Hur kommer vi
närmare ett hållbart
samhälle?
Lars Rydén
Baltic University Programme
Centre for Sustainable Development
Uppsala University
www.csduppsala.uu.se
Föreläsningsserie i senioruniversitetet hösten 2013
AKTÖRERNA OCH DERAS
UTMANINGAR
2
Vilka är aktörerna – utförarna?
Aktör
/Aktivitet
globalt
Resur Poli- Lagsti Proser
cies ftning jekt
x
regionalt
x
nationellt
x
kommunalt
företag
familj
individ
Produk Praktik Livstion
stil
x
x
x
x
x
x
x
3
Utmaningar för världen
1. Global överenskommelser om klimatet (Paris 2015)
2. Global överenskommelse om biologisk mångfald
3. Hållbarhets-mål ersätter millennium-mål (2015)
4
Utmaningar för stater
1. Omläggning till resursbeskattning
2. Bättre regler för fossilfri energi
3. Omställning av det ekonomiska systemet
5
Utmaningar för kommuner
1. Övergång till fossil-fritt energisystem
2. Kretslopp - Återvinning av material
3. Övergång till tjänsteekonomi
4. Anpassa sig till ett åldrande samhälle
6
Individen kan påverka
1. Politiskt - rösta
2. Ekonomiskt – som konsument
3. Livsstil – leva smartare
4. Aktivt deltagande för omställning till hållbarhet
7
Bristol – inhabitants discuss the future of the
city in sustainability cafés
8
DET ENERGIEFFEKTIVA
SAMHÄLLET
9
32600 m2
1960
396 lägenheter
BRF Bellman
10
Energi (värme) 1978-2000
kWh/m 2
300
Stadshuset Uppsala
275
250
225
200
Brf Bellman
175
150
125
100
75
Årsta Vårdcentral
50
25
Jan Lemming, Energirådgivare, Uppsala Kommun,
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
11
Energy Performance Contracting (EPC)
Boende och service använder 150 TWh/år (38%). 8,5 TWh
kan sparas in med ändringar som redan i dag är lönsamma.
Det svarar mot ca 70 miljarder/år.
EPC är ett samarbete för ökad energieffektivitet inom boende
och service.
Många bra exempel www.epc-sverige.ivl.se. Resultat är 22 %
minskning för bostäder och 55 % för industri byggnader
Goda
exempel
Norrtälje
kommun
7 hus, 11 000 m2 Kontrakt 2003
Energi minskning 36%
http://www.european-energy-service-initiative.net/se/goda-exempel/
Goda exempel
Östergötlands Läns Landsting
Sjukhus, Öppenvård, Skolor,
190 hus, 520.000 m2
Uppvärmning huvudsakligen fjärrvärme
Energi användning: 253 kWh/m2/year
Totala investeringar: SEK 65.000.000
Besparningar genom energieffektivisering :
SEK 7.200.000 per år; Återbetalningstid: 9 år
15 | 25.09.2009
Årsta Vårdcentral
16
Energi (värme) 1978-2000
kWh/m 2
300
Stadshuset Uppsala
275
250
225
200
Brf Bellman
175
150
125
100
75
Årsta Vårdcentral
50
25
Jan Lemming, Energirådgivare, Uppsala Kommun,
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
17
Lågenergihus
Passivhuset Fiskarhedenvillan i Upplands Väsby
18
Ausstellungsgelände Heimfeld – An der Rennkoppel
Passive houses Friemert, ZEBAU
19
Consumption
Efforts to out-phase fossils are ongoing in
building sector, transport sector and by
developing new energy sources to combat
climate change
Looking south above Interstate 80, the Eastshore Freeway, near Berkeley,
California on a Saturday afternoon. CC Photo: Minesweeper on May 14, 2005.
Hermann
Knoflacher
TU Wien
Eisenstadt före:
10 000 bilar 6000 till fots per dag
22
Hermann
Knoflacher
TU Wien
Eisenstadt efter:
30 000 till fots per dag plus .....
This environment attract people to walk, comminicate, shop....
23
Urban space for transportation
Photo: City of Munster, Germany
Nya spårvagnar i Marseille
25
60 buses
in the town
runs on
locally
produced
biogas
Paris 2010
Total Waste Water Costs:
Textile Company in Austria in 2005
Non Product Water Costs
Taking Depreciation,
Maintainance
and Personal Costs into
account: add factor 4-5!!!
100%
90%
Cost Percentage [%]
80%
70%
others
energy
chemicals
waste water
water
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
simple water costs
non product water costs
Sandvik Materials Technology, Sweden
Sandvik Materials Technology
Energi ledning 52 projekt under 2 år
Primära förbättringar
Temperatur justeringar
Värmeväxlare
Ventiler justeras
Isolering
Ändrade rutiner
Ny belysning
Toaletter
Sekundära förbättringar
Minskad vattenanvändning
Minskad brandrisk
Mindre luftföroreningar
Mindre buller
Resultat efter 2 år
Insparad energi 19 304 MWh /år
Planering 32 942 MWh /år
ÅTERVINNINGSSAMHÄLLET
32
3R
Reduce-Reuse-Recycle
4R
Reduce-Reuse-Recycle-Recover
Minska:
bilpooler, använd bilar tillsammans
Återanvända:
2nd hand
Materialåtervinna:
papper, metall, plast etc
Energiåtervinna:
Förbränning för energiåtervinning
Uppsala Vattenfall Värme bränner avfall
och producerar fjärrvärme och lite el
Uppsala biogas
37
Frötorp grisgård Närke
Grisgödsel blir värme och el
Produktion
Konsumtion
Resurser
Avfall
Kalundborg Denmark,
7 industries work together
Industrial symbiosis in Kalundborg
Cradle-to-Cradle
C2C
http://www.mcdonough.com/
cradle_to_cradle.htm
Cirkulär Ekonomi
Cirkulär ekonomi är en ekonomi där allt material
tas till vara genom återvinning.
Det finns två slags material:
Biologiska material är icke-toxiska och kan
återföras till naturen utan risk.
Tekniska material återvinns och återanvänds i
produktionen.
Manifesto for a Resource Efficient Europe
I december 2012 publicerar EU kommissionen
Manifesto for a Resource Efficient Europe
“In a world with growing pressures on resources and the
environment, the EU has no choice but to go for the transition
to a resource-efficient and ultimately regenerative circular
economy.”
Ellen MacArthur
Ellen MacArthur är mest känd
som ensamseglare. 2005 gjorde
hon den snabbaste
världsomseglingen någonsin.
Sedan hon 2010 slutat segla
startade hon the Ellen MacArthur
Foundation, en stiftelse som
verkar för att företag och
utbildningssektorn skall övergå
till en cirkulär ekonomi.
BIO-SAMHÄLLET
47
Bio-ekonomi
I februari 2012 lanserade EU kommissionen
"Innovating for Sustainable Growth:
a Bio- economy for Europe"
European Bio-Observatory
En strategi och handlingsplan för en hållbar
användning av förnybara biologiska resurser i
den europeiska ekonomin.
Från fossil-baserad till bio-ekonomi
1) Matsäkerhet
2) Energisäkerhet
3) Ökad efterfrågan av biologiskt baserade
produkter
4) Hållbar utveckling (t ex minskade
utsläpp av CO2)
Från tekniska lösningar till
samhällsomställning
50
Bilen – 1. Miljöskydd
• end-of-pipe – treatment
• recycling
• reuse
• incineration
• save disposal
1985
2000
2015
Bilen – 2. Eko-effektivitet, IPPC, CP
• good housekeeping
• waste minimization
• closing cycles
• energy efficiency
1985
2000
2015
Bilen – 3. Från ständiga små förbättringar till
redesign
1985
2000
2015
Bilen – 4. Ett paradigmskifte på miljösidan
Meta-system optimisering
System optimisering
Sub-system optimisering
Symptom behandling
1985
2000
2015
Mobility
Varför mobilitet?
mix av transport teknologier
3-liter bilen
katalysatorn
Vad vi kan göra som
individer livsstilsförändringar
56
An effort to change:
One Tonne Life
http://assets.panda.org/downloads/opl_ebooklet.pdf
The WWF Pocket Guide to a
One Planet Lifestyle
hemma
1
2
3
4
5
6
7
Stäng av apparater och ljus när du inte använder dem
Investera i isolering
Använd lågenergi grejor
Använd förnybar el
Isolera varmvatten ledningar etc.
Minska inomhustemperaturen 1 grad
Förebygg drag
8 Sätt in vattenmätare och lågspolande toalett
9 Måste du vattna gräset?
FÖRÄNDRING?!
66
Motstånd mot förändring
De flesta har en naturlig tendens att bevara det de
har snarare än att försöka något nytt, även om man
tror det är bättre.
Status quo är bäst, förändring är osäkert och fordrar
ansträngning. De flesta är vanemänniskor.
När inget ändras skjuter man fram konsekvenserna
av ingen förändring. Ibland kan det vara allvarligt,
som i den ekonomiska krisen, men det är lika
allvarligt för många miljöfrågor, inklusive
klimatförändringar.
Hur man uppfattar risker
Uppfattning om risk är oftast mycket irrationell
och beror på annat än exakta data.
Risker kan ignoreras, t ex när det gäller vanor som
är dåliga för hälsan. Risker kan också överdrivas. T
ex uppfattas flygresor som mycket riskabla fast de är
mycket säkrare än bilturen till flygplatsen.
Risk för klimatförändringar har beräknats av IPCC
som 50 % eller mer för 2 graders temperaturökning
globalt. Denna risk är sällan förstådd.
Hur man reagerar på hot
Risker kan uppfattas som mycket verkliga. När patienter som
överlevt en hjärtattack och får veta av sin läkare att de måste
ändra livsstil för att inte få en ny nästa säkert dödlig reagerar de
på två sätt.
Några möter faran, lär sig om hjärtsjukdomar och ändrar sin
livsstil.
Andra är obenägna att ändra sig. De tycker inte att det är så
farligt och ändrar ingeting.
En liknande tudelning ser vi när det gäller klimathotet. Några
uppfattar faran som verklig lär sig om den och ändrar livsstil.
Andra tycker att det nog inte är så farligt och ändrar ingenting.
Vad gör att vi ändrar oss?
Frågan har undersökts mest inom hälsopsykologi.
Information att något är farligt leder inte i sig själv till
automatiskt till förändring.
Lagstiftning är i sig inte alltid så verksamt. Jämför säkerhetsbälte
i bilar. Det tog lång tid innan den nya lagen fick effekt.
Förändring sker bäst om den uppfattas som viktig och kan göras
frivilligt, t ex flytväst till sjöss.
Stop smoking. A
poster by the
American Cancer
Society.
Förutsättningar för förändring
En typisk förändringsprocess börjar med det
praktiska. Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att
göra fel
Eftersom effekteran på miljön inte är något som man
ser på en gång, måste man konstruera “artificiella”
konsekvenser av en handlingsförändring.
Ekonomiska är vanligast. Det ska vara billigare att
göra rätt än att göra fel.
Det allra viktigaste förfaller vara att det förändrade
beteendet är accepterad norm i samhället. Om
grannarna gör på ett visst sätt gör jag det också.
Easily accessible
En bakvänd process
Det börjar med att den praktiska situationen gör det lätt att
ändra sig, att det är lönsamt och att man ingår i en
samhällsförändring som är accepterad, social norm.
Det kan leda till en ökad medvetenhet om att det är något
viktigt.
Därefter lär man sig – utbildning kommer ofta sist!
Hur många behövs för en
förändring?
En forskningsresultat säger att när 5% av samhället har
accepterat en ny idé är den "embedded“ (accepterad).
När 20% har tagit till sig idén kan den inte stoppas
Forskningen säger också att normalt skall 50% av
befolkningen vara “medveten om” idén för att 5 % skall
acceptera den.
Hur nya idéer sprids
Everett Rogers publicerade 1962 sina resultat av hur nya
idéer sprids i ett samhälle och dess befolkning och
organisationer. De viktigaste faktorerna är själva idén,
kommunikations kanalerna, tid, och det sociala
systemet.
Spridningen bärs av dessa aktörer:
Innovatörer,
Tidiga anhängare
Tidig majoritet
Sen majoritet
Eftersläpare
The diffusion of innovations according to Rogers (1962). With
successive groups of consumers adopting the new technology (shown
in blue), its market share (yellow) will eventually reach the saturation
level. Graph by Tungsten based on Rogers, E. (1962) Diffusion of
innovations. Free Press, London, NY, USA
Övergång till ett hållbart samhälle
Många ser övergången som mer omfattande och
djupgående än t ex införandet av jordbruk och fast boende.
Många skjuter det framför sig, och förstår inte hur vi ska
klara oss utan ekonomisk tillväxt.
Kostnaden för omställning ökar hela tiden. Det är mycket
billigare att ställa om i dag än i en framtid.
Övergång till hållbarhet påminner om den ekonomiska
krisen. Man lånar för att slippa ändra livsförutsättningar.
Paris 2010
Tack för er
uppmärksamhet
Resurser och länkar
Ett stort material om hållbar utveckling finns fritt att ladda
ner från Baltic University Programmes hemsida
www.balticuniv.uu.se/sustainabledevelopmentcourse
Böcker som kan rekommenderas
Anders Wijkman och Johan Rockström Den stora Förnekelsen,
Medströms 2011
David Jonstad Kollaps, Ordfront 2012
Jörgen Randers. 2052 - A Global Forecast for the Next Forty Years
Chelsea Green Publications, 2012
