Systematiskt arbete för att förebygga och behandla

Sidan 1 av 12
Rutin för att förebygga och behandla undernäringstillstånd
Inledning
Socialstyrelsen skriver i sin vägledning:
”Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god
kvalitet måste baseras på bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak
till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning
av insatta åtgärder. Denna vård är lika viktig för omsorgstagaren/patienten som
läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Klinisk nutrition
är en del av den medicinska behandlingen.”
Den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) som trädde i kraft den 1 januari 2011,
innebär många nyheter och lyfter fram olika aspekter på patientsäkerheten. Där
ställs krav på vårdgivarna att bedriva ett systematiskt och förebyggande
patientsäkerhetsarbete. De ska utreda händelser i verksamheten som medfört
eller hade kunnat medföra en vårdskada, t.ex. undernäring.
”Sjukdomsrelaterad undernäring har länge uppmärksammats som ett stort
hälsoproblem, runt om i landet pågår arbete med att utveckla rutiner för att
förbättra nutritionsvården. Trots detta är undernäring vanligt i samband med
sjukdom. Konsekvenserna är minskad livskvalitet, försämrad funktionsförmåga
och ökad risk för annan sjuklighet och död” (ur SKL, Undernäring - Åtgärder
för att förebygga).
 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är ytterst ansvarig för att
dokumentet ”Rutin för systematiskt arbete att förebygga och behandla
undernäringstillstånd ...” är känt, och uppdateras en gång om år.
 Ansvarig chef ansvarar för att rutinen används av omvårdnadspersonal
samt att personal har kunskap och kompetens att förstå och värna
nutritionsomhändertagandet (SOSFS 2011: 9) samt att resurser och
hjälpmedel finns för att bedriva adekvat kost och nutritionsarbete i enighet
med Östersund kommuns Kostprogram (kvalitetskrav).
Nutritionsrelaterade problem ska utredas och handläggas i enlighet med
vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid sjukdomsrelaterad undernäring är den
mat som erbjuds en del av medicinsk behandling. Därför måste kvalitetskrav
ställas på den kost som serveras inom vård- och omsorg. När frågan om mat
och näring övergår i medicinsk behandling är det viktigt att denna vilar på
vetenskaplig grund och följer nationella styrdokument.
Näring för god vård och omsorg. En vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen
2012-12-17
Sidan 2 av 12
Nutritionsutredning
Information om kostens betydelse för hälsa och välmående ingår som en del i ankomstsamtalet när vårdtagaren kommer till särskilt boende eller beviljas insatser från hemtjänsten.
Under samtalet berörs frågor om matintag, aptit, eventuella förändringar som illamående och
kräkningar. Behovet av eventuell specialkost, förändrad konsistens samt om vårdtagaren har
sjukdomstillstånd eller fysiska handikapp som kan påverka intaget av mat ska dokumenteras.
Om en vårdtagare löper risk för undernäring, eller om ett undernäringstillstånd har
konstaterats, ska en utredning göras. Här fastställs bakgrund, art och grad av det aktuella
nutritionsproblemet. En förväntad påverkan av näringstillståndet på grund av sjukdom måste
vägas in i bedömningen. Utredningen ska ge underlag för att planera och besluta om bästa
möjliga behandling, att individanpassad nutritionsbehandling sätts in, samt klargöra
målsättningen med behandling och ätstödjande åtgärder.
Som hjälp vid delar av utredningen kan blanketten ”Utredning av bakomliggande orsaker vid
MNA-SF 0-11 poäng ” användas (Bilaga 8).
Nutritionsbehandling
Grunden för behandling är att äta och dricka vanliga livsmedel för att få i sig energi och
näring. Samtliga sex måltider ska serveras och erbjudas enligt Östersund kommuns
Kostprogram. I vissa fall räcker inte vanlig mat till utan individuella nutritionsåtgärder och
anpassad omvårdnad måste sättas in, se ”Åtgärdsförslag vid särskilt boende...” (Bilaga 9)
eller ”Åtgärdsförslag i ordinärt boende...” (Bilaga 10). För ett lyckat resultat är det viktigt att
samtliga involverade känner till målet med behandlingen.
Nutritionsbehandlingen kan vara både:


förebyggande – för att undvika undernäring
klinisk/terapeutisk – vid konstaterad risk för undervikt, undernäring eller
diagnostiserat undernäringstillstånd
Individuellt anpassad kost kan ske av olika skäl till exempel:




medicinsk diagnos, som allergi, diabetes, njurinsuffiens
biverkningar av en medicinsk behandling, som sår i mun och svalg efter strålning
trosuppfattning, etiska ställningstaganden
personliga preferenser, aversioner
Bedömning och beslut om olika åtgärder ska om möjligt ske tillsammans med vårdtagaren
själv och eventuella närstående. Målsättningen för behandlingen måste vara realistisk och ta
sin utgångspunkt från vårdtagarens önskemål och vanor. Adekvata insatser leder inte alltid till
att eventuell viktnedgång eller felnäring korrigeras men borde i de flesta fall leda till att
tillståndet stabiliseras. Under den sista tiden i livet är det vanligt att man utvecklar ett tillstånd
av undernäring som en naturlig del av livets avslut. Ingen person ska behöva utsättas för att ett
tillstånd av undernäring inte uppmärksammas.
2012-12-17
Sidan 3 av 12
Etiska överväganden
Den medicinska behandlingen och omvårdnaden ska ges enligt grundläggande etiska
principer dvs. respekt för individens integritet – rätt till självbestämmande, godhetsprincipen
och principen att inte skada samt rättviseprincipen. Flera etiska dilemman är förenade med
nutrition och ätande. Det är därför viktigt att fortlöpande under behandlingen ta ställning till
målsättningen med nutritionsbehandlingen. Syftet med nutritionsbehandlingen är att förbättra
eller behålla vårdtagarens livskvalitet ända till livets slut. Beslut om nutritions- eller
vätskebehandling ska bygga på en grundlig genomgång av vårdtagarens totala situation.
Utvärdering av nutritionsbehandling
Ansvarig för utvärdering av nutritionsbehandling är kliniskt ansvarig dietist eller läkare som
ordinerat behandling, annars omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Syftet med att följa upp och
dokumentera nutritionsbehandlingen är att värdera hur väl åtgärderna har fungerat och att
upptäcka eventuella biverkningar. Korrigeringar kan behövas.
Vid byte till annan konsistens av kosten sker uppföljning givetvis redan vid den första
måltiden med den nya konsistensen, då den kan innebära stora säkerhetsrisker, till exempel
tyst aspiration. Ansvarig för utvärdering är den logoped eller läkare som ordinerat aktuell
konsistens, annars omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Dokumentera observerade förändringar
och eventuella nya åtgärder.
Exempel på hur en utvärdering kan göras:
Följsamhet av behandling
Om vårdtagaren behandlas med kosttillägg, specialkost eller kost med avvikande konsistens
är det lämpligt att särskilt observera:




säkerhet - sväljförmåga
smak
acceptans
vårdtagarens möjligheter att följa behandlingen
Vägning
Kroppsvikten är en viktig indikator på nutritionsförändring. Vårdtagarens kroppsvikt ska
mätas minst var tredje månad och oftare i uppföljningssyfte beroende på behandling och grad
av problem. Vid MNA-SF 0-11 poäng, vägs vårdtagaren minst varje månad. Omvårdnadspersonal eller sjuksköterska väger, dokumenterar vikt och BMI i omvårdnadsjournalen.
Mat och vätskeregistrering
Mat och vätskeregistrering är ett sätt att utvärdera vårdtagarens näringsstatus som energi-,
protein, och vätskeintag. För att mätningen ska vara tillförlitlig bör den löpa under minst 3
dagar (Bilaga 13). Kontakta dietist för konsultation/hjälp med registrering och utvärdering.
Resultat vid nutritionsåtgärder
Har vårdtagarens allmäntillstånd förbättrats, orken återvänt och aptiten förbättrats? Är
vårdtagaren mera delaktig i den dagliga verksamheten? Har måltidssituationen förbättrats?
Har risken för trycksår och fall minskat?
2012-12-17
Sidan 4 av 12
Dokumentation
På vårdtagare som identifierats med risk för undernäring eller konstaterats undernärda samlas
dokumentation i aktuell journal.
Dokumentationen bör innehålla:
• Underlag till och själva bedömningen av näringstillståndet
• Nutritionsrelaterade utredningsfynd
• Viktförändring, BMI och ätsvårigheter
• Ordinerad kost- nutritionsbehandling
• Ätstödjande åtgärder
• Uppföljning och utvärdering.
Samordning och informationsöverföring
Sjuksköterska är ansvarig för att information om vårdtagarens nutritionsinsatser kommer in i
samband med övertagande av hälso- och sjukvårdsansvaret från annan vårdgivare samt för att
annan vårdgivare får rätt information när vårdtagaren lämnar kommunalt ansvar. Vården ska
dokumentera i vårdtagarens omvårdnadsepikris eller medicinsk epikris. I vissa fall bör man
inhämta information från t.ex. logoped, dietist, arbetsterapeut.
Ska utföras när
 en vårdtagare byter vårdgivare
 en vårdtagare byter vård- och omsorgsboende.
Metod
Meddela nästa vårdgivare skriftligt om pågående nutritionsbehandling – vad som ordinerats
och varför (indikationer) samt hur, när, var och av vem effekterna ska utvärderas. Meddela
vilken typ av grundkost som är ordinerad (A, E), energinivå (7, 9MJ), eventuell specialkost,
konsistens, näringsberikning, kosttillägg och annat av vikt, till exempel smakpreferenser eller
religiösa/etiska önskemål samt andra ätstödjande åtgärder.
En nutritionsbehandling kan inbegripa:
 Ätproblem, nutritionsproblem
 Vårdtagarens viktutveckling under vårdtiden
 Nutritionsbedömning som MNA-SF, BMI, finns det registrerat i SeniorAlert?
 Åtgärder och given nutritionsbehandling samt dess effekter
 Vårdtagarens behov av ätstödjande åtgärder, sittställning, rätt belysning,
hjälpmedel, sällskap, matning med särskild teknik etc.
 Nutritionsordination, typ av behandling t.ex. enteral nutrition eller parenteral
nutrition
 Mål med nutritionsbehandlingen samt när och vem som följer upp behandlingen
 Skötsel av sond, gastrostomi, venkateter m.m.
 Information om kontaktperson vid problem.
2012-12-17
Sidan 5 av 12
Riskbedömning
Metod
Riskbedömning ska utföras vid inflyttning till särskilt boende och erbjudas i ordinärt boende
till äldre som väntar på lägenhet i särskilt boende. Undantagna från riskbedömning är
vårdtagare i livets slutskede. Sjuksköterska ansvarar för att riskbedömning görs.
Riskbedömning ska även erbjudas äldre personer i ordinärt boende/hemsjukvård där
misstanke om risk för undernäring finns vid ofrivillig viktförlust (oavsett tidigare vikt,
tidsförlopp och omfattning), ätsvårigheter (dålig aptit, sväljnings och tuggproblem,
orkeslöshet och motoriska störningar) och undervikt. Prioriterade diagnoser i ordinärt boende
är: ALS, cancer, demens, depression, diabetes, hjärt- kärlsjukdom, infektion, kognitiv svikt,
KOL, lungsjukdom, mag- och tarmsjukdomar, MS, njursjukdom, nyligen diagnostiserad
födoämnesintolerans, Parkinsons, psykiska faktorer (– oro, ångest och vantrivsel), reumatoid
artrit, smärta, stroke, trauma.
Vårdtagaren eller anhörig ska informeras av sjuksköterskan om varför vi vill kontrollera
vikten regelbundet. Förutsättningen för gott resultat är att vårdtagaren accepterar
förebyggande och behandlande åtgärder. Dokumentera enligt patientdatalagen (2008:355).
Riskbedömning
Riskbedömning görs med hjälp av screeningverktyget MNA (Bilaga 1-3):
 inom två veckor på särskilt boende när en vårdtagare flyttar in
 minst två gånger om år
 en vårdtagares hälsotillstånd försämras
Insatta åtgärder av annan vårdgivare bör löpa vidare tills den första riskbedömningen görs.
Det är viktigt att redan i ankomstsamtalet identifiera de nutritionsproblem som kan finnas.
Tänk på att MNA är utformat för personer över 65 år.
– Resultatet av riskbedömningen och insatta åtgärder ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen enligt nedan. Om en vårdtagare avböjt riskbedömning ska detta också
dokumenteras.
– Registrera i Senior alert
Vikttagning
Vägning bör ske innan frukost med tömd urinblåsa. Samma mätförhållanden bör råda
vid viktmätningar dvs. att personen enbart bär underkläder eller lätta kläder.
Tänk på att för personer med ödem och ascites (vätska i buken), t.ex. hos hjärt-, lever och
njursjuka, och postoperativt, kan vikten vara falskt hög.
Hos kroniskt sjuka är det viktigt att jämföra den aktuella vikten med normalvikten, dvs. hur
mycket personen tidigare vägt i vuxen ålder innan hon/han blev sjuk.
Tips! Bestäm ett nytt datum för nästa vägning så det inte går för lång tid mellan kontrollerna,
lätt att missa speciellt vid semestertider.
2012-12-17
Sidan 6 av 12
Resultat 12–14 poäng enligt MNA-SF – ej risk för undernäring
1. Dokumentera i omvårdnadsjournalen att riskbedömning utförts, vilket datum samt resultat
dvs. poäng och att vårdtagaren har normal nutritionsstatus enligt MNA-SF bedömning.
2. Dokumentera vikt, längd och BMI i omvårdnadsjournalen, bestäm nytt vägningsdatum och
vilken grundkost vårdtagaren behöver t.ex. A-kost. Notera eventuell specialkost vid
allergi/intolerans, eller annan specialkost, och/eller konsistens, enligt läkarordination.
3. Utred eventuellt bakomliggande orsaker om vårdtagaren har ett mycket högt BMI (BMI
upp till 35 kan anses normalt för äldre om inte vikten medför försämrad livskvalitet för hen).
Observera att bantning inte får ske utan vårdtagarens medgivande! Kontakta i så fall läkare
och/eller dietist för mycket långsam, säker behandling för att minimera risker för
komplikationer. Att vara viktstabil kan vara bättre än att minska i vikt.
– Fortsätt med Viktkontroll minst var tredje månad (bestäm datum för nästa vägning)
Resultat 8–11 poäng – risk för undernäring
Enligt MNA-SF är man i risk för undernäring vid 11 poäng eller mindre, se ”Definition och
diagnos av vid undernäringstillstånd” (Bilaga 6).
1. Dokumentera i omvårdnadsjournalen att riskbedömning utförts, vilket datum samt resultat
dvs. poäng och att vårdtagaren riskerar undernäring enligt MNA-SF bedömningen.
2. Dokumentera vikt, längd och BMI i omvårdnadsjournalen och vilken grundkost
vårdtagaren behöver t.ex. E-kost. Notera eventuell specialkost vid allergi/intolerans, eller
annan specialkost och/eller konsistens enligt läkarordination.
3. Vårdtagare med MNA-SF 8-11 poäng med pågående viktförlust, sänd remiss till dietist.
– Fortsätt med Utredning av bakomliggande orsaker vid MNA-SF 0-11 (Bilaga 8)
– Remiss till dietist (Bilaga 7)
Resultat 0-7 poäng – identifierad undernäring
1. Dokumentera i omvårdnadsjournalen att riskbedömning utförts, vilket datum samt resultat
dvs. poäng, att personen är undernärd enligt MNA-SF bedömningen, att remiss är sänd till
dietist.
2. Dokumentera vikt, längd och BMI i omvårdnadsjournalen och vilken grundkost
vårdtagaren behöver t.ex. E-kost. Notera eventuell specialkost vid allergi/intolerans, annan
specialkost och/eller konsistens enligt läkarordination.
– Fortsätt med Utredning av bakomliggande orsaker vid MNA-SF 0-11 (Bilaga 8 )
– Remiss till dietist (Bilaga 7)
2012-12-17
Sidan 7 av 12
Utredning av bakomliggande orsaker vid MNA-SF 0–11 poäng
Ska utföras när
 en vårdtagare enligt riskbedömning (MNA-SF) bedöms vara undernärd eller riskerar
bli undernärd (0–11 poäng).
Screeningsinstrumentet MNA är viktigt för att identifiera personer som behöver utredas
närmare, men kan inte ersätta en sådan utredning och bör aldrig ensamma ligga till grund för
behandling.
Metod
1. Använd blanketten ”Utredning av bakomliggande orsaker vid MNA-SF 0–11 poäng ”
(Bilaga 8).
– Fortsätt enligt nedan, förekommer omvårdnadsproblem?
Omvårdnadsproblem förekommer inte
1. Dokumentera i omvårdnadsjournalen att utredning av bakomliggande orsaker vid
MNA-SF 0-11 poäng utförts, vilket datum samt att inga omvårdnadsproblem förekommer.
2. Registrera i Senior alert.
– Fortsätt med viktkontroll minst varje månad (bestäm datum för nästa vägning)
Omvårdnadsproblem förekommer
1. Dokumentera i omvårdnadsjournalen att utredning av bakomliggande orsaker vid
MNA-SF 0-11 poäng utförts, vilket datum, samt vilka omvårdnadsproblem som förekommer.
2. Registrera i Senior alert.
– Fortsätt enligt nedan, Planera åtgärder
2012-12-17
Sidan 8 av 12
Planera åtgärder
Ska utföras när
 en vårdtagare enligt riskbedömning konstaterats, eller riskerar bli, undernärd och
utredning av bakomliggande orsaker vid MNA-SF 0–11 poäng är genomförd.
Metod
1. Använd blanketten ”Åtgärdsförslag vid särskilt boende...” (Bilaga 9) eller ”Åtgärdsförslag
i ordinärt boende...” (Bilaga 10) Även andra åtgärder än de föreslagna kan vidtas beroende på
problemens art eller andra bakomliggande orsaker eller diagnos. Ibland behövs flera olika
åtgärder samtidigt.
2. Upprätta en omvårdnadsplan för kost och nutrition, se nedan.
3. Registrera i Senior alert.
4. Utför åtgärder, behandling enligt remissvar och/eller konsultationer från legitimerad
personal. Vårdtagare eller anhörig informeras. Instruera och/eller informera
omvårdnadspersonal och andra berörda. Klargör målsättningen med behandlingen. Bestäm
datum för uppföljning.
5. Följ upp åtgärder och behandling. Planera in datum för nästa uppföljning.
– Fortsätt enligt nedan, Omvårdnadsplan för kost och nutrition
2012-12-17
Sidan 9 av 12
Omvårdnadsplan för kost och nutrition
Planen bör klargöra målsättningen dvs. om nutritionsbehandlingen är en del av den
medicinska akutvården, patientens rehabilitering eller om behandlingen är palliativ.
Följande uppgifter ska ingå och dokumenteras i en omvårdnadsplan:
Problembeskrivning: här dokumenteras diagnos och de omvårdnadsproblem som
framkommit vid utredningen av bakomliggande orsaker vid MNA-SF 0-11 poäng.
Mål: här dokumenteras vad ordinerad behandling och planerade åtgärder som vidtas ska leda
till. Ett mål ska vara realistiskt och mätbart.
Målsättningen för nutritionsbehandlingen ska samstämma med målsättningen för
övrig medicinsk behandling
Exempel på mätbara mål:
 Bibehålla vikt
 Öka i vikt
 Må bra/ej besväras av vissa symtom
Om det inte är realistiskt att vårdtagaren ska gå upp i vikt eller bibehålla vikten, till
exempel vid slutskedet av en demenssjukdom eller cancersjukdom, så kan målet vara att
andra möjliga åtgärder ska utföras, som att vårdtagaren ska få konsistensanpassad mat,
önskekost etc. Oavsett vad målet är, ska det alltid följas upp.
Åtgärder: Enligt remissvar/ordination från läkare, dietist, logoped, arbetsterapeut,
sjukgymnast, tandhygienist, tandläkare eller annan profession som kan vara behjälplig utifrån
problemens art. Samt efter observationer i måltidsmiljö och av ätandet.
Använd blanketten ”Åtgärdsförslag” (Bilaga 9 Särskilt boende, eller Bilaga 10 Ordinärt
boende) för att välja åtgärder som är anpassade till det aktuella omvårdnadsproblemet för att
minska eller ta bort problemet.
Kom ihåg att det är lika viktigt att dokumentera de åtgärder som inte vidtas, till
exempel när vårdtagaren inte vill, som att dokumentera de åtgärder som vidtas.
Uppföljning: här dokumenteras hur och vid vilket datum åtgärderna ska följas upp, se nedan.
Etiska aspekter
När hälso- och sjukvårdspersonal anser att nutritionsbehandling inte bör ges på grund av
etiska skäl är det viktigt att avsätta tid för att samtala med anhöriga om varför man kommit
fram till detta beslut.
Observera!
Var uppmärksam på att depression är underdiagnostiserat hos äldre. Ett dåligt
näringsintag kan orsaka depression och det kan därför vara aktuellt att under en
period prova med nutritionsåtgärder för att se om de ger någon effekt istället för att
inte göra något alls.
2012-12-17
Sidan 10 av 12
Uppföljning/utvärdering
Ska utföras när
 en omvårdnadsplan är upprättad, bestäm datum för uppföljning när omvårdnadsplanen
upprättas.
Metod
Följ upp, enligt omvårdnadsplanen, om åtgärderna fungerar bra dvs. om målet med
nutritionsbehandlingen och/eller andra åtgärder uppnåtts, hur följsamheten varit, finns
biverkningar, har vårdtagarens allmäntillstånd förbättrats osv.?
1. Dokumentera resultatet av uppföljningen i omvårdnadsjournalen.
2. Förändra/korrigera åtgärderna i omvårdnadsplanen vid behov dvs. om målet inte uppnåtts.
3. Upprätta en ny omvårdnadsplan om nya problem tillkommit.
4. Bestäm nytt datum för nästa uppföljning om problem kvarstår.
5. Registrera i Senior alert.
Palliativ vård
I livets slutskede är många sjuka, saknar aptit och förlorar vikt. Det är inte realistiskt att i
dessa tillstånd behandla undernäring. Syftet med nutritionsbehandlingen vid palliativ vård
är individens livskvalitet. Målet blir att undvika hunger, törst, illamående och kräkningar
samt bidra till god munhygien, smärtbehandling och allmän omvårdnad. Önskekost kan då
erbjudas.
Observera!
De flesta vårdtagare på särskilt boende har fortfarande lång tid att leva och för dem
är ett bra näringsintag en förutsättning för god funktion och hög livskvalitet.
2012-12-17
Sidan 11 av 12
Referenser
Systematiskt arbete för att förebygga och behandla undernäringstillstånd hos äldre och sjuka i
Östersunds kommun baseras på gällande lagar, föreskrifter och rekommendationer från
Socialstyrelsen, Statens Livsmedelsverk och Sveriges Kommuner och Landsting; SKL.








Socialstyrelsen; Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och
behandla undernäring. ISBN 978-91-86885-39-7, artikelnummer 2011-9-2, publicerad
september 2011
Sveriges Kommuner och Landsting; Undernäring, åtgärder för att förebygga
2011-08-16
Socialstyrelsen; SOSFS 2011:9
Patientsäkerhetslagen; SFS 2010:659 gällande fr.o.m. 1 jan 2011
Patientdatalagen; 2008:355
Statens Livsmedelsverk – Råd om bra mat i äldreomsorgen, 2011
Bygg ikapp handikapp, kommentarer till Boverkets Byggregler BBR, 2001
ISBN 92-828-8223-3-EUR 19328
Geriatrisk nutrition, Studentlitteratur 2010 ISBN 978-91-44-05211-3
Bilagor:
1. Senior alerts riskbedömningsblankett
2. MNA-SF -guide
3. Antropometriska mått för bedömning av nutritionsstatus
4. Uträkning av BMI vid amputation
5. Modifierad Berger skala
6. Definition och diagnos vid undernäringstillstånd
7. Remiss till dietistmottagningen Östersunds sjukhus
8. Utredning av bakomliggande orsaker vid MNA-SF 0–11 poäng
9. Åtgärdsförslag vid särskilt boende
10. Åtgärdsförslag i ordinärt boende
11. Kostprogram gällande särskilda boenden i Östersunds kommun, kvalitetskrav
12. Konsistensguide
13. Mat och vätskeregistreringsblankett
Kostprogram gällande särskilda boenden för äldre i Östersunds kommun (länk)
Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring
(länk till pdf socialstyrelsen)
2012-12-17
Sidan 12 av 12
Flödesschema för rutinen i särskilda boenden
1. Riskbedömning av näringstillståndet med MNA-SF
- vid inflyttning
- riskbedömning minst två gånger per år
- när en vårdtagares hälsotillstånd försämras
2a. Vårdtagare som bedöms välnärd
- vägs var tredje månad, planera in datum för nästa kontroll
- räkna ut nytt BMI vid viktförändring
- dokumentera resultat
2b. Vårdtagare som bedöms undernärd eller förekomst av en eller flera riskfaktorer
- utredning av bakomliggande orsaker: ätsvårigheter, medicinsk problematik/läkemedels
biverkan, omvårdnadsbehov; måltidssituation, måltidsordning, nattfasta etc.
- bedömning av energi och vätskebehov
- sänd ev. remisser
- vägs minst varje månad, planera in datum för nästa kontroll
- dokumentera resultat
3. Planera åtgärder enligt medicinska-, omvårdnads- och nutritionsdiagnoser
- upprätta omvårdnadsplan - ätstödjande åtgärder
- individuell vårdplan, nutritionsbehandling enligt remissvar/konsultationer - kost, konsistens,
individuella råd
- dokumentera, planera in datum för uppföljning
4. Genomförande av individanpassade nutritionsåtgärder
- behandling av nutritionsrelaterade problem
- dokumentation
- regelbunden vägning utifrån status, planera in datum för nästa kontroll
5. Uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder
- eventuell korrigering, ändring och tillägg av åtgärder
- dokumentation, planera in datum för ny uppföljning
2012-12-17