycket an en vara som kommer behövas i
landet så kommer resurser kunna användas mer effektivt. Improduktiv verksamhet kunde
2
därför undvikas. Att ens försöka att planera hur resursallokering och produktionsmängd ska
vara för ett helt land är näst intill omöjligt (Blomqvist & Lundahl, 1992: 229ff). Vad skulle
exempelvis ske om en naturkatastrof drabbade landet och det inte finns budget för läkarvård
etcetera? Exemplet är lite drastiskt men det illusterar dock en del av den problematik som
finns med planekonomi. Några exempel på vanliga argument mot planekonomi är:
1. En nationalomspännande plan vilken gäller för en bestämd tidsperiod kommer inte
kunna förändras under periodens tid. Detta eftersom allting kommer vara uträknat för
att maximera nyttan vid det tillfälle som planen skrevs. Eftersom planens olika
element hänger ihop kan en förändring i en punkt rubba eller förstöra planen. I och
med detta kan efterfrågeöverskott uppkomma vilket skapar svarta marknader för olika
varor.
2. Planekonomin hotar även ett demokratiskt samhälle i och med att makten över
exempelvis produktion och naturtillgångar koncentreras till landets styrande elit. Detta
kan ge upphov till ökad korruption och dålig resursallokering.
3. Motsättningar mot planen kan uppfattas som sabotage av de styrande. I princip kan
opposition till planen reellt kriminaliseras vilket utan tvekan hämmar den politiska och
ekonomiska friheten.
Självklart skulle ytterligare argument mot planekonomi kunna återges. Exempelvis skrev
Herbert Tingsten i boken ”Demokratins problem” (1945) att en regering skulle kunna tysta
oppositionens tidskrifter genom att kontrollera landets papperstillverkning (Larsson,
2006:37f). Detta argument är förstås mindre realistiskt i dagens läge i och med
informationsteknologins utveckling men även denna är öppen för vissa stater att censurera,
vilket exempelvis sker i Iran och Kina. Enpartistaten Kuba bedriver dock fortfarande
planekonomi eftersom det gynnar det nuvarande styrelseskicket. Planekonomier stänger ofta
in sig själva och försöker minimera import och export av varor. Kuba och Nordkorea är bra
exempel på detta. I dagsläget har dock faktiskt Kuba till viss del öppnat landet för utländska
investerare och regimen tillåter även ett visst egenföretagande i landet (Höglund, 2011b).
Dock om man ser till 2013 Index of Economic Freedoms analys av dem tio olika ekonomiska
friheterna så hamnar Kuba på den näst lägsta graden av frihet när det gäller att starta egna nya
företag. Enligt denna indexmätning så är Kuba fortfarande förtryckta när det gäller denna
frihet. Det samma gäller investeringsmöjligheterna i landet. Kapitalrörelser både inom landet
och direktinvesteringar av andra nationer i Kuba är hårt reglerade och landet klassas som
förtryckt även här (Heritage, 2013a). Trots svårigheterna att etablera så finns det en del
svenska företag som fått fotfäste i den kubanska ekonomin. Exempelvis Atlas Copco vilka är
verksamma inom nickel och stålindustrin vilka står för en stor del av Kubas export och
Ericsson AB vilka arbetar med fast telefoni och Kubas GSM-nätverksutbyggnad
(Swedenabroad, 2013a).
3:1 BNP
Bruttonationalprodukt (BNP) är en central variabel som tas i beaktning när ett lands ekonomi
ska bedömas. Variabeln visar värdet av alla färdiga produkter som tillverkats i ett land under
en viss tidsperiod och den kan därför användas som ett mått på tillväxt. För att beräkna denna
adderas landets privata konsumtion, offentliga konsumtion, landets investeringar och landets
handelsbalans. Handelsbalansen beräknas genom att landets export subtraheras med landets
import (Berg, 2008:207f). Sedan 1970-talet så har Kuba haft en hyfsat stadigvarande tillväxt i
deras BNP. Det finns dock ett undantag. Kuba hade förmånliga avtal med Sovjetunionen fram
till dess fall. Exempelvis kunde landet importera olja vilkets pris var kopplat till exportpriset
på deras dåvarande största exportvara, socker. Efter Sovjetunionens fall drabbades Kubas
3
ekonomi hårt. Mellan åren 1989-1994 så föll BNP med ca 35 %. Nedgången motverkades
genom att en stor rad reformer genomfördes. Exempelvis så legaliserades dollarinnehav och
även överföringar av dollar ifrån andra länder till Kuba. Än idag så är detta en viktig
inkomstkälla i Kubas ekonomi. Kuba började även satsa på att främja investeringar i landets
turismsektor vilket i dagsläget också är en av landets viktigaste inkomstkällor. En ytterligare
produktionshöjning skapades genom att staten decentraliserade en viss del av den statliga
sektorn. Istället för att ständigt kontrolleras av ministerierna så fick statliga bolag eget ansvar
över sin produktion och försäljning. Detta var ett steg emot marknadsekonomin. När väl
ekonomin hade kommit på fötter så drogs många av de åtgärder som genomförts tillbaka och
nationen fortsatte sin centralt styrda planekonomi vilken fortfarande används (Swedenabroad,
2013b).
Kubas senaste BNP mätning som finns officiellt publicerad är ifrån 2008 då deras BNP låg
kring 60,8 miljarder (USD) (Worldbank, 2013a). Det finns en nyare siffra publicerad på CIAs
hemsida. Enligt denna så låg deras BNP 2012 på 72,3 miljarder (USD) (CIA, 2013). Siffran är
dock enligt hemsidan estimerad vilket innebär att den inte nödvändigtvis behöver vara helt
precis men den påvisar fortfarande att Kuba fortfarande kan visa tillväxt enligt BNP mått i
förhållande till 2008.
Grafen visar Kubas BNP-tillväxt mellan åren 1970-2008. Kuba har sedan 1970 haft en viss
variation kring deras årliga BNP-tillväxt. Det syns tydligt i statistiken att landet har påverkats
av modern tids olika konjunktursvängningar och finanskriser. Exempelvis 1990-talets
svängning vilken initierades av Sovjetunionens fall 1989. Kuba satsar stort på dess
tjänstesektor vilket visas genom att tjänstesektorns andel av BNP är 74,5 %. De övriga
procentandelarna av BNP fördelas på sektorerna industri, vilken får 20,5 %, och jordbruk
vilken erhåller 5 % andel av BNP (Höglund, 2011b).
3:2 Handelsbalansen och Terms of Trade
Årligen så går Kuba back i deras handelsbalans. Importen är mycket större än vad exporten är.
År 2012 motsvarade importen 13,68 miljarder dollar medan exporten motsvarade 5,6
miljarder dollar. Detta innebär att landet hade ett handelsunderskott på 8,06 miljarder dollar.
4
Om man tänker sig i Terms of Trade så blir resultatet 40,9 %. Denna siffra innebär att
importen är 59,1 % högre än exporten vilket påvisar att handelsbalansen går i ett stort minus.
Detta är en utmaning som Kuba slåss med. Dock får Kuba in en hel del av sin inkomst genom
sin turistnäring vilken till stor del är statligt ägd samt även genom att personer vilka utvandrat
ifrån Kuba skickar pengar hem till landet. Båda dessa inkomster underlättar för Kubas
ekonomi. Det stora underskottet har dock gett effekter på deras utlandsskulder. 2012
estimerades Kubas totala skuld, både den offentliga och privata, till utlandet att uppgå till
22,16 miljarder dollar (CIA, 2013).
3:2:1 Export
Materialmässigt exporterar Kuba petroleumprodukter, nickel, socker, tobak, fisk och kaffe.
De länder vilka exporten i störst grad går till är Kina, Kanada, Venezuela, Nederländerna och
Spanien. Kina och Kanada tillsammans står för över 45 % av all export ifrån Kuba. Närmast
på tur är Venezuela med vilka Kuba utöver materiella saker handlar med tjänster. Mer om
detta under importavsnittet (CIA, 2013).
3:2:2 Import
Kubas naturliga tillgångar räcker inte för att tillgodose alla landets behov. Landet är därmed
inte direkt protektionistiskt eftersom det erkänner att handeln är av stor vikt för Kubas
fortsatta tillväxt. Det land vilket Kuba importerar mest ifrån är med överlägsen marginal
Venezuela vilken ensam står för 37 % av landets import. Kuba och Venezuela har sedan 2000
en överenskommelse vilken innebär att i utbyte emot ca 100 000 fat olja per år så får
Venezuela ta del av Kubas tjänstexpertis. Detta innebär framförallt att Venezuela får tillgång
till Kubas läkarkår. 2012 så fanns det 30 000 läkarvårdsspecialister i Venezuela, både läkare,
tandläkare och sjuksköterskor. Om man bortser ifrån importen av oljeprodukter så importerar
Kuba livsmedel, maskiner och utrustning och kemikalier. Majoriteten av handeln sker med
Venezuela, Kina, Spanien och Brasilien (CIA, 2013). Cirka 80 % av Kubas livsmedelsbehov
importeras vilket innebär att landet är mycket beroende av livsmedelsimporten
(Swedenabroad, 2013c).
3:2:3 Komparativ fördel
Med komparativ avses att ett land har lättare att producera en vara i förhållande till ett annat
land. Exempelvis så kan detta handla om att landet på ett kostnadseffektivare eller tidsmässigt
snabbare kan producera en enhet av en vara. Skillnaden emot absolut fördel (vilket mäter
vilket land som kan producera mest färdiga pordukter) som också det är en välanvänd
nationalekonomisk term så utgår komparativa fördelar ifrån vilket land som har lägst
alternativkostnad för att producera en vara (O’Sullivan, 2010). Genom att använda så kallat
Balassa index (även kallat Revealed Comparative Advantage Index) så går det att beräkna
ifall ett land kan anses ha en komparativ fördel i produktionen av en viss vara i förhållande till
övriga världen. Det finns ett par olika sätt att beräkna Balassa Indexet. Det som skiljer
metoderna åt är hur många faktorer som tas med i beräkningarna. Exempelvis går det att ta
hänsyn till importen i vissa beräkningar även trots att detta ibland inte är nödvändigt. Metoden
visar heller inte ifall det finns komparativa fördelar i tjänsteexporten som Kuba bedriver.
Generellt sätt, ifall Balassa indexvärdet är större än 1 har landet en komparativ fördel relativt
till världsindustrin i sin helhet. Högre indexvärde innebär en större komparativ fördel (Cai,
2009:69f).
5
Tabellen ovan illustrerar de produktområden i vilka Kuba har sina starkaste komparativa
fördelar år 2011. Det syns tydligt att nickelexporten har en massiv komparativ fördel. Kubas
komparativa fördel i nickelexport på 123,6 är faktiskt den största i världen och landet står för
lite mer än 2,3 % av hela världens export av varan (Internation Trade Centre, 2011). Även
socker och tobaksexporten ligger väl över den komparativa gränsen som sätts av dessas
respektive industrier. Landet exporterar även en hel del farmaceutiska produkter. Detta
förvånar inte direkt ifall läkartjänsterna landet exporterar beaktas. Det är även värt att nämna
att landet exporterar en hel del olja. 9 % av landets totala export är i oljeprodukter. Dock har
landet ingen komparativ fördel i exporten. Därför visas denna inte trots dess betydande storlek
i tabellen ovan vilken är sorterad efter högsta komparativa fördel.
6
4. Bistånd
Kuba har sedan 1970-talet mottagit ekonomiskt bistånd ifrån omvärlden. Under sovjettiden så
var Kuba mycket beroende av de ekonomiska fördelar som samarbetet mellan Sovjet och
Kuba medförde. När Sovjetunionen kollapsade 1989 försvann därmed en stor
inkomsttillförsel för landet i och med att byteshandeln upphörde men även det bidrag som
landet fick av Sovjet försvann.
Minskningen syns tydligt
mellan 1989-1994. När väl
världsekonomin och även
Kubas ekonomi börjat
stabilisera sig efter krisen
började biståndsgivandet till
landet öka igen. I dem senaste
siffrorna ifrån OECD (The
Organisation for Economic
Co-operation and
Development) går det att
urskilja vilka av länderna som
ger högst bidrag till landet.
Listan toppas av Spanien, EU
och USA. Även Kanada, vilket
är en av landets viktiga
handelspartners ligger högt
upp på listan av länder. Den
största sektorn som bistånd går
till är tjänstesektorn vilket
även är den sektorn i vilken
majoriteten av den inhemska
arbetskraften är verksamma i.
Ca 15 % av biståndet skickas
till utbildning och ytterligare
15 % till produktionssektorn.
Trots att Kuba har regionens
bästa läkarvård så tilldelas
fortfarande hälsosektorn så
mycket som 5 % av allt bistånd
och ca 3 % går till humanitär
hjälp (OECD, 2011).
7
5. Korruption i Kuba
Korruption är svårt att mäta och jämföra mellan länder. Trots detta anses det som ett utbrett
problem i dagens samhälle. Korruption föreligger då någon utnyttjar sin ställning i samhället
för egen vinning. Exempelvis när en politiker tar emot ersättning för att verka för ett beslut
som gynnar givaren. Denna process påverkar bland annat fattigdom, demokrati och handel i
en negativ riktning (Transparency International, 2012). Som i andra före detta socialistländer
tvekar inte invånarna om det ges tillfälle att stjäla från staten. Eftersom majoriteten av allt
företagande ägs och drivs i statlig regi är denna typ av stöld vanlig (Diaz-Briquets & PerezLopez, 2006). Denna generella teori är omdebatterad av insatta då vissa menar att kubanerna
har en mer stöttande syn på kommunism jämfört med exempelvis européer.
Som grafen visar har
korruptionen på Kuba flera upp–
och nedgångar som enligt
Lotspeich (2002) kan härstamma
ifrån lagtillämpning, förändring i
den ekonomiska aktiviteten samt
en försämring av ekonomiska
förhållanden (Lotspeich, 2002).
Nyligen har ett dussin högt
uppsatta personer på det statliga
nickelföretaget Cubaniquel dömts
till långa fängelsestraff på grund
av korruption, vilket bevisar att
korruptionen finns på alla nivåer i
landet. När Raul Castro tog over
makten från sin bror, Fidel
Castro, startades ett tydligt arbete
mot korruption. Den yngre
brodern menar att korruption är
revolutionens värsta fiende och
han har inga planer att skona de
inblandade. Att tjänstemännen
vid Cubaniquel nu sitter fängslade talar sitt tydliga språk och sänder signaler om att Raul
Castro menar allvar med sina ord. Detta kan knytas samman med Lotspeichs resonemang att
ny lagtillämpning ökar korruptionen, (det som hände under 2009 i grafen) för att sedan
minska.
I grafen ovan jämförs Kuba med Sverige och det kan utläsas tydliga skillnader. Som tidigare
nämnts är korruption svårt att räkna på, men nivån är vad bland annat analytiker och
näringsidkare uppskattar korruptionen till i de båda länderna. Korruptionsskalan går från 0,
som betyder mycket korrupt, till 10 som betyder att landet är korruptionsfritt. Grafen visar
korruption i offentlig sektor (till exempel polisen, utbildnings- och hälsosystemet, statens köp
av tjänster från näringslivet) och i politiken. Den ideella organisationen Transparacy
International rankar Sverige till tredje plats samtidigt som Kuba hamnar på en 58:e plats av
178 i undersökningen (Transparacy International, 2012).
Bestickning (mutor), som är en vanlig form av korruption, innebär att givaren har för avsikt
att på ett eller annat sätt bli särbehandlad på grund av sin gåva. På Kuba är mutor vanligt
förekommande och vi kan dra en parallell mellan mutor och avsaknaden av demokratiska
rättigheter såsom yttrandefrihet och tryckfrihet. Om någon uttrycker en avvikande åsikt finns
8
det stor risk att man blir dömd till många års fängelse. Kuba kritiseras också för att ibland ha
avrättat politiska motståndare (Globalis, 2010a). Därför passar mutor bättre.
Trots att västerlänningar ser korruptionen på Kuba som ett utbrett problem så har landet
potential att uppnå ännu högre korruption. Den stora skillnaden mellan Kuba och andra
kommuniststater ligger i syn på normer och värderingar samt en effektivare övervakning som
gjort att korruptionen hållits i schack. Den ekonomiska reformen som nu påbörjats sätter
landet i en utsatt situation eftersom den privata sektorn hamnar utanför statens beskydd
(Lotspeich, 2002).
6. Infrastruktur
I Kubas huvudstad Havanna råder det brist på bostäder sedan befolkningsökningen ökat i
högre takt än bostadsbygget. I vattensystemet finns stora läckage där ungefär hälften av
dricksvattnet försummas. Även infrastrukturen för el behöver omfattande renovering, och
likaså vägar för transport. Kubas infrastruktur behöver ett ansiktslyft på flera håll, vilket kan
uppfatats som en omöjliguppgift med tanke på landets rådande ekonomi och politik (Gomez,
2012). Trots dessa tragiska förutsättningar arbetar Kuba för att förbättra sina förhållanden.
Sedan Raul Castro kom till makten har han gjort ett antal förändringar som ska påverka landet
positivt. Exempelvis ska det numera vara lagligt att starta eget företag på Kuba. Dock nämns
det inte om det är en lätt eller svår process gå igenom. Det ska även vara tillåtet att köpa och
sälja lägenheter och bilar. 2012 ville Raul Castro att kubanerna skulle börja betala skatt inom
vissa områden, något som inte gjorts på 50 år (Yle Nyheter, 2012). Claes Berg (2008) menar
att det finns en relationskoefficient mellan statliga skatteinkomster och BNP per capita, och
skattekvoten tycks öka i takt med att levnadsstandarden stiger. Berg (2008) menar också att
politiken spelar en betydande roll för välfärden i ett land (Berg, 2008:119).
7. Sociala förhållanden
Humankapitalet ses ofta som skillnaden mellan ett rikt och ett fattigt land. Thomas Robert
Malthus formulerade en teori om sambandet mellan befolkningstillväxten och produktion.
Teorin kallas för Malthus dystra mekanism. Sambandet som Malthus syftade på med sin teori
var att när produktionen ökar tillsammans med inkomsterna så ökar också möjligheterna för
befolkningen att utöka sig. Befolkningstillväxten innebar att produktionen per arbetare
stagnerade vid en låg nivå. Effekten är att de förbättrade produktionsvillkoren endast
resulterade i att se stigande inkomsterna var temporära då inkomsten per invånare jämnades ut
(Berg, 2008:461f).
Jämställdhet är också en viktig faktor som påverkar produktiviteten hos befolkningen. Det
finns studier som visar att det i länder där det är mer jämnställt och mödrar får chansen att
studera, ger effekt på barnens framtida utbildning och produktivitet (Berg, 2008:470). Sedan
revolutionen 1959, har Kuba utvecklats och är idag ett relativt jämnställt land i jämförelse
med många andra länder i Latinamerika. Den Kubanska Konstitutionen har till exempel gett
kvinnor jämnställda rättigheter till möjligheten att bestämma över sina liv och egendomar.
Kuba är ett ut av de sista kommunistländerna i världen. Det gör att kvinnorna i Kuba ses som
likväl medarbetare som delägare i de kollektivt äga tillgångarna, åtminstone i teorin. Kuba är
ett land som har hög kvalité på studier. Ett utav landests största exporter är bland annat
humanarbetskraft i form av högutbildad personal, exempelvis till Venezuela med vilka man
byter utbildad arbetskraft mot olja. När det kommer till rätten att studera så är även rätten till
utbildning jämnställt på Kuba. Det är till och med så att det är en högre andel kvinnliga
9
studenter än män på landets universitet. Den kvinnliga befolkningen på Kuba har dessutom
haft rösträtt sedan 1934 (World Trade Press, 2010). Det kan dock ses som en aning
betydelselöst då det endast har funnits ett parti att rösta på i parlamentsvalet. Möjligheten som
ges med rösträtten är att välja ministrar till regeringen (CIA, 2013). Men trots rösträtten och
jämställdheten är det ytterst sällsynt med kvinnor på mer betydelsefulla positioner högre upp i
det politiska systemet. Fastän att det inte finns några lagar som utesluter kvinnor ifrån att vara
kvalificerad så är det endast 6 av regeringens 31 ministrar som är kvinnor, 2008 (SvenskKubanska Föreningen, 2008). Kvinnor har även full rätt at bestämma över sina egna liv på det
sociala stadiet. Kvinnliga Kubanska medborgarna kan till exempel fritt välja vem de vill träffa
och vem de vill gifta sig med. De ända restriktionerna som finns är att de ska vara fyllda 18år
eller 14år med målsman tillåtelse. Kvinnorna på Kuba får också bestämma över hur vida de
vill utföra abort eller inte. Det har bland annat resulterat i att Kuba har ett utav världens
högsta utfall av aborter, vilket är ovanligt för att vara ett katolskt land (World Trade Press,
2010). Något som också kan ses som kontroversiellt för Kuba är att prostitution är helt lagligt
att utföra så länge personen är över 16år. Det har medfört att det är många kvinnor som faller
offer för människohandel, samtidigt som den Kubanska regeringen inte tar itu med problemet
och försöker eliminera människohandeln (CIA, 2013).
8. Befolkningstillväxten
Kuba har ett utav världens högst ansedda sjukvårdssystem (Nationalencyklopedin, 2013c).
Systemet har haft en stigande utvecklingskurva sedan revolutionen, 1959. Det har även
medfört att medellivslängden har ökat kraftigt. 2011 var medelivslängen på 76 år för män och
80 år för kvinnor. Befolkningen till antal stiger också, men trots ökningen av så avtar
befolkningstillväxten kraftigt procentuellt. Det är många faktorer som påverkar befolknings
tillväxten (Globalis, 2010b). Anledningen till minskningen är svårt att fastsälla, men en
anledning skulle kunna vara att den kvinnliga befolkningen på Kuba väljer att satsa på
karriären genom att studera längre. Vilket resulterar i att de väljer att starta familj i ett senare
skede i livet och att de har en mindre tid på sig för att utöka familjen. Enligt de studier som
Berg (2008) tar upp så kommer det att påverka de framtida generationerna således att de
skulle bli mer välutbildade och produktiva. Ökningen av produktiviteten skulle därmed leda
till en positiv utveckling av humankapitalet. En annan orsak till att den avtar kan till exempel
vara att antalet födda barn per kvinna har sjunkit drastiskt sedan mitten på 60-talet
(Landsguiden, 2010). Anledning till att fertilitetsgraden avtar kan vara ett samband med att
antalet aborterna som till skillnad från befolknings tillväxten ökat de senare åren. Kuba har
procentuellt set ett utav högsta antal aborter i förhållande till graviditeter. Hela 35,9% av alla
graviditeter ledde till abort i Kuba, 2010. Men den väl utvecklade sjukvården har åtminstone
genererat en väldigt låg spädbarnsdödlighet, 6 ‰. Vilket är i klass med industriländer och
påverkar befolkningstillväxten positivt (Nationalencyklopedin, 2013d).
10
Diagrammet visar Kubas totala befolkning sen 1960-talet.
Diagrammet visar Kubas befolkningstillväxt sen 1960-talet.
11
7. Diskussion
Att det numera ska vara tillåtet att köpa och sälja bostäder och bilar på Kuba samt att starta
företag bevisar att man går från planekonomin och invånarnas äganderätter blir mer och mer
tydliga. Äganderätt betyder att individen har rätt att bestämma över användningen av sina
tillgångar, att individen har rätt till den avkastning som tillgången genererar samt att individen
har rättighet att byta eller sälja tillgången. Många forskare är överens om att en tydlig
definierad äganderätt är positivt för den ekonomiska tillväxten (Waldenström, 2005). För den
enskilda individen ger äganderätten incitament att investera då det som tidigare nämnts
innebär att man får ta del av eventuell avkastining. Dels är detta positivt för ”demokratin” i
landet, men också bra för den ekonomiska aktiviteten då det behövs mycket resurser för att få
ordning på infrastrukturen i landet. Med tanke på att Kuba har fri skolgång och många
studerar fler år än de 9 obligatoriska åren betyder det att landet har satsat på humankapital.
Enligt (någon modell i föreläsningsanteckningarna) så föder humankapital tekniska
innovationer som i sin tur är bra för landets ekonomi och utveckling. Denna typ av tillväxt
kallar Sachs (2000) för endogen tillväxt som just drivs framåt av tekniska innovationer.
Berg (2008) sa att det finns en korrelationskoefficient mellan BNP per capita och mängden
skatt en individ betalar. Han menar att ju högre skatt som betalas desto större välfärd har
landet. Korrelationskoefficienten mellan dessa parametrar var 0,47. Vid dessa beräkningar
brukar ett godkänt mått ligga mellan 0,7-1 eller -0,7- (-1). Korelationen som Berg fann var
visar alltså inget jättetydligt samband (onödig mening?). I Kuba betalas för närvarande ingen
skatt, vilket gör att landet, enligt Berg, borde ha en ganska låg BNP per capita. Hur BNP per
capita ser ut i Kuba är ingen som vet exakt, men gissningsvis så är det inte så högt. Raul
Castro har nu som förslag att kubanerna bland annat ska börja betala inkomstskatt, eftersom
den tidigare nämnda ägarrätten har fått ett större fokus i landet. Ur ett makroekonomiskt
perspektiv borde en skatteökning leda till att BNP och därmed BNP per capita ökar. Detta kan
vara ganska kortsiktig lösning på problemen. Att kortsiktigt öka BNP betyder att staten (som i
ett extremfall) skulle kunna begära att ett antal invånare ska gräva en grop, och sen dagen
efter täppa igen gropen. Detta gör att BNP ökar eftersom de statliga utgifterna ökar, men
samtidigt så måste det personliga sparandet minska. Det personliga sparandet påverkar inte
BNP och därför kommer detta annorlunda arbete att öka BNP. BNP kan ses på tre sätt:
summa förädlingsvärde, summa inkomster och summa slutgiltig konsumtion. Genom
”gropgrävarna” kommer i detta exempel BNP att öka då de utför en tjänst och får ersättning
för arbetet. Att öka BNP på detta sätt ser därför bra ut i ett kort perspektiv, men i ett längre
perspektiv kommer BNP återigen att sjunka eftersom gropgrävningen inte medför någon
avkastning. Samma tankesätt går att applicera på Kuba. De extra pengarna som kommer in till
staten i form av skatt från invånarna borde investeras i sådana aktiviteter som ger en hög
avkastning på det satsade kapitalet. Som tidigare nämnts har Kuba stora problem med sin
infrastruktur i form av vattenläckage och vägar. Att reparera detta skapar arbetstillfällen, men
inte under en lång och varaktig tid. Man kan inte fortsätta laga då det inte längre finns något
att laga. Detta arbete ger heller ingen direkt avkastning. Kanske ger arbetet en indirekt
avkastning då bättre vägar gör att man exempelvis kan transportera varor fram och tillbaka.
För att ta sig ur fattigdom kan ett land även minska utgifterna för att öka sparandet under ett
tag för att sedan kunna konsumera (Sjö, 2013)1. Ett ytterligare alternativ för Kuba är istället
att minska de offentliga utgifterna (sluta ge mutor och annat till folk på bra positioner i
samhället)och sedan investera det ackumulerade sparandet. Men återigen, investeringen måste
ske i någonting som kan ge avkastning. Sammanfattningsvis kan vi därför påstå att Kuba
1
Sjö, B. Skuldkrisen. 2013. Karlstads Universitet. 2013-05-08. (Föreläsning).
12
försöker ta sig ur den icke-monetära fattigdomen genom att öka BNP och få in mer pengar till
statskassan. Tyvärr tror inte vi att ökade skatteintäkter räcker för att höja välfärden i landet.
Enligt Halls och Jones (1999) hypotes är det den så kallade sociala infrastrukturen som
bestämmer produktivitetstillväxten och investeringarna som genomförs i ett land. Den
långsiktiga ekonomiska prestandan i ett land kan enligt författarna härledas tillbaka till landets
verkställande institutioner samt den styrande policyn vilken påverkar och formar den
ekonomiska situationen i landet. Den ekonomiska situationen i sin tur påverkar dem
investeringsmöjligheterna som företag och individer har för att utöka sitt fysiska kapital och
sin produktion respektive sitt egna humankapital (Halls & Jones, 1999:1-5). I Kubas fall som
har både hög nivå av humankapital och korruption följer Halls och Jones tes om att den
främsta förklaringen till landets låga utveckling är den sociala infrastrukturen, och i detta fall
främst politiken. Idealiskt sätt ska staters styrande organ vara helt fria ifrån korruption samt
även förstås motverka den (Hall & Jones, 1999:14f), men i Kubas fall så har landet endast ett
parti med en ledare som inte blir omvald förrän denne avsäger sig makten. Ett samhälle
baserat på denna sorts politiska uppbyggnad kan omöjligen bli fri ifrån korruption. Med så
mycket makt koncentrerat till en så liten grupp människor kommer resurser att allokeras dels
till ledargruppen själva eller till att stärka gruppens maktposition ytterligare i samhället. Detta
hämmar landets ekonomiska utveckling. Bigsten (2013)2 utökar Hall och Jones (1999)
resonemang genom konstaterandet att det inte är tillräckligt att statstjänstemän besitter den
rätta kunskapen om de arbetar i intuitioner som inte ser till allmänhetens bästa, utan istället
ser till sin egen överlevnad. Värt att igen nämna är dock att efter tillträdandet av Raul Castro
(2008) så har en hel del högt uppsatta tjänstemän dömts till långa fängelsestraff just på grund
av att de anklagats för korruption.
Det har tidigare nämnts att korruption är ett stort problem på Kuba. Enligt forskare är detta
inte konstigt eftersom i de fall där äganderätten är kollektiv kan ”allmänhetens tagedi” eller
tragedy of the commons uppstå. Exempelvis kan det vara att någon tar verktyg från
arbetsplatsen eftersom det inte påverkar någon individ eller att ett fiskeföretag överfiskar ett
visst havsområde vilket påverkar övriga fiskföretag. Man tillgodoser alltså endast sina egna
intressen utan att tänka på den större gruppen. Det betyder att allmänna resurser urholkas då
ingen behöver ta ett personligt ansvar.
Eftersom Kuba har planekonomi betyder det att landet inte producerar för att möta
efterfrågan, utan varor produceras utefter plan. Detta gör att det i vissa fall uppstår ett
efterfrågeöverskott, som i sin tur ger upphov till en svart marknad. Exempelvis läkemedel
säljs en hel del på den svarta marknaden. De mediciner som finns på Kubas apotek är
tillgängliga relativt billigt men urvalet är alldeles för litet (Haag, 2012). Även om denna
problematik är framträdande i typiska planekonomier så har vissa förändringar börjat
motverka detta. Exempelvis har produktion börjat dirigeras ner till den nivån att statliga
företag själva kan styra vissa delar av sin produktion. Samtidigt har möjligheterna för att
investera och även starta nya företag i landet öppnats upp under dem senaste åren. Med andra
ord har vissa steg emot en mer marknadsekonomiinriktad politik påbörjats. Att kalla Kuba för
en marknadsekonomi skulle fortfarande vara otänkbart med tanke på den stränga reglering
och kontroll vilken fortfarande praktiseras av regimen samt förstås att staten fortfarande i sitt
ägande kontrollerar stora delar av landets inkomstkällor, exempelvis turismen. Men det går
inte att förneka att landet påbörjat steg vilka i förlängningen skulle kunna leda mot en
marknadsekonomi. Kuba som land kan inte följa en planekonomis mönster fullständigt heller.
2
Bigsten, A. Utvecklingens ekonomi och politik. 2013. Karlstads Universitet. 2013-05-13. (Föreläsning).
13
Idealiskt så vill en planekonomi vara självförsörjande. Kubas livsmedelsimport motsvarar 80
% av alla livsmedel som konsumeras. Detta gör handeln avgörande för landets välstånd.
När fattigdom diskuteras brukar begreppen monetär och ickemonetär fattigdom komma upp.
Med monetär fattigdom avses hur mycket inkomst genomsnittspersonen i landet har.
Worldbank har skapat en standard för vad som bör klassas som ett land i monetär fattigdom
och denna är satt till 1,25 USD/dag (Worldbank, 2013b). Genomsnittskubanens lön ligger på
22USD per månad. Detta innebär att genomsnittslönen per arbetsdag är 1,1USD vilket
placerar landet precis under fattighetsgränsen och därmed per definition gör landet monetärt
sett fattigt. Värt att nämna är dock att Kubas siffror i mångt och mycket är osäkra. Som
nämndes under BNP så har inte världsbanken någon mätning av Kubas BNP sen 2008. Olika
källor ger också olika siffror. I en artikel i Svenska Dagbladet ifrån 2012 stod det att
medellönen låg på ca 70 öre i timmen. Ifall detta överförs till dagens växelkurs mellan kronor
och USD så genererar detta en dagslön på 0,84USD/dag. Siffrorna bör därmed användas med
aktsamhet även om samtliga siffror som erhållits i denna uppgifts informationsinsamling har
gemensamt att medelönen befinner sig under Worldbanks standard. Den låga lönen
kompenseras dock till viss grad med exempelvis gratis sjukvård och skolgång.
Trots att Kuba monetärt sett borde anses som fattigt så underlättas deras ekonomi markant på
den ickemonetära sidan. Exempelvis så håller landet demokratiska val, även om det endast
finns ett parti att rösta på men de olika ministrarna kan i alla fall bytas ut. Skolgången är gratis
på alla nivåer och obligatorisk upp till högstadiet vilket har utrotat analfabetism och detta
skedde redan på 60-talet (Nationalencyklopedin, 2013e). Många fortsätter skolgång upp till
åtminstone gymnasienivå men flera fortsätter även upp till högskoleexamen. Också
sjukvården är gratis och den håller en väldigt hög klass. Spädbarnsdödligheten är i klass med
I-ländernas. Även mediciner kan erhållas för lågt pris via landets apotek även om utbudet är
litet, så litet att mediciner numera i vissa fall endast är tillgängliga via den svarta marknaden.
Rättighetsmässigt återstår dock en del för landet att gå igenom. Exempelvis finns det ingen
yttrande- eller tryckfrihet. Vad gäller kvinnans rättigheter ligger landet för att ibland räknas
som U-land i framkant. Den allmänna rösträtten har funnits i landet sen 1934. I dagsläget
finns även ett flertal kvinnor i den Kubanska regeringen och nationalförsamlingen. Med andra
ord är Kuba bra på vissa delar men inte på andra.
8. Slutsats
Vår uppfattning kring ifall Kuba är ett rikt eller fattigt land visar mer på att landet är fattigt än
rikt. Dels ligger genomsnittslönen under Worldbanks globala standard och dels brister Kuba
på flera viktiga delar inom den ickemonetära fattigdomen också. Landet har en hel del
positiva sidor vad gäller det ickemonetära men om vi beaktar att landet endast tillåter ett parti,
med en konstant ledare, att yttrande och tryckfriheten är inskränkt samt även att politiska
motståndare till landet fängslas och i vissa fall även avrättas så brister landet även på denna
form av fattigdom. Det finns utan tvekan en stor mängd länder som har en avsevärt sämre
situation än vad Kuba befinner sig i men att anse att Kuba som monetärt sett är fattigt samt är
frihetsberövat av staten är rikt skulle vara en grov förfalskning av sanningen.
14
9. Källförteckning:
9.1 Böcker:
Berg, C., Global ekoonomi – En introduktion till samhällsekonomin, 2008. SNS Förlag,
Vällingby.
Blomqvist, H. C., Lundahl, M., Ekonomisk Utveckling, 1992, Författarna och SNS,
Kristianstad.
Larsson, R., Politiska ideologier i vår tid. 2006. Upplaga 7. Studentlitteratur, Lund.
Lotspeich, R., Crime and corruption in transnational economies: Lessons for Cuba. 2002,
Policy Reform, June 2003, Vol 6(2), pp. 71-87.
O’Sullivan, A., Sheffrin, S., Perez, S., Economics – Principles, applications and tools, 2010,
Pearson Education Inc., New Jersey.
Diaz-Briquets, S., Perez-Lopez, J., Corruption in Cuba – Castro and beyond. 2006.
University of Texas press.
9.2 Internet:
Cai, J. Leung, P. Hishamunda, N. 2009. Assesment of comparative advantage in aquaculture.
Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). Rome. Tillgänglig:
http://www.fao.org/docrep/012/i1214e/i1214e.pdf [2013-05-29].
Central Intelligence Agency (CIA), 2013. World factbook, Cuba. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cu.html [2013-05-29].
Haag, A. 2012. Här är snittlönen 70 öre i timmen. Svenska Dagbladet – Näringsliv (SVD).
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/har-ar-snittlonen-70ore_7255657.svd [2013-05-30].
Globalis, 2010a. Kuba. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.globalis.se/Laender/Kuba
[2013-05-29].
Globalis, 2010b. Kuba. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.globalis.se/Laender/Kuba/(show)/indicators [2013-05-29].
Gomez, A., Solo-Gabriele, H. 2012. Hur Kubas förfallna infrastruktur kan återuppbyggas
efter 50 års försummelser. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.cubademocraciayvida.org/web/article.asp?artID=16699 [2013-05-29].
Halls R. E., Jones C. I., 1999. Why do some countries produce so much more output per
worker than others?. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.stanford.edu/~chadj/pon400.pdf
[2013-05-29].
Heritage, 2013. 2013 Index of Economic Freedom. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/visualize [2013-05-29].
History of Cuba. Carlos Manuel de Céspedes. [Elektonisk]. Tillgänglig:
15
http://www.historyofcuba.com/history/cespedes.htm [2013-05-29].
Höglund, L. 2011a. Utbildning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Kuba/Utbildning [2013-05-29].
Höglund, L. 2011b. Ekonomi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Kuba/Ekonomi [2013-05-29].
International Trade Centre, 2011. Trade Performance HS : Exports of nickel and articles
thereof (2011, in USD thousands): [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://legacy.intracen.org/appli1/TradeCom/TP_EP_IC.aspx?IN=75&YR=2011&IL=75%20
%20Nickel%20and%20articles%20thereof [2013-05-29].
Landsguiden, 2010b. Fertilitetsgrad (antal födda barn per kvinna). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Statistik/BefolkningSprak?id=502#countries=CUB [2013-05-29].
Nationalencyklopedin, 2013a. Cuba - Landsfakta. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/cuba/landsfakta [2013-05-29].
Nationalencyklopedin, 2013b. Cuba - Historia. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/cuba/historia [2013-05-29].
Nationalencyklopedin, 2013c. Cuba. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/cuba?i_h_word=kuba [2013-05-29].
Nationalencyklopedin, 2013d. Cuba – Sociala förhållanden. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/cuba/sociala-förhållanden [2013-05-29].
Nationalencyklopedin, 2013e. Cuba – Utbildning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/cuba/utbildning [2013-05-30].
OECD, 2011. Cuba. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.oecd.org/dac/stats/CUB.gif [201305-29].
Skott, H. Finanskriser genom tiderna. 2012. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Nyheter-och-artiklar/Finanskriser-genomtiderna/ [2013-05-29].
Svensk-Kubanska Föreningen, 2008. Kvinnorna på Kuba. [Elektornisk]. Tillgänglig:
http://www.svensk-kubanska.se/cubava/sidor/kvinnorna_pa_kuba.html [2013-05-29].
Swedenabroad, 2013a. Sverige – Kuba. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Havanna/Landfakta/Om-Kuba/Sverige--Kuba/ [2013-05-29].
Swedenabroad, 2013b. Ekonomi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Havanna/Landfakta/Om-Kuba/Ekonomi/
[2013-05-29].
Swedenabroad, 2013c. Handel. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swedenabroad.com/svSE/Ambassader/Havanna/Landfakta/Om-Kuba/Handel/ [2013-05-30].
16
Transparancy International, 2012. Vad är korruption?. [Elektonisk]. Tillgänglig:
http://www.transparency-se.org/Korruption.html [2013-05-29].
Transparancy International, 2012. Corruption measurement tools. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.transparency.org/country#CUB [2013-05-30].
Waldenström, D. 2005. Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.anst.uu.se/danwa175/Research_files/Privat_aganderatt_och_ekonomisk_tillvaxt.p
df [2013-05-29].
Worldbank, 2013a. World databank – World Development Indicators. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://databank.worldbank.org/data/views/reports/tableview.aspx [2013-05-29].
Worldbank, 2013b. Measuring poverty at a global level. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/TOPICS/EXTPOVERTY/EXTPA/0,,conten
tMDK:22397595~pagePK:210058~piPK:210062~theSitePK:430367,00.html [2013-05-30].
World Trade Press, 2010. Cuba Women in Culture, Business and Travel. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://site.ebrary.com/lib/kaubib/docDetail.action?docID=10389321 [2013-0529].
Yle Nyheter, 2012. Kuba ska vänjas vid skatt. [Elektornisk]. Tillgänglig:
http://svenska.yle.fi/artikel/2012/07/15/kuba-ska-vanjas-vid-skatt [2013-05-29].
17
