Resebyrån för inre resor
Hur vuxna kan stärka en positiv utveckling hos
barn och unga
3 februari 2013
Föreläsare
Plats
Antal deltagare
Minnesanteckningar
Birgitta Kimber. Speciallärare och med dr och leg psykoterapeut.
Har skrivit flera böcker och bland annat skapat SET-programmet för
skolor (social och emotionell träning), ett program som syftar till att
förebygga psykisk ohälsa. Se hemsidan: www.birgittakimber.se
Församlingshemmet i Stallarholmen
14 personer
av Leif Sundsvik
_________________________________________________________________________________
Inledning
Birgitta (Kicki) Ekmark var kvällens värd och hon startade mötet med att hälsa deltagarna välkomna.
Kicki uttryckte sin glädje över att Birgitta Kimber var vår reseledare denna eftermiddag. Kicki berättade
att hon själv har lång erfarenhet av att skolbarns sociala och emotionella kompetens kan tränas. Som
rektor la hon in detta ämne på schemat i alla klasser i sin skola.
Vår reseledare Birgitta Kimber
Birgitta Kimber inledde mötet med att berätta att hon efter långa studier startade sin yrkesbana som
lärare. Ganska snart började hon också forska om skolmiljön. Hon har skrivit flera böcker om hur vi
vuxna som föräldrar och lärare kan stötta barnen under deras uppväxt. Birgitta ägnar sig numera åt
fortsatt delvis EU-finansierad forskning samt föreläsningar på universitetsnivå.
Risker och skyddsfaktorer under barnens uppväxt
Birgittas forskning har lett fram till bevis för att förutsättningarna för att det skall gå bra för våra barn
under uppväxttiden och i resten av livet till viss del styrs av de yttre praktiska och sociala förutsättningarna som råder.
Birgitta redogjorde dels för faktorer som utgör risker och sedan faktorer som kan skydda och stötta
barnen under uppväxten.
Risker
På individnivå kan det t.ex. vara en risk att vara pojke.
På gruppnivå kan det t.ex. vara risk att umgås i asociala grupper.
På familjenivå kan det t.ex. vara en risk att växa upp med en psykiskt sjuk
förälder och att det förekommer mycket våld i familjen.
På skolnivå kan det t.ex. vara en risk att gå i en otrygg skola eller en skola där
man inte trivs.
På samhällelig nivå kan det t.ex. vara risk att vara drabbad av fattigdom och
segregation.
Men som motvikt mot riskerna finns det faktorer som skyddar och stödjer barnen.
Skyddsfaktorer
Öppen kommunikation i hemmet och skolan.
Anknytning till någon eller några vuxna skapar stabilitet och trygghet.
Demokratisk familj.
Restriktiv drog policy som håller hårt på t.ex. att det är förbjudet att smaka
1
Resebyrån för inre resor
alkohol innan man är arton år gammal.
Familjesammanhållning.
Positiva uppfostringsregler där uppmuntran ges och bestraffningar undviks.
En signifikant annan person i barnets närhet t.ex. i skolan som är en mycket
viktig person för barnet.
Skoltrivsel är viktigt för en god skolprestation.
Läraren och övrig skolpersonals uppträdande och bemötande. Jätteviktigt!
Birgitta berättade att de flesta barn under sin uppväxt upplever både risker och skyddande faktorer i
sin omgivning. Det hoppfulla är att oavsett de riskfaktorer som finns kan man öka på de skyddande
faktorerna och därmed skapa möjligheter för en positiv utveckling.
Det visar sig också att barn som fått träna sig på att hantera sina känslor och som övats att
kommunisera och hantera konflikter blir tryggare och klarar sin uppväxt på ett bra sätt.
Den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar
Folkhälsoinstitutet har kartlagt den psykiska hälsan bland unga svenskar och ser att den psykiska
ohälsan bland de unga ökar.
Birgitta Kimber menar att vi som vuxna måste lära oss att se dessa risker och hjälpa barnen och
ungdomarna att få tillgång till så många skyddande faktorer som möjligt på individ-, familje- och
skolnivå. Skyddsfaktorerna kan reducera riskerna.
Man kan då fråga sig om det är så att all uppmärksamhet skall riktas för att stödja de barn som finns i
riskgruppen, dvs. de som normalt utgör den mest stökiga. Nej säger Birgitta. Alla barn skall
uppmärksammas. Om man tar 100 familjer så vet vi att 3 % av barnen finns i problemgruppen (de
som redan har problem), 7 % i riskgruppen och 90 % i normalgruppen. Inte alla barn från risk och
problemgruppen utvecklar problem. Man vet inte vilka barn som så småningom utvecklar
problembeteenden eftersom ca 10 % av de barn som senare får problem kommer från gruppen av
barn med normalt beteende. Av våra hundra barn så hamnar 12 så småningom i problem och 9 av
dessa kommer från normalgruppen. Vi bör därför ge samma uppmärksamhet till alla.
Vår hjärna lagrar olika sorts kunskaper på olika sätt
Birgitta berättade att modern forskning har visat att vi tar in olika typer av kunskap och bearbetar dem i
vår hjärna på olika sätt. Kunskaper som är faktabaserade, t.ex. Archimeds princip, läggs in i vårt
medvetande som en faktakunskap och förblir sen stabilt förankrad som en lättåtkomlig kunskap i
hjärnbarken. Sociala färdigheter, som hur man läser av andra människors känsloläge eller hur man
bör uppföra sig i vissa situationer, är inte möjliga att lagra in som faktakunskap utan är färdigheter som
måste övas in. Här kan rollspel vara en bra träningsmodell.
Det är som mycket ung som hjärnan utvecklas mest. Grunderna för inlärning etableras i de tidigaste
åren. Under den fortsatta uppväxten är vi fortfarande utvecklingsbara och under tonåren pågår den
sista ”finjusteringen av hjärnan”. Detta innebär att tonåringarna inte alltid handlar rationellt, dvs. med
den tänkande delen av hjärnan, utan styrs av andra delar. Det som händer rent tekniskt är att
frontalloberna får sin sista finjustering under tonåren och då är den delen av hjärnan ibland
frånkopplad.
Utvecklingen av hjärnas kapacitet pågår sedan ända tills man nått ca 30 års ålder. Först då är
människans hjärna helt utvecklad. Kvinnors hjärna är normalt färdigutvecklad vid ca 26 års ålder och
för män vid runt 30 år. Om hjärnans kapacitet sen skall hållas alert beror det på om den används och
matas med nya utmaningar. Man måste öva hjärnan hela livstiden för att hålla den i trim.
Hur tränar man sig i att lösa problem?
Birgitta Kimber menade att man kan lära barn och ungdomar att lösa konflikter och livsproblem genom
2
Resebyrån för inre resor
att träna dem i olika beskrivna situationer. Träningen kan med fördel ske i rollspel.
I en rollspelssituation tränas man i att bena upp frågeställningen eller dispyten och fånga varandras
synpunker genom att rollspela i ett visst mönster. Birgitta visade en metod som lanserats av
amerikanskan Virginia Molgaard. Metoden har utvecklats för att träna barn att hantera grupptryck.
Exempel:
- Ställ frågor i stället för att påstå.
- Sätt ord på problemet så att alla förstår.
- Tala om vad som kan hända så att konsekvenserna blir kända.
- Föreslå något annat, en annan lösning.
- Gå din väg och be din vän komma senare.
_________________________________________________________________________________
Diskussion
Efter pausen startade ett livligt samtal.
Jag gjorde följande minnesanteckningar från samtalen.
Hur skall vi få till stånd ett socialt och emotionellt lärande i skolan?
Exempel från England visar att en emotionell utveckling av eleverna måste styras upp och
ledas målmedvetet av skolledningen och lärarna, annars självdör initiativet.
Birgitta (Kicki) Ekmark berättade att hon under lång tid lät utbilda sig själv och sin skolpersonal
(både lärarna och övrig skolpersonal) i social och emotionell kompetens, innan det togs in
som ett schemabundet ämne i skolan från årskurs 0 – 6. Detta gav ett oerhört bra resultat.
Det är viktigt att skolans ledning till 100 procent stödjer satsningen på social träning.
Skolledningen måste driva, stödja och vara den första företrädaren för socialt och emotionellt
förhållningssätt i skolan.
Det är viktigt att vara uthållig. Det tar tid att ändra beteenden. Det fordras övning och åter
övning.
Kanske behövs projektpengar men viktigast är att inte sluta när projektpengarna tar slut.
Egentligen behövs inte projektpengar om satsningen är prioriterad.
Lärarna är pressade
Birgitta Kimber berättade att många lärare har sömnproblem.
Nyutexaminerade lärare orkar bara med yrket i en till två år. Sen slutar 50 procent av de nyanställda.
Svensk skolforskning
Birgitta Kimber berättade att svensk skolforskning ofta är kvalitativt inriktad snarare än kvantitativ och
att den ofta tar avstamp i filosofiska frågor. Den internationella forskningen är mer kvantitativ och
inriktad på hur det praktiska arbetet i klassrummet skall gå till.
Exempel på detta är en stor meta-metastudie som publicerats på engelska språket. Nu har SKL
(Sveriges Kommuner och Landsting) spridit denna studie till svenska skolor. Studien kallas ”Visible
Learning” och är skriven av Hattie.
Det finns många jättebra svenska lärare
Många kvitterade att det finns jättebra lärare i Sveriges skolor men att det saknas en kultur i skolorna
där man tar hjälp av de duktiga pedagogerna och hjälps åt att utveckla läraryrket.
Om man inför ämnet livskunskap som skolämne – hur blir det då?
Skolverket vill att vi skall integrera den sociala och emotionella träningen i de vanliga
skolämnena. Men förutsättningen är då att det finns en etablerad vana och kunskap från
lärarnas sida om hur denna livskunskap skall kunna integreras. Kunskap måste etableras och
tränas bland lärarna innan de är mogna att föra in den som en del av undervisningen. Många
av dagens lärare har inte denna kunskap eller förmåga.
Det står i läroplanen att målen är att stödja eleverna i deras sociala och emotionella
3
Resebyrån för inre resor
utveckling, men finns det läromedel eller beskrivningar av hur detta skall gå till?
Kontakten mellan lärare och elever blir mycket bättre om skoleleverna får möjlighet att
tillsamman med lärarna samtala och öva sin sociala och emotionella kompetens.
Birgitta Kimber förordar att livsfärdighetsträningen, t.ex. förmågan att kommunicera och lösa
problem, integreras i den normala undervisningen. T.ex. i ämnena svenska, historia,
samhällskunskap och naturvetenskap. Detta kan med fördel ske genom att anknyta till
aktuella situationer i skolan där det uppstått brist på bra kommunikation eller att
samarbetsproblem uppstått. Men för att detta skall fungera måste förhållningssättet att tala om
problem och kommunikationsbrist vara etablerat redan från skolstart.
Det är viktigt att all skolpersonal från förskola och skola inkluderas i det nya förhållningssättet.
Ta med även vaktmästare, kuratorer, lokalvårdare, skolkökspersonal m.fl. i förändringsarbetet.
De lärare som efter utbildning arbetat med social och emotionell träning på schemat har
upplevt större lugn i klassrummen, mer fokuserade elever med bättre skolresultat i de så
kallade kunskapsämnena.
Dessa lärare har också upplevt en positiv personlig och professionell utveckling.
Hur skall föräldrarna till skolbarnen medverka?
I Stockholm finns fler föräldrautbildningar som är populära. Viktigt att skolan också medverkar.
Birgitta Kimber berättade att det är jätteviktigt att skolans satsning på livskunskapsträning blir
samordnad med föräldrarna. Tillsammans kan föräldrarna och skolan utveckla de
skyddsfaktorer som gör att barnen blir stabila och får gott självförtroende.
Det kan aldrig vara rätt att lägga hela fostringsplikten på skolan. En samverkan med
föräldrarna är en central fråga. Även det övriga samhället har en viktig roll i detta. T.ex. kan
samverkan med samhällets företag och föreningar bidra på ett positivt sätt.
Kunskaperna om hur detta kan gå till finns. Även flera mycket bra hjälpmedel, böcker och
övningsmaterial. Vi behöver inte uppfinna hjulet igen!
Birgitta Kimber rekommenderade filmen ”Jakten på den emotionella intelligensen”.
Nu är man så upptagen av att mäta de enkelt mätbara skolprestationerna att man glömmer
bort att vi inte lär för skolan utan för livet
_________________________________________________________________________________
Samtalet pågick under lång tid.
Vi avslutade träffen med att Birgitta Kimber återvände till sina bilder och fortsatte att förklara delar av
det som framkommit i hennes forskning.
Hur stöttar vi på bästa sätt våra tonåringar?
Birgitta Kimber beskrev det önskade förhållningssättet i samvaron mellan föräldrar och tonåringar med
hjälp av följande bild.
I toppen finns alla regler och förbud.
I mitten finns tydlighet, struktur och instruktioner.
Hela förhållningssättet vilar på positiv tid tillsammas, beröm,
belöning, positiv förstärkning och visad uppmärksamhet och
kärlek.
En bra fråga i toppen av pyramiden (om regler och förbud) som man kan ställa till sin tonåring är t.ex.:
”Om Du vore mamma eller pappa till Dig själv, vilka regler tycker Du skall gälla?”
4
Resebyrån för inre resor
Men basdelen av figuren är viktigast. Det är i tiden tillsammans som man grundlägger en positiv och
förtroendefull relation mellan föräldrarna och barnen. Positiv feedback ger positiva resultat. Viktigt att
man som förälder visar intresse för de framsteg som görs.
Vilka verktyg fungerar?
Att belöna, uppmuntra och förstärka och fokusera på det beteende som är önskat och fungerar, istället
för att alltid påpeka det som är fel, fungerar alltid bäst. Barn som fått uppmuntran och komplimanger
ger ofta det till andra.
Lärarnas tid i skolkorridorerna är minst lika betydelsefull som tiden i klassrummet.
(Se exemplet av idrottsläraren Igor Ardoris i TV-serien Klass 9A).
Vänd det negativa till något positivt. – ”Du Kalle Du är visst fenomenalt envis – jag tror att Du kommer
att få mycket stor nytta av det längre fram i livet – Du kommer att jobba på bra för att nå Dina mål”.
Vårt sätt att tänka påverkar hur vi mår
Forskningen har bevisat att vårt sätt att tänka och agera påverkar hur vi mår.
Om vi bestämmer oss för att le ger det positiva signaler till vårt känsloliv – vi mår bättre.
Om medlemmarna i en kör bestämmer sig för att le då de sjunger blir sångprestationen bättre.
Verktyg för god kommunikation med barn och ungdomar
Förvissa Dig om att Du har uppmärksamhet från den Du skall samtala med och att den tycker
att det är OK att samtala just nu. Fråga ”Har Du tid en minut?”.
Välj en bra plats. Kanske att samtala under en bilresa. Då kan man inte göra så mycket annat
än att samtala.
Tjata inte och förhåll Dig lugn.
Tala om vad Du själv känner och tycker.
Var kortfattad och tydlig.
Lyssna på barnets åsikter och synpunkter och respektera dessa. Att respektera någons
synpunkter innebär inte att hålla med.
Ge inga råd om barnet inte ber om det.
Ställ frågor och försök förstå vad det är som ligger bakom det barnet säger.
Säg att Du älskar barnet – ofta.
God anknytning och god kommunikation vinner i längden – ha tålamod.
Några kungsord
Vi avslutade träffen med att be Birgitta Kimber att ge oss några ”kungsord” om vårt förhållningssätt till
våra barn och ungdomar. Hennes svar var:
Visa respekt.
Försök göra det som gått snett bra igen.
Utveckla en god kommunikation.
Avslutning
Birgitta (Kicki) Ekmark avslutade denna träff i ”Resebyrån för inre resor” med att tacka Eva Skördare
för gott fika med hembakat bröd.
Hon avtackade också Birgitta Kimber för hennes intressanta medvekan och överlämnade ett
prisbelönt ekologiskt bröd från Printz bageri.
Email till Birgitta Kimber: [email protected]
Deltagare som vill ta del av de bilder som Birgitta Kimber visade under mötet kan kontakta henne via
hennes Mail.
_________________________________________________________________________________
5
Resebyrån för inre resor
Tips från Kicki:
Vill Du veta mer om olika förebyggande arbeten som äger rum i våra skolor rekommenderar Kicki
följande böcker:
- Antologin ”Den helande länken – i barns och ungdomars uppväxt”, JL Utbildnings förlag, 2010.
- Antologin ”Livskunskap i skolan – röster från klassrum och samhälle”, Seveus förlag, 2011.
- Boken ”Att hantera busungar och andra ungar – Boken som lockar fram kraften i skolan så att alla
barn trivs och lär sig” Författare Birgitta Kimber, Epago förlag, www.epago.se
6
