Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI

Psykiska ohälsa i förskolan
Tidig upptäckt
Tidiga Insatser TUTI
Berit Gustafsson, Distriktssköterska, Barnsjuksköterska
Steg 1 Psykoterapi
Vårdenhetschef BUP Höglandet
Doktorand Linköping
TUTI - Projektets Syfte
 Definiera psykisk hälsa-ohälsa hos små barn
 Är mätningar av barns problembeteenden ett pålitligt sätt att mäta små
barns psykiska ohälsa?
 Hur många barn i förskoleåldern i Sverige har psykisk ohälsa, definierat
som olika typer av beteendeproblem?
 Vilka barn i förskolan får någon slags specifik insats eller hjälp i och/eller
utanför Förskolan? Dokumenterat?
 Hur utvecklas problemen hos de barn som får hjälp respektive inte får
hjälp?
 Vad kännetecknar god samverkan runt barn som har problem med
psykisk hälsa
Hälsobegreppet – Definitioner
Psykisk hälsa – Upplevelse av meningsfullhet i tillvaron, delaktighet i
samhället och upplevelse av att ha förmåga att hantera livets normala
motgångar
Psykisk ohälsa – Brister i hälsan, med ohälsa avses brister i en eller
flera av hälsans komponenter (socialstyrelsen)
Salutogena perspektivet menar att en individ aldrig är helt frisk eller
helt sjuk utan rör sig mellan dessa två poler, frisk och sjuk. Fokuserar på
vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som
orsakar sjukdom. Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet
(Antonovsky)
Psykisk ohälsa hos små barn – Vad vet vi?
 Barn till psykiskt sjuka och till personer med missbruksproblem är
en riskgrupp för psykisk ohälsa
 Socioekonomiska förutsättningar och grupptillhörighet spelar
ibland roll
 Enbart titta på diagnoser ger en underrapportering. Identifiera
enskilda beteenden ger en högre prevalens
 Systematisk kunskapsöversikt för att kartlägga psykisk ohälsa
bland barn och ungdomar i Sverige från 1945-2010 av Kungliga
Vetenskapsakademins Hälsoutskott visade mycket få studier som
omfattande förskole- och lågstadiebarn.
 Utvecklingen av barns psykiska hälsa är ofullständigt utforskad,
speciellt vad gäller åldersgruppen 0-10 år.
Vad visar forskningen om barn och
ungdomars psykiska ohälsa i Sverige?
 Psykisk ohälsa har inte minskat bland barn och ungdomar.
 Tonårsflickor självskattar mera nedstämdhet och oro
 Sjukhusvården för depression hos flickor har ökat
 Även pojkarnas symtom ökat, men inte lika kraftigt
 Andelen tonåringar som sökt öppenvård BUP för
ångest/depression har ökat för båda könen
 Självmordsfrekvensen oförändrad i ungdomsgruppen då den
minskat för övriga åldersgrupper
Folkhälsoinstitutets Studie, Psykisk hälsa
86% av år 6 och 80% av år 9 i Sverige
 Använde internationellt validerat instrument, SDQ
Strenght and difficulties questionnaire
 Förekomsten av psykiska problem var högre i år.9
för både pojkar och flickor
 Emotionella problem 15% flickor, 3% pojkar år 9.
 Uppförandeproblem 14%pojkar och 7%flickor år 9.
 SDQ tar upp områden som visat sig spela roll för
psykiska hälsan
SDQ – Strenght and difficulties
questionnaire, 25 frågor i fem
problemskalor mäter
beteendeproblem:
•
•
•
•
•
Emotional – känslomässiga,
Conduct – uppförande, beteende
Hyperactivity - hyperaktivitet
Peer problems – kamratrelationer
Prosocial – sociala färdigheter
SDQ – Är mätningen av barns beteendeproblem
pålitligt - TUTI
• SDQ har tidigare ej validerats och
reliabilitetstestats för barn i åldern 1-3 år
• 84% av Förskolepersonalen skattade de
25 frågorna som relevanta oavsett ålder
• Preliminära data visar att SDQ fungerar
som mätmetod av förskolepersonal även i
åldern 1-3 år
SDQ helskala Beteendeproblem - TUTI
• 663 barn i studien varav 340 pojkar och 323
flickor
• Inga Beteendeproblem 84%
Gränsvärde 7%
Beteendeproblem 9%
Totalt hade 16 % Beteendeproblem
• Det finns barn som har svårt i sitt
vardagsfungerande trots låga poäng i SDQ
och vice versa.
SDQ – Emotional Symtom Scale,
Känslomässiga Problem
Frågor i Förskolepersonalens enkät
• Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller
illamående
• Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad
• Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd
• Nervös och klängig i nya situationer, blir lätt
otrygg
• Rädd för mycket, är lättskrämd
SDQ – Conduct Problems Scale
– uppförande, beteende
Frågor i Förskolepersonalens enkät
•
•
•
•
•
Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör
Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar
Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem
Säger ofta emot vuxna
Kan vara elak mot andra
SDQ – Hyperactivity Scale
Frågor i Förskolepersonalens enkät
•
•
•
•
Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge
Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig
Lättstörd, tappar lätt koncentrationen
Kan stanna upp och tänka sig för innan han/
hon gör olika saker
• Fullföljer uppgifter bra,
bra koncentrationsförmåga
SDQ – Peer Problems Scale Kamratproblem
Frågor i Förskolepersonalens enkät
• Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig
själv.
• Har minst en god vän (kamrat)
• Vanligtvis omtyckt av andra barn
• Blir retad eller mobbad av andra barn
• Kommer bättre överens med vuxna än med
andra barn
SDQ – Prosocial Scale –
Sociala färdigheter
Frågor i Förskolepersonalens enkät
• Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor
• Delar gärna med sig till andra barn (tex. godis,
leksaker, pennor)
• Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner
sig dålig
• Snäll mot yngre barn
• Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare,
barn)
Tilläggsfrågor SDQ 1-3 år
 Gnäller ofta
 Passiv, drar sig undan
 Kan hålla gemensamt fokus
 Trotsig
50 identifierade barn med beteendeproblem
rekryteras- Inklusionskriterier
• Barn som reagerar ogynnsamt på miljöfaktorer,
anknytningsproblem (överdrivet hämmat och vaksamt eller
ohämmat beteende och distanslöshet)
• Svårigheter i föräldra-barn samspel
• Barn med egna problem med socialt samspel/ömsesidighet
• Avvikelser när det gäller delad uppmärksamhet
• Temperamentsvariationer, explosiva utbrott, kraftiga
svängningar i stämningsläge, sömnproblem
50 identifierade barn med beteendeproblem
rekryteras- Inklusionskriterier, forts.
• Störningar av aktivitetsnivå, impulsivitet som stör
omgivningen, eller underaktivitet
• Emotionella problem, onormal rädsla, ängslighet, klängighet
• Depressiva tecken
• Motoriska svårigheter (stel mimik eller klumpighet)
• Perceptuella problem (överkänslighet ljud, ljus,
kroppsberöring, matproblematik)
• Allmänna utvecklingsproblem/psykomotoriska
utvecklingsförseningar
• Barnet brukar medvetet våld mot andra vuxna och barn
Samverkan - Barn med identifierad psykisk ohälsa
•En gång var 5:e månad får personalen och övriga
aktörer kring barnet, BHV, BUP, HAB svara på frågor
om hur de samverkar kring barnet och familjen
•Vilka barn i förskolan får någon slags specifik insats
eller hjälp?
•Hur utvecklas problemen hos de barn som får hjälp
respektive inte får hjälp?
•Veta vad som kännetecknar god samverkan runt barn
som har problem med psykisk hälsa
Föräldrafrågor
Disabkids Smiley Module 5 frågor
PSE Parent self efficacy, 6 frågor enbart
Hur jag ser på mig själv som förälder
ASQ Attachment Style Qesttionnaire 40
självskattande Relationsfrågor till de 50 föräldrarna.
1
TUTI
Tidig upptäckt – tidig insats
TACK! tyr
Projekt i samarbete
CHILD Högskolan Jönköping
Jönköpings läns landsting
Bild 20
1
ike Gustafsson; 2013-05-07
Referenser
 Achenbach, T. M., & Rescorla, L. A. (2000). CBCL - Preschool forms
and profiles. Burlington, VT: University of Vermont, Research Center for
Children, Youth, & Families
 Almqvist, L. (2006) Patterns of engagement for chioldren with and
without developmental delay. Journal of Policy and Practice in
Intellectual Disabilities, 3(1), 65-75
 Essau, C., Olaya, B., Pauli, G., & t, Ollendick. (2011). Psychometric
properties of the Strength and Difficulties Questionnaire from five
European countries. International Journal of Methods in Psychiatric
Research, 21(3):232-245
 Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). The preschool child in need of special
support – Prevalence of traditional disability categories and functional
difficulties. Acta Paediatrica 99, 131-134
Referenser forts.
 Nordens Barn – Tidiga insatser för barn och familjer. Utgivare:
Nordens Välfärdscenter www.nordicwelfare.org
 Rothenberger, A., Becker, A., Erhart,M., Wille, N., Ravens-
Sieberer, U & the Bella study group. (2008). Psychometric
properties of the parent strengths and difficulties questionnaire in
the general population of German children and adolescents:
results of the
 BELLA study. Eur Child Adolesc Psychiatry [Suppl 1] 17:99-105
 Ullenhag, A., Almqvist, L., Granlund, M., & Krumlinde, L.
(accepted) Evaluation of the cultural validity of the “Children’s
Assessment of Participation and Enjoyment/Preferences for
Activities of Children”, CAPE/PAC for Swedish children.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy