Kuba – I två olika världar
Svåra ord:
Blockad
avspärrning (i krig) av fientliga hamnar eller kuster
Civilmilis
reservtrupper, folkhär, lantvärn
Dissident
oliktänkande (person som avviker från den förhärskande hållningen)
Embargo
beslag
Exil
landsflykt, förvisning
Hårdvaluta
internationellt efterfrågad valuta, valuta som godtas som betalningsmedel
överallt
Imperialism
en stats strävan att utsträcka herraväldet utöver det ursprungliga maktområdet
och bli en världsmakt
Illegal
olaglig
Konvertibel
utbytbar, möjlig att växla
Legal
laglig
Marknadsekonomi
ett ekonomiskt system där tillgång och efterfrågan bestämmer priserna
Opposition
motrörelse, motparti, motståndare
Planekonomi
ekonomisk-politiskt system där produktion och konsumtion planeras och
regleras
Proklamera
utropa, tillkännage, offentligt förklara
Ransonera
fördela i bestämda ransoner, införa bestämmelser som leder till utportionering
av viktigare förnödenheter vid knapp tillgång
Representativ demokrati
ex. Sverige; vi väljer politiker som i sin tur driver ”våra” frågor i regering och
riksdag
Subvention
understöd, bistånd
Att känna till före visning av filmen:
(Nationalencyklopediens artikel om Kuba räcker som introduktion till filmen. Alternativet är
att avsluta arbetsområdet med ”Kuba – I två olika världar”)
•
Relationen mellan Sovjetunionen och Kuba. Vad avses till exempel med ”Krisen började
då biståndet från Sovjet, som uppgick till nära 15 miljoner dagligen, upphörde” Varför
upphörde biståndet för tio till femton år sedan?
•
Grisbukten 1961
•
Castros revolution 1959
•
Batistaregimen
•
Marxism och kommunism
•
Missilkrisen 1962
•
USA:s ekonomiska embargo
Historisk bakgrund:
Kubas politiska historia är kaotisk. På 1870-talet får landet utvidgat självstyre, efter tio års krig mot
Spanien. Nya oroligheter utbryter. USA intervenerar och avgör snabbt kriget till Kubas fördel, men utan att
erkänna landets självständighet. Först 1902 inrättas den kubanska republiken. Landet tvingas dock gå med
på USA:s rätt att blanda sig i Kubas inre angelägenheter – ett avtal som kom att gälla fram till 1934.
Bakgrunden var USA:s omfattande ekonomiska intressen på ön. Mellan 1940 och 1944 styr Fulgencio
Batista Kuba med en populistisk politik som har stöd hos stora delar av befolkningen. Han avgår 1944 men
återtar makten 1952, efter flera år av omfattande korruption. De demokratiska fri- och rättigheterna
åsidosätts och 1956 inleds ett gerillakrig som varar fram till 1959 och som avslutas med Batistas fall. Fidel
Castro griper makten. Han för en radikal politik. Många kubaner flyr landet och USA inför importstopp på
kubanskt socker i juni 1960. 1961 bryts de diplomatiska kontakterna mellan länderna. Den 17:e april samma
år sker Grisbuktsinvasionen, med katastrofalt resultat för USA. 1 500 exilkubaner nedkämpas på några
dagar och Castro går stärkt ur invasionsförsöket. 1962 tillspetsas konflikten, när Sovjet installerar
avskjutningsramper för kärnvapenbärande missiler på ön. Världen står inför ett tredje världskrig, men
konflikten blåses av i sista stund. Kuba närmar sig Sovjetunionens politiska systen alltmer och 1965 blir det
revolutionära partiet Kubas kommunistiska parti. Under 1970-talet anammas planekonomi och Kuba blir
alltmer beroende av ekonomisk hjälp från Sovjetunionen. Efter murens fall står Kuba mer eller mindre på
egna – skakiga - ben och relationen till USA är ännu inte normaliserad.
(Källa: Nationalencyklopedien)
Olika sätt att arbeta med filmen:
1. Vad vet vi om Kuba? – Se filmen – Vilken ny information fick vi? – Vad var svårt att
förstå? – Vad vill vi veta? – Egen informationssökning – Tvärgruppsredovisningar
2. Avsluta ”arbetsområde Kuba” med att se filmen och diskutera vad som stämmer/inte
stämmer med det som ni redan vet? (Vilka eventuella frågetecken behöver rätas ut?)
3. Undersök dagspressen och leta efter artiklar som handlar om Kuba och USA de
senaste åren: Vad handlar artiklarna om? Ur vilket perspektiv är de skrivna
(amerikanskt eller kubanskt)? Finns det någon antydan om de båda ländernas framtida
relation? Varför har USA lagt embargo på kubanska varor?
4. Diskutera vad ni vet om det ekonomiska och politiska läget på Kuba i dag och skriv
därefter 1- 2 A4-sidor om ”Kuba om tio år”. Glöm inte att förankra framtidsvisionen
med fakta. (Landet står i dag mellan planekonomi och marknadsekonomi. Kanske är
marknadsekonomin genomförd om tio år. Vad kommer det att innebära för landet?
Jämför med länderna i det forna Östeuropa. Lever Castro om tio år? Vad kommer att
hända med exilkubanerna i USA?)
5. Diskutera för- och nackdelar med plan- respektive marknadsekonomi.
Hyllorna i livsmedelsaffären gapar tomma. Kubas ineffektiva planekonomi kan inte försörja de elva
miljoner kubanerna, och landet tvingas årligen importera råvaror till mat. Det som finns att köpa är
ransonerat.
I spåren av den ekonomiska kollapsen har kubanernas levnadsstandarden sjunkit, och arbetslösheten
närmar sig hela 40% enligt vissa uppskattningar. I och med öppningen mot marknadsekonomi och
turism har Kuba slagit in på en farlig väg för Castroregimen.
I dag har det bildats ett nytt klassamhälle på Kuba. En del kubaner har möjlighet att få dollar från
släktingar utomlands eller genom privat verksamhet och i kontakterna med turisterna. Andra tjänar
fortfarande staten och socialismen för en struntlön.
Utred sambanden. Hur fungerar en planekonomi och en marknadsekonomi?
6. Kuba är ett utmärkt exempel på amerikansk intervention i områden där landet har
ekonomiska intressen. Skall USA intervenera eller låta bli? Jämför med andra länder där
USA aktivt påverkar skeendet. Vad hade hänt/inte hänt om USA hållit sig utanför?
Argumentera för och emot amerikansk intervention på Kuba/i andra länder. (Hur
motiverar landet att det intervenerar i diverse konflikter? Före 1989 motiverades det med
dominoteorin – men i dag?)
