Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
BJ Nilsen / KOEFF / Lars "Lach'n" Jonsson & Peter Andersson
3 December 2005
Norrköpings Konstmuseum
B.J. Nilsen
B.J. Nilsen (1975), bosatt i Stockholm, har under en längre tid arbetat med experimentell
musik och ljud under namn som Morthound (Cold Meat Industry) och Hazard (Ash
International och Touch Music). Nilsen har en handfull skivreleaser bakom sig och har
figurerat live tillsammans med Christian Fennesz, Leif Elggren och Francisco Lopez.
Inspirerad av bland annat pionjärerna kring Musique Concrète-rörelsen formade Nilsen
sina första inspelningar när han var femton. Allt sedan starten av Hazard i mitten av 90talet har B.J. Nilsen fokuserat kring miljöljud och dess effekt på människan samt kring
fältinspelningar och perceptionen av tid och rum upplevd genom oftast elektroniskt
manipulerade ljud.
KOEFF
KOEFF är Johanna Rosenqvist (1971), ursprungen ur östgötska myllan, numera bosatt i
Malmö. Johanna Rosenqvist har förflutet i bandet Institut (Cold Meat Industry) men valde i
början av 2000-talet att gå sin egen väg. KOEFF kan i det närmaste beskrivas som
hushållsfuturistisk power electronics där Rosenqvist förenar vardagslivets oväsen i form av
hushållsapparater med tunga elektroniskt manipulerade och aggressiva ljudkollage.
KOEFF, hyllad av bland andra Leif Elggren, har gjort en serie framträdanden med denna
hushållsindustriella approach, bland annat på Malmö Konstmuseum, Fylkingen, Alcazar
(Stockholm) och Maschinen Hall (Essen, Tyskland).
Lars "Lach'n" Jonsson & Peter Andersson
Uppför halvimproviserade verket 'Underströmmar' ('Underflow')
Multi-instrumentalisten Lars "Lach’n" Jonnson har förflutet i band som Zut Un Feu Rouge
och Ur Kaos. Utöver ett antal egna soloalbum har Lach’n även samarbetat med bland
andra Chris Cutler och Sten Sandell. Han driver också den smått legendariska etiketten
Bauta Records. Musikaliskt rör sig Lach’n sig ofta i gränslandet mellan avant. progressiv
rock, folkmusik och atmosfäriska ljudlandskap. Peter Andersson är en mångsidig
ljudskapare som sedan slutet av 80-talet arbetat med dussinet egna musikprojekt, det
mest kända är Raison D’être (Cold Meat Industry). Han har ett 30-tal album bakom sig och
har rönt stor internationell uppmärksamhet. Peter jobbar ofta med industriella tongångar,
mörka ambienta ljudlandskap, elektroniskt manipulerade akustiska ljud och
fältinspelningar.
Koeff, Johanna Rosenqvist. Foto: Björn Larsson 2005.
Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
Recension - Michael Eriksson, NT 2005-12-05:
Tre stycken elektroniska akter på raken, det var kontentan av lördagens konsert
på Konstmuseet i ett samarbete med arrangören Annan Musik. Gemensamt för de
uppträdande artisterna är att de alla rör sig i ljusskyggare liveelektroniklandskap; från soundscape-kompositioner och konkret musik till
"renaste" noise-musik.
Lars "Lach’n" Jonsson och Peter Anderssons halvimproviserade verk
Underströmmar tog sin början i djupen med läten som pitchad valsång. Såväl en
gammal Farfisaorgel som en skål med vatten kunde samsas i denna värld.
Allteftersom strömmarna skiftade byggdes ett snyggt crescendo upp som bröts i
ljud av regn där intrycken samlades in.
KOEFF, alias Johanna Rosenqvist, har onekligen hittat sig en intressant nisch.
Iförd ett rödrutigt köksförkläde drog hon i gång sitt inspelade sammelsurium av
hushållsmaskiner. Det blev ett helvetiskt oväsen helt enkelt. Tillhörande
filmvisning kryddade anrättningens feministiska essenser med en slev
samtidskritik. Men KOEFF:s kokkonst blev ändå inte tjänlig live. Den form som
ljudråvarorna serverades i skymde fokus och resulterade i ett akustiskt
kräkmedel som även lyckades skämma eventuella antiestetiska ambitioner.
B.J. Nilsen var sist ut med ett långt statiskt ljudlandskap. I laptopen mixades
organiska klanger sakta metamorfosiskt mot ett annalkande rungande, metalliskt
klimax. Jag saknade dock en spänning i storformen för att nyansera element och
därigenom vitalisera verket i tid och rymd.
Exploding Customer
1 December 2005
Café Swartz
Exploding Customer startade 1999. Saxofonisten Martin Küchen är gruppens
grundare och kompositör. Exploding Customer's första gig med den nuvarande
sättningen resulterade i en inspelning som också blev deras första CD, 'Live at
Glenn Miller Café', utgiven på Ayler Records. CD'n fick superba recensioner i
pressen och sedan dess har kvartetten turnerat flera gånger i Sverige och Norge.
Exploding Customer. Foto: Jan Ström 2005.
Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
Trio Jacques Berrocal / Aki Onda / Dan Warburton
19 November 2005
Norrköpings Konstmuseum
Jacques Berrocal
Att endast tillskriva Jac Berrocal ”trumpetare” är inte på långa vägar en rättvis
beskrivning som varken överensstämmer med de Burgundisk-adopterade,
legendariska liveframträdandena med Michel Potage, Roger Ferlet och kultgrupper
som Catalogue (med Gilbert Artman och Jean-Francois Pauvros) eller hans
mytiska album Musiq Musik och Parallèles samt inspelningar med Steven ”Nurse
With Wound” Stapleton och James Chance. Berrocal är helt enkelt en av de mest
intressanta och karismatiska artister ur hans generation.
Aki Onda
Efter att han etablerat sig som en spektakulärt originell producent i Audio Sports
med Eye Yamatsuka och Nobukazu Takemura, har Aki Onda givit ut en lång rad
av utomordentliga soloalbum med bidrag från så olikartade artister som Blixa
Bargeld och Linda Sharrock. Onda uppmärksammades 2003 efter utgivningen de
hyllade albumen Ancient & Modern och Bon Voyage!. På dessa skivor använder
Onda ljud som han hämtat från fältinspelningar, dokumenterade i dagboksform,
vilka han manipulerat genom multipla kassettbandspelare och elektronik.
Dan Warburton
När den Parisbaserade engelsmannen Dan Warburton inte redigerar för
kultförklarade Internettidningen Paristransatlantic eller skriver för The Wire, är
han verksam som kompositör, violinist och pianist. Warburton har bland annat
framträtt och spelat in frijazz med Arthur Doyle, ultra minimal improvisation med
Radu Malfatti och psykedelisk musique concrète med Reynols; dessutom givit ut
skivor på så olikartade märken som Tzadik, Wergo, Leo Records och Durtro, gjort
en mängd samarbeten med Jean-Luc Guionnet, Edward Perraud, John Butcher,
Ralf Wehowsky och, på sin sista turné, med Alan Licht, Aki Onda.
Aki Onda, Jacques Berrocal, Dan Warburton. Foto: Jan Ström 2005.
Anna Lindal, solokonsert
1 November 2005
Norrköpings Konstmuseum
Anna Lindal (1954) har under många år varit den mest ryktbara svenska
violinisten som specialiserat sig på ny musik. Hon har varit medlem i flera olika
stråkgrupper, bland andra Festival Strings Lucerne, och blivit porträtterad i
Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
dokumentärfilmen Livsstråk. Lindal ägnar större delen av sin tid till
kammarmusiken på turnéer runtom i Sverige och på festivaler samt framträder
regelbundet som solist med orkester. Hon har framfört och spelat in många
viktiga verk ur den nutida repertoaren och flera tonsättare har skrivit verk direkt
för henne. Bland annat Anders Hillborgs Violinkonsert som släpptes på CD
februari 2003 i en inspelning med Sveriges Radios Symfoniorkester under EsaPekka Salonen.
Lindal samarbetar just nu bland annat med tonsättarna Marie Samuelsson, Peter
Bengtsson, Jonas Bohlin och Ylva Q Arkvik som alla skriver soloverk för henne.
Lindal uruppförde i januari 2005 Marie Samuelssons violinkonsert Bastet
solgudinnan med Norrköpings symfoniorkester.
Anna Lindal specialiserar sig även på äldre musik framförd på autentiska
instrument. Mellan 1983 och 2001 var hon konsertmästare i Stockholms
Filharmoniska Orkester. Därefter har hon ägnat sig mer åt kammarmusik och
undervisning på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. 2002 utsågs hon till
gästprofessor i violin, som innebär ett övergripande ämnesansvar för
stråkinstitutionen och har därmed fördjupat sig alltmer i undervisningen.
Porträttkonserten kommer att lägga fokus på den nutida repertoaren där Lindal
talar om sin verksamhet samt framför verk av John Cage, Bruno Maderna, Hans
Otte och Christian Wolff med flera.
Chris Cutler, solokonsert
9 September 2005
Café Swartz
Engelsmannen Chris Cutler (1947) har sedan 70-talet arbetat med percussion,
elektronik samt som textförfattare och kompositör. Han grundade tillsammans
med Dave Stewart The Ottawa Music Company, en ”rock composer´s orchestra”
bestående av 22 personer. Senare blev han medlem i den experimentella
gruppen Henry Cow som han turnerade och spelade in med under åtta år. Vidare
var han med och grundare grupper som Art Bears, News from Babel och Cassiber
och var en permanent medlem av det amerikanska bandet Pere Ubu. Cutler
arbetar därutöver med Fred Frith, Zeena Parkins, John Rose, David Thomas, Bob
Drake, Iancu Dumitrescu, Peter Blegvad och Stevan Tickmayer.
Chris Cutler startade och driver independent- och distributionsbolaget
ReR/Recommended, är verksam som redigerare på tidningen unFILEd samt är
författaren till boken File Under Popular. Han föreläser oregelbundet på områden
som musikteori och relaterade ämnen och har medverkat på över 120
inspelningar. Cutler är även verksam på The Museum School i Boston.
Vid konserten som Annan Musik presenterar kommer Chris Cutler arbeta med
elektrifierade slagverk. Cutler berättar följande om denna process: ”The
electrified kit: I started to electrify my kit in 1974 using telephone mouthpieces
and piezos. From then on I continued to approach electrification after the model
of the guitar; namely to avoid samples and triggers and rather to amplify and
process the acoustic sound of the instrument in real time. It has evolved beyond
all recognition. Now everything is wired. It is an fully articulated electroacoustic
instrument.”
Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
Recension - Michael Eriksson, NT 2005-09-10:
"Coming right back at you!", kommenterar Chris Cutler det eko som publikens
inledande applåder ger upphov till genom den mängd av mikrofoner som
placerats ut på hans perkussiva pryttlar inför fredagskvällens konsert på Café
Swartz.
Cutler är slagverksveteranen som i över trettio års tid i den experimentella
rockens utkanter vigt sig tid åt att med vetenskapsmannens envishet utveckla
tanken om det elektrifierade trumsetet. Resultatet har blivit en elektroakustisk
live-rigg vars idérikedom ännu imponerar. Här rymmes plats för allt som önskas
bli slaget på - från pingisbollar till bjärta barneltandborstar.
Barfota, iklädd svarta byxor och t-shirt drar Cutler i gång maskineriet med
trumstockar av tidningspapper. Effektpedalerna under bordet trakteras frenetiskt
av hans fotsulor. En elektrifierad äggskärare levererar aftonens enda försök till
tonbildning. Dess strängar anslås med fiolstråke och ljudet reverseras och
transformeras och mynnar tillsammans med ett ylande grytlock ut i en diabolisk
ljudkuliss som hämtad ur en David Lynch-rulle. En annan höjdpunkt är när
känslan av köksstök blir så påtaglig att till och med den svenske mupp-kocken
skulle befinna sig i Cutlers kölvatten.
Konserten kvalar in under timmen när. Mot slutet går trummorna på tomgång en
aning men i stort är det formmässigt en varierad improvisation som förmår
uppbringa nya roande tillslag. Chris Cutlers musikerskap tangerar kakofonins
subtila gräns och det med en opretentiös finess som levererar en högspänning,
mer än tillräcklig för att driva hans elektrifierade trumset.
Kaloush
24 Augusti 2005
Norrköpings Konstmuseum
Lars Göran Ulander Trio
10 Augusti 2005
Norrköpings Konstmuseum
Lars-Göran Ulander: altsax. Foto: Jan Ström 2005.
Palle Danielsson: bas. Foto: Jan Ström 2005.
Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
Paal Nilssen-Love: trummor. Foto: Jan Ström 2005.
Recension - Tommy Jansson, NT 2005-08-10:
Frijazz kräver en utgångspunkt, ett fundament, en idé som musiken kan växa
fram ur. Albert Ayler hade ofta en klangbotten av primitiv blues, Peter Brötzmann
försöker slå sig fram till nya insikter genom ett hyperaggressivt spelsätt och
modernare frijazz kombinerar gärna element från konstmusiken. Lars-Göran
Ulander trio utgår från 1960-talets frijazz. Efter en kort introduktion av ett stycke
improviserar de kring en kärna bestående av ett riff, en melodislinga eller ett
sinnestillstånd.
Ulanders musikaliska förhållningssätt känns uppbyggt kring geometriska figurer.
Hans egensinniga altsaxofonspel följer två huvudlinjer.
Ibland cirkulerar han avvaktande kring musiken för att plötsligt genom en
oväntad löpning, en pressad ton eller en sekunds tystnad tränga in till ett
ögonblick av klarhet. Andra gånger stegras intensiteten i en rakt stigande linje.
Ofta irrar musiken i ovisshet. Kompet mal på, Ulander famlar efter sprickor i
fasaden. När han lyckas, när han försiktigt andas ut slingor som hotar att
sammanfalla redan innan de lämnat saxofonen, då är tristessen plötsligt glömd.
Men Ulander är inte ensam på sin musikaliska utflykt. Trumslagaren Paal NilssenLove har i flera andra projekt fört sin musik till jazzens gränsmarker. Hans
flytande spel tänder Ulander och tillsammans driver de iväg till nya områden som
de inte skulle ha upptäckt var för sig. Palle Danielssons bas ger mer stadga än
spänning, något som väl balanserar musiken.
Lars-Göran Ulander har en lång musikalisk historia. Redan under tidigt 1960-tal
var han med och förde in nya influenser till den svenska jazzen. Under senare år
har hans jobb som chef för jazzradion tagit allt mer tid och musiken kanske lite
fått ligga i träda. Den här kvällen visade han dock inga spår av ringrostighet.
Lars-Göran Ulander trios frijazz ger trots genrens upplösande krafter en
musikalisk helhetskänsla. Missade du konserten har trion nyligen släppt en skiva
på Ayler records, Lars-Göran Ulander trio Live at Glenn Miller café.
Bernhard Günter
27 Juli 2005
Norrköpings Konstmuseum
Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
William Parker Quartet feat. Leena Conquest
9 Juni 2005
Norrköpings Konstmuseum
William Parker – kontrabas: Leena Conquest - vokal och dans:
Rob Brown – altsax: Lewis Barnes – trumpet:
Hamid Drake – trummor. Foto: Björn Larsson 2005.
Recension - Uno Ohlsson, NT 2005-06-10:
Genom föreningen Annan Musiks beundransvärda arbete har vi i Norrköping fått
ta del av flera exklusiva gästspel av framstående frontfigurer i den nutida
amerikanska friformsjazzen. Basisten William Parker som är en huvudfigur på den
moderna jazzscenen gästade igår kväll Norrköping (det är hans andra besök)
med sin kvartett förstärkt med sångerskan Leena Conquest.
Det blev en rätt kort konsert men fullödig från början till slut. Parkers starkt
pådrivande spel skapar en sjudande rytm som förstärks ytterligare av
trumslagaren Hamid Drakes heta groove. Vad den mannen kan göra vid
trummorna gränsar till trolleri. Både hetta och intensitet tillförde också
trumpetaren Lewis Barnes och altsaxofonisten Rob Brown.
Kvartetten inledde med Song of Hope från CD:n Raining on the Moon och
fortsatte med en hyllningssång till den avlidne Sun Ra-saxofonisten John Gilmore.
Inget i denna musik var på något vis svårtillgänglig, här fanns blues, bop och
frijazz i skön blandning. Ett i viss grad furiöst utspel, javisst, men också distinkta
melodier.
Sångerskan Leena Conquest tolkade i bluesig stil med stark altröst William
Parkers texter som ofta handlar om orättvisor och passioner. Närmast kan hon
jämföras med Abbey Lincoln. Hon utförde också rytmiska rörelser till delar av
musiken.
Att träda in i den tonvärld som den verbale Parker talade om i sitt mellansnack är
en omtumlande och rik upplevelse.
Låt oss hoppas att William Parker fullgör sitt löfte om ett nytt besök i Norrköping.
Då lovade han spela från tolv på förmiddagen till nio på kvällen. Nu finns också
hans löfte på pränt.
Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
Leif Elggren, Carl Michael von Hausswolff
23 April 2005
Prisma-festivalen, Norrköpings Konstmuseum
Leif Elggren The upper corridor and the lower
Leif Elggren arbetar i ett flertal tekniker och media. Har gjort utställningar och
presentationer av sitt arbete i olika sammanhang. Oktober-november 2000
visade han sin retrospektiva utställning “Flown Over By An Old King” på
Färgfabriken i Stockholm. Han har också sedan lång tid tillbaka pågående
samarbeten med kollegorna CM von Hausswolff, Kent Tankred och Thomas
Liljenberg. Han har nyligen släppt sin solo-CD “The Cobblestone is the Weapon of
the Proletariat”.
Carl Mikael von Hausswolff Circulating Over Square Waters
CM von Hausswolff är kompositör, konstnär och curator. Han bor och arbetar i
Stockholm. Hausswolffs egna ljudproduktioner är rena, intuitiva studier av
elektricitet, frekvenser och toner. Hans fascination för färgen rött visar sig i
många projekt; Red Pool (1999), Red Night (1999) och Red Mersey (2004) som
visades på Liverpool Biennalen.
Marco Eneidi / Peter Janson / Paul Lovens
19 Mars 2005
Norrköpings Konstmuseum
Marco Eneidi: altsax. Foto: Jan Ström 2005.
Paul Lovens, trummor. Foto: Jan Ström 2005.
Peter Janson: bas. Foto: Jan Ström 2005.
Föreningen Annan Musik - Evenemang 2005
Recension - Uno Ohlsson, NT 2005-03-21:
Egentligen skulle saxofonisten Fred Anderson, frijazzlegendaren från Chicago, ha
spelat på Norrköpings konstmuseum denna gnistrande vackra marslördag men
agentkrångel satte stopp för det. För föreningen Annan musik gällde det att hitta
en ersättare och valet föll på den amerikanske altsaxofonisten Marco Eneidi, som
finns ganska väl representerad på skiva (bland annat på sitt eget skivmärke
Botticelli) men i övrigt är något av en doldis.
Nu visade sig valet av Marco Eneidi vara ett lyckokast. I samspel med tyske
trumslagaren Paul Lovens och svenske basisten Peter Janson skapade Eneidi
improvisationsjazz av högsta klass och vi i publiken fick en musikupplevelse av
det oförglömliga slaget.
Eneidi spelar snabbt och kraftfullt men han överger aldrig melodiken och rytmen
för att provocera med rent bröl som en del andra frijazzmusiker. Hans
energiladdade spel går rakt bakåt till musiker som Charlie Parker och Jimmy
Lyons och kanske ännu längre i traditionen. Hur bra Eneidi än var så var det nog
ändå Paul Lovens vid trummorna som drog till sig störst intresse från publikens
sida. Hans trumspel var det mest variationsrika och personliga jag någonsin
upplevt. Han blev ett med trummorna när han arbetade sig upp till rytmiska
crescendon och träflisorna flög kring trumstockarna. En liknande fysisk utlevelse
vid trummorna har jag inte sett sedan jag såg Gene Krupa på 50-talet.
För Peter Janson var det något av en utmaning att i stort sett oförberedd möta
två musiker som han aldrig spelat med tidigare men han blev allt varmare i
kläderna och särskilt i andra set glänste han med ikapp med de båda andra.
Improvisationsjazz är stundens musik, musik som uppstår i ett visst givet
ögonblick och vinglar iväg på harmoniska äventyrligheter. Vill det sig väl kan
magisk musik skapas och jag vill med bestämdhet hävda att detta skedde i
hörsalen på Norrköpings konstmuseum i lördags.
Det förtjänar att påpekas att trions framträdande i Norrköping var det enda i
Sverige, så Norrköping kan faktiskt stoltsera - i all anspråkslöshet - med att vara
en frijazzens högborg i Sverige.
