TUTI Tidig Upptäckt
Tidiga Insatser
vid Psykisk ohälsa
för Barn 1-5 år
Berit Gustafsson
Specialistsjuksköterska Barn, DSK
Vårdenhetschef BUP Höglandet
Doktorand Linköpings Universitet
Projektmedarbetare TUTI
Mats Granlund, professor, projektledare Högskolan i Jönköping
[email protected]
Per Gustafsson, MD, professor
[email protected]
Lena Almqvist, Fil.Dr, Docent
[email protected]
Marie Proczkowska-Björklund, MD,
[email protected]
Madeleine Sjöman, doktorand
[email protected]
Berit Gustafsson, doktorand
[email protected]
Ett forskningsprojekt i samarbete mellan
Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet
och Region Jönköpings, finansierat av
Socialstyrelsen
Bakgrund
Vad är psykisk hälsa hos små barn? Vad är psykisk hälsa hos små barn?
Är psykisk hälsa frånvaron av symtom/problembeteenden som kan vara uttryck för ps
ohälsa?
Utåtagerande beteende
Extrem blyghet
Passivitet
Svårigheter i kamratrelationer
Depression
Eller kan Psykisk hälsa vara beteenden som
Engagemang
Ihärdighet
Samspelskompetens
Språkutveckling
Vi är i Sverige inte överens om vad som är uttryck för god psykisk hälsa hos sm
Hälsobegreppet
Definitioner
• Psykisk hälsa – Upplevelse av meningsfullhet i tillvaron,
delaktighet i samhället och upplevelse av att ha förmåga
att hantera livets normala motgångar
• Psykisk ohälsa – Brister i hälsan, med ohälsa avses
brister i en eller flera av hälsans komponenter
(socialstyrelsen)
• Salutogena perspektivet menar att en individ aldrig är
helt frisk eller helt sjuk utan rör sig mellan dessa två
poler, frisk och sjuk. Fokuserar på vilka faktorer som
orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som
orsakar sjukdom. Begriplighet, hanterbarhet,
meningsfullhet (Antonovsky)
Syften med TUTI
• Är mätningar av barns problembeteenden ett pålitligt sätt att
mäta
små barns psykiska ohälsa?
• Hur många barn i förskoleåldern i Sverige har psykisk ohälsa,
definierat som olika typer av beteendeproblem?
• Validera instrument, tidigt kunna skilja ut psykisk ohälsa i
Förskolan.
• Vilka barn i förskolan får någon slags specifik dokumenterad
insats
eller hjälp i och/eller utanför Förskolan?
• Hur utvecklas problemen hos de barn som får hjälp respektive
inte
får hjälp?
• Vad kännetecknar god samverkan runt barn
som har problem med psykisk hälsa
Att ta med i bedömningen av
psykisk hälsa hos barn
Utvecklingsförändringar - det som är typiskt för en tidig
del av utvecklingen kan senare betraktas som
avvikande
Samma grundläggande begrepp, t ex hyperaktivitet tar
sig olika uttryck i olika åldrar - hur vet vi då att det är
samma sak vi bedömer i olika åldrar?
Situation och miljö styr delvis vad som är ett ”lämpligt
beteende” - vilken miljö har barnet lärt sig att agera i?
Trauma, omsorgssvikt, sorg kan ge samma symtom
som Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – Barnen
behöver till viss del olika insatser – De behöver hittas
tidigt Socialtjänsten viktig
Psykisk ohälsa hos
små barn- vad vet vi?
o
Barn till psykiskt sjuka och till personer med
missbruksproblem är en riskgrupp för psykisk ohälsa
o
Samma arv och miljö kan leda till olika beteendeavvikelser
och olika former av psykisk hälsa
o
Enbart titta på diagnoser ger en underrapportering.
Identifiera enskilda beteenden ger en högre prevalens
Autism, Språkproblem skall vi hitta tidigt för god behandling
ADHD, Trots och uppförande störning, hög samsjuklighet
Trauma och omsorgssvikt döljer sig ibland här
”Behandling” i första hand, kunskap hos omgivningen
Longitudinell Design, 3 år TUTI
• Tillfrågade Chefer förskolan- samtycke och Förskole enkät
• Föräldrar samtyckte och fyllde i en enkät (1 gång)
barnets välbefinnande/om föräldern själv
• Förskolepersonalen fyllde i enkäter
• Tre datainsamlingar (en gång per år)
• SDQ- Beteendeproblem
• CEQ-Engagemang
• Barns och lärares samspel
• Insatser
• Observationer (1 gång) COP-TOP
barnets/pedagogens agerande i
förskole aktiviteter under 20 ”svep” en dag (39
avdelningar
+ alla
identifierade barn)
Mätinstrument
För varje barn
Vid första mätningen svarar föräldrar på frågor om sig själva som föräldrar och barne
välbefinnande
För varje barn en gång/år
SDQ – Strenght and difficulties questionnaire: 25 frågor i fem skalor som
mäter barnets beteende, kamratproblem samt sociala färdigheter
SDQ – supplement som frågar om påverkan i vardagen av problem som vissa barn
CEQ - Children’s engagement Questionnaire: 32 frågor som mäter barns aktiva
engagemang i olika aktiviteter, dvs hälsa
Code sets – 7 frågor som mäter barns utveckling och fungerande
Barns och lärares samspel – 10 frågor som mäter hur barnet samspelar med kam
och 16 frågor som mäter hur personal och barn samspelar
5 frågor om samverkan med föräldrar
För ett urval avdelningar en gång samt för de identifierade barnen
COP-observationer av barnets agerande i förskole aktiviteter under 20 ”svep” en dag
TOP-observationer av personalens agerande i förskole aktivteter under 20 ”svep” en
För varje förskola
Förskolemiljö – ett antal frågor om förskolemiljön samt hur man arbetar runt barn me
psykiska problem. Besvaras av förskolechef
Deltagare
Barn 1-5 år
Jönköping län
Västmanlands län
Södermanlands län
Stockholm
Västerbottens län
Sammanlagt 823 barn på 93 förskoleavdelningar har deltagit
mins 1 gång. 194 barn har följts över tre år
823 barn i TUTI
Barnens ålder varierar mellan 13 och 71 månader med ett
genomsnitt på 42 månader
ca 90 %, bor med båda föräldrarna
ca 5 % med bara mamma
0,3 % med enbart pappan
ca 3 % växelvis mamma och pappa
0.6 % på annat sätt exempelvis fosterhemsplacering
4,3 % hade fått särskilt stöd beviljat.
28 procent av barnen hade annat modersmål än svenska
(rätt till modersmålsstöd)
Siffrorna antyder att deltagarna är representativa för
landet
Föräldrafrågor om barnetDisabkids ”smiley-frågor”
Mede Myck
let
värde Glad
1
Glad Ok
Barnet känner sig...
1.60
43%
53%
4%
När barnet gör saker själv så
känner han/hon sig...
1.63
43%
51%
6%
Barnet ser sig själv som...
1.69
36%
59%
5%
När barnet är i förskolan
känner han/hon sig...
1.72
38%
54%
7%
När barnet jämför sig själv
med andra så känner
1.88
25%
63%
10% 2%
2
Olyckli
g
4
Mycket
Olyckli
g
5
0,7%
0,3%
3
Validering av SDQ
Strength and Difficulties questionnaire
Består av 4 ohälsoskalor, mått på:
Hyperaktivitet
Uppförande
Emotionellt
Kamratsamspel
Och 1 styrkeskala,
Sociala färdigheter
SDQ har tidigare ej validerats (mäter det man
vill mäta) eller reliabilitetstestats (tillförlitlighet)
för barn i åldern 1-3 år vid
Förskolepersonalskattning
SDQ Relevans
Förskolepersonalen fick för varje fråga på SDQ
bedöma om frågan var relevant att ställa
angående barn som går i förskola.
Alla 25 frågorna bedömdes av 84% av
förskolepersonalen som relevanta för barn i
åldrarna 1-5 år.
Bifynd: Förskolepersonalen såg efter
användandet fördelar med SDQ, tydliggjorde
styrkor och behov hos barnet, underlättade vid
föräldrasamtal, belyste behov av stödinsatser
internt och externt
Hyperaktivitet skalan i SDQ
fungerar väl för barn 1-5 år
• Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla
länge
• Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på
sig
• Lättstörd, tappar lätt koncentrationen
• Kan stanna upp och tänka sig för innan
han/hon gör olika saker
• Fullföljer uppgifter bra,
bra koncentrationsförmåga
4-5 åriga pojkar ligger
högre i problem skalan
än flickorna
Uppförande skalorna i
SDQ fungerar väl för barn
1-5 år
•
Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör
•
Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas
uppmaningar
•
Slåss/bråkar ofta med andra barn eller
mobbar dem
•
Säger ofta emot vuxna
•
Kan vara elak mot andra
Ingen
könsskillna
d
Delskalan i SDQ kring
Emotionella problem är
instabil för barn 1-5 år
• Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen
eller illamående
• Oroar sig över mycket, verkar ofta
bekymrad
• Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd
• Nervös och klängig i nya situationer,
blir1-3 år
Flickor
lätt otrygg
• Rädd för mycket, är lättskrämd
ligger högre på
Emotionella problem
Kamratsamspelsskalan i SDQ
var inte helt stabil för barn 1-5 år
• Ganska ensam, leker eller håller sig ofta
för sig själv.
• Har minst en god vän (kamrat)
• Vanligtvis omtyckt av andra barn
• Blir retad eller mobbad av andra barn
• Kommer bättre överens med vuxna än
med andra barn
Mer Samspel/
Kamratproblem
för pojkar 4-5 år
Sociala färdigheter, räknas ej
med på samma sätt som övriga
skalor
i
SDQ
• Omtänksam, tar hänsyn till andra människors
känslor
• Delar gärna med sig till andra barn (tex. leksaker,
pennor)
• Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner
sig dålig
• Snäll mot yngre barn
• Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare,
barn)
Ingen
könsskillnad
Hur många barn i förskolan skattas ha
beteendeproblem
Av de 823 barnen som kartlades minst en gång
Redovisning av beteendeproblem (borderline eller abnormal), enligt SDQ .
Dessutom hade 29 barn problem i vardagen trots att de inte hade höga poäng på
beteendesvårigheter.
N=823
1-3 år
Åldersindelat
Pojkar
Formellt barn i behov av stöd
Hyperaktivitet
Beteende/Uppförande
problem
Kamratsamspelsproblem
Emotionella problem
Problem med Sociala
färdigheter
4-5 år
n=506
n=317
54.5%
47.9%
2.9%
6.5%
11.9%
6.4%
25.5%
15.5%
26.5%
8%
2.8%
0.7%
48.6%
13.5%
Identifierade barn
•
Barn som reagerar ogynnsamt på miljöfaktorer,
anknytningsproblem
•
Svårigheter i föräldra-barn samspel
•
Barn med egna problem med socialt samspel/ömsesidighet
•
Avvikelser när det gäller delad uppmärksamhet
•
Temperamentsvariationer, explosiva utbrott, kraftiga svängningar
i stämningsläge, sömnproblem. Störningar av aktivitetsnivå,
impulsivitet som stör omgivningen, eller underaktivitet
•
Emotionella problem, onormal rädsla, ängslighet, klängighet
•
Depressiva tecken
•
Motoriska svårigheter (stel mimik eller klumpighet)
•
Perceptuella problem (överkänslighet ljud, ljus, kroppsberöring,
mat problematik)
•
Allmänna utvecklingsproblem/psykomotoriska
utvecklingsförseningar
•
Barnet brukar medvetet våld mot andra vuxna och barn
Identifierade barnen
• 22 identifierade barn med psykisk ohälsa enligt
kriterierna
• Från Barnhälsovården, Barnhabiliteringen,
BUP, Spädbarnsverksamheten Hagadal
Linköping
• Ålder 26-71 månader, medel 47 månader
• 10 pojkar, 12 flickor
• Finns med i valideringen av SDQ
• Samma enkäter och observation som stora
materialet samt mer Föräldrafrågor, studie
Insatser utanför förskolan och samverkan
• Det finns också 34 barn i det stora materialet som
är berättigade till särskilt stöd
Föräldrafrågor
Identifierade
Icke
Identifierade
Instämmer Instämme Instämme Instämmer Instämme Instämme
inte %
r delvis % r helt %
inte %
r delvis % r helt %
Jag vet att jag 0
är en tillräckligt
bra förälder
25
75
2
11
87
5
Jag hanterar
föräldraskapet
s påfrestningar
15
80
1
11
88
43
52
1
26
73
Som förälder
kan jag
hantera det
mesta utan att
tappa
fattningen
Mitt barn
känner sig
5
De identifierade barnen–
Samverkan
• Samverkan 100% enligt Hälso- och Sjukvården (i viss utsträckning)
• Samverkan 75% enligt Förskolan, av dem upplevde hälften samverkan i
viss utsträckning och hälften i stor utsträckning
Vanligaste samverkan med Logoped, Psykolog
Ev. samverkansproblem upplevdes bero på sekretess,
kötid, brist på tid hos ”andra instanser”
• Vad betyder samverkan för BHV, Hälso- o Sjukvård respektive Förskolan?
• Vad kännetecknar god samverkan runt barn som har problem med psykisk
hälsa?
•
Vad innebär samverkan utifrån barnets behov?
•
Är det skillnad på samverkan, samarbete?
”Kids do well if they can”
Barn gör ”rätt” om dom kan
Ross Grene Psykolog Författare Explosiva barn
Nu har jag pratat i Problembeteende för att det är
möjligt att screena och tidigt upptäcka psykisk
ohälsa
Vi kan identifiera beteenden som tyder på ohälsa
och motverka dessa?
Vi kan stärka beteenden som tyder på hälsa?
Det gör skillnad för barnen!
Tack för mig!
Lycka till med ert
viktiga arbete!
[email protected]
