fulltext

Institutionen för hälsovetenskaper
Sjuksköterskeprogrammet 120 p
SJC810 Fördjupningsarbete i omvårdnad
(41-60), 10 poäng
Anpassning till en förändrad kropp, oro, försämrad
självkänsla och sociala begränsningar.
Kvinnor som opererat bort ett eller båda brösten.
– En litteraturstudie
Datum: 07-01-24
Författare: Emily Heldt Holmgren
Louise Persson
Handledare: Ingela Beck
Examinator: Kerstin Blomqvist
Anpassning till en förändrad kropp, oro,
försämrad självkänsla och sociala
begränsningar. Kvinnor som opererat
bort ett eller båda brösten.
Författare: Emily Heldt Holmgren & Louise Persson
Handledare: Ingela Beck
Litteraturstudie
07-01-24
Sammanfattning
Bröstcancer är en vanlig cancerform i Sverige idag. Vid en operation där en
borttagning av en brösttumör är nödvändig kan en kvinna tvingas ta bort ett bröst
eller i sällsynta fall båda. Varje förändring i kroppen medför en förändring av
människors tillgång till livet. En kvinna som tvingas genomgå en bröstoperation
kan ha mycket att anpassa sig till i sin förändrade situation, kroppsligt, emotionellt
och socialt. Syftet med studien var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors
anpassning till sin livssituation efter att ha tagit bort ett eller båda brösten.
Åtta vetenskapliga artiklar har använts till studien. Resultatet presenteras i
två huvudteman: Vad bröstopererade kvinnor som tagit bort ett eller båda
brösten behöver anpassa sig till och Hur bröstopererade kvinnor som
opererat bort ett eller båda brösten anpassar sig till sin situation. Det kan
vara viktigt att sjuksköterskor har vetskap om på vilket sätt kvinnor som
opererat bort bröst anpassar sig till sin livssituation då sjuksköterskor kan
hjälpa och från början erbjuda redskap så de kan handskas med sin situation.
Nyckelord: Bröstcancer, mastektomi, anpassning, erfarenheter, kvinnor
Innehållsförteckning
BAKGRUND ........................................................................................ 5
SYFTE .................................................................................................. 7
METOD ................................................................................................ 7
RESULTAT ......................................................................................... 9
Vad bröstopererade kvinnor som tagit bort ett eller båda brösten behöver
anpassa sig till ................................................................................................... 9
Förändrad kropp ............................................................................................ 10
Oro och försämrad självbild .......................................................................... 11
Sociala begränsningar ................................................................................... 12
Hur bröstopererade kvinnor som opererat bort ett eller båda brösten
anpassar sig till sin situation .......................................................................... 12
Kroppsligt ...................................................................................................... 13
Emotionellt .................................................................................................... 14
Socialt ............................................................................................................ 15
Att acceptera sin situation ............................................................................. 15
DISKUSSION .................................................................................... 16
Metoddiskussion ............................................................................................. 16
Resultatdiskussion .......................................................................................... 18
Slutsats .......................................................................................................... 21
REFERENSER
Bilaga 1 Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Bilaga 2 Artikelöversikt
BAKGRUND
Borttagning av en brösttumör kan innebära att en kvinna tvingas ta bort ett eller i
sällsynta fall båda brösten (Kovero & Tykkä 2002). Dahlberg (2003) beskriver att
så länge vi lever så gör vi det i och igenom våra kroppar. Kroppen är navet i
människans existens, det är kroppen som allting kretsar runt. Varje förändring i
kroppen medför en förändring i människors tillgång till livet. Människan har inte
sin kropp, utan är sin kropp. När en kvinna tvingas operera bort ett bröst kan det
innebära att hennes livssituation förändras vilket kan innebära förändringar i
kvinnors dagliga liv. Det kan medföra att hon i vissa situationer måste anpassa sitt
liv efter bröstoperationen (Bredin 1999, Carter & Carter 1993, Elder et al. 2004,
Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel 2004, Ganz et al. 2006, Nissen,
Swensson & Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der
Hulst 2005). Därför är det av betydelse att förstå vilka förändringar en kvinna som
opererat bort ett eller båda brösten måste gå igenom, för att kunna hjälpa kvinnan
och leva med förändringarna som sker i hennes liv (Faulkner & Maguire 1999).
Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer och den tredje vanligaste
dödsorsaken bland kvinnor. Varje år upptäcks ca 6900 nya fall i Sverige och det
lever ca 75000 kvinnor med bröstcancer (Socialstyrelsen 2005).
Bröstcancer är en malign tumör i ett bröst. En tumör är en svullen ofta sjuklig
förändring av knölig natur (Lindskog 2004). En kvinna med bröstcancer kan
tvingas genomgå en bröstoperation där den angripna delen av bröstet tas bort. Vid
omfattande tumörväxt behöver hela bröstet tas bort samt kringliggande
lymfkörtlar i armhålan (Ericson & Ericson 2002). En kvinna behöver ofta gå
igenom strålbehandling efter operationen. Det förekommer också att de blir
behandlad med hormoner eller cytostatika (Dow & Lafferty 2000, Ericson &
Ericson 2002).
En kvinna som gått igenom en bröstoperation kan känna att de offrat en del av sin
kropp för att bekämpa sjukdomen vilket kan upplevas traumatiskt (Chamberlain
5
Wilmoth 2001). Dåligt självförtroende är vanligt hos dessa kvinnor (Im et al.
2002; Holmberg et al 2001). Många känner även en saknad av bröstet efter
bröstoperationen (Nissen et al. 2002).
Studier har gjorts där det påvisas att yngre och äldre kvinnor som opererat bort ett
eller båda brösten anpassar sig olika (Sammarco 2001). Yngre kvinnor med en
mer elakartad bröstcancer kan vara mer sårbara i den mentala hälsan och den
psykologiska funktionen än äldre med lika långt gången bröstcancer.
En cancerdiagnos, från besked till behandling och eftervård försätter en kvinna
och dess anhöriga i en stressfull situation då de inte vet hur det skall hantera
situationen. Det är därför viktigt att inkludera anhöriga och närstående i hennes
livssituation, då de inblandade parterna kan komma att behöva psykologiskt stöd
(Socialstyrelsen 2006).
Ett livsvärldsperspektiv innebär att människors dagliga tillvaro uppmärksammas.
Det är viktigt att vårdpersonal har ett sådant perspektiv om de ska kunna hjälpa
bröstcanceropererade kvinnor att minska sitt lidande och uppnå välbefinnande.
När livet stöter på lidande är kroppen inte längre som den var tidigare, den har
inte sin naturliga hållning och kan inte på samma sätt delta obehindrat i
aktiviteter. Det handlar om en förlorad förmåga och en förlorad tillgång till livet.
Kroppen är ett subjekt, något levande. Kroppen existerar i tid och rum och är av
en fysisk karaktär men också att den är mer än så. Kroppen är subjektiv då den
både är fysik, psykisk, existentiell och andlig. Den är fylld med minnen,
upplevelser, erfarenheter och visdom. Eftersom människans kropp är ens värld så
förändras världen efter att ett bröst blivit bort opererat. En bit av världen tas bort
och tomrummet behöver fyllas med något annat. Det kräver en viss anpassning för
en kvinna och det kan hon behöva hjälp med. En kvinna bör uppnå det
välbefinnande som är möjligt och önskvärt ur hennes livsperspektiv (Dahlberg
20003).
6
Anpassning är ursprungligen ett biologiskt begrepp och är de egenskaper som gör
individen lämpad för de särskilda levnadsbetingelser den lever under
(Nationalencyklopedin 2006). Det kan vara viktigt att en kvinna får hjälp med att
anpassa sig till sin livssituation och vårdandet behöver formas för att öka kvinnors
möjlighet till välbefinnande (Dahlberg 2003). För att sjuksköterskor skall kunna
ge kvinnor stöd och hjälp krävs det förståelse för hur deras livssituation har
förändrats och på vilket sätt de kan anpassa sig efter att ha opererat bort ett eller
båda brösten.
SYFTE
Syftet var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors anpassning till sin livssituation
efter att ha opererat bort ett eller båda brösten.
METOD
En allmän litteraturöversikt genomfördes för att ge en presentation av
kunskapsläget inom det valda området. En systematisk sökning där relevanta
artiklar som svarade på syftet inhämtades. Därefter gjordes en manuell sökning
från artiklars referenslistor. Artiklarna kvalitets granskades och analyserades där
skillnader och likheter ur resultatet identifierades för att slutligen presenteras i en
sammanställning (Friberg 2006).
Den systematiska sökning gjordes i databaserna Chinal, PsycINFO, PubMed och i
fulltextdatabasen Elin@Kristianstad. Sökord som användes i olika kombinationer
var: breastcancer, mastectomy, coping, adjustment, adaptation, quality of life and
experience. Sökningen redovisas i ett sökschema (bilaga 1). Även en manuell
sökning gjordes i artiklars referenslistor som funnits genom den systematiska
sökningen. Manuell sökning har även skett i avhandlingar och i tidskrifterna Vård
i Norden och Cancer Nursing. Inklusionkriterier var: kvinnor med diagnostiserad
bröstcancer som opererat bort ett eller båda brösten. Exklusionskriterierna var:
män med bröstcancer och artiklar på annat språk än svenska, engelska, danska
7
och norska. Vid sökning i databaser lästes titlar igenom, om de överenstämmde
med syftet genomlästes abstract för att avgöra om studien svarade mot syftet.
Genom den manuella sökningen identifierades ytterliggare tre artiklar. Utvalda
artiklar lästes enskilt och efter diskussion om tolkningar av texten valdes sjutton
artiklar ut som svarade mot studiens syfte.
Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg & Wengströms (2003) respektive
checklistor för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Efter granskningen föll åtta
artiklar bort på grund av att de inte uppfylde kraven för en vetenskaplig artikel
eller att de inte svarade på syftet. De åtta återstående artiklarna analyserades med
innehållsanalys (Polite & Beck 2004). Resultatet baserades på åtta vetenskapliga
artiklar som var publicerade i granskade tidskrifter. Av de artiklar som valdes ut
var fem kvalitativa, två kvantitativa och en både kvalitativ och kvantitativ.
Artiklarna redovisas i en artikelöversikt (bilaga 2).
Författarna hade en förförståelse om att en kvinna som opererat bort ett eller båda
brösten behöver anpassa sig på något sätt. Att de får ett förändrat självförtroende
och känner sig annorlunda. Dessutom att de blir mindre sociala i vissa situationer
och undviker att visa sig nakna. Kvinnorna kanske klär sig så att inte brösten
framhövs för att inte visa att de har blivit opererade.
Meningsbärande enheter plockades ut från de kvalitativa artiklarnas resultat. Dem
jämfördes med varandra och likheter och skillnader togs ut. Detta resulterade i två
huvudkategorier med sju underkategorier se tabell1. Resultatet från de
kvantitativa artiklarna sorterades sedan in under de framkomna kategorierna.
8
Tabell 1. Beskrivning av de framkomna huvudkategorierna och dess underkategorier.
Vad bröstopererade kvinnor som
Hur bröstopererade kvinnor
tagit bort ett eller båda brösten behöver
som tagit bort ett eller båda
anpassa sig till
brösten anpassar sig till sin
Förändrad kropp
situation
Kroppsligt
Oro och försämrad självbild
Emotionellt
Sociala begränsningar
Socialt
Att acceptera sin situation
RESULTAT
Resultatet presenteras i löpande text under de två kategorierna: Vad
bröstopererade kvinnor som tagit bort ett eller båda brösten behöver anpassa sig
till, med följande underrubriker. Därefter beskrivs: Hur bröstopererade kvinnor
som tagit bort ett eller båda brösten anpassar sig till sin situation, med följande
underrubriker. Slutligen beskrivs de som anpassar sig genom att acceptera sin
situation.
Vad bröstopererade kvinnor som tagit bort ett eller båda brösten
behöver anpassa sig till
Studierna visade att för kvinnor som tvingades ta bort ett eller i sällsynta fall båda
brösten kunde det innebära en förändrad kropp, oro, försämrad självbild, och
sociala begränsningar i deras livssituation som de mer eller mindre måste anpassa
sig till (Bredin 1999, Carter & Carter 1993, Elder et al. 2004, Engel, Kerr,
Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson &
Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005)
Nedan beskrivs vad kvinnorna som tagit bort ett eller båda brösten behöver
anpassa sig till.
9
Förändrad kropp
Flera studier (Bredin 1999, Elder et al. 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson
& Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005)
menade att efter att tagit bort ett eller båda brösten kunde kvinnor få många nya
kroppsliga upplevelser att hantera och anpassa sig till. Sju studier (Bredin 1999,
Carter & Carter 1993, Elder et al. 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson &
Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005)
menade att kvinnor upplevde kroppsliga begränsningar vid olika fysiska
aktiviteter. Det kunde vara företeelser som att klä på sig, gå i trappor, greppa saker
med sina händer, eller att promenera. Ganz et al (1996) visade att kvinnor även
kunde ha svårt att lyfta saker och att sköta hemmet. Att återvända till normala
aktiviteter kunde upplevas som svårt.
”They reported having trouble with walking, bending, walking up and down
stairs, grabbing things, dressing and standing” (Wehrens, Cuypers, Boeckx & van
der Hulst 2005, Sid 266)
Nissen, Swensson & Kind 2002 visade att kvinnor kunde uppleva kroppsliga
svårigheter då de måste ligga på rygg i sängen. I en studie (Nissen et al. 2002)
framkom problematik för dem som tvingats ha ett bröstdränage och i Bredin 1999
& Ganz et al.(1996) beskrivs att kvinnor upplevde fler fysiska förändringar än
bara kring bröstet. De kunde få känsligare hud, mer smärta eller bli mer frusna.
Två studier (Bredin 1999 & Elder et al. 2004) visade att kroppsliga problem i
arbetet kunde upplevas hos dem som hade ett fysiskt ansträngande arbete.
Problem som gjorde att de inte orkade med sina arbetsuppgifter efter operationen.
I flera studier (Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel 2004, Faulkner &
Maguire 1999, Ganz et al. 1996, Nissen, Swensson & Kind 2002, Wehrens,
Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) framkom att kvinnor ofta upplevde
obehag i sexuella situationer. På grund av kroppsliga förändringar var det vanligt
10
att de kände sig obekväma med att visa sin förändrade kropp för deras partner. Att
inte längre känna sig attraktiv inför partnern kunde utgöra ett stort hinder i den
sexuella relationen rent psykiskt. Bredin (1999) & Elder et al. (2004) menar att
badaktiviteter minskade och isolering ökade vid klädesombyte. Bredin (1999)
förklarar att panik kunde uppstå om partnern skulle komma in i badrummet, då
kvinnor inte ville att de skulle se eller ta på dem. Extra jobbigt blev det för de vars
partner hade svårt att acceptera att kvinnans kropp hade förändrats. I Ganz et. als
studie (1996) framkom att nära hälften av 227 kvinnor inte längre var lika
intresserade av sexuella aktiviteter längre.
“Many related this to not feeling as sexually attractive as before” (Ganz et al.
1996, Sid 195)
Oro och försämrad självbild
I tre studier (Bredin 1999, Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer
& Hölzel 2004 & Ganz et al. 1996) framkom att några kvinnor inte sov om
nätterna. En del kände sig nervösa och kände sig nedstämda. Självbilden
förändrades och självförtroendet sjönk. Sämre självförtroende och en förändrad
självbild kunde vara en bidragande orsak till nedstämdhet och depression men
även en påverkan på deras sociala identitet. Känslan av att vara ofullständig och
motbjudande som kvinna var återkommande. I studierna Bredin (1999), Engel,
Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel (2004) framkom det att kvinnor
emotionellt kunde uppleva ärret efter operationen som motbjudande och de kunde
då få känslan av att hela kroppen var motbjudande.
”I think my scares are ugly. They are more grotesque than I thought they would
be, I thought they would be a lot neater than they are and therefore my whole
body shape is out of proportion. When you look in the mirror you look grotesque”
(Bredin 1999, Sid 1116)
11
I studien (Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel 2004) framkom att
kvinnor upplevde oro. De kunde vara oroliga över framtida hälsoproblem och
yngre kvinnor kunde vara oroliga för den framtida ekonomin. I flera studier
(Bredin 1999, Elder et al. 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002,
Simpson 2005, Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) framkom att de
upplevde en oro för hälsan, om cancern skulle komma tillbaka eller om den hade
spridit sig till lymfkörtlarna. Kvinnor kunde uppleva svårigheter med att
koncentrera sig och att komma ihåg. I Bredins studie (1999) framkom även att om
cancern spridit sig till lymfkörtlar i armarna kunde de få mycket ont i sina armar.
Smärta kunde då upplevas som ett stort emotionellt problem.
Sociala begränsningar
I alla studier (Bredin 1999, Carter & Carter 1993, Elder et al. 2004, Engel, Kerr,
Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson &
Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005)
framkom att kvinnor upplevde sociala svårigheter i livet som att hantera
familjelivet och umgänget med vänner och på arbetet. Effekten av att de tvingades
ta bort ett båda brösten kunde vara att de drog sig undan social kontakt. De ville
inte att andra skulle se att de saknade bröst. Genom att de drog sig undan
minskade deras sociala kontakter i det dagliga livet och deras fritidsaktiviteter
minskade. Kvinnors sociala identitet ändrades och de upplevde sig bli en annan
person, med andra värderingar, andra roller och andra beteenden. Deras roll och
beteende i familjen ändrades. Även den sociala situationen på arbetet kunde bli
ohållbar för en del som kunde ha ett arbete där de behövde vara utåtriktade och
mycket sociala med andra människor.
Hur bröstopererade kvinnor som opererat bort ett eller båda brösten
anpassar sig till sin situation
Kvinnorna anpassade sig på många plan till sin situation kroppsligt, emotionellt
och socialt. Dessa anpassningar går delvis in i varandra.
12
Kroppsligt
I sju studier (Bredin 1999, Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer
& Hölzel 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002, Simpson 2005,
Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) framkom att kvinnor som tagit
bort ett eller båda brösten anpassade sig genom att inte titta på sin kropp. I studien
(Bredin 1999) framkom att det kunde medföra att de tog ett bad när det var mörkt,
undvek speglar eller att de fyllde badkaret med extra bubblor och skum för att
dölja sin förändrade kropp. Genom att få kroppslig beröring genom massage
kunde de acceptera sin förändrade kropp.
En del studier (Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel
2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens,
Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) menade att ett sätt att anpassa sig till sin
förändrade kropp var att genomgå en bröstrekonstruktion. Det innebär att bröstet
byggdes upp igen så att de blev så likt det tidigare bröstet/brösten som möjligt.
En bröstrekonstruktion bidrog till ökad självkänsla och till en förbättrad självbild
dels genom att kroppen blev mer lik hur den var tidigare och att de blev lättare att
välja kläder då de inte längre fanns ett tomrum att dölja. Det medförde också att
de upplevde sig se bättre ut i badkläder och i privata kläder. Kvinnor upplevde sig
bli mer utåtriktade igen, så som de var innan borttagandet av bröstet eller brösten.
Rekonstruktionen hjälpte dessutom dem att känna sig mer sexuellt attraktiva. Det
fanns även de som genomförde en bröstrekonstruktion för att slippa bära en bröst
protes då de upplevde den som besvärande både emotionellt och kroppsligt. Elder
et al. (2004) menade att det fanns ett fåtal kvinnor som gjorde
bröstrekonstruktionen för partnerns skull snarare för sin egen skull.
Sex studier (Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel
2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens,
Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) menade att kvinnor i vissa fall anpassar
sig genom att flytta ut ur det gemensamma sovrummet så att partnern inte får syn
på deras kropp och på deras operations ärr. Ärret kunde medföra att de inte klädde
av sig lika ofta som innan för att slippa konfrontera kroppen. I (Bredin 1999)
13
framkom det att ett träningsprogram kunde hjälpa kvinnor i deras dagliga
funktion. Genom träningen kunde de anpassa sig till sin förändrade kropp.
Sju studier (Bredin 1999, Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer
& Hölzel 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002, Simpson 2005,
Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) visade att bröstopererade
kvinnor anpassade sig genom att ta ett steg tillbaka i familjen eftersom de behövde
mer hjälp och stöd med deras kroppsliga funktion.
”The children are more behaved. They helped me a lot when I was sick by doing
the housework and a bit cooking” (Simpson 2005, Sid 680)
Emotionellt
I flera studier (Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel
2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens,
Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) framkom att vetskapen om att cancern
kunde komma tillbaka eller sprida sig gjorde att de flesta kvinnor drog ner på
planerade aktiviteter. De började planera dag för dag istället för flera år framåt. De
prioriterade annorlunda och de började visa mer medkänsla för andra människor.
Samtidigt prioriterade de egna behov först. De försökte även påverka sitt humör
genom att vara mer optimistiska och positiva.
” I think the most important thing is to look on the bright side, not to panic too
much. Depression cannot help to treat the cancer and being positive is very
important” (Simpson 2005, Sid 677)
“Many women reported a desire to travel, or to consider possible early
retirement, and no longer wanted to postpone long range plans for the future”
(Ganz et al. 2006, Sid 196)
14
I studien (Bredin 1999) framkom även att massage gjorde att kvinnor anpassade
sig emotionellt genom att de lättare kunde släppa tankarna, slappna av och sova.
Massage var också något som kunde lindra smärtan.
Socialt
Sex studier (Bredin 1999, Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer
& Hölzel 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002, Simpson 2005,
Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) visade att kvinnor gjorde
förändringar i sina sociala liv. Det kunde vara att gå i pension tidigare än planerat
eller att ändra arbetsuppgifter till sådana uppgifter som var enklare och de lättare
kunde behärska.
I sex studier (Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab, Sauer & Hölzel
2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002, Simpson 2005, Wehrens,
Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) framkom att en social anpassning var
bröstrekonstruktion, vilket gjorde att det sociala livet förbättrades. De blev mer
socialt aktiva, mer pratsamma och tog oftare mer initiativ. Efter en
bröstrekonstruktion kunde de nästan återgå till det sociala liv de hade innan de var
tvungna att ta bort ett eller båda brösten. Det bidrog till att kvinnor kunde klä sig
som tidigare vilket gjorde att det blev lättare att ta upp sociala kontakter igen.
”On the physical side were desires to look good in clothing, including swimsuits
and conserns that being physically active” (Nissen, Swensson & Kind 2002, Sid
549-550)
Att acceptera sin situation
I studierna (Nissen, Swensson & Kind 2002, Carter & Carter 1993) framkom att
det finns en mindre grupp av kvinnor anpassar sitt liv genom att acceptera den
förändring som skett efter att ett eller båda brösten tagits bort. Kvinnor har efter
bröstoperationen accepterat den förändring som skett och gått vidare i sina liv
utan att de behövt anpassa sig lika mycket som kvinnorna tidigare i resultatet.
15
Carter & Carter (1993) menar att dessa kvinnor som behöver anpassa sig minimalt
har hjälp av sina partners. De menar att partners förhållningssätt låg bakom
kvinnors återhämtning och acceptans av den nya livssituationen.
“When I found out there was cancer in it, I really didn’t want it. I never felt like I
had lost something” (Nissen, Swensson & Kind 2002, Sid 551)
DISKUSSION
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa hur bröstopererade kvinnor som tagit bort ett
eller båda brösten anpassar sig till sin situation. Syftet har ändrats ett flertal
gånger under studien. Då det skulle skrivas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv så
fick vårt syfte ändras då det var medicinskt inriktat. Syftet har också ändrats
eftersom det varit för stort och inkluderat många olika kunskapsområden. Med
hjälp kom författarna på rätt spår och lyckades formulera ett syfte som var
intressant och som författarna kunde stå för. Genom studien besvarades syftet och
metoden anses ha varit passande.
Det var problem med datainsamling då tekniken och kunskapen hos författarna
delvis var bristande. Kunskapen om hur databaserna fungerar och om hur
sökorden ska kombineras var områden där kunskap behövde inhämtas. Då det
behövde användas olika sökord i olika databaser och då databaserna fungerar
olika. Att komma fram till rätt sökordskombinationer för att täcka upp relevanta
artiklar var svårt. Valet av databaser gjordes eftersom dessa var inriktade på
omvårdnad. Sökningen har gjorts om några gånger för att kontrollera så
sökträffarna överensstämde. Det fanns begränsat med artiklar att tillgå som
svarade på syftet vilket kan bero på att kunskapsläget inte är så utforskat. Det var
ibland svårt att avgöra artiklars innehåll genom att läsa titeln och abstracten och
eftersom sortering skedde på detta vis kanske användbara artiklar exkluderades
bort. Vid läsning av abstract framkom att de flesta artiklar handlade om
16
upplevelser före och efter mastektomi och olika behandlingsmetoders effektivitet.
Då några av de artiklar som hittades både var kvantitativa och kvalitativa
försvårades kvalitetsbedömningen. Några av artiklarna som svarade mot syftet
fanns inte i fulltext. Då författarna behärskar svenska, engelska, danska och
norska språket har artiklar på andra språk exkluderats. Resultatet kan på så vis ha
påverkats eftersom eventuella artiklar som beskriver kvinnors anpassning t.ex. på
de tre stora språken tyska, spanska och franska inte kunnat läsas på grund av
språksvårigheter.
Artiklarna har kritsikt granskats av båda författarna enskilt och tillsammans
(Forsberg & Wengström 2003). Detta resulterade i meningsskiljaktigheter då
uppfattningen var olika. Dessa meningsskiljaktigheter diskuterades och fick
författarna att tänka om och bli eniga. Att vara två vid detta moment var en fördel
då vi med hjälp av varandra kunde tänka om och diskutera och på så vis kunde få
en fördjupad kunskap om kvalitetsgranskning. Artiklarna har därefter analyserats
med hjälp av innehållsanalys och meningsbärande enheter togs ut (Polit & Beck
2004). Metoden gav författarna en djupare förståelse för innebörden av texten. De
meningsbärande enheterna kodades och sorterades in i huvudkategorier och
underkategorier. Artiklarna analyserades både enskilt och tillsammans, vilket kan
vara av betydelse för tillförlitligheten. Ibland uppstod meningsskiljaktigheter,
fördelen även vid detta moment var att författarna med hjälp av varandra kunde
tänka om och diskutera och på så vis kunde ett nytt synsätt komma fram och bli
till något bra. En annan fördel med att vara två om studien var när det gällde
språket. Både när det gällde att läsa de engelska artiklarna och när uppsatsen
skulle skrivas på svenska. En strävan har varit att läsa och tolka artiklarna utan att
låta förförståelsen vara styrande. Resultatet i studien stämmer överens med
förförståelsen, men det finns även delar av resultatet som inte stämmer överens.
Det framgår av några få artiklar att ett fåtal kvinnor som tagit bort ett eller båda
brösten hade accepterat sin förändrade situation och inte anpassade sig på samma
vis som de som inte hade accepterat sin förändrade situation. Citat används i
resultatet för att läsaren ska få en bild av de kvalitativa artiklarnas resultat.
17
Resultatdiskussion
Resultatet av studien visar att bröstopererade kvinnor som tagit bort ett eller båda
brösten upplever en förändrad kropp, oro, förändrad självbild och sociala
begränsningar. För att uppnå det välbefinnande som är möjligt och önskvärt ur
kvinnors livsperspektiv (Dahlberg, 2003) behöver kvinnor anpassa sig till de
förändringar som uppstått efter operationen. För att sjuksköterskor skall kunna ge
bröstopererade kvinnor det stöd och den hjälp de kan behöva krävs en förståelse
för hur deras livssituation kan förändras efter att ha opererat bort ett eller båda
brösten. De behöver också veta hur de som redan opererat bort ett eller båda
brösten har anpassat sig till de förändringar som uppstått. Det behövs för att kunna
ge de kvinnor som nyligen har opererats de redskap som kan behövas för att
uppnå det välbefinnande som är möjligt och önskvärt för kvinnan.
Då de upplever stora kroppsliga förändringar kan de ses som en förlorad förmåga
och en förlorad tillgång till livet (Dahlberg 2003). Att inte känna och se ut som
andra kvinnor rent kroppsligt med två bröst är något som kan tänkas vara väldigt
påfrestande och inget som de vill visa. Då kvinnor upplever kroppen som
motbjudande och annorlunda och försöker dölja den kan det tänkas att de går
igenom en bröstrekonstruktion för att försöka efterlikna den kropp som gått
förlorad och försöka ställa allt till rätta. Eftersom ingen längre kan se att något
saknas. Flera studier visade (Elder et al. 2004, Engel, Kerr, Schlesinger-Raab,
Sauer & Hölzel 2004, Ganz et al. 2006, Nissen, Swensson & Kind 2002, Simpson
2005, Wehrens, Cuypers, Boeckx & van der Hulst 2005) att många kvinnor utför
en bröstrekonstruktion som bidrar till ett ökat välbefinnande. Sjuksköterskor har
användning av denna information så att de kan berätta för de bröstcanceropererade
kvinnor vilka möjligheter som finns efter operationen. Studierna visar på att
bröstrekonstruktion förbättrar välbefinnandet och kan vara en hjälp för att uppnå
det välbefinnande som är möjligt och önskvärt för dessa kvinnor.
Det kan tänkas att stark oro, nedstämdhet och känsla av värdelöshet är något som
är en genomgående hos alla människor som lyckats bemästra en cancer sjukdom i
18
vilket författarna får stöd genom resultatet. Bröstopererade kvinnor som tagit bort
ett eller båda brösten kan även uppleva en sämre självkänsla och väljer därför att
inte längre titta på sin kropp, hon tar av sig kläderna mer sällan och visar sig inte
bland andra kvinnor. En studie (Bredin 1999) visar att massage kan vara ett
redskap för bröstopererade kvinnor då de genom massage får en bättre självkänsla
och kan acceptera den förändrade kroppen, då andra människor accepterat deras
kropp trots att de saknar bröst. En likhet har hittats hos kvinnor som opererat bort
livmodern. Dessa kvinnor kan också känna en stark oro, nedstämdhet och
värdelöshet (Jernberg 1994). Att förlora ett bröst innebär för dessa kvinnor att inte
kunna amma, men att förlora livmodern innebär att kvinnor att inte längre kunna
få barn men även att gå in i klimakteriet. Det är i hög grad förståeligt att båda
dessa kvinnogrupper känner nedstämdhet och en känsla av värdelöshet. Det är
mycket intressant att vårt resultat går att jämföra med ett helt annat ingrepp. Det
medför att studiens resultat är relevant och trovärdigt. Likheter mellan studiens
resultat, Jernbergs (1994) biografi och Dahlbergs (2003) definition på hur
livsvärlden förändras när en kroppsdel tas bort har framgått. Dahlberg (2003)
menar att så länge vi lever så gör vi det i och genom vår kropp. Människan har
inte sin kropp, utan är sin kropp. Så oavsett om det är ett bröst, en livmoder eller
någon annan kroppsdel som avlägsnas, kan det innebära att en viss anpassning till
den förändring som skett behöver göras för att uppnå det välbefinnande som är
möjligt och önskvärt ur den drabbades livsperspektiv.
Att kvinnor som opererat bort ett eller båda brösten befinner sig i en kris som
måste hanteras är uppenbart. Då studiens resultat visar att bröstopererade kvinnor
kan uppleva sömnbrist styrker det författarnas tolkning att kvinnors situation kan
liknas med en kris. Att de sover dåligt hör kanske inte direkt till att bröstet är
borta, det kan däremot vara en del i krisbearbetningen. När en människa befinner
sig i en kris finns det fyra olika stadier av denna kris. Att sova dåligt tillhör
reaktionsfasen som i sin tur kan vara mellan en vecka och flera månader. I denna
fas är det psykologiska försvaret att undvika det som hänt och ta distans ifrån det.
19
Kvinnor kan under denna tid ha mardrömmar och sova dåligt. Hon vill inte bli
påmind och flyr hellre än bearbetar det som inträffat (Birkehorn 1998).
Det finns en grupp kvinnor som inte behövt göra någon större anpassning för att
uppnå det välbefinnandet som önskats. Dessa kvinnor har troligen anpassat sig till
sin förändrade kropp genom att acceptera sin situation. Det medför att
självkänslan och självförtroendet inte blivit skadat jämfört med de kvinnor som
kräver en större anpassning. Det kan vara så att brösten inte har så stor betydelse
för deras självbild, att deras kvinnlighet inte kopplas till brösten. Det kan även
vara så att de upplever sig som samma person oavsett hur deras kropp förändrats,
att deras personlighet inte sitter i kroppen. En annan anledning kan vara att det
kan ha gått olika lång tid efter operationen. På så vis kan de ha mognat och
accepterat sin situation olika mycket. Då studierna som resultatet är baserats på
har undersökt kvinnor olika lång tid efter operationen är det en möjlighet. De som
accepterat sin förändring skulle kunna befinna sig i nyorienteringsfasen i
krisbearbetningen. Då människor i denna fas hittar sig själv och accepterar sitt
öde. Människor får här en ny identitet och söker social kontakt igen (Birkehorn
1998).
Ett viktigt komplement till sjuksköterskors kompetens är partnerns stöd och
peppning. Efter att ha läst artiklar framgår det tydligt att partnern har en stor roll i
kvinnans anpassningsmöjligheter och tillfrisknande ( Bredin 1999, Carter &
Carter 1993 & Simpson 2005). Därför är det av stor betydelse att sjuksköterskor
inkluderar partnern så mycket som möjligt och instruerar denne i hur personen
kan ge stöd på bästa sätt. Det är också viktigt för sjuksköterskor att stödja
partners. Det är inte bara den bröstcancerdrabbade kvinnan som kan må dåligt, det
kan också vara partnern vilket gör det viktigt att som sjuksköterska även stödja
denne. Trots att detta inte finns med i studiens resultat så är det ett så pass viktigt
fynd att det tåls att diskutera.
20
Slutsats
Det är viktigt att liknande studier genomförs eftersom kunskapsläget inte verkar
vara tillfullo utforskat. Då alla människor är olika, är deras sätt att anpassa sig och
vad de måste anpassa sig till ibland inte dem samma vilket gör att det hela tiden
kan uppkomma nya saker som inte återfinns i resultatet. Resultatet av denna studie
har relevans för oss i vår nya profession som sjuksköterskor då resultatet ger
sjuksköterskor redskap för att kunna hjälpa och stödja bröstopererade kvinnor som
tagit bort ett eller båda brösten. Som sjuksköterska är det av vikt att veta vad dessa
kvinnor anpassar sig till för att kunna ge dem stöd. Om sjuksköterskor vet hur
drabbade kvinnor anpassat sig till de förändringar som kan uppstå kan
sjuksköterskor använda dessa som redskap för att lotsa de nyligen bröstopererade
kvinnor som tagit bort ett eller båda brösten till det välbefinnande som är önskvärt
och möjligt ur kvinnornas egna livsperspektiv
21
REFERENSER
Birkehorn, R (1998). Krishantering i praktiken. Tierp: Tierps tryckeri
*Bredin, M (1999). Mastectomy, body image and therapeutic massage: a
qualitative study of women’s experience. Journal of Advanced Nursing, vol. 29:1,
ss. 1113-1120.
*Carter, R & Carter C (1993). Individual and marital adjustment in spouse pairs
subsquent to mastectomy. The American Journal of Family Therapy, Vol 21:4, ss.
291-299.
Chamberlain Wilmoth, M (2001). The aftermath of breast cancer: An altered
sexual self. Cancer nursing, vol. 24:4, ss. 278-286.
Dow HK & Lafferty, P (2000). Quality of life, survivorship, and psychosocial
adjustment of young women with breast cancer after breast-conserving surgery
and radiation therapy. Oncology nursing forum, vol 27;10, ss. 1555-1564.
Dahlberg, K, Segesten, K, Nyström, M, Suserud, BO & Fagerberg I (2003). Att
förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
*Elder, E E, Brandberg,Y, Björklund, T, Rylander, R, Lagergren, J, Jurell, G,
Wickman, M & Sandelin, K (2004). Quality of life and patient satisfaction in
breast cancer patients after immediate breast reconstruction: a prospective study.
The Breast, vol 14, ss. 201-208.
*Engel, J, Kerr, J, Schlesinger-Raab, A, Sauer, H & Hölzel, D (2004). Quality of
life following breast-conserving therapy or mastectomy: results of a 5-year
prospective study. The Breast Journal, Vol 10;3, ss. 223-231.
Ericson, E & Ericson, T (2002). Medicinska sjukdomar. Lund: studentlitteratur.
Faulkner, A & Maguire, P (1999). Att mötas i samtal inom cancervården. Lund:
studentlitteratur.
Forsberg, C & Wengström, Y (2003). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: studentlitteratur.
*Ganz, P, Coscarelli, A, Fred, C, Kahn, B, Polinsky, M & Petersen L (1996).
Breast cancer survivors: psychosocial concerns and quality of life. Breast Cancer
Research and Treatment,Vol 38, ss. 183-199.
Holmberg, S, Scott, L, Alexy, W & Fife, B (2001). Relationship issues of women
with breast cancer. Cancer Nursing, vol. 24:1, ss. 54-60.
Im, EO, Lee, EO & Park, YS (2002). Korean Women’s breast cancer experience.
Western Journal of Nursing Research, vol. 24:7, ss. 751-771.
Jernberg, M (1994). Som stöd för saknaden – en berättelse om att förlora
livmodern. Stockholm : Författares bokmaskin
Kovero, K & Tykkä E (2002). Att insjukna i bröstcancer. Vård i norden, vol.
22:65, ss 15-20.
Lindskog, B (2004). Medicinsk Terminologi. Stockholm: Nordstedts Akademiska
Förlag.
Nationalencyklopedin (2006). Nationalencyklopedin AB
*Nissen, MJ, Swensson, KK & Kind, EA (2002). Quality of Life after
Postmastectomy Breast Reconstruction. Oncology Nursing Forum, vol. 29:3, ss.
547-553.
Polit, D F & Beck, C T (2004). Nursing research. Principles and methods.
Philadelphia: J.B. Lippincott, Williams & Wilkins.
Sammarco, A (2001). Perceived social support, uncertainity, and quality of life of
younger breast cancer survivors. Cancer Nursing, vol 24:3, ss. 212-219.
*Simpson, P (2005). Hong kong families and breast cancer: beliefs and adaptation
strategies. Psycho Oncology, Vol 14, ss. 671-683.
Socialstyrelsen (2006). Nationella riktlinjer för bröstcancersjukvård - medicinskt
och hälsoekonomiskt faktadokument. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/C3BFEA5D-252A-495A-9D19AF9F38E94C43/6099/200610291.pdf [läst 2006-09-23]
Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7456A448-9F02-43F3-B776D9CABCB727A9/6169/20051114.pdf [läst 2006-11-12]
*Wehrens, KME, Cuypers, WJSS, Boeckx, WD & van der Hulst, RRWJ (2005).
Psychological profile of woman seeking breast reconstruction and quality of life
assessment after surgery. Eur J Plast Surg, vol 28, ss. 264-267.
Bilaga 1
Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Sökning
Datum
Elin@Kristianstad
2006-12-30
Huvud sökord
Under sökord
Antal sökträffar i
databas
Breast* 55640
And mastectomy
2482
And experience 152
Wherens et al. 2005,
Bredin, M 1999
Breast cancer 44565
And mastectomy
1774
And mastectomy
1774
And coping 10
Engel et al. 2004
And quality of life 68
Elder et al. 2004,
Engel et al. 2004,
Ganz et al. 1996,
Wehrens et al. 2005
Cancer 299263
Breast cancer 44565
Breast cancer (abs)
32067
Breast cancer 44565
Breast cancer 44565
Chinal
2007-01-01
PsycINFO
2006-12-30
Antal sökträffar i
databas
Breast cancer 16826
Breast cancer (abs)
5198
Breast cancer (abs)
5198
Breast cancer (abs)
5198
Breast cancer (abs)
5198
Breast cancer (abs)
5198
Breast cancer 10770
And mastectomy
(abs) 1409
And mastectomy
1774
And mastectomy
1774
And mastectomy
1478
And mastectomy
(abs) 575
And mastectomy
(abs) 294
And mastectomy
(abs) 294
And mastectomy
(abs) 294
And mastectomy
(abs) 294
And mastectomy 835
Motiv till exklusion
av artiklar
För stort urval
Valda artiklar
För stort urval
And adjustment 26
Bredin, M 1999
And adaptation 4
And experience 473
Svarar inte på syftet,
posters
And adjustment 226
And experience (abs)
36
And adjustment (abs)
22
And quality of life
(abs) 31
And adaptation (abs)
3
And coping (abs) 27
And experience 339
För stort urval
Svarar inte på syftet
Carter & Carter 1993
Engel et al. 2004
Carter & Carter 1993
Engel et al. 2004
And adjustment 242
För stort urval
PubMed
2007-01-01
Breast cancer (abs)
3095
Breast cancer (abs)
3095
Breast cancer (abs)
3095
Breast cancer (abs)
3095
Breast cancer (abs)
3095
Breast cancer 155919
Breast cancer (abs)
109113
Breast cancer (abs)
109113
Breast cancer (abs)
109113
Breast cancer (abs)
109113
Breast cancer (abs)
109113
And mastectomy
(abs) 193
And mastectomy
(abs) 193
And mastectomy
(abs) 193
And mastectomy
(abs) 193
And mastectomy
(abs) 193
And mastectomy
16506
And mastectomy
(abs) 5653
And mastectomy
(abs) 5653
And mastectomy
(abs) 5653
And mastectomy
(abs) 5653
And mastectomy
(abs) 5653
And experience (abs)
28
And adjustment (abs)
35
And quality of life
(abs) 23
And adaptation (abs)
10
And coping (abs) 24
And experience 902
And experience (abs)
402
And adjustment (abs)
114
And quality of life
(abs) 246
And adaptation (abs)
17
And coping (abs) 31
Svarar inte på syftet
Carter & Carter 1993
Svarar inte på syftet
Carter & Carter 1993
Svarade inte på syftet
And adjustment 51
Dow & Lafferty 2000
& Bredin, M 1999
För stort urval
Svarade inte på syftet
And experience (abs)
28
Svarade inte på syftet
Svarade inte på syftet
Engel et al. 2004
Bilaga 2
Artikelöversikt
Författare
Land
Titel
Syfte
Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförand
e
Analys
Resultat
Kvalitet
Mastectomy,
body image
and
therapeutic
massage: a
qualitative
study of
women’s
experience.
Att belysa
kvinnors
upplevelser av
att ha förlorat
ett bröst. Att
ge dem
massage som
syftar till att
hjälpa dem att
acceptera sin
förändrade
kropp.
Intervjuerna
var inspelade
på band och
skrevs ut
ordagrant.
I intervjuerna framkom hur kvinnorna upplevde
deras förändrade kroppar. De beskrev att det tog lång
tid innan de själv kunde acceptera hur de såg ut,
förlusten av brösten hade stor effekt på deras
självförtroende. Massagen hjälpte kvinnorna att
slappna av och bli av med sina problem, det
medförde också att de lättare kunde beröra sin egen
kropp och känna att det var komfortabelt.
Medel kvalitet.
Resultatet kan ej
generaliseras då det
var få som
intervjuades. Artikeln
är lätt att följa och
innehåller många
citat som gör det
lättare att förstå.
Diskussionen är
något bristfällig.
Individual
and marital
adjustment
in spouse
pairs
subsquent to
mastectomy
Att undersöka
bröstbortagnin
gens effekter
på den
individuella
och
äktenskapliga
anpassningen.
En kvalitativ artikel där
tre kvinnor blev
intervjuade.
Halvstrukturerade
intervjuer användes.
Kvinnorna skulle vara
fria från cancer efter
mastektomin och det
skulle inte gått mer än
ett år från att dem fått
sin diagnos. Åldern
skulle vara mellan 25
och 65.
En kvalitativ artikel där
tjugo kvinnor och deras
män intervjuades.
Kvinnorna och deras män upplevde att äktenskapet
hade blivit sämre. Kvinnorna upplevde även att deras
personliga anpassning var dålig. De upplevde stress
och kände sig osäkra. Det framkom också att
kvinnornas anpassning har gjort att de uppnått en
liknande standard i livet som innan operationen.
Hög kvalitet.
Metoden var väl
beskriven. Artikeln
hade överskådliga
tabeller och var lätt
att förstå. Tog även
upp männens
upplevelser som inte
inkluderats i vår
studie.
År
M, Bredin
United
Kingdom
1999
R. Carter &
C. Carter
USA 1993
Författare
Land
Titel
Syfte
Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande
Analys
Resultat
Kvalitet
Quality of life
and patient
satisfaction in
breast cancer
patients after
immediate
breast
reconstruction:
s prospective
study
Att belysa välmående
och livskvaliteten hos
kvinnor som gått
igenom en
mastektomi pga
bröstcancer.
En kvantitativ artikel där 76
kvinnor med bröstcancer
som genomgått en
mastektomi med omedelbar
rekonstruktion fick svara på
enkäter.
Analysen gjordes
med hjälp av både
parametriskt och
icke-parametriskt ttest.
Det fanns en del faktorer som
inverkade på livskvaliteten.
T.ex. den estetiska
tillfredställelse,
strålbehandling och
information.
Hög kvalitet.
Bra metod. Några
tabeller var lite kluriga
att förstå men artikeln
som helhet var lätt
förstålig.
Diskussionen var väl
utvecklad.
Quality of life
following
breastconserving
therapy or
mastectomy:
results of a 5year
prospective
study
Att jämföra
livskvalitet under en
lång tid hos kvinnor
med bröstcancer som
behandlats med
bröstbevarande terapi
jämfört med icke
bröstbevarande terapi
i tre olika
åldersgrupper.
En kvantitativ artikel där
990 kvinnor svarade på
enkäter vid olika tillfällen
under fem år.
Analysen gjordes
med hjälp av
dataprogrammet
SPSS där man
använde sig av ickeparametriskt t-test.
Man använde sig
även av chitvåtest för
att analysera datan.
Mastektomerade kvinnor hade
dålig självbild och svårare
med det sexuella livet.
Livskvaliteten var också dålig.
Medel kvalitet.
Mycket välutvecklad
metod. Tabellerna var
svåra att förstå och
resultatet var delvis
svårt att få grepp om.
Men utvecklad
diskussion.
Breast cancer
survivors:
psychosocial
concerns and
guality of life
Att beskriva
psykosocial oro och
livskvalitet hos
kvinnor som överlevt
bröst cancer två till
tre år efter den
primära
behandlingen.
En kvantitativ och kvalitativ
artikel där 139 Kvinnor som
överlevt bröst cancer fick
svara på frågeformulär. Ett
randomiserat urval av dessa
kvinnor intervjuades
strukturerat.
Analysen av
frågeformulären
gjordes med hjälp av
t-test. Intervjuerna i
artikeln skrevs ut
ordagrant och
analyserades med
innehållsanalys.
Livskvalitets och
rehabiliterings problem fanns
för bröstopererade kvinnor.
Men kvinnorna upplevde
också positiva aspekter av
cancern.
Medel kvalitet.
Bortfallet var 18 %
men resultatet var
samstämmigt.
Metoden var väl
utvecklad. Resultatet
visades i överskådliga
tabeller.
År
E. Edström
Elder, Y.
Brandberg, T.
Björklund, R.
Rylander, J.
Legergren, G.
Jurell, M.
Wickman &
K. Sandelin
Sverige 2004
J. Engel, MD,
MHP, J. Kerr,
PhD, MSc, A.
SchlesingerRaab, MPH,
H. Sauer, MD
& D. Hölzel
PhD
Germany
2004
P. Ganz, A.
Coscarelli, C.
Fred, B.
Kahn, M.
Polinsky & L.
Petersen
USA 1996
Författare
Land
Titel
Syfte
Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande
Analys
Resultat
Kvalitet
Quality of life
after
postmastectom
y breast cancer
reconstruction
Att belysa
kvinnors
förväntninga
r på
bröstrekonst
ruktion efter
mastektomi
och faktorer
som
påverkar
deras
livskvalitet.
Att
identifiera
familjernas
tro om
bröstcancer
och hur
deras tro
influerade
familjens
funktion
En kvalitativ artikel där brev
skickades ut till 257 kvinnor som
genomgått en bröstoperation. Av
de 257 var det 50 kvinnor som
genomgått en mastektomi med
rekonstruktion. Sjutton kvinnor
valde att delta i intervju.
Halvstrukturerade intervjuer
användes i fokusgrupperna.
Intervjuerna var
inspelade på
band.
Intervjuerna
skrevs ut
ordagrant och
texten
analyserades
med jämförande
innehållsanalys.
Anledningen till att kvinnorna valde att
genomgå en rekonstruktion var oftast av
fysiska och emotionella skäl. Man önskade
att se bra ut i kläder och kunna känna sig
bekväm. Vad gäller information kände
kvinnorna sig välinformerade och många
kvinnor hade själv tagit reda på fakta med
hjälp av Internet, böcker och andra kvinnor
med bröstcancer som överlevt.
Hög kvalitet.
Metoden var
väl utvecklad.
Resultatet
visades i
överskådliga
tabeller.
Utvecklad och
bra diskussion.
Kvalitativ studie med
fenomenologiskt perspektiv.
tjugo familjer intervjuades med
ett minimalt strukturerat schema.
Intervjuerna
skrevs ut
ordagrant.
Analyserades
med
innehållsanalys.
Minskat välmående relaterat till stress,
känslor, diet, träning och rädsla upplevdes.
Familjerna trodde att det var anledningen
till bröstcancerns uppkomst från början. Till
följd av den kunskapen använde familjen
kognitiva, emotionella och olika beteende
strategier för att ta sig igenom sjukdomens
erfarenheter.
Hög kvalitet.
Välgjord artikel
där metoden är
väl beskriven.
Artikeln
innehåller
många citat och
överskådliga
tabeller som
gör artikeln lätt
att förstå.
År
M. Nissen, PhD,
MPH, K.
Swenson, RN,
MS, AOCN &
E. Kind, MS,
RN
USA 2002
P. Simpson,
RN, PhD
Hong Kong
2005
Hong Kong
families and
breast cancer:
beliefs and
adaptation
strategies
Författare
Land
Titel
Syfte
Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande
Analys
Resultat
Kvalitet
Psychological
profile of
women
seeking breast
reconstruction
and quality of
life assessment
after surgery
Varför är
antalet
kvinnor som
frågar efter
bröst
rekonstrukti
on relativt
låg?
Kvalitativ studie där 59 patienter
blev intervjuade med
strukturerade frågor.
Informationen
analyserades
medhjälp av icke
parametriskt test
och t - test
De kvinnor som valde att genomgå en bröst
rekonstruktion ansåg sig själva som mindre
mobila. De hade problem med att gå, böja
sig, greppa saker, klä på sig och stå.
De som genomgick en bröst rekonstruktion
blev mer utåtriktade jämfört med de som
valde att inte genomgå en rekonstruktion.
Medel kvalitet.
Bortfallet var
54 av 113
kvinnor.
Utvecklad
metod.
Resultatet
visades med en
del svårtydliga
tabeller.
År
K. M. E.
Wehrens, W. J.
S. S. Cuypers,
W. D. Boeckx,
R.R.W.J van der
Hulst
Nederländerna
2005