Första linjen i Angered

Första linjen i Angered
Sammanställning av verksamhetsstatistik från
mars till september 2014
Innehåll
Inledning..................................................................................................................................... 5
Projektet Psynk – psykisk hälsa, barn och unga..................................................................... 5
Första linjen ............................................................................................................................ 5
Utvärdering av verksamheter med första linje-uppdrag ............................................................. 7
Instrument............................................................................................................................... 7
Resultat från utvärderingen ........................................................................................................ 8
Översikt .................................................................................................................................. 8
Resultat Resursenheten barn och unga ..................................................................................... 10
Kontaktorsak ........................................................................................................................ 12
Insats..................................................................................................................................... 17
Mått på psykisk hälsa ........................................................................................................... 20
SDQ .................................................................................................................................. 20
C-GAS .............................................................................................................................. 22
Resultat BUSC ......................................................................................................................... 25
Kontakt ................................................................................................................................. 27
Insats..................................................................................................................................... 32
Mått på psykisk hälsa ........................................................................................................... 34
SDQ .................................................................................................................................. 34
C-GAS .............................................................................................................................. 37
Resultat Ungdomsmottagning .................................................................................................. 39
Översikt ................................................................................................................................ 39
Kontakt ................................................................................................................................. 41
Insats..................................................................................................................................... 46
Mått på psykisk hälsa ........................................................................................................... 48
CORE-OM ....................................................................................................................... 48
C-GAS .............................................................................................................................. 50
Resultat Barn- och mödrahälso-vården .................................................................................... 51
Översikt ................................................................................................................................ 51
Kontakt ................................................................................................................................. 53
Insats..................................................................................................................................... 57
Mått på psykisk hälsa ........................................................................................................... 59
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
1
Nästa steg ................................................................................................................................. 60
Når vi rätt målgrupp? ........................................................................................................... 60
Är vi tillgängliga?................................................................................................................. 60
Hur ser samarbetet med övriga aktörer ut? .......................................................................... 60
Har vi rätt kompetens för att möta de barn och unga som söker hjälp? ............................... 61
Tabeller
Tabell 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. ..................... 10
Tabell 2. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) .... 11
Tabell 3. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med
angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)............................................... 16
Tabell 4. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel
individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig).............................. 18
Tabell 5. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) ................................... 20
Tabell 6. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) 20
Tabell 7. SDQ – skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) ...... 21
Tabell 8. SDQ – skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök
(medelvärde)............................................................................................................................. 21
Tabell 9. C-GAS – Medelvärde efter kön ................................................................................ 23
Tabell 10. C-GAS – Fördelning av resultat efter kön (antal) ................................................... 23
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
2
Tabell 11. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. ................... 25
Tabell 12. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) .. 26
Tabell 13. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer
med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) ....................................... 31
Tabell 14. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel
individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig).............................. 33
Tabell 15. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) ................................. 33
Tabell 16. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal)
.................................................................................................................................................. 34
Tabell 17. SDQ – skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) .... 35
Tabell 18. SDQ – skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök
(medelvärde)............................................................................................................................. 35
Tabell 19. C-GAS – Medelvärde efter kön .............................................................................. 37
Tabell 20. C-GAS – Fördelning av resultat efter kön (antal) ................................................... 37
Tabell 21. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. ................... 39
Tabell 22. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) .. 40
Tabell 23. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer
med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) ....................................... 45
Tabell 24. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel
individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) .............................. 47
Tabell 25. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) ................................. 48
Tabell 26. CORE-OM – skattningar genomförd av barnet/ungdomen vid första besök
(medelvärde)............................................................................................................................. 49
Tabell 27. C-GAS – Medelvärde efter kön .............................................................................. 50
Tabell 28. C-GAS – Fördelning av resultat efter kön (antal) ................................................... 50
Tabell 29. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. ................... 51
Tabell 30. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) .. 52
Tabell 31. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer
med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) ....................................... 56
Tabell 32. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel
individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig).............................. 58
Tabell 33. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) ................................. 59
Figurer
Figur 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet ............. 8
Figur 2. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet och kön 9
Figur 3. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) ..... 11
Figur 4. Anledning till att kontakten avslutats (andel) ............................................................. 12
Figur 5. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) ............................................................. 13
Figur 6. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) .............................. 14
Figur 7. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) ........................................................ 14
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
3
Figur 8. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig) ............................................................ 15
Figur 9. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som
mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) ..................................................... 18
Figur 10. SDQ – Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av
barn/ungdom............................................................................................................................. 22
Figur 11. SDQ – Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder.
.................................................................................................................................................. 22
Figur 12. C-GAS – Lådagram från resultatet vid första och senaste besök. ............................ 24
Figur 13. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) ... 26
Figur 14. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Ta bort? ............................................ 27
Figur 15. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) ........................................................... 28
Figur 16. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) ............................ 28
Figur 17. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) ...................................................... 29
Figur 18. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig) ............................................................ 30
Figur 19. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som
mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) ..................................................... 32
Figur 20. SDQ – Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av
barn/ungdom............................................................................................................................. 36
Figur 21. SDQ – Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder.
.................................................................................................................................................. 36
Figur 22. C-GAS – Fördelning av resultat efter kön (antal) .................................................... 38
Figur 23. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) ... 40
Figur 24. Anledning till att kontakten avslutats (andel) ........................................................... 41
Figur 25. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) ........................................................... 42
Figur 26. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) ............................ 42
Figur 27. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) ...................................................... 43
Figur 28. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig) ............................................................ 44
Figur 29. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som
mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) ..................................................... 46
Figur 30. CORE – Lådagram över delskalornas spridning uppdelat efter kön ........................ 49
Figur 31. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) ... 52
Figur 32. Anledning till att kontakten avslutats (andel) ........................................................... 53
Figur 33. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) ........................................................... 54
Figur 34. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) ............................ 54
Figur 35. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) ...................................................... 55
Figur 36. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig) ............................................................ 55
Figur 37. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som
mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) ..................................................... 57
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
4
Inledning
Samhällets insatser till barn och unga som drabbas av lätt till medelsvår psykisk ohälsa är ofta
bristfälliga, de får ofta vänta länge och tvingas ofta kämpa för att få den hjälp de behöver.
Upplevelsen är att barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa ”faller mellan stolarna”
då det saknas strukturer för att möta dessa barn och unga på rätt nivå. Många kommuner och
landsting har under de senaste åren arbetat med att utveckla en nivå av stöd mellan de generella
insatserna och specialistnivån för barn och ungas psykiska hälsa, den så kallade första linjen.
Tanken med att utveckla en första linje är att stöd och hjälp ska vara lätt att hitta och ges i rätt
tid till de barn och unga som behöver det. Barn och ungas behov av stöd och vård vid psykisk
ohälsa kräver att kommun och landsting samarbetar och gemensamt tar ansvar för att
tillgängliggöra rätt insatser i rätt tid. Skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver
därför samverka för att utveckla en fungerande första linje.
Projektet Psynk – psykisk hälsa, barn och unga
I juni 2011 träffade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen
(Socialdepartementet) en överenskommelse om ett treårigt arbete med synkronisering av
samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa.
Projektets övergripande mål är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas på ett sådant sätt
att unga och deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver det. Ett femtiotal
kommuner och landsting medverkar i projektet.
Idag finns det stora lokala och regionala variationer i hur man organiserar och tillgängliggör
insatser inom första linjen. Under åren 2009-2011 genomfördes Modellområdesprojektet –
psykisk hälsa barn och unga i fjorton geografiska områden tillsammans med SKL.
Målsättningen med projektet var att skapa ett underlag för olika modeller för hur första linjen
kan organiseras i områden med skilda geografiska och demografiska förutsättningar. Under
Psynkprojektet – psykisk hälsa barn och unga som pågår 2012-2014 är nästa steg att påbörja
arbetet med att utvärdera första linjens verksamheter och insatser.
Första linjen
Första linjen är den eller de verksamheter eller funktioner som har till uppgift att vara de som
först tar emot barn, unga eller familjer som söker hjälp för att ett barn eller en ungdom mår
dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker.
Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra grundläggande
utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former av problematik
och tillstånd av psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa kan uppstå i olika stadier av ett barns liv. Barn och unga har under sin uppväxt
kontakt med olika typer av offentliga verksamheter som har möjlighet att upptäcka och ge
insatser vid psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att både kommunala och landstingsdrivna
verksamheter aktivt deltar i arbetet med att utveckla första linjen. Parallellt med arbetet att
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
5
bygga upp och utveckla första linjen inom landstinget och kommunen pågår även ett arbete med
att öka samarbetet mellan de två huvudmännens verksamheter. Att upptäcka och ge insatser i
tid kräver ofta ett samarbete mellan olika verksamheter. Ett tydligt exempel på ett sådant
samarbete är skolans möjlighet att upptäcka barn som riskerar eller har indikerad psykisk ohälsa
och hjälpa dessa vidare till verksamheter inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten.
Som en del av det utvecklingsarbete som bedrivs genom Psynkprojketet pågår ett arbete med
att utveckla första linjen inom kommun och landsting. En del av det arbetet fokuserar på att ta
fram gemensamma mått för att utvärdera effekten av de insatser som ges inom första linjen. 13
geografiska områden och 27 kommunala och landstingsdrivna verksamheter runt om i Sverige
deltar i arbetet. Utvärderingen är ett led i att utveckla verksamheterna och att säkerställa att de
insatser som erbjuds inom första linjen är effektiva i sitt mål att stödja barn och unga.
Utvärderingen kan användas av respektive område för att utveckla och förbättra den egna
verksamheten och som underlag för att förankra första linjen i respektive kommun och
landsting. Syftet är också att genom att beskriva olika verksamheter sprida kunskap och
erfarenhet för hur man kan bygga upp och utveckla en första linje i de områden i Sverige där
insatser på första linjen ännu inte är utvecklade.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
6
Utvärdering av verksamheter med
första linje-uppdrag
Utvärderingen av första linje-verksamheter har skett i tre omgångar under 2013-2014, två
förberedande under 2013 och en huvudomgång under mars till september 2014. I den här
rapporten presenteras en sammanställning av data från BUSC som samlats in under
huvudomgången, mars till september 2014.
Under mätperioden genomfördes en utvärdering i 27 verksamheter med ett uppdrag att möta
barn/ungdomar och föräldrar som söker hjälp inom första linjen. Under utvärderingen samlade
verksamheterna in information genom att använda gemensamma formulär och instrument.
Utvärderingen bygger på att man vid första och uppföljande besök använder sig av dessa
formulär och instrument för att samla information om de insatser som ges i verksamheten.
Nedan följer en beskrivning av vilken information som har samlats in och på vilket sätt.
Instrument
För att samla in information kring vem som kommer till verksamheten och vilken typ av insats
barnet/ungdomen eller föräldern har fått används en enkät framtagen specifikt för
utvärderingen. Enkäten vill fånga upp basinformation om barnet/ungdomen, information om
hur kontakten hanterats och hur kontakten fortgått.
Det gemensamma mått som valts för att mäta hur de barn/ungdomar som kommer till
verksamheterna mår är de formulär som kallas för Strengths and Difficulties Questionnaire
(SDQ), Clinical Outcome in Routine Evaluation – Outcome Measurement (CORE-OM) och
Children’s Global Assessment Scale (C-GAS).
SDQ och CORE-OM är liknande instrument men åldern som de kan användas på skiljer sig.
För verksamheter som träffar ungdomar och unga vuxna över 18 år används
skattningsformuläret CORE-OM och verksamheter som endast träffar barn under 18 år
använder SDQ. Skattningar med hjälp av antingen SDQ eller CORE-OM gjordes vid både
första och uppföljande besök. Även C-GAS skattades vid första och uppföljande besök av den
som gav insatsen, det gjordes för samtliga åldersgrupper.
Den information som samlats in med hjälp av SDQ/CORE-OM, C-GAS och enkäten
sammanställdes efter mätperiodens slut den 30 september 2014. Därefter genomfördes en
genomgång av all sammanställd data. Utfallet från denna genomgång finns under rubriken
resultat.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
7
Resultat från utvärderingen
Översikt
Mellan mars och september 2014 har 194 barn, ungdomar eller föräldrar kommit i kontakt med
första linjen i Angered. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under perioden. Det vill
säga alla de barn, ungdomar och föräldrar som ingår i undersökningen har under påbörjat sin
insats under mellan mars till september.
De verksamheter i Angered som in gått i utvärderingen är Resursenheten barn och unga
(Socialtjänsten), Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC), Ungdomsmottagningen och
Psykologerna på Barn- och mödrahälsovården. Dessa fyra verksamheter skiljer sig i uppdrag
och kommer därför att presenteras var för sig.
Figur 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet
Till Resursenheten barn och unga kom den under mars till september 50 barn, till BUSC 41, till
Ungdomsmottagningen 49 och till Barn och mödrahälsovården 54.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
8
Figur 2. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet och kön
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
9
Resultat Resursenheten barn och
unga
De fyra verksamheterna kommer att presenteras var för sig och först presenteras resultatet från
Resursenheten barn och unga. Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 42 procent
flickor/kvinnor och 56 procent pojkar/män.
Tabell 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön.
Antal
Procent
Flicka/kvinna
21
42,0
Pojke/man
28
56,0
Ej angivet
1
2,0
Total
50
100,0
De barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 0 och
20 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 8,3 år. Pojkarna/männen är något yngre än
Flickorna/kvinnorna med en medelålder på 8,9 år jämfört med 7,8 år.
I figur 3 och tabell 2 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till
verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre
pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och
figuren nedan kan vi se att detta mönster inte tycks vara tydligt. Bland flickorna/kvinnorna är
det flest som kontaktar verksamheten i åldersgruppen.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
10
Figur 3. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)
Tabell 2. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)
Flicka/Kvinna
Pojke/man
Totalt
0-2 år
6
8
15
3-5 år
2
3
3
6-8 år
4
3
5
9-11 år
5
4
8
12-14 år
3
5
10
15-17 år
1
4
7
18-20 år
6
1
2
21-23 år
-
-
-
Total
21
28
49
På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika
typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På Resursenheten barn och unga har 5 antal
upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september 2014. Denna
uppföljning har skett med hjälp av det strukturerade formulär eller egen enkät.
Brukarupplevelsen hos de barn och ungdomar som fått en insats på verksamheten har följts upp
i 10 procent av fallen.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
11
Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan
barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På Resursenheten barn och unga har
de träffat socionom/kurator, psykolog, specialpedagog, och sjuksköterska. Flest besök skedde
hos en socionom/kurator då 86 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade
en sådan.
Den som gav insatsen träffade i 10 procent av fallen endast barnet eller ungdomen. Men
behandlarna har också träffat föräldrarna, i 48 procent av fallen träffade behandlarna både
barn/ungdom och föräldrar under insatsen. I 18 procent av fallen träffade behandlaren endast
föräldern.
När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande
återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att
kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av
barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men
även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många
kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet
uppnåtts, som 44 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 4 har 17
procent av barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket. En stor andel har också
angivit annan orsak.
Figur 4. Anledning till att kontakten avslutats (andel)
Kontaktorsak
Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det
kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland
äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
12
barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma
genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För Resursenheten barn
och unga är det vanligast är att kontakten kommer genom en annan verksamhet.
Figur 5. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal)
I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa
verksamheter i figur 6. På Resursenheten barn och unga är det vanligast med att kontakten
kommit från MVC/BVC och Socialtjänstens myndighetsutövande gren.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
13
Figur 6. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)
Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker.
På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller
telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Det är vanligast är att
kontakten togs genom remiss från annan verksamhet men det är i stort sett lika vanligt med
tidsbokning eller telefonintervju.
Figur 7. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)
Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till Resursenheten barn och unga i Angered?
I figur 8 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt
att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
14
Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska
istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för
verksamheten är familjerelaterad problematik, det vill säga 36 procent av barnen eller
ungdomarna som fick en insats på Resursenheten barn och unga hade familjerelaterad
problematik. Andra vanliga kontakorsaker än: relationsrelaterad problematik och skolrelaterad
problematik.
De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är familjerelaterad problematik vanligast
med 48 procent och för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt relationsrelaterad
problematik (39 procent) och skolrelaterad problematik (36 procent). Se tabell 3 för ytterligare
information om skillnaden mellan könen.
Figur 8. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik,
fler problematiker per individ är möjlig)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
15
Tabell 3. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
Första
2014
Kontaktorsak
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Nedstämdhet/depression
14
7
10
Koncentrationssvårigheter/överaktivitet
5
21
14
Relationsrelaterad problematik
24
39
33
Psykosomatisk problematik
5
4
4
Självdestruktivs beteende
10
0
4
Familjerelaterad problematik
48
25
35
Oro/ångest
14
21
18
Stressrelaterad problematik
10
4
6
Matrelaterad problematik
5
21
14
Aggressivitet
14
29
22
Dålig självkänsla
10
0
4
Skolrelaterad problematik
14
36
27
Kris
0
4
2
Sömnproblem
5
0
2
Rädsla
10
4
6
Missbruk
0
0
0
Annan
19
11
14
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
16
Insats
Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera
problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika
insatser vara aktuella. Den vanligaste insatsen som ges på verksamheten är stödjande samtal till
föräldrar som ges i 67 procent av fallen.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
17
Figur 9. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit
angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Tabell 4. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som
mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Första
2014
Insats
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Konsultation till annan aktör
0
0
0
Gruppverksamhet för föräldrar
24
19
21
Gruppverksamhet för barn/ungdom
10
7
8
Funktionell Familjeterapi (FFT)
0
0
0
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
18
Barnorienterad Familjeterapi (BOF)
0
0
0
Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag
5
4
4
Samspelsbehandling föräldrar och barn
10
33
23
Strukturerad vård- och omsorgsplan
0
0
0
Samordnad individuell plan (SIP)
0
0
0
Medicinsk bedömning
5
0
2
Kostrådgivning/konstsamtal
0
0
0
Hälsosamtal
5
0
2
Insats från sjukgymnast
0
0
0
Stödjande samtal till barn/ungdom
33
22
27
Stödjande samtal till föräldrar
81
56
67
Stödjande samtal med familj
14
15
15
Systematisk psykologisk behandling,
0
4
2
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
0
0
0
Kartläggning/utredning
0
0
0
Specialpedagogisk insats
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling, annan
0
0
0
Annan
24
41
33
psykodynamisk
Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på
vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet
och barnet eller ungdomens behov. På Resursenheten barn och unga är det genomsnittliga
antalet besök 6,6 stycken. Av dessa har 9 procent besökt verksamheten en gång. Den som
genomförde flest antal besök hade 28 träffar.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
19
Tabell 5. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal)
Antal besök
Antal
Medelvärde
43
6,6
Mått på psykisk hälsa
Under perioden 1 mars till 30 september användes Strengths and Difficulties Questionnaire
(SDQ) och Children’s Global Assessment Scale (C-GAS) vid Resursenheten barn och unga i
Angered för att mäta hur de barn och ungdomar som söker sig till verksamheten mår.
SDQ
SDQ är ett formulär som används för att mäta psykiska hälsa hos barn och unga mellan 3 och
17 år. Formuläret finns i tre versioner: en där föräldrar skattar, en där barnet/ungdomen själv
skattar och en där barnets lärare skattar barnet/ungdomens psykiska hälsa. Olika åldersintervall
gäller för de olika versionerna, barnen får själva skatta när de är mellan 11 och 17 år samtidigt
som föräldrar och lärare skattar barn mellan 3 och 16 år.
SDQ-formuläret består av 25 frågor konstruerade för att fånga symptom inom fem olika
områden (delskalor): emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet,
kamratproblem samt styrkor som benämns som ”prosocialt beteende”, som till exempel
omtänksamhet och generositet.
Formuläret innehåller också ytterligare frågor som handlar om problem i vardagen och vid
uppföljande besök finns det även frågor om det skett en förbättring sedan första besöket. Varje
delskala har ett poängintervall mellan 0 och 10 där högsta nivån av problematik är 10 (förutom
för prosocialt beteende där 10 är något positivt, en hög nivå av socialt beteende). Delskalorna
emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem räknas samman
i en total där 40 är den högsta möjliga problematik.
Det har totalt genomförts 26 SDQ-skattningar på Resursenheten barn och unga i Angered vid
första besöket. Detta inkluderar både skattningar gjorda av barnets föräldrar och barnen själv.
Totalt antal SDQ-skattningar genomfört av barnet själv är 10 och av förälder 16. Ingen lärare
gjorde en skattning. Totalt genomfördes 12 uppföljande skattningar av SDQ, dvs. i 46 procent
av fallen följdes den första skattningen upp.
Av de 50 barn/ungdomar som kom till Resursenheten barn och unga i Angered mellan mars
och september 2014 genomfördes minst en SDQ-skattning för 19 barn (38 procent). Av dessa
barn/ungdomar fick 9 barn (47 procent) en uppföljande skattning av SDQ.
Tabell 6. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal)
Första
2014
Första besök
Uppföljande besök
Självskattning
10
5
Föräldraskattning
16
7
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
20
Lärarskattning
0
0
Totalt
26
12
I tabell 7 redovisas resultatet för skattningar genomförd av barnet/ungdomens själv vid första
besöket. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet.
Tabell 7. SDQ – skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde)
Totalt
Emotionella symptom
4,90
Uppförandeproblem
3,10
Hyperaktivitet
4,40
Kamratproblem
3,80
Prosocialt beteende
8,20
Problem i vardagen
3,67
Total SDQ
16,20
Föräldrarnas skattningar av barnens psykiska hälsa redovisas i tabell 8. I det fallet skattar
föräldrarna barnens problematik som lägre. Det betyder dock inte att barnen och föräldrarna har
olika uppfattningar utan att de olika åldersintervallerna som de två SDQ-versionerna har gör att
det blir en skillnad. Det kan också handla om olika barn som skattas i de olika versionerna. Med
tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet.
Tabell 8. SDQ – skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde).
Totalt
Emotionella symptom
4,75
Uppförandeproblem
2,63
Hyperaktivitet
4,94
Kamratproblem
3,44
Prosocialt beteende
7,56
Problem i vardagen
3,46
Total SDQ
15,75
Lådagramen i figur 10 och 11 visar grafiskt skillnaden mellan könen gällande spridningen av
SDQ-skattningen.
Lådagram
Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln
procent av
hamnar. Iavdenverksamhetsstatistik
horisontella linjen på
respektive
Första visar
linjenvar i 50Angered
– resultaten
sammanställning
från
mars sida
till om
september
2014 rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger
21
medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i
lådagrammet.
Figur 10. SDQ – Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom.
Figur 11. SDQ – Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder.
C-GAS
C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas
funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den
som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
22
månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex. 31-40, 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett
specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. CGAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger.
Totalt har det genomförts C-GAS-skattningar på 22 barn eller ungdomar på Resursenheten barn
och unga i Angered.
Tabell 9. C-GAS – Medelvärde efter kön
Antal
Medelvärde
Flicka/kvinna
11
59,5
Pojke/man
11
57,0
Total
22
58,2
När man ser på fördelningen av skattningarna för C-GAS ser vi skillnaden mellan
flickor/kvinnor och pojkar/män. Vanligast är ett C-GAS-resultat mellan 51-60.
Tabell 10. C-GAS – Fördelning av resultat efter kön (antal)
Totalt
1-10
-
11-20
-
21-30
-
31-40
-
41-50
6
51-60
10
61-70
4
71-80
Första
2014
81-90
2
91-100
-
Totalt
22
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
23
Figur 12. C-GAS – Lådagram från resultatet vid första och senaste besök.
Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På
Resursenheten barn och unga i Angered har 10 barn C-GAS-skattats vid det uppföljande
besöket, det betyder att 45 procent av alla skattningar följts upp.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
24
Resultat BUSC
Nedan presenteras resultatet för Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC). Av de 41 barn
och unga som sökt sig till verksamheten är 22 procent flickor/kvinnor och 78 procent
pojkar/män.
Tabell 11. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön.
Antal
Procent
Flicka/kvinna
9
22,0
Pojke/man
32
78,0
Total
41
100
De barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 4 och
16 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 10,3 år. Pojkarna/männen är något yngre än
Flickorna/kvinnorna med en medelålder på 9,8 år jämfört med 12,3 år.
I figur 13 och tabell 12 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till
verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre
pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och
figuren nedan kan vi se att detta mönster inte tycks vara tydligt eftersom det är för få
tjejer/kvinnor.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
25
Figur 13. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)
Tabell 12. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)
Flicka/Kvinna
Pojke/man
Totalt
0-2 år
-
-
-
3-5 år
-
3
3
6-8 år
1
8
9
9-11 år
2
11
13
12-14 år
3
7
10
15-17 år
3
3
6
18-20 år
-
-
-
21-23 år
-
-
-
Total
9
32
41
På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika
typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På BUSC har inga upplevelser från
barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september 2014.
Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan
barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På BUSC har de träffat psykolog, läkare
och sjuksköterska. Flest besök skedde hos en sjuksköterska då 95 procent av alla
barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
26
Den som gav insatsen träffade i alla fall träffade behandlarna både barn/ungdom och föräldrar
under insatsen.
När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande
återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att
kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av
barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men
även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många
kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet
har uppfyllts, dock har endast anledning till avslut angivits 4 gånger.
Figur 14. Anledning till att kontakten avslutats (andel)
Kontakt
Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det
kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland
äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på
barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma
genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För BUSC är det
vanligast är att kontakten kommer genom en annan verksamhet kontaktar verksamheten. I 8 fall
har föräldrarna själv tagit initiativ till kontakt.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
27
Figur 15. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal)
I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa
verksamheter i figur 16. På BUSC är det vanligast med att kontakten kommit från elevhälsan
eller skolan.
Figur 16. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
28
Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker.
På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller
telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste
kontaktvägen på BUSC är remiss från annan verksamhet. Tidsbokning har skett i 2 fall.
Figur 17. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)
Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till BUSC? I figur 18 redovisas de
kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än
en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla procenttalen
kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den
andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för BUSC är
koncentrationssvårigheter/överaktivitet, det vill säga 76 procent av barnen eller ungdomarna
som fick en insats på BUSC hade koncentrationssvårigheter/överaktivitet. En annan vanlig
kontakorsak är skolrelaterad problematik.
Se tabell 13 för ytterligare information om skillnaden mellan könen.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
29
Figur 18. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
30
Tabell 13. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
Första
2014
Kontaktorsak
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Nedstämdhet/depression
11
3
5
Koncentrationssvårigheter/överaktivitet
67
78
76
Relationsrelaterad problematik
33
3
10
Psykosomatisk problematik
0
0
0
Självdestruktivs beteende
0
0
0
Familjerelaterad problematik
0
0
0
Oro/ångest
11
0
2
Stressrelaterad problematik
0
3
2
Matrelaterad problematik
0
0
0
Aggressivitet
11
6
7
Dålig självkänsla
0
0
0
Skolrelaterad problematik
33
16
20
Kris
0
0
0
Sömnproblem
11
0
2
Rädsla
0
0
0
Missbruk
0
0
0
Annan
0
0
0
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
31
Insats
Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera
problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika
insatser vara aktuella. Den vanligaste insatsen som ges på verksamheten är insats
kartläggning/utredning (100 procent) och medicinsk bedömning (83 procent).
Figur 19. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit
angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
32
Tabell 14. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som
mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Insats
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Konsultation till annan aktör
0
0
0
Gruppverksamhet för föräldrar
0
0
0
Gruppverksamhet för barn/ungdom
0
0
0
Funktionell Familjeterapi (FFT)
0
0
0
Barnorienterad Familjeterapi (BOF)
0
0
0
Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag
0
0
0
Samspelsbehandling föräldrar och barn
0
0
0
Strukturerad vård- och omsorgsplan
0
0
0
Samordnad individuell plan (SIP)
0
0
0
Medicinsk bedömning
78
84
83
Kostrådgivning/konstsamtal
11
0
2
Hälsosamtal
0
0
0
Insats från sjukgymnast
0
0
0
Stödjande samtal till barn/ungdom
0
0
0
Stödjande samtal till föräldrar
0
0
0
Stödjande samtal med familj
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling,
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
0
0
0
Kartläggning/utredning
100
100
100
Specialpedagogisk insats
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling, annan
0
0
0
Annan
0
0
0
psykodynamisk
Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på
vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet
och barnet eller ungdomens behov. På BUSC är det genomsnittliga antalet besök 2,8. Dock har
endast 4 fyllt i antal besök.
Tabell 15. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal)
Antal
Första
2014
linjen
i
Angered
Medelvärde
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
33
4
Antal besök
2,8
Mått på psykisk hälsa
Under perioden 1 mars till 30 september användes Strengths and Difficulties Questionnaire
(SDQ) och Children’s Global Assessment Scale (C-GAS) vid BUSC i Angered för att mäta hur
de barn och ungdomar som söker sig till verksamheten mår.
SDQ
SDQ är ett formulär som används för att mäta psykiska hälsa hos barn och unga mellan 3 och
17 år. Formuläret finns i tre versioner: en där föräldrar skattar, en där barnet/ungdomen själv
skattar och en där barnets lärare skattar barnet/ungdomens psykiska hälsa. Olika åldersintervall
gäller för de olika versionerna, barnen får själva skatta när de är mellan 11 och 17 år samtidigt
som föräldrar och lärare skattar barn mellan 3 och 16 år.
SDQ-formuläret består av 25 frågor konstruerade för att fånga symptom inom fem olika
områden (delskalor): emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet,
kamratproblem samt styrkor som benämns som ”prosocialt beteende”, som till exempel
omtänksamhet och generositet.
Formuläret innehåller också ytterligare frågor som handlar om problem i vardagen och vid
uppföljande besök finns det även frågor om det skett en förbättring sedan första besöket. Varje
delskala har ett poängintervall mellan 0 och 10 där högsta nivån av problematik är 10 (förutom
för prosocialt beteende där 10 är något positivt, en hög nivå av socialt beteende). Delskalorna
emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem räknas samman
i en total där 40 är den högsta möjliga problematik.
Det har totalt genomförts 49 SDQ-skattningar på BUSC i Angered vid första besöket. Detta
inkluderar både skattningar gjorda av barnets föräldrar och barnen själv. Totalt antal SDQskattningar genomfört av barnet själv är 16 och av förälder 33. Ingen lärare gjorde en skattning.
Inga uppföljande skattningar av SDQ genomfördes.
Av de 41 barn/ungdomar som kom till BUSC i Angered mellan mars och september 2014
genomfördes minst en SDQ-skattning för 39 barn (95 procent).
Tabell 16. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal)
Första
2014
Första besök
Uppföljande besök
Självskattning
16
0
Föräldraskattning
33
0
Lärarskattning
0
0
Totalt
49
0
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
34
I tabell 17 redovisas resultatet för skattningar genomförd av barnet/ungdomens själv vid första
besöket. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet.
Tabell 17. SDQ – skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde)
Totalt
Emotionella symptom
3,00
Uppförandeproblem
2,75
Hyperaktivitet
6,13
Kamratproblem
2,31
Prosocialt beteende
7,75
Problem i vardagen
2,60
Total SDQ
14,19
Föräldrarnas skattningar av barnens psykiska hälsa redovisas i tabell 18. I det fallet skattar
föräldrarna barnens totala problematik som större. Det betyder dock inte att barnen och
föräldrarna har olika uppfattningar utan att de olika åldersintervallerna som de två SDQversionerna har gör att det blir en skillnad. Det kan också handla om olika barn som skattas i
de olika versionerna.
Tabell 18. SDQ – skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde).
Totalt
Emotionella symptom
2,76
Uppförandeproblem
3,12
Hyperaktivitet
7,03
Kamratproblem
3,21
Prosocialt beteende
7,12
Problem i vardagen
3,09
Total SDQ
16,12
Lådagramen i figur 20 och 21 visar grafiskt skillnaden mellan könen gällande spridningen av
SDQ-skattningen.
Lådagram
Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln
visar var 50 procent av resultaten hamnar. I den horisontella linjen på respektive sida om
rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger
Första linjen i Angered – sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september
2014 medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i
35
lådagrammet.
Figur 20. SDQ – Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom.
Figur 21. SDQ – Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
36
C-GAS
C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas
funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den
som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste
månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex. 31-40, 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett
specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. CGAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger.
Totalt har det genomförts C-GAS-skattningar på 41 barn eller ungdomar på BUSC i Angered
med ett medelvärde på 68,3.
Tabell 19. C-GAS – Medelvärde efter kön
Antal
Medelvärde
Flicka/kvinna
9
67,1
Pojke/man
32
68,6
Total
41
68,3
Vanligast bland barnen på BUSC i Angered är ett C-GAS-resultat mellan 61-70.
Tabell 20. C-GAS – Fördelning av resultat efter kön (antal)
Första
2014
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
1-10
-
-
-
11-20
-
-
-
21-30
-
-
-
31-40
-
-
-
41-50
-
-
-
51-60
2
8
10
61-70
5
15
20
71-80
2
6
8
81-90
-
3
3
91-100
-
-
-
Totalt
9
32
41
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
37
Figur 22. C-GAS – Fördelning av resultat efter kön (antal)
Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På BUSC i
Angered har inga barn C-GAS-skattats vid det uppföljande besöket.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
38
Resultat Ungdomsmottagning
Översikt
Mellan mars och september 2014 har 49 antal barn eller ungdomar kommit i kontakt med
ungdomsmottagningen i Angered. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under
perioden. Det vill säga alla de barn och ungdomar som ingår i undersökningen har under
påbörjat sin insats under mellan mars till september.
Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 87,8 procent flickor/kvinnor och 12,2
procent pojkar/män.
Tabell 21. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön.
Antal
Procent
Flicka/kvinna
43
87,8
Pojke/man
6
12,2
Total
49
100,0
Av de barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 14
och 25 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 19,6 år. Flickorna/kvinnorna är något
yngre än pojkarna/männen med en medelålder på 19,4 år jämfört med 21,3 år.
I figur 23 och tabell 22 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till
verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre
pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och
figuren nedan kan vi inte se att detta mönster återupprepas eftersom det är så få antal pojkar.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
39
Figur 23. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)
Tabell 22. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)
Flicka/Kvinna
Pojke/man
Totalt
0-2 år
-
-
-
3-5 år
-
-
-
6-8 år
-
-
-
9-11 år
-
-
-
12-14 år
1
-
1
15-17 år
11
-
11
18-20 år
14
3
17
21-23 år
15
2
17
Total
41
55
46
På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika
typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På ungdomsmottagningen har 4 upplevelser från
barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september 2014. Denna uppföljning har skett
med hjälp av det strukturerade formulär eller egen enkät. Brukarupplevelsen hos de barn och
ungdomar som fått en insats på ungdomsmottagningen har följts upp i 8 procent av fallen.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
40
Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan
barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På ungdomsmottagningen har de träffat
socionom/kurator och läkare. Flest besök skedde hos en socionom/kurator då 98 procent av alla
barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan.
Den som gav insatsen träffade i 97 procent av fallen endast barnet eller ungdomen. Men
behandlarna har också träffat föräldrarna, vid ett fall träffade behandlaren också föräldern.
När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande
återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att
kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av
barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men
även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många
kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet
uppnåtts, som 52,5 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 24 har
barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket eller remitterats vidare i ungefär lika stor
utsträckning.
Figur 24. Anledning till att kontakten avslutats (andel)
Kontakt
Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det
kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland
äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på
barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma
genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
41
ungdomsmottagningen är det vanligast är att barnet eller ungdomen själv kontaktar
verksamheten. Vid 12 fall togs kontakten genom en annan verksamhet.
Figur 25. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal)
I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa
verksamheter i figur 26. På Ungdomsmottagningen är det ingen verksamhet är mycket
vanligare än den andra när det gäller kontakt med verksamheten.
Figur 26. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
42
Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker.
På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller
telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste
kontaktvägen på ungdomsmottagningen är tidsbokning eller telefonintervju. Möjliga
kontaktvägar på ungdomsmottagningen är drop-in och remiss från annan verksamhet eller
verksamhetsgren.
Figur 27. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)
Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till ungdomsmottagningen? I figur 28
redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa
för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla
procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället
ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för
ungdomsmottagningen är nedstämdhet/depression, det vill säga 47 procent av barnen eller
ungdomarna som fick en insats på ungdomsmottagningen hade nedstämdhet/depression. Andra
vanliga kontakorsaker än: familjerelaterad problematik, oro/ångest och stressrelaterad
problematik.
De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är nedstämdhet/depression och oro/ångest
för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt relationsrelaterad problematik,
familjerelaterad problematik, stressrelaterad problematik och dålig självkänsla. Se tabell 23 för
ytterligare information om skillnaden mellan könen.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
43
Figur 28. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
44
Tabell 23. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
Första
2014
Kontaktorsak
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Nedstämdhet/depression
47
0
47
Koncentrationssvårigheter/överaktivitet
5
17
4
Relationsrelaterad problematik
9
0
10
Psykosomatisk problematik
0
0
0
Självdestruktivs beteende
7
17
6
Familjerelaterad problematik
16
0
16
Oro/ångest
19
17
16
Stressrelaterad problematik
16
0
16
Matrelaterad problematik
5
0
4
Aggressivitet
5
17
4
Dålig självkänsla
12
0
12
Skolrelaterad problematik
0
0
0
Kris
2
0
2
Sömnproblem
2
0
2
Rädsla
0
0
0
Missbruk
2
0
2
Annan
19
5
16
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
45
Insats
Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera
problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika
insatser vara aktuella. Den absolut vanligaste insatsen som ges på verksamheten är stödjande
samtal till barn/ungdom.
Figur 29. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit
angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
46
Tabell 24. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som
mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Insats
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Konsultation till annan aktör
5
0
4
Gruppverksamhet för föräldrar
0
0
0
Gruppverksamhet för barn/ungdom
0
0
0
Funktionell Familjeterapi (FFT)
0
0
0
Barnorienterad Familjeterapi (BOF)
0
0
0
Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag
0
0
0
Samspelsbehandling föräldrar och barn
0
0
0
Strukturerad vård- och omsorgsplan
0
0
0
Samordnad individuell plan (SIP)
0
0
0
Medicinsk bedömning
0
0
0
Kostrådgivning/konstsamtal
0
0
0
Hälsosamtal
2
0
2
Insats från sjukgymnast
0
0
0
Stödjande samtal till barn/ungdom
90
100
91
Stödjande samtal till föräldrar
0
0
0
Stödjande samtal med familj
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling,
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
8
0
7
Kartläggning/utredning
0
0
0
Specialpedagogisk insats
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling, annan
0
0
0
Annan
0
0
0
psykodynamisk
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
47
Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på
vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet
och barnet eller ungdomens behov. På ungdomsmottagningen är det genomsnittliga antalet
besök 3,9. Av dessa har 20 procent endast besökt verksamheten en gång. Flest genomförda
besök på mottagningen är 15 stycken.
Tabell 25. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal)
Antal besök
Antal
Medelvärde
41
3,9
Mått på psykisk hälsa
Under perioden 1 mars till 30 september användes Clinical Outcome in Routine Evaluation –
Outcome Measurement (CORE-OM) och Children’s Global Assessment Scale (C-GAS) vid
Ungdomsmottagningen i Angered för att mäta hur de barn och ungdomar som söker sig till
verksamheten mår.
CORE-OM
CORE-OM är ett formulär som används för att mäta psykisk hälsa genom att personen svarar
på ett antal frågor. Syftet med formuläret är att göra en bedömning av en persons beteende och
utifrån denna bedömning få en uppfattning om personens psykiska hälsa. I utvärderingen kan
CORE-OM användas från 16 år och upp eftersom det är för den åldersgruppen som verktyget är
validerat för svenska förhållanden.
Formuläret består av 34 frågor indelade i fyra huvudkategorier (tre av dessa har
underkategorier): risk (risk för den egna personen och risk för andra), problem (ångest,
depression, fysiska problem och traumarelaterade problem), fungerande (nära relationer,
allmänt, socialt) och välbefinnande.
Det har totalt genomförts 32 CORE-OM-skattningar på Ungdomshälsan vid första besöket.
Totalt genomfördes 11 uppföljande skattning av CORE-OM, dvs. i 34 procent av fallen följdes
den första skattningen upp. Av de 49 barn/ungdomar som kom till Ungdomsmottagningen
mellan mars och september 2014 genomfördes en CORE-OM-skattning för 65 procent av
barnen/ungdomarna.
I tabell 26 redovisas resultatet från CORE-OM som barnet/ungdomens genomfört vid första
besöket. Där kan man se att det inte är en skillnad mellan flickor/kvinnor och pojkar/män men
man bör dock vara försiktig i att dra slutsatser av detta eftersom endast 5 pojkar/män skattat
CORE-OM.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
48
Tabell 26. CORE-OM – skattningar genomförd av barnet/ungdomen vid första besök (medelvärde).
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Välbefinnande
19,77
20,63
19,86
Problem
22,11
23,63
22,31
Fungerande
18,87
16,67
18,56
Risk
4,44
6,50
4,72
Total CORE-OM
17,80
17,79
17,80
Lådagramen i figur 30 visar grafiskt spridningen av CORE-OM-skattningen.
Lådagram
Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln
visar var 50 procent av resultaten hamnar. I den horisontella linjen på respektive sida om
rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger
medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i
lådagrammet.
Figur 30. CORE – Lådagram över delskalornas spridning uppdelat efter kön
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
49
C-GAS
C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas
funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den
som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste
månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex. 31-40, 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett
specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. CGAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger.
Som det går att se av tabell 27 har endast flickor/kvinnor skattat C-GAS vid
Ungdomsmottagningen i Angered.
Tabell 27. C-GAS – Medelvärde efter kön
Antal
Medelvärde
Flicka/kvinna
12
61,0
Pojke/man
0
-
Total
12
61,0
Vanligast bland flickor/kvinnor är ett C-GAS-resultat mellan 61-70.
Tabell 28. C-GAS – Fördelning av resultat efter kön (antal)
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
1-10
-
-
-
11-20
-
-
-
21-30
-
-
-
31-40
-
-
-
41-50
3
-
3
51-60
3
-
3
61-70
4
-
4
71-80
1
-
1
81-90
1
-
1
91-100
-
-
-
Totalt
12
0
12
Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På
Ungdomsmottagningen i Angered har 2 barn C-GAS-skattats vid det uppföljande besöket, det
betyder att 22 procent av alla skattningar följts upp.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
50
Resultat
vården
Barn-
och
mödrahälso-
Översikt
Mellan mars och september 2014 har 54 barn eller föräldrar kommit i kontakt med psykologerna
på barn- och mödrahälsovården. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under perioden.
Det vill säga alla de barn och ungdomar som ingår i undersökningen har under påbörjat sin
insats under mellan mars till september.
Av de 54 kontakterna är 14 av dessa mödrar som ännu inte fött sitt barn. Dessa kommer inte att
inkluderas i resultatet nedan eftersom ingen statistik finns om själva barnet. Fokus kommer
alltså att ligga på de 40 barn som kommit i kontakt med psykologerna på Barn och
mödrahälsovården.
Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 32,5 procent flickor/kvinnor och 65,0
procent pojkar/män.
Tabell 29. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön.
Antal
Procent
Flicka/kvinna
13
32,5
Pojke/man
26
65,0
Ej angivet
1
2,5
Total
40
100
Av de barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 0
och 8 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 3,2 år. Flickorna/kvinnorna är något yngre
än pojkarna/männen med en medelålder på 2,9 år jämfört med 3,4 år.
I figur 31 och tabell 30 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till
verksamheten beroende på ålder. Dock framkommer ingen större skillnad i figuren.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
51
Figur 31. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)
Tabell 30. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)
Flicka/Kvinna
Pojke/man
Totalt
0-2 år
5
6
12
3-5 år
7
18
25
6-8 år
1
2
3
9-11 år
-
-
-
12-14 år
-
-
-
15-17 år
-
-
-
18-20 år
-
-
-
21-23 år
-
-
-
Total
13
26
40
På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika
typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På barn- och mödrahälsovården har 13 antal
upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september 2014. Denna
uppföljning har skett med hjälp av egen enkät. Brukarupplevelsen hos de barn och ungdomar
som fått en insats på barn- och mödrahälsovården har följts upp i 33 procent av fallen.
Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan
barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På barn- och mödrahälsovården har de
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
52
träffat socionom/kurator, psykolog och specialpedagog. Flest besök skedde hos en psykolog då
95 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan.
Den som gav insatsen träffade i 75 procent av fallen både barn/ungdom och föräldrar under
insatsen. I 25 procent av fallen träffade behandlaren endast föräldern.
När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande
återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att
kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av
barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men
även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många
kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet
uppnåtts, som över 50 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 32 är
det ungefär lika vanligt att barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket som det är att
de har remitterats vidare.
Figur 32. Anledning till att kontakten avslutats (andel)
Kontakt
Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det
kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland
äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på
barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma
genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För barn- och
mödrahälsovården är det vanligast är att en annan verksamhet barn- och mödrahälsovården.
Men även föräldrarna har kontaktat verksamheten.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
53
Figur 33. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal)
I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa
verksamheter i figur 34. På barn- och mödrahälsovården är det absolut vanligast med att
kontakten kommit från MVC/BVC.
Figur 34. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)
Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker.
På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller
telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste
kontaktvägen på barn- och mödrahälsovården är remiss från annan verksamhet. En stor del av
kontakterna kommer också från tidsbokning eller telefonintervju.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
54
Figur 35. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)
Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till barn- och mödrahälsovården? I figur 36
redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa
för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla
procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället
ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för barn- och
mödrahälsovården är koncentrationssvårigheter och annan. Annan innefattar till stor del
utvecklingsproblematik.
De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är familjerelaterad problematik och
matrelaterad problematik och för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt
aggressivitet och koncentrationssvårigheter. Se tabell 31 för ytterligare information om
skillnaden mellan könen.
Figur 36. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
55
Tabell 31. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven
problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
Första
2014
Kontaktorsak
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Nedstämdhet/depression
8
4
5
Koncentrationssvårigheter/överaktivitet
8
31
23
Relationsrelaterad problematik
0
15
10
Psykosomatisk problematik
0
0
0
Självdestruktivs beteende
0
0
0
Familjerelaterad problematik
31
8
15
Oro/ångest
8
4
5
Stressrelaterad problematik
0
4
3
Matrelaterad problematik
15
4
8
Aggressivitet
0
27
18
Dålig självkänsla
0
0
0
Skolrelaterad problematik
0
0
0
Kris
0
8
5
Sömnproblem
8
8
8
Rädsla
0
0
0
Missbruk
0
0
0
Annan
46
38
41
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
56
Insats
Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera
problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika
insatser vara aktuella. De två vanligaste insatserna som ges på verksamheten är stödjande insats
till föräldrar och kartläggning/utredning.
Figur 37. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit
angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
57
Tabell 32. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som
mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Insats
Flicka/kvinna
Pojke/man
Totalt
Konsultation till annan aktör
0
0
0
Gruppverksamhet för föräldrar
8
0
3
Gruppverksamhet för barn/ungdom
0
0
0
Funktionell Familjeterapi (FFT)
0
0
0
Barnorienterad Familjeterapi (BOF)
0
0
0
Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag
0
0
0
Samspelsbehandling föräldrar och barn
0
0
0
Strukturerad vård- och omsorgsplan
0
0
0
Samordnad individuell plan (SIP)
0
0
0
Medicinsk bedömning
0
0
0
Kostrådgivning/konstsamtal
8
0
3
Hälsosamtal
0
0
0
Insats från sjukgymnast
0
0
0
Stödjande samtal till barn/ungdom
0
0
0
Stödjande samtal till föräldrar
54
38
44
Stödjande samtal med familj
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling,
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv
0
0
0
Kartläggning/utredning
38
58
51
Specialpedagogisk insats
0
0
0
Systematisk psykologisk behandling, annan
8
8
8
Annan
0
4
3
psykodynamisk
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
58
Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på
vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet
och barnet eller ungdomens behov. På barn- och mödrahälsovården är det genomsnittliga
antalet besök 4,7. Av dessa har 15 procent endast besökt verksamheten en gång. Flest antal
besök av samma barn/förälder var 22 stycken.
Tabell 33. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal)
Antal besök
Antal
Medelvärde
39
4,7
Mått på psykisk hälsa
Under perioden 1 mars till 30 september användes inga mått på psykisk hälsa vid Barn- och
mödrahälsovården i Angered.
Första
2014
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
59
Nästa steg
Statistiken som presenteras i den här rapporten kan användas för att förstå och vidareutveckla
verksamheten. Den kan även fungera som ett underlag vid fortsatta diskussioner om vad första
linjen är och bör vara i Angered. Nedan följer förslag på frågor som kan fungera som
utgångspunkter för att komma vidare och ta nästa steg i att vidareutveckla verksamheten och
vid en fördjupad diskussion om första linjen i Angered.
Når vi rätt målgrupp?
De flesta verksamheter har en målgrupp när det gäller vilka barn och unga verksamheten ska
nå. Ett första steg för att bedöma om verksamheten når den tilltänkta målgruppen är att titta på
ålder och kön på de barn som kommer till verksamheten enligt statistiken och sedan jämföra
med uppdraget. Om en viss åldersgrupp eller ett visst kön är överrepresenterat kan det vara bra
att ställa följdfrågor kring varför det ser ut så. Exempel på sådana frågor är till exempel


Är det för att verksamheten är mer tillgänglig för en viss grupp barn och unga? Det
vill säga är verksamhetens geografiska eller organisatoriska placering avgörande eller
skiljer sig kunskap om att man kan få hjälp genom verksamheten mellan olika grupper
av barn och unga.
Om en viss åldersgrupp eller kön är överrepresenterat, vart tar de barn och unga som
inte tillhör den gruppen vägen om de behöver hjälp?
Är vi tillgängliga?
Statistiken som presentera ovan inkluderar inte information om ledtider. Många verksamheter
för den typen av statistik och det kan vara värdefullt att komplettera den statistik som
presenteras här med ledtider om sådan information finns. Materialet som presenteras här kan
användas för att titta på hur barn och unga kommer in i verksamheten. Kommer de genom att
deras föräldrar bokar en tid, kommer de genom en hänvisning, via drop-in eller någon annan
väg in? Om en eller ett par vägar in i verksamheten är överrepresenterade kan det då påverka
vilka barn och unga som söker hjälp?
Hur ser samarbetet med övriga aktörer ut?
De flesta verksamheter strävar efter en god samverkan med andra aktörer som möter barn och
unga i olika sammanhang. De flesta verksamheter har även en upplevelse av att de både får
barn och unga hänvisade till sig och hänvisar barn och unga vidare. Genom att titta närmare på
den statistik som presenteras här kan man tydligt se hur många barn och unga som hänvisas till
och från verksamheten och från/till vilka andra aktörer. Utifrån statistiken kan följdfrågor
ställas om:

Första
2014
Finns samverkansrutiner mellan de aktörer som verksamheten ofta samverkar med? Är
de rutinerna väl implementerade i båda verksamheterna, dvs. känner alla medarbetare
till rutinerna och arbetar efter dessa?
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
60


Vilket ansvar har verksamheten för barn och unga som söker hjälp hos verksamheten
och som hänvisas eller remitteras vidare till en annan aktör? Har verksamheten ett
ansvar för barn och unga fram till dess att man vet att någon annan tar över? Finns
rutiner för hur ett överlämnande ska gå till och används dessa?
Finns samarbetsrutiner för barn och unga som söker hjälp hos verksamheten och som
har en pågående kontakt med en annan aktör?
Har vi rätt kompetens för att möta de barn och unga som söker hjälp?
En av de grundläggande förutsättningarna för en fungerande första linjen är att barn, unga och
deras föräldrar ska kunna söka hjälp utan att påförhand kunna definiera problemet och
oberoende karaktär på problemet. Det innebär att verksamheter som arbetar på första linjen kan
ta emot barn och unga med stor variation i typen av problematik. I statistiken som presenteras
här går det att få en överblick vilken/vilka typer av problematik som är vanlig hos barn och
unga som söker hjälp i verksamheten. Utifrån den statistiken kan följdfrågor ställas om:



Första
2014
Har medarbetarna rätt kompetens att ta emot barn och unga med de vanligaste
kontaktorsakerna?
Har medarbetarna bra verktyg/formulär/arbetsmetoder för att bedöma de vanligaste
förekommande orsakerna till att barn och unga söker hjälp?
Har medarbetarna rätt kompetens för att ge insatser till de vanligaste orsakerna till
psykisk ohälsa hos den gruppen barn och unga som kommer till verksamheten.
linjen
i
Angered
–
sammanställning
av
verksamhetsstatistik
från
mars
till
september
61